Metoddiskussion

I vår studie använde vi en webbenkät som datainsamlingsmetod på grund av att vi ville nå ut till ett större antal förskollärare och barnskötare. Vi ansåg även på grund av den rådande Covid-19 pandemin att vi skulle fått svårigheter att kunna få till intervjutill- fällen och kunna utföra observationer och samtidigt kunna ta hänsyn till de rådande restriktionerna. Vi valde att publicera vår webbenkät på Facebook, där flertalet med- lemmar har en koppling till förskolan där de valde på eget initiativ att besvara vår web- benkät, där vi anser att det genererar i fler engagerade respondenter. Det är en anled- ning till att vi inte valde att skicka ut den via e-post, dels på grund av tidigare erfarenhet av låg svarsfrekvens dels att vi anser att respondenterna kan uppleva att de måste be- svara webbenkäten, vilket kan generera i mindre engagerade respondenter. Valet att ha en webbenkät som bestod av kvantitativa påståenden och öppna frågor och en fiktiv fallbeskrivning med kvalitativa aspekter anser vi har givit oss ett innehållsrikare material, eftersom våra respondenter dels fick uppskatta sitt förhållningssätt till den fria leken, dels föra sin egen talan. Det är en anledning till att vi anser att vi fått en mer förståelse över respondenternas svar. På grund av tidsramen för studien hade vi bara ett försök på oss att kunna samla in data med en kvantitativ studie. Det var en anled- ning till att vi tog ställning till att göra en pilotstudie med vår webbenkät för att försäkra oss om att webbenkäten var redo för att skickas ut. När vi erhöll responsen ändrade vi webbenkäten som vi ansåg gjorde vår webbenkät mindre tolkningsbar.

Dilemmat vi stött på var att vi fick liten respons från barnskötarna, där vi tog ställning till att stoppa svarsmöjligheten till webbenkäten, eftersom vi dels inte kunde veta att det skulle komma in flertalet barnskötare, dels på grund av vår tidsram för studien. Det har resulterat i att vi inte kunnat generalisera och jämföra barnskötare och förskollä- rare mot varandra, men att vi valt att presentera resultaten var för sig. Det är en anled- ning till att vi till nästa gång ser fördelen med att konstruera en webbenkät till vardera professionen och stoppa vid jämnare fördelning av antal svar som inkommit. En annan anledning till att vi fick svag respons från barnskötarna kan vara angående vårt val av grupper på Facebook att publicera webbenkäten i. Vi valde grupper vi ansåg var rele- vanta som har en koppling till förskolan, men där vi inte kunde utläsa information om hur många medlemmar i respektive yrkeskategori det fanns.

8. 4 Slutsats

Slutsatsen av vår studie är att det inte finns endast ett förhållningssätt till barnens fria lek, vilket blir synligt i studien genom de resultat vi erhållit. De flesta förskollärare och barnskötare i studien har dock en gemensam syn på att den fria leken måste tas tillvara på i förskolan, men vilken roll personalen tar måste de motivera genom den didaktiska medvetenhet de ställs inför, “Vad, hur och varför gör jag som jag gör”. I vårt resultat av

studien ser vi att alla tre utgångspunkter behövs i olika omfattningar för att uppnå det som Lpfö18 (2018) ger uttryck för i förhållande till lek och det demokratiska uppdrag som förskolan ska arbeta efter, där det i barnkonventionen står att lek är en rättighet för barn (SFS 2018:1197).

8. 5 Vidare forskning

Resultatet i vår studie ger en inblick i hur svensk förskola ser på leken och väcker en nyfikenhet och diskussion som kan leda till fortsatt forskning. Förslag på vidare forsk- ning skulle kunna vara att se om det skett förändring till att vara en närvarande förs- kollärare och barnskötare i förhållande till den fria leken när Covid–19 pandemin kom. Det skulle även vara intressant att veta vad barnen anser om personal som är med och inte i deras lekar i förskolan. Ett tredje förslag är att det skulle vara intressant att veta om det som skrivits i vår webbenkät stämmer överens med hur det ser ut i praktiken, eftersom vi enbart har fått respondenternas uppfattningar i denna studie. Vi anser även att det borde finnas forskning kring hur leken prioriteras “högre upp”, från rek- torer och kommuner och vilken betydelse det har för verksamma förskollärare och barnskötare “nere på golvet”.

8. 6 Studiens betydelse för verksamma förskollärare och barnskötare

I vår blivande roll som förskollärare anser vi att den här studien har givit oss en utvid- gad förståelse över förhållningssättet till den fria leken och de ständiga val vi kommer ställas inför och ta beslut utifrån. Vår förhoppning med studien är att den ska skapa tankar kring hur verksamma förskollärare och barnskötare tänker kring alla de val som de dagligen ställs inför, men även vilken betydelse dessa val kan ha och hur viktig den fria leken är för barnen.

Referenslista

Agnafors, M., & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Gleerups utbildning.

Björklund, E., & Bäckman, K. (2020). Från förskolemetodik/pedagogik till förskoledidaktik. I U. K. Bäckman, A, Elm, L O, Magnusson (Red.), Förskola, barn och undervisning - didaktik i förskolan (s. 35–70). Liber.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Bäckman, K., Elm, A., & O Magnusson. (2020). Didaktik i förskolan - Förskolans didaktik, I U. K. Bäckman, A, Elm, L O, Magnusson (Red.), Förskola, barn och undervisning - didaktik i förskolan (s. 189–196). Liber. Cugmas, Z. (2010). Relation between children’s attachment to kindergarten teachers, personality characteristics and play activities. Early Child

Development and Care, 2011(181), 1271–1289. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1080/03004430.2010.523993

Eidevald, C., & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber.

Ejlertsson, G. (2019). Enkät i praktiken. Studentlitteratur.

Eriksson Bergström, S. (2017). Rum, barn och pedagoger - om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Liber.

Folkman. M-L., & Svedin. E. (2003). Barn som inte leker - Från ensamhet till social lek. Runa.

Gustafsson, C. (2020). “Varför ska vi tala om didaktik i förskolan?”. I U. K. Bäckman, A, Elm, L O, Magnusson (Red.), Förskola, barn och undervisning - didaktik i förskolan (s. 13–34). Liber.

Göteborgs universitet. (2021). APA-lathunden: Baserad på APA 7.

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/40505

Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek - Meningsskapande genom den levda kroppen (Karlstad University Studies, 55) [Licentiat-uppsats, Karlstads universitet]. Swepub.

http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:kau-33759

Isbell, R. (2012). Inredning av en väl fungerande lek- och lärmiljö i

förskolan. I U. G. Kragh-Müller, F. Ørstedt Andersen, L. Veje Hvitved (Red.), Goda lärmiljöer för barn (s. 81–100). Studentlitteratur.

Hjort, M.-L. (1996). Barns tankar om lek: En undersökning av hur barn uppfattar leken i förskolan. (Studia psychologica et paedagogica, 124) [Doktorsavhandling]. Malmö: Lärarhögskolan.

Jensen, M. (2013). Lekteorier. Studentlitteratur. Knutsdotter Olofsson. B. (2003). I lekens värld. Liber.

Knutsdotter Olofsson. B. (2017). Den fria lekens pedagogik Teori och praktik om fantasileken. Liber.

Kragh-Müller, T. (2012). Fri lek och lärande. I U. G. Kragh-Müller, F. Ørstedt Andersen, L. Veje Hvitved (Red.), Goda lärmiljöer för barn (s. 17– 37). Studentlitteratur.

Lillemyr, O F. (2013). Lek på allvar - en spännande utmaning. Liber. Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Skolverket.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad

2019. (2019). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Nordtømme, S. (2015) En teoretisk utdyping av rom og materialitet som pedagogisk ressurs i barnehagen. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning nordic early childhood education research journal, 10(4), 1-14.

Null, W. (2011). Curriculum From Theory to Pratice. Rowman & Littlefield Publishers, Inc.

Pramling Samuelsson. I., & Sheridan. S. (2016). Lärandets grogrund- Perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Studentlitteratur. SFS 2018:1197. FN:s konvention om barns rättigheter.

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten

Skolverket. (2021, 23 april). Sammanställning och spridning av

forskningsresultat. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-

och-utvarderingar/sammanstallning-och-spridning-av-forskningsresultat

Tsai, C-Y. (2015). Am I Interfering? Preschool Teacher Participation in Children Play. Universal Journal of Educational Research, 3(12), 1028– 1033.

Tullgren, C. (2004). Den välreglerande friheten (Malmö Studies in Educational Sciences No. 10) [Doktorsavhandling, Malmö högskola].

Swepub. http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:lup.lub.lu.se:c4a6a84a-ad25- 45e6-bae9-77574556e842

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm. Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. Gleerups.

Williams, P. (2006). När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Liber.

Bilaga 1 Figur och tabellförteckning

Figur 1 - Didaktisk triangel ... 7

Diagram 1 - Förskollärares inriktning ... 13

Diagram 2 - Förskollärares tanke att delta ... 14

Diagram 3 - Förskollärares tanke att inte delta ... 15

Diagram 4 - Förskollärares undervisande plats ... 15

Diagram 5 - Förskollärares närvaro ...16

Diagram 6 - Barnskötares inriktning ...19

Diagram 7 - Barnskötares tanke att delta... 20

Diagram 8 - Barnskötares tanke att inte delta ... 20

Diagram 9 - Barnskötares undervisande plats ... 21

Diagram 10 - Barnskötares närvaro ... 22

Bilaga 2 Missivbrev

Hej!

Vi heter Emelie Eriksson och Emma Hedström och vi är två studenter från

förskollärarutbildningen på Mälardalens högskola. Vi är nu inne på vår sista termin och ska skriva vårt självständiga arbete, där vi ska genomföra en enkätstudie. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas och barnskötarnas

förhållningssätt till barnens fria lek.

Vi tycker det är av stor vikt att ta del av verksamma förskollärares och barnskötares erfarenheter och kunskaper och därför vill vi att du är med och besvarar vår

webbenkät.

Webbenkäten består av 30 frågor och den tar cirka 10–15 minuter att besvara.

Enkäten kommer vara anonym och frivillig att delta i och du kan välja att avbryta ditt deltagande genom att avstå från att skicka in enkäten. Detta följer Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer.

Resultatet kommer enbart att användas i studiesyfte och enkäten kommer vara tillgänglig tills vi får in ca 60 besvarade enkäter. Ditt inskickade svar går automatiskt till oss.

Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss. Vi hoppas att du kommer delta!

Med vänliga hälsningar

Emelie Eriksson een18004@student.mdh.se

Emma Hedström ehm18002@student.mdh.se