Metoddiskussion - Goda rörelsekvaliteter, en bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga : hur t

Problemet som undersöktes i denna studie var hur lärare tolkar kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan” (Skolverket, 2011, s. 85) med fokus på begreppen goda rörelsekvaliteter och kroppslig förmåga, för att sedan jämföra det med bedömningsstödet. Metoden för

datainsamling var intervjuer och textanalys. Det betyder att slutsatserna blir generella och inte exakta men kan ge en bild av hur kunskapskravet tolkas och bedöms. Alla respondenter är lärare som ska undervisa utifrån dagens kurs- och läroplan det kan därför vara undermedvetet att lärarna inte är helt objektiva (Skärvad & Lundahl, 2016) och istället beskriver vad

kursplanen säger och inte hur de själva faktiskt gör. Trots detta är intervjuer den metod som lämpar sig bäst då vi vill få ett djup i svaren utifrån hur lärarna faktiskt tolkar begreppen vilket inte hade varit möjligt via t.ex. observationer eller enkäter. Därför är lärarnas

objektivitet något som måste beaktas i resultatet. Ett komplement för att säkerställa detta hade kunnat ske genom observationer där vi hade kunnat observera hur lärarna bedömer

kunskapskravet. Det hade då behövts observation under en längre period då det är ett omfattande område som undersöks och skulle krävas mer arbete än vad denna studie kan innehålla. De flesta lärare nämner även att bedömningen sker formativt vilket även gör observationer något problematiskt men som skulle kunna ge studien ännu mer djup.

Eftersom denna studie genomfördes under en pågående pandemi fick intervjuerna genomföras digitalt via plattformarna Zoom och Google meet. Intervjuer via internet kan göra det svårare att läsa av kroppsspråk än när intervjuaren och respondenten befinner sig i samma rum vilket i detta fall hade varit att föredra. Trots detta anser vi att de digitala plattformar vi använde som gav oss möjligheten att se respondenterna under intervjun ändå möjliggjorde att vi till viss del kunde läsa av kroppsspråk.

Respondenterna tillfrågades via mail och sociala medier där legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet efterfrågades. De som valde att delta i studien kan antas vara intresserade av ämnet och de som är mindre intresserade valde att avstå. Detta är något som är viktigt att vara medveten om då det kan påverka studien reliabilitet och validitet, men i och med att deltagande i en studie alltid är frivilligt är detta svårt att påverka. I studien har deltagarna varierade år av yrkeserfarenhet, vilket vi valde då det kan bidra till en större bredd av svar. Hade enbart nyexaminerade lärare eller lärare med många års erfarenhet deltagit hade resultatet eventuellt kunnat formas efter t.ex. när lärarna gick sin utbildning och vilken kursplan som var aktuell under deras utbildning. Då vårt resultat visar på liknande svar oavsett erfarenhet är detta inget som påverkat denna studie. Vi gjorde bedömningen att den insamlade datan från de fyra respondenterna räckte för att svara på våra frågeställningar ihop med textanalysen av bedömningsstödet. Fler deltagare hade kunnat intervjuas för att få mer resultat att jämföra med men då det var svårt att få tag i respondenter och svaren vi fick vid intervjuerna var väldigt lika gjordes bedömningen att det insamlade materialet tillfredsställde studiens behov och på så vis behövde inte fler intervjuas.

7 Slutsatser

Resultatet av studien visar att det finns både likheter och skillnader i hur lärare respektive bedömningsstödet beskriver hur de olika begreppen i kunskapskravet ska tolkas och bedömas. De mest framträdande är att lärare och bedömningsstödet verkar transformera kunskapskravet genom samma beskrivande ord för de olika begreppen goda rörelsekvaliteter, bredd av

aktiviteter och kroppslig förmåga. De begrepp som används för beskrivning av goda rörelsekvaliteter är bland annat flyt, kontroll, ledighet, anpassning och upprepningsbar.

Kroppslig förmåga beskrivs som ett kroppsligt kunnande och där de fyra F:en fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet ingår i kunnandet. En bredd av aktiviteter beskriver lärare att det är varierade aktiviteter som ska hämtas från det centrala innehållet vilket återfinns i

bedömningsstödet.

Bedömningen i LGY11 ska ske kvalitativt vilket både bedömningsstödet och lärarna är överens om. De problem som beskrivs av lärarna är att när en bedömning görs kvalitativ blir den även subjektiv och kan därför skilja sig mycket beroende på vem som bedömer. Därför menar lärarna att bedömningen inte går att göra likvärdig. Detta skiljer sig från

bedömningsstödet som menar att bedömningen är likvärdig när lärarna bedömer utifrån det som är relevant i ämnet och ingår i ämnesplanen. Trots att lärare och bedömningsstödet till största del transformerar och realiserar kunskapskravet på samma sätt beskriver lärarna en stor osäkerhet inför detta vilket även grundar sig i ett flertal tidigare studier (Seger, 2016;

Svennberg, 2016; Vallberg Roth, 2016; Kroon, 2016). I och med att lärarna beskriver begreppen på samma sätt som bedömningsstödet bör detta leda till likvärdighet inom transformeringen av kunskapskravet, men då lärarna ändå beskriver att de känner en stor osäkerhet och att bedömningen inte kan ske på likvärdiga grunder bör större och mer omfattande studier göras på området, till exempel genom kompletterande observationer. Tidigare forskning visar på att lärare vill ha mer stöd för att stärka likvärdigheten (Tidén, 2016; Redelius, 2012; Seger, 2016) vilket bedömningsstödet har som uppgift att göra. Trots det verkar inte lärare känna att de kan hämta tillräckligt mycket stöd i det aktuella

bedömningsstödet för idrott och hälsa på gymnasiet. Vid genomförandet av studien saknades tidigare forskning om bedömningsstödet och hur det fungerar som stöd vid transformering och realisering av kunskapskrav. Det behövs därför flera studier kring huruvida

Käll- och litteraturförteckning

Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade]

upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.

Klapp, A. (2017). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Göteborgs universitet.

Kroon, J. (2016). Vad är “kroppslig förmåga”? Om behovet av ett yrkesspråk i idrott och hälsa. I: Larsson, H., Lundvall, S., Meckbach, J., Peterson, T. & Quennerstedt, M. (red.) Hur

är det i praktiken? Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnastik- och

idrottshögskolan

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.

Redelius, K. (2012). Betygssättning i idrott och hälsa – en didaktisk utmaning med pedagogiska konsekvenser. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) Idrottsdidaktiska

Redelius, K. & Larsson, H. (2020). Educational Challenges Facing Swedish Physical

Education Teaching in the 2020s [Elektronisk resurs]. Movimento. (26). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6183

Schmidt, R. A. & Wrisberg, C.A. (2001). Idrottens rörelselära: motorik och motorisk

inlärning. Farsta: SISU idrottsböcker.

Seger, I. (2016). Betygssättning- ett (o)möjligt uppdrag? I: Larsson, H., Lundvall, S.,

Meckbach, J., Peterson, T. & Quennerstedt, M. (red.) Hur är det i praktiken? Lärare utforskar

ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan

Skolverket. (2011). Kurskrav idrott och hälsa för gymnasiet. Stockholm. Skolverket.

Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa för gymnasiet. Skolverket.

Skolverket. (2016). Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. Dnr 2014:892

Skärvad, P. & Lundahl, U. (2016). Utredningsmetodik. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Svennberg, L., Meckbach J., Redlelius K. (2014). Exploring PE teachers’ ‘gut feeling`: an attempt to verbalise and discuss teachers internalised grading criteria. European Physical

Education Review 2014, Vol. 20(2) 199–214. DOI: 10.1177/1356336X13517437

Svennberg, L. (2016). Swedish PE teachers’ understandings of legitimate movement in a criterion-referenced grading system, Physical Education and Sport Pedagogy, 22:3, 257-269, DOI: 10.1080/17408989.2016.1176132

Sverige. Riksrevisionen (2011). Lika betyg, lika kunskap? en uppföljning av statens styrning

mot en likvärdig betygssättning i grundskolan. Stockholm: Riksrevisionen.

Sverige (2019). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Tionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.

Tidén, A. (2016). Bedömningar av ungas rörelseförmåga [Elektronisk resurs] En

idrottsvetenskaplig problematisering och validering. Diss. (sammanfattning), 2016.

Stockholm.

Vallberg Roth, A., Gunnemyr, P., Londos, M., Lundahl, B. (2016). Lärares förtrogenhet med

betygsättning. Malmö universitet.

Vetenskapsrådet. (12 augusti 2020). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i- forskningen.html

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerup Utbildning AB

Whitehead, M. E. (2010). Physical literacy: throughout the life course. London: Routledge.

Whitehead, M. E. (2013). Definition of physical literacy and clarification of related issues.

Journal of Sport Science and Physical Education, 65, p. 29–34

Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom” [Elektronisk resurs] Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2017. Karlstad.

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar och bedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, för att sedan jämföra det med hur Skolverkets bedömningsstöd är formulerat.

Frågeställningar:

1. Hur tolkar och bedömer lärare kunskapskravet: “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, på

transformering och realiseringsarenan?

2. Hur beskriver Skolverket i bedömningsstödet att kunskapskravet kan tolkas och bedömas?

3. Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärarnas respektive bedömningsstödets utsagor?

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska Idrott och hälsa

Betyg och bedömning Rörelsekvalitet Kroppslig förmåga

PE Grading

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor Sökkombination

Google Scholar

GIH:s bibliotekskatalog

Ebsco

Libris

Betyg och bedömning + idrott och hälsa gymnasiet, rörelsekvalitet + kroppslig förmåga

Bedömning i idrott och hälsa

PE + grading

Kommentarer

Det framkom en del svårigheter vid sökandet av mer mängd och varierade källor trots försök via ett antal databaser. Det beror på brist av tidigare forskning i det ämnet vi valt. Databasen som är mest använd är Google Scholar, men även tips från andra källor och deras referenser.

Bilaga 2 Missivbrev

Till dig som är gymnasielärare i idrott och hälsa 1

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå en likvärdig betygssättning krävs det att all personal på skolan bedömer elevers kunskap utifrån samma måttstock men även tolkar skolans kursplan på samma sätt.

Vi vill därför undersöka hur lärare tolkar och bedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”. Deltagande:

Vi kommer ses i zoom för en intervju som vi räknar med kommer ta mellan 30-45 min. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande.

Materialet från intervjuerna kommer behandlas konfidentiellt. Inga enskilda individer eller skolor kommer därför kunna identifieras i examensarbetet

Vi heter Fanny Bergman och Maria Gelinder och läser vårt sista år på ämneslärarutbildningen på Gymnastik och idrottshögskolan. I utbildningen ingår det att skriva ett examensarbete och är motivet till denna intervjustudie.

Vid frågor tveka inte att kontakta oss. Stockholm 2020-11-02

Studenter Handledare

Maria Gelinder Susanne Johansson

maria.gelinder@student.gih.se

Fanny Eriksson Bergman

Bilaga 3 Intervjuguide

Intervjufrågor

Inledande frågor

• Ålder?

• Hur länge har du jobbat som lärare? • Dagens kursplan, vad anser du om den? • (Enkelt eller svårt? Varför?)

Frågeställning 1 (Hur tolkar och bedömer lärare kunskapskravet: “Eleven kan med goda

rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”)

1. Hur tolkar du (vad anser du att det är?) goda rörelsekvaliteter? 2. Hur bedömer du goda rörelsekvaliteter på de olika nivåerna?

E -

C - med säkerhet

A - med säkerhet men även komplex karaktär

3. Hur ser det ut på de olika nivåerna? Exempel, vilka aktiviteter gör ni? 4. Hur tolkar du (vad anser du att det är?) kroppslig förmåga?

5. Hur bedömer du den kroppsliga förmågan på de olika nivåerna? E -

C - med säkerhet

A - med säkerhet men även komplex karaktär

6. Bedömer du vid flera tillfällen eller endast vid ett tillfälle?

7. Hur ser det ut på de olika nivåerna? Exempel, vilka aktiviteter gör ni? Lätt eller svårt att bedöma?

Frågeställning 3 (Tolkar och bedömer lärare kunskapskraven på samma sätt som skolverkets

bedömningsstöd beskriver det?)

Har du tagit del av skolverkets bedömningsstöd?

Om JA - Varför? På vilket sätt? Hur hittade du det? Använder du det som mall/tips? Om NEJ - Varför inte? Inte sett det? Inte gillar det?

In document Goda rörelsekvaliteter, en bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga : hur tolkar och bedömer lärare i idrott och hälsa på gymnasiet ett kunskapskrav i jämförelse med bedömningsstödet (Page 34-43)