Genom att använda kvalitativ metod med fokussamtal har vi kunnat besvara studiens
frågeställningar. Vi har upplevt att fokussamtal med barn har gett oss större förståelse för barns perspektiv på samling. Dock har vi reflekterat över både fördelar och nackdelar kring att använda fokussamtal. En fördel vi upplevde var att barn kunde få stöd av varandra då vi som
samtalsledare inte var bekanta med barnen sedan tidigare. Men vi tyckte ändå att samtalen blev avslappnade och naturliga i barnens miljö med vald metod. Nackdelen vi såg var att några barn kunde behövt mera tid för att känna sig trygga och våga öppna upp sig i samtalet. Liknande tankar hade Spyour (2011) då han såg nackdelar med att genomföra forskning med fokussamtal, eftersom det kan vara svårt för barn att uttrycka sig fritt och öppna upp sig i samtalet. Det vi såg som en fördel var att barnens åsikter och tankar skilde sig åt på vissa frågor och att det skapade
28 diskussioner mellan barnen som blev intressanta. Ytterligare en fördel var att barnen blev
experter på valt ämne och på så vis hade de makten över samtalet. Så beskrev också Dahlin - Ivanoff (2015) fokussamtalsmetoden där makten förflyttas från forskaren till deltagarna. Vi såg dock bara fördelar med att presentera stimulusmaterial för barnen, dels för att väcka minnesbilder dels för att nå fördjupade diskussioner.
Om vi skulle genomföra liknande studie igen hade vi valt att göra en minietnografisk studie och kombinera observationer i fält med tillfälle att genomföra flera fokussamtal med samma
barngrupp. Vi tänker att det ger oss möjlighet att lära känna barnen och närma oss barns perspektiv. Dessutom att få tid att fördjupa vår förståelse för barns tankar genom att ta ett inifrånperspektiv. Under genomförande av studien har vi reflekterat över vår objektivitet för att vara medvetna om våra egna värderingar och tidigare erfarenheter och hur dessa skulle kunna färga studiens resultat. Efter genomförda fokussamtal har vi även reflekterat över hur vi framstår som samtalsledare. Det vi såg som negativt var att vi inte lät barnen få tid att reflektera över en fråga innan vi gick vidare med nästa fråga. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) påtalade att om barn får frågor om något de aldrig har funderat över innan måste barn få reflektera själva innan frågan besvaras. Därför gav transkriberingen och analysen oss nya perspektiv kring samtal med barn och gav oss en annan uppfattning om hur vi i framtiden kan agera som samtalsledare. 7.5 Vidare forskning
Förskolan idag förändras kontinuerlig och barns delaktighet och inflytande är en stor och viktig del i förskolans verksamhet. Idag läggs en stor vikt vid barns rätt att få uttrycka sig i alla frågor som rör deras liv. Därför behövs det generellt mera forskning på förskolan idag för att undersöka om lagar och styrdokument infrias för barn. Samling till exempel är en aktivitet som barn deltar på i någon form. Barns perspektiv är alltid viktigt och därav behövs större kunskap om vilka möjligheter barn erbjuds utifrån sitt visade intresse samt hur anpassning av aktiviteter i förskolans verksamhet görs. Vidare forskning skulle kunna vara att studera vilka olika uppfattningar barn och vuxna har om just samling, detta för att se likheter och skillnader mellan deras beskrivningar av samlingen ur både barns perspektiv och vuxnas perspektiv. Det finns mycket forskning som bygger på förskollärares uppfattningar om barns syn på samling. Men för att utveckla och förändra behöver barns röster höras i större utsträckning och sedan jämföras med forskning byggd på förskollärares röster. Detta för att hitta utvecklingsområden och synliggöra barns perspektiv.
29
8 Referenser
Alanen, L. (2001). Childhood as a generational condition: Children’s daily lives in a central Finland town. I L. Alanen & B. Mayall (Red.), Conceptualizing child-adult relations (s.129– 143). Falmer.
Bengtsson, K., & Hägglund, S (2014). Barns samtal som kunskapskälla. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 121 - 131). Liber AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3.uppl. 1.). Liber AB.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2012). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur AB.
Clark, A., & Moss, P. (2011). Listening to Young Children: The Mosaic Approach. NCB. Corsaro, W. (2011). The sociology of childhood. Thousand Oaks: SAGE Publications Ltd. Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalité till meningsskapande - postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. (3.uppl.). Liber AB.
Dahlin - Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 81–92). Liber AB.
Davidsson, B. (2000). Samlingen – en symbol för integration mellan förskola och grundskola. (Rapport Nr 8:2000). Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Ordfront AB. Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Liber AB.
Eide, B., Os, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Små barns medvirkning i samlingsstunder. Nordisk barnehageforskning, volym (5), 1–21. https://doi.org/10.7577/nbf.320
Emilson, A., & Folkesson, A-M. (2007). Children's participation and teacher control. Early Child Development and Care, volym (176), 219–238. https://doi.org/10.1080/03004430500039846
Emilson, A., & Johansson, E. (2013). Participation and gender in circle-time situations. International journal of early years education, volym (21), 56–69.
http://dx.doi.org/10.1080/09669760.2013.771323
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). Liber AB.
Gjems, L. (2009). Barn samtalar sig till kunskap. Studentlitteratur AB.
Granbom, I. (2011). Vi har nästa blivit för bra: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik [Avhandling, Jönköpings universitet]. DIVA.
30 http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:442237/FULLTEXT01.pdf
Grunditz, S. (2013). Små barns sociala liv på vilan: Om deltagande och ordningsskapande i förskolan [Licentiatuppsats, Uppsala Universitet ]. Uppsala Universitet publikationer – elektroniskt arkiv.
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A659709&dswid=1702
Halldén, G. (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt liv. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv. (s. 25 - 40). Carlsson Bokförlag. Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, volym (8), 12–23. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1196/1045 Johannesen, N., & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande. Liber AB.
Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.68 - 80). Liber AB.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.93–113). Liber AB.
Liljestrand, J. (2010). Barns möte med institutionaliserad undervisning och dess innebörder för demokratiskt medborgarskap. Utbildning & demokrati, volym (19). (s.59–76).
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.32–43). Liber AB.
Pihlgren, A. (2017). Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer. Natur & Kultur.
Pramling Samuelsson, I. (2014). Barndom och pedagogik. I U-P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. (3. uppl. 5.), (s. 311 - 333). Natur & Kultur.
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2007). Play and learning- inseparable dimensions in preschool practice. Early child development and care, volym (176). 47–65.
https://doi.org/10.1080/030044304200030265
Pramling Samuelsson, I., Sommer, D., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Liber AB.
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.46 - 57). Liber AB.
Rubinstein Reich, L. (2015). Samlingar i förskolan. I I. Engdahl & E. Ärlemalm - Hagsér (Red.), Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (s.79–98). Liber AB.
31 Rubinstein Reich, L. (1996). Samling i förskolan. [Doktorsavhandling]. Studentlitteratur AB.
SFS 2018:1197. Lag om förenta nationernas konvention om barns rättigheter. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:1197
SFS 2010:800. Skollagen. Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S. (2001). Pedagogical quality in preschool: an issue of perspectives. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Simeonsdotter - Svensson, A. (2014). Circle time in pre-school class: A study about sex-years old children and their experiences of participation in two different circle times. International journal of elementary education. volym (3), 98 - 104. https://doi.org/10.11648/j.ijeedu.20140304.12 Skolinspektionen (2009). Barns perspektiv som kunskapskälla – om barnintervjun i
Skolinspektionens kvalitetsgranskningsarbete. Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/06-nyheter/intervjuer-med-barn.pdf Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö18. Skolverket.
Skolverket. (2017). Skolverket allmänna råd med kommentarer: Måluppfyllelse i förskolan. Skolverket.
Skolverket. (2010). Barndomens förändrade villkor: Förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Skolverket.
SOU. (1972:26). Förskolan del 1: Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. https://lagen.nu/sou/1972:26?attachment=index.pdf&repo=soukb&dir=downloaded Spyrou, S. (2011). The limits of children’s voices: from authenticity to critical, reflexive representation. Childhood, 18(2), 151–165.
https://www.researchgate.net/publication/254081989_The_limits_of_children's_voices_From_aut henticity_to_critical_reflexive_representation
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17–31). Liber AB.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U-P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning (s. 251–309). Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Bilagor
Bilaga 1
Information om en studie av barns upplevelser och delaktighet vid samlingsstationer
Vi är två förskollärarstudenter som går näst sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet.
Vårt självständiga arbete handlar om barns delaktighet kring samlingsstunden. För att kunna ta reda på det så behöver vi utföra videoobservationer samt fokusgruppsamtal med ljudupptagning. Vi kommer att samla in data genom att spela in samlingar (videoupptagning) samt diskutera insamlad data med barnen i fokusgruppsamtal (ljudupptagning).
Insamlad data kommer att analyseras under vårterminen 2020. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den. I det sammanställda materialet kommer namn och plats att avidentifieras. All data kommer raderas efter avslutad studie. Att delta i studien är frivillig och kan avbrytas när som helst under periodens gång.
Om ni har några frågor angående studien går det bra att kontakta oss. Veronica Sköld
e-post: skve1769@student.ju.se Ida Karlsson
e-post: kaid1719@student.ju.se Handledare:
Sara Hvit Lindstrand
Bilaga 2 Till personal på förskolan
Studie kommer att utföras av Veronica Sköld och Ida Karlsson som går näst sista terminen på förskollärarprogrammet, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping universitet. Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras i studien. Videoupptagningen kommer efter studien att raderas. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas.
Jag ger härmed mitt medgivande till att jag medverkar i ovan nämnda studie. Jag har tagit del av informationen och är införstådd med att jag eventuellt kommer att delta i videoupptagning vid ett samlingstillfälle.
Personalens namn………
……… Ort och datum
………. ………. Underskrift personal 1 Underskrift personal 2
………. ………. Underskrift personal 3 Underskrift personal 4
……….. Underskrift personal 5
Bilaga 3
Information till vårdnadshavare och barn på förskolan
Information om en studie av barns upplevelser och delaktighet vid samlingsstationer
Denna text som följer ska ni som vårdnadshavare och barn läsa tillsammans. Hej!
Vi heter Ida och Veronica och vi ska bli förskollärare. Vår skola ligger i Jönköping och heter Högskolan för lärande och kommunikation. Det var ett svårt namn men som tur är förkortas det HLK. Nu har vi fått en läxa, ett uppdrag, där vi ska komma ut och träffa er på förskolan. Vi vill lära oss mer av era samlingar och prata med er om vad ni har för tankar och idéer om just er samling. Vi skulle vilja filma er när ni har eran samling och vi undrar om det är okej? Vi vill även senare samlas och tillsammans titta på några bilder från filmen. I vårt uppdrag är vi nyfikna på vad ni tänker och vill gärna fråga vad ni tycker. Vi är lite glömska av oss och vill därför spela in ljud när vi pratar tillsammans, hoppas att ni tycker att även det är okej?
Om ni ångrar er före, under eller efter uppdraget är det okej att inte vara med, det är bara att säga till någon av oss!
Allt vi säger till varandra och pratar om ska skrivas ner i vår läxa, men era namn och er förskolans namn håller vi hemligt. Så ingen annan får veta att vi har träffats, shhh…
Eftersom allt är hemligt kommer både filmen och ljudinspelningen att raderas så ingen annan kommer åt den.
Vi blir jätteglada om du vill träffa oss och om du godkänner vårt uppdrag på er förskola med just DIG!
❏ Vi tackar ja till uppdraget ❏ Vi tackar nej till uppdraget
……… ………
Barnets namn Vårdnadshavares namn
………. ……… Barnets underskrift (valfri form) Underskrift vårdnadshavare
……… Ort och datum
Svar lämnas in senast onsdag den 15 april 2020 till förskolan
Om ni har några frågor så går det bra att kontakta oss! Veronica Sköld
e-post: skve1769@student.ju.se Ida Karlsson
e-post: kaid1719@student.ju.se Handledare: Sara Hvit Lindstrand
Bilaga 4
Intervjuguide till examensarbete
● När vi säger ordet “samling”, vad tänker ni på då? (be barnen blunda och säga det första de tänker).
● Om ni planerade samlingen vad skulle ni välja att göra tillsammans då? ● Skulle ni vilja ändra något på samlingen ex ta bort eller lägga till något? ● Vem tycker ni ska bestämma på samlingen?
● Räcker alla barn och vuxna upp handen när de vill säga något? ● Om ni vill säga en viktig sak hinner ni få göra det då?
● Hur känns det att samlas och sitta ner tillsammans?
● På vilket vis skulle man kunna bestämma gemensamma regler för samlingen? ● Finns det något som ni gillar allra mest på samlingen?
● Finns det något som ni skulle vilja ta bort?
● Om ni inte kan sitta stilla och vänta, vad får ni göra då?
● Om ni ska berätta något på samlingarna, brukar ni få göra det och hur gör ni då? ● Om någon inte känner för att berätta eller dela något med alla vid samlingen, hur
kan det barnet känna?
● Bestämmer ni själva vilken plats ni ska sitta på och turas ni om eller hur gör ni? ● Kan samlingen vara busig, rolig och lite tokig?
● Hur skulle det bli om alla vill bestämma samtidigt eller om ingen bestämde alls? ● Tänk på den “busigaste, roligaste samlingen” ni haft, berätta hur den var? ● Har ni några idéer hur man kan göra samlingen spännande för alla? ● Vad var de bästa med er samling idag?