Metoddiskussion

Med en del metodologiska diskussioner och problematiseringar i bagaget har vi funderat över vår forskningsdesign. Forskningsfrågan ska styra valet av metod och vår metod kan sägas ha tagit form under resans gång. Att ha en tydlig forskningsdesign från början hade underlättat arbetet med att vara systematiska i arbetet istället för att upptäcka på vägen vad som behöver göras. Vi har dock varit systematiska så tillsvida att vi följt upp de spår vi hittat och systematiken kan sägas ha utgångspunkt i att hela tiden försöka omringa helheten, att fånga samtliga aktörers perspektiv.

Vi har eftersträvat att ha ett reflexivt förhållningssätt vilket inneburit att vi har förhållit oss mellan teori och empiri och likt en spiral skruvat oss fram genom fältet (Alvesson & Sköldberg, 2008). Vi har tillåtit oss själva att utöka det empiriska underlaget med flera informanter och dokument. Med den kunskapen vi har idag kring fältet skulle en ny forskningsdesign förslagsvis utarbetas i linje med aktionsforskningens metodologiska kriterier (Bryman, 2004). Vi är emellertid nöjda med de metodologiska val vi gjort med tanke på de förutsättningar som förelåg.

I det första utkastet av hur vår empiriska insamling skulle se ut var det menat att lantbrukarna och projektledarna skulle svara för datainsamlingen. I och med dessa tankegångar upptäckte vi att rationaliserade bort nödvändigheten att tala med de nyanlända som haft praktik och arbetat inom ramen för projekten. Att utesluta dessa individer hade inneburit att vi missat ett viktigt perspektiv inom vårt forskningsfält. Vi ställde oss frågande till varför vi hade tänkt på så vis och insåg att vi undermedvetet sett en problematik i att intervjua personer från andra kulturer, dessutom svårigheter med att använda en tolk. Vi insåg att det är närmast omöjligt att kunna fånga alla nyanser av ett område om vi inte kan förstå de involverade parternas olika perspektiv. Det är viktigt att såväl studenter som forskare ifrågasätter kategoriseringar av människor och inte tillskriver en grupp människor egenskaper utifrån generaliserade definitioner och tankesätt om dessa grupper (Månsson, 2010). Vi menar att vi benämner lantbrukare samt nyanlända som en grupp men vi är medvetna om att det inom

Vid intervjusituationerna blev vissa kulturella skillnader tydliga. Vi anser att det var enklare att intervjua handläggarna på arbetsförmedlingen som var mer akademiskt skolade och därmed har ett mer likt språkbruk, definition och förståelse för en intervjusituation. Därav ser vi att kontexten har betydelse för resultatets kvalité och djup (Warnke, 1987).

Vi ser att det finns en forskningsetisk problematik vad gäller de etiska forskningsreglerna i de nyanländas fall. Vi kan inte fullt försäkra oss om att de förstått betydelsen och innebörden av de olika krav vi informerat om då dessa översätts av en tolk och att det på grund av kulturella skillnader kan uppstå vissa förvirringar i tolkningen. Som vi nämnt i metodavsnittet finns det begreppsliga skillnader och tolkningar av en intervjusituation i olika kulturer. Exempelvis visade det sig när vi för en av informanterna berättade att vi kom från Universitetet och förklarade syftet med studien, varpå han frågar om vi är journalister. Vi kom därför att fundera över när någon anses vara informerad, samt när det går att vara säker på att en person är fullt införstådd med de förespråkade etiska forskningskraven.

Om nu intervjusituationen, likt vad Cassinger (2014) menar, kan uppfattas som en utfrågning eller associeras i mer hotfulla termer - hur kan vi som forskare med vårt begreppsliga och kulturella kapital bedöma om de etiska forskningskraven uppfattas korrekt av informanten? Om synen på intervjusituationen skiljer sig åt går det inte säkert veta hur de etiska forskningskraven tolkas av informanten oavsett hur många gånger vi förtydligar innebörden. Att dessutom en tolk förmedlar innebörden på annat språk än modersmål visar på ytterligare en problematisk dimension som följer med kulturella och språkliga förförståelse och skillnader. Vi ser dock inte att denna problematik behöver begränsa studiens omfattning så länge vi uppvisar en medvetenhet och aktiv hantering kring de dilemman vi ställs inför i forskarrollen.

Vi vill även diskutera valet av att inte spela in samtliga av våra intervjuer. I efterhand har vi diskuterat fördelar och nackdelar med detta. En tanke var att försöka få jämnvikt i materialet genom att anteckna samtliga intervjuer. Att exempelvis spela in alla intervjuer utom de intervjuer som genomfördes med de nyanlända hade inneburit en ojämlikhet i datainsamlingen. Vid två av intervjutillfällena, med en lantbrukare samt med en projektledare så ser vi att det varit bra att spela in materialet då det var två omfattande intervjuer, detta är en kritik vi vill ge oss själva.

Vi vill framhäva att den ena av oss har ställt frågor i intervjun medan den andra har antecknat flitigt med papper och penna, samt dator beroende på var

intervjun tog plats. Var vi exempelvis ute på gårdarna fick anteckningsblocket följa med. Anteckningarna var omfattande och detaljerat återgivna med såväl beskrivning av uttryck, pauser, suckar som meningsbyggnader. Som vi skrivit tidigare ser vi att det hade varit önskvärt att spela in fler intervjuer än vad vi gjort. Vi ser dock att utifrån de förutsättningar och den kunskap vi hade när vi påbörjade studien så har vi gjort så gott vi kunnat och hela tiden fört en aktiv diskussion kring våra val.

Det går att kritisera att tolken tolkade andra språk än sitt modersmål och dessutom saknade specifika förkunskaper inom lantbruket vilket kan ha försvårat översättningen i vissa fall. Vi ser ändå att vid de tillfällen det uppstod tveksamheter var Sofias bakgrundskunskaper inom lantbruket till hjälp och åtminstone en del av frågetecknen rätades ut under intervjuns gång genom att vrida på frågorna.