Metoddiskussion

Det hade varit önskvärt och intressant att i bakgrunden inkludera ytterligare studier om hur folkhälsoaspekter integreras i fysisk planering i stort. Studier kring denna fråga var tyvärr begränsad och därför fokuserar studierna i bakgrundsmaterialet mycket på

samhällsplaneringens och omgivningens betydelse för folkhälsan, och mindre på hur

folkhälsoaspekter integreras i fysisk planering. Artikeln om vilka risker kring hälsa, trygghet och säkerhet som tas hänsyn till i kommunala översiktplaner i Sverige har dock varit en värdefull referens i bakgrunden till denna studie. Kommunekologens roll i uppsatsskrivandet bedöms inte ha haft någon inverkan på studiens resultat. Min ringa förförståelse om ämnet för studien bedöms inte heller ha haft någon betydelse för objektiviteten i genomförandet och analysen av intervjuerna.

6.1.1 Studiedesignen

Den kvalitativa metoden var lämplig att använda i denna studie då den anses ha bidragit till djup kunskap om hur nyckelpersoner i Trosa kommun upplever att folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen. De enskilda intervjuerna gick förvånansvärt bra, innan studiens genomförande fanns en tveksamhet till att intervjuerna skulle hållas vid liv under så pass lång tid. Uppfattningen är att enskilda intervjuer var den bästa intervjuformen att använda för studiens syfte då nyckelpersonerna var för sig berättade hur de upplevde att folkhälsan tas hänsyn till. Detta gav utförliga svar från samtliga nyckelpersoner som inte påverkats av någon annan, vilket skulle kunna vara fallet i gruppintervjuer. Detta anses ha stärkt studiens trovärdighet då många nyckelpersoner i de enskilda intervjuerna gav liknande svar på vissa intervjufrågor, utan påverkan av andra nyckelpersoner.

Resultatet av fråga sex i intervjuguiden förväntades leda fram till ytterligare en frågeställning för studien, men då resultatet visade att samtliga nyckelpersoner anser att det finns en

samstämmighet mellan politik och tjänstemannaorganisation i fråga om att ta hänsyn till folkhälsan, tolkades detta istället som en av möjligheterna för att kunna ta hänsyn till folkhälsan och hör därmed ihop med frågeställning fyra. Den första frågeställningen har däremot tillkommit under studiens gång, som en följd av att de inledande frågorna i

intervjuguiden gav stor inblick i nyckelpersonernas definition av folkhälsa, deras bild av hur kommunen påverkar den samt upplevelser av hur Trosa kommun arbetar för folkhälsan, vilket definierar, förklarar och tydliggör det övriga resultatet. Förståelse för nyckelpersonernas upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun kräver till exempel kännedom om hur de definierar folkhälsa för att veta vad de pratar om. Nyckelpersonernas upplevelser av hur Trosa kommun arbetar för folkhälsan skapar även förutsättningarna för hur de anser att integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen genomförs och fungerar.

6.1.2 Urvalet och studiepopulationen

Studiepopulationen var övervägande lämplig då de flesta nyckelpersoner arbetar med fysisk planering. Det var viktigt att både tjänstemän och politiker ingick i studien för att täcka hur

31

både beslutsfattare och genomförare av besluten upplever att folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun och detta ses som en stor styrka i studien.

Tjänstemännen från samhällsbyggnadskontoret och politikerna från

samhällsbyggnadsnämnden var mycket relevanta nyckelpersoner eftersom de är väldigt insatta i hur den fysiska planeringen fungerar. Det är däremot tveksamt om kommunekologen var lika lämplig då denne inte gav lika omfattande svar och inte verkar vara lika insatt i fysisk planering som de övriga, vilket är självklart och förståeligt. Kommunekologen hade en bild av hänsynstagandet till folkhälsan i fysisk planering, men inte samma djupa kunskap om hur arbetet med att integrera folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen genomförs, som de övriga. Trots mindre kunskap om hur den fysiska planeringen fungerar och mindre

omfattande svar var det viktigt att inkludera kommunekologen i studiepopulationen då denne bland annat arbetar centralt med folkhälsoplaneringen och har på så sätt kunskap om hur folkhälsoarbetet går till och hur folkhälsoaspekten belyses i kommunen som helhet, vilket ju påverkar den fysiska planeringens hänsynstagande till folkhälsan.

6.1.3 Tillvägagångssättet

Det var bra att kommunekologen i förväg hade meddelat de övriga nyckelpersonerna om studien innan telefonkontakten ägde rum, vilket förberedde nyckelpersonerna på detta. Jag anser att missivbrevet var lämpligt och lagom långt att skicka ut innan studien genomfördes. Intervjuguiden fungerade bra att använda vid intervjutillfällena och svaren på intervjufrågorna ledde till att syftet och frågeställningarna kunde besvaras. Två av nyckelpersonerna bytte tid med varandra då en nyckelperson var sjuk den dag det var tänkt att intervjun skulle äga rum. Ett par personer kom för sent till intervjuerna och en person var lite stressad och skulle iväg innan intervjuns egentliga sluttid. I övrigt genomfördes intervjuerna som det var tänkt och de ovan nämnda avvikelserna anses inte ha påverkat studiens resultat.

Intervjuerna ägde rum i de arbetsrum som för tillfället fanns tillgängliga där de flesta av nyckelpersonerna arbetar. Detta ses som positivt då de flesta antagligen kände sig trygga i den miljön. Det negativa med denna plats är att det förekom vissa störande moment, till exempel en person som knackade på dörren och kom in för att prata under intervjun samt städare som väsnades strax utanför dörren, detta oväsen försvårade arbetet med utskrivning från

bandspelaren.

Innan intervjuerna startade kunde det ha tydliggjorts att syftet var att studera hur

folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i just Trosa kommun, eftersom många under tiden frågorna från intervjuguiden ställdes, undrade om det syftades på hur de gör i Trosa kommun eller hur det går till generellt i kommuner.

I de första intervjuerna ställdes nästan alla underfrågor från intervjuguiden, vilket ledde in intervjun på ett visst spår och den blev mindre öppen. Vid de senare intervjuerna ställdes inte alla underfrågor, vilket däremot ledde till mindre uttömmande svar. Detta visar vilken

balansgång det är att genomföra en bra intervju som ger uttömmande svar utan att styra den för mycket. Jag har inte mycket erfarenhet av att göra en bra intervjuguide eller att genomföra

32

en intervju och hur intervjuguiden ska följas under själva intervjutillfället. Detta skulle kunna fokuseras mer på generellt i det folkhälsovetenskapliga programmets utbildning.

6.1.4 Analysmetoden

Innehållsanalys har använts som analysmetod, vilken aldrig under de tre åren i det folkhälsovetenskapliga programmets utbildning tidigare har använts, förrän i denna kurs. Detta innebar vissa svårigheter då innehållsanalysen gjordes med utgångspunkt i vad som stod skrivet i litteratur om analysmetoden. Det svåra bestod i att förstå att det handlade om både meningskoncentrering, kodning, kategorisering och tematisering, vilka utifrån tidigare kurser och litteratur uppfattats som olika former av analysmetoder. Då det klarnat att innehållsanalys innebär både meningskoncentrering, kodning, kategorisering och tematisering gick analysen bra. Eftersom detta är första gången innehållsanalys tillämpas av mig kan det även innebära att benämningen av koderna, kategorierna och teman kunde ha gjorts på ett bättre sätt om mer erfarenhet om analysmetoden funnits. Jag anser dock, med utgångspunkt i litteraturen om innehållsanalys, att koderna, kategorierna och teman har benämnts på ett godtagbart sätt utifrån de specifika ämnen som intervjuerna behandlade och som kan relateras till intervjufrågorna samt baserat på studiens frågeställningar.

6.1.5 Etiska överväganden och problem

De forskningsetiska principerna har beaktats och inga etiska problem har uppstått.

Det tidigare identifierade problemet gällande konfidentialiteten i studien, att nyckelpersonerna presenteras med yrkestitel så att det är möjligt att identifiera vilka som deltagit och därmed finns en möjlighet att lista ut vem som sagt vad, tros inte ha påverkat hur nyckelpersonerna svarat på intervjufrågorna. Detta eftersom att när nyckelpersonerna informerades om detta problem inte verkade bekymrade över det eller nämnde att de står för vad de säger. Ett annat identifierat etiskt problem med studien innan genomförandet var att

nyckelpersonerna kanske skulle överskatta integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen för att de vill synas i god dager eller har svårt att kritisera verksamheten de arbetar i. Detta gör att förbättringar av integreringen inte kommer till stånd och att Trosa kommuns befolkning inte får lika bra tillgång till hälsofrämjande fysisk struktur som om nyckelpersonerna inte skulle överskatta integreringen. Detta problem löstes genom att vid intervjutillfället förklara för dem att studien ska ge en sann bild av situationen och att det kan vara bra om brister i integreringen uppmärksammas så att förslag på förbättringar kan ges. Nyckelpersonerna verkar inte heller ha överskattat integreringen, utan jag upplever att de opartiskt och sanningsenligt har berättat vad de anser och upplever om den fysiska planeringens hänsynstagande till folkhälsan. De hade inga problem att kritisera sin egen verksamhet eller berätta vilka hinder som finns för hänsynstagandet.

6.1.6 Trovärdigheten i studien

Studiens resultat är giltigt eftersom de koder, kategorier och teman som analysen av

intervjuerna lett fram till anses lämpliga och överensstämmer med texternas innehåll. Studiens resultat har medfört att jag kunnat svara på syftet och frågeställningarna vilka var avsedda att

33

besvaras. Giltigheten har även stärkts genom presentation av citat i studiens resultat. Tillförlitligheten anses vara hög då varje moment i studiens metod har beskrivits och när så varit lämpligt, även styrkts med referenser om varför detta har gjorts. Studiens resultat anses inte överförbart till liknande studiepopulation i alla kommuner i Sverige. Däremot skulle resultatet kunna överföras till att gälla för kommuner i Sverige av samma storlek, liknande organisationsstruktur och arbetssätt samt liknande tillgång till resurser som fallet är i Trosa kommun.