Resultatet av denna studie visar sig kunna bekräfta stora delar av den utforskade litteraturen och tidigare utförda studier genom att styrka observerade förstärkningsåtgärder men även genom att verifiera en avsaknad av relevanta publikationer. Studiens resultat går generellt sett i samma linje som de tidigare studiernas relevanta insamlade resultat vilket påvisar att det pågående arbetet kring fortifikatoriskt och fysiskt skydd av byggnader utvecklas i en tydlig och enig riktning (Dalenius et al., 2016; Forsvarsbygg, 2016; Frantzich, 2000; Kumm
et al., 2015). I resultatet av denna studie framkom dessutom ett antal byggnadstekniska
förstärkningsåtgärder som kan utföras på befintliga fasader hos samhällsviktig verksamhet, och som inte har påträffats tidigare inom de studerade vetenskapliga kretsarna. Följande punktlista redovisar det erhållna resultat från denna studie som tidigare inte har lyfts upp inom vetenskapligt förda resonemang.
Fordons- och personstoppande barriärer på byggnadens perimeterområde bör medge fri sikt för personerna i byggnaden.
Om byggnadens grundsula inte har en sockel som sträcker sig en tillfredsställande bit ovanför den omgivande marknivån bör en betongklack gjutas mot fasaden, runt om byggnaden.
Hålrum i en fasads konstruktion bör fyllas med kulor av keramik.
Kontreforer i betong eller stål bör monteras mot insidan av ytterväggar där förstärkning är önskvärt.
Dörrar som leder genom en vägg som avskiljer en samhällsviktig verksamhet från en okontrollerad verksamhet bör byggas igen.
Nya fönster som monteras in i en fasad bör placeras så långt in i fasaden som möjligt för att reducera siktlinjen in i byggnaden.
Nya, säkerhetsklassade fönster som monteras in i en fasad bör fästas in i gummipartier.
Tak bör utrustas med en överbryggande pergola av finmaskigt stålnät.
Förstärkningar utförda i betong bör gjutas på plats istället för att monteras in i form av prefabricerade element.
Dessa byggnadstekniska lösningsförslag utgör examensarbetets huvudsakliga resultat genom att de inte uttryckligen har behandlats i tidigare utförda och publicerade studier. Med
anledning av att förslagen saknar grund i tidigare forskning kan de anses ha en lägre grad av tillförlitlighet än studiens övriga resultat. Materialet måste också tolkas med försiktighet eftersom den utförda studien inte innehåller några simuleringar, beräkningar eller fysiska tillämpningar som kan underbygga, alternativt förkasta de presenterade lösningsförslagen. Det är också viktigt att ta hänsyn till att lösningsförslagen i andra sammanhang, som exempelvis vid andra typer av påfrestningar, vid en ekonomisk jämförelse eller för fasadens byggnadsfysiska egenskaper kan leda till ogynnsamma förutsättningar. I detta arbete syftar lösningsförslagen enbart till att besvara de angivna frågeställningarna ur ett förhållandevis smalt perspektiv. Huvudresultatet innebär att studiens inledande syfte kring att bidra till utfyllnaden av en del av kunskapsluckan som existerar, och utgöra stöd i fortsatta
vetenskapliga resonemang kan anses vara tillfredsställt. Det faktum att examensarbetet har resulterat i förstärkande, byggnadstekniska lösningsförslag som kan tillämpas på befintliga byggnaders fasadkomponenter i form av stomme, takfötter, ytterdörrar, fönster och
genomföringar för installationer för att skydda inrymmande värden från en förändrad hotbild innebär även att det huvudsakliga syftet med studien anses ha uppfyllts.
Det erhållna resultatet kan tolkas som att det med sannolikt fortfarande finns en stor mängd outforskad byggnadsteknik kring förstärkning av befintliga fasader för att uppnå ett tillfreds- ställande skydd mot extrema hot. Det innebär att fortsatta studier kan upprättas för att undersöka den kontinuerliga utvecklingen av byggnadsteknik, konstruktionsmetoder och outforskade hots påverkan på samhällsviktig verksamhet. Med anledning av att det behandlade ämnet är aktuellt och prioriterat i samhällets skyddsarbete blir betydelsen av denna studies resultat påtaglig eftersom det påvisar en möjlighet kring att hitta nya slags skydd mot antagonistiska angrepp. Resultatets generella utformning medför att de framtagna lösningsförslagen är möjliga att tillämpa på byggnader med demokratiska verksamheter av olika slag, men även på byggnader som inrymmer en stor variation av olika verksamheter som har identifierat ett behov av ett förstärkt fysiskt skydd. Med stöd i lösningsförslagens anvisningar och det upprättade underlaget till en riskindexanalys kan samtliga befintliga byggnader med skyddsvärd verksamhet utgöra objekt för en identifiering av den befintliga
skyddsnivån och tillämpning av lämpliga förstärkande åtgärder (Frantzich, 2000; Kumm et
al., 2015).
När en civil byggnads ombyggnation för att förstärka det fysiska skyddet mot antagonistiska angrepp genomförs är det nödvändigt att vara medveten om att hotbilden mot byggnaden kan komma att öka. En förhöjd hotbild kan uppstå i samband med att det vid ombyggna- tionen tydliggörs att det finns ett inrymmande värde som bedöms vara i behov av ett
förstärkt skydd, vilket kan locka angripare att undersöka värdet närmre eller påverka värdet. En ombyggnation kan även innebära en förhöjd risk i samband med att byggnadens skydds- nivå temporärt sänks, och att obehöriga i större grad kan låtas beträda byggnadens
närområde för att möjliggöra byggnadsarbetet. Det är därför viktigt att beakta vilka
förstärkande åtgärder som anses vara rimliga att utföra och analysera den påverkan de kan tänkas ha på den verksamhet som bedrivs i byggnaden. Det kan vara ofrånkomligt för fastighetsägare att behöva acceptera att en viss risk existerar trots att byggnaden tillförs det fysiska skydd som anses lämpligast och som tillfredsställer verksamhetens skyddsbehov. Examensarbetets erhållna resultat påvisar att fackmän inom branschen har ett inarbetat hänsynstagande till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet när fysiskt skydd upprättas, oavsett om hänsynstagandet är medvetet eller omedvetet. Den aspekten av det erhållna resultatet kan grundas i att de lagstiftningar och regelverk som styr byggande tydligt reglerar beaktande av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet vid ny-, till- och
ombyggnation vilket innebär att det blir ett naturligt fokus som genomsyrar byggbranschen. Det är även möjligt att urskilja att arbetsmiljö är en noggrant beaktad aspekt när exempelvis arbetsmetoder utvecklas.
Examensarbetets resultat kan betyda att det troligtvis finns ytterligare lika mycket kunskap som är outforskad och inte möjlig att publicera eller behandla i en offentlig studie. Det leder till en paradox som innebär att kunskapsområdet kommer att fortsätta ha en ogripbar omfattning och vara bitvis outforskat i vetenskapliga kretsar, oavsett hur ingående det undersöks i fortsatta studier.