Den aktuella studien och de valda metoderna syftade till att bidra med erforderligt material inom det studerade området och fastslå de demokratiska, samhällsviktiga verksamheternas förutsättningar, dimensionerande hotbild, utformning och lämpliga förstärkande åtgärder. Metoderna syftade även till att möjliggöra styrkande, alternativt dementerande av insamlade fakta från litteraturstudien och undersöka huruvida ytterligare kunskap fanns att inhämta. Med den utförda studien och dess resultat i åtanke kan det konstateras att de valda
metodernas genomförande ledde till att syftet kunde uppfyllas. De valda metoderna anses därmed vara effektiva och lämpliga för besvarandet av examensarbetets frågeställningar. Med anledning av att examensarbetets resultat ska kunna generaliseras och publiceras gavs ingen möjlighet till att utföra någon fallstudie med tillämpning på befintliga, identifierbara byggnader eller beräkningar med underlag från verkliga byggnader.
9.2.1
Intervjuer
Valet att genomföra intervjuer som en av metoderna i den aktuella studien gjordes med avsikten att erhålla intervjusvar som kunde bidra med relevant kunskap. De utförda
intervjuerna visar tydligt att det finns mycket fackmannakunskap inom området vilket kom till stor nytta i studien. Intervjuerna bidrog genom att tillföra en inblick i hur arbetet med utformning av fortifikatoriska och fysiska skydd utförs, de möjliggjorde för studien att grundas i befintlig fackmässig kunskap och utgjorde en vägledning kring lämpligt fokus i studien.
Intervjuernas resultat tydliggör att det finns mycket internt material inom branschen som inte är möjligt att behandla i studien med anledning av dess sekretessbeläggning. Det faktum att de utförda intervjuerna enbart har inhämtat en bråkdel av den kunskap som finns inom branschen medför en stor begränsning kring studier som berör ett sekretessomspunnet kunskapsområde som detta. En annan begränsning hos den valda metoden innebär att det resultat som erhållits korrelerar med vilka, och hur många, personer som intervjuats. Om ett större antal personer intervjuats eller om personer inom andra sektioner av branschen tillfrågats hade det möjliggjort för att mer, eller annan typ av kunskap kunnat inhämtas. För att reducera risken för missförstånd och feltolkningar vid intervjutillfällena, och därmed minska möjliga felkällor i studien fördes anteckningar. Efter intervjutillfällena skrevs
anteckningarna rent och skickades till de personer som intervjuats muntligt för att ge
respondenterna en möjlighet till att korrigera eventuella felaktigheter, stryka svar som ansågs olämpliga att redovisa i studien eller fylla på med ytterligare information. Det inhämtade materialet från intervjuerna behandlades internt under hela studien och publicerades enbart efter godkännande från de tillfrågade personerna.
9.2.2
Underlag till riskindexanalys
Att sammanställa ett underlag till en riskindexanalys och tillhörande checklista valdes som en av metoderna till den aktuella studien med anledning av att den ansågs kunna identifiera och motivera valet av aktuella hot och fasadkomponenter som är viktiga att beakta vid
förstärkning. Upprättandet av underlaget innebar att förutsättningarna för en förstärkning av en befintlig byggnads fasad kunde fastslås, det bidrog till att tydliggöra examensarbetets huvudsyfte och fokus samt befäste vikten av att skydda de berörda byggnaderna mot aktuella hot (Frantzich, 2000; Kumm et al., 2015). Underlaget till riskindexanalysen förtydligade också de olika fasadkomponenternas bidragande förmåga vid skydd av en byggnads värden mot ett angrepp från fasadens utsida.
Det faktum att underlaget inte utvecklades till varken en riskindexanalys eller checklista bedöms utgöra en styrka i studien eftersom det utan något inflytande från den utförda studien möjliggör för fastighetsägare och förvaltare att på egen hand göra bedömningar av vilka hot som är viktiga att beakta och vilken skyddsnivå den befintliga fasaden uppnår. När en riskindexanalys ska utföras på en befintlig byggnad är det nödvändigt att de inblandade personerna har en god förståelse kring den observerande byggnaden och inrymmande verksamhet (Nystedt, 2000). De som utför analysen behöver också kunna bedöma den
studerade byggnadens befintliga skick och beräknade livslängd. I samband med att
riskindexanalysen utförs kan även en tillhörande checklista vidareutvecklas, alternativt kan de väl utarbetade checklistor som bland annat Fortifikationsverket, Forsvarsbygg, FEMA, Homeland Security och Riksantikvarieämbetet har upprättat i olika handböcker och rapporter användas.
9.2.3
Typfall byggnader
Att utforma tre typfall av representativa byggnader med olika typer av demokratiska exempelverksamheter som en del av den aktuella studien syftade till att sträva mot det som majoriteten av de studerade publikationerna saknar, det vill säga att tillföra studien ett utstuderat fokusområde. Typfallen bidrog till studien genom att tydliggöra specifika samhällsviktiga verksamheter som studieobjekt utan att exponera några befintliga, identifierbara byggnader. Det innebär att studien tillåts resultera i konkreta, objekts- anpassade lösningsförslag hos specifika skyddsvärda verksamheter.
Det faktum att typfallens utformningar grundas i kunskap på individnivå från en omfattande högskoleutbildning, generaliseringar kring sedvanlig byggnadsteknik och antaganden
innebär att de beskrivna utformningarna inte bör betraktas som en absolut sanning. Typ- fallens beskrivna byggnadstekniska utformning syftar enbart till att betraktas som ett vägledande underlag att bygga studiens resultat på. Lokala avvikelser, objektspecifika konstruktionslösningar och unika utformningar förekommer naturligt i varje enskild
byggnad och den individuella kunskap som ligger till grund för antaganden och bedömningar är direkt kopplat av upphovsmannens bakgrund.