Styrkorna med vår studie var den breda insamlade data över proteinkonusmtionen och att den genom Facebook inte begränsades till ett geografiskt område. En annan styrka var den jämna könsfördelningen och den relativt stora spridningen i åldrar. Med den erfarenhet vi har idag hade delning av enkäten i fler Facebook-grupper, och på hemsidor och bloggar öppnat upp för fler respondenter. Även åldersspannet hade kunnat utökas för att få fler deltagare.
Enkäten syftade till att mäta konsumtion av proteinrika livsmedel, proteinrika produkter och proteintillskott, vilket vi tycker att den gjorde då både frågor och svarsalternativ var
omfattande. Konsumtionen kvantifierades genom index för att underlätta analys. Vid utformning av enkäten hade antalet flervalsfrågor eventuellt kunnat göras färre då det var svårt att hantera svaren. Samtidigt gav man fler möjligheter till respondenterna att vara så sanningsenliga som möjligt i enkäten. När man lämnar öppet för respondenterna att svara ett eget alternativ finns risken att många grupper blir för små för att uppfylla kraven för
exempelvis Chi-2-test. Detta hade varit möjligt att lösa genom att ange färre svarsalternativ och inte lämna öppet för egna svar. Detta hade dock sänkt validiteten då det försvårat för respondenterna att svara så sanningsenligt som möjligt. Risken för bortfall hade även blivit större samt att antalet respondenter kunnat bli mindre.
På frågan om var respondenterna främst inhämtat sin kostinformation kan vi fått missvisande data. Svarsalternativen hade kunnat förtydligas för att ge en klarare bild av inhämtning av information. Om respondenten svarade ”familjemedlem”, hade familjemedlemmen lika gärna kunnat vara utbildad dietist eller en flitig läsare av Aftonbladet. Hemsidor och bloggar var ett svarsalternativ, men även de kan skrivas av läkare, dietist eller en helt vanlig person utan expertis i ämnet. Vår tanke med frågan var att få en övergripande bild om var de flesta inhämtar sin information om kost. Det kan underlätta för dietister i framtiden att få ut korrekt information via dessa professioner, utbildningar och kanaler.
En svaghet kan vara att titeln på enkäten lockade till sig extremerna åt varje håll. De som kanske konsumerar mycket proteintillskott, men även de som aldrig använder det. Studien kan därav bli något missvisande och det hade eventuellt kunnat undvikas med hjälp av en mer neutral titel.
Validiteten i studien bedöms hög då den svarade på frågeställningarna i syftet. Konsumtionen kunde dock inte mätas i mängd vilket drar ner validiteten något. Studien har hög
generaliserbarhet då vi bedömer att respondenterna var representativa för unga, regelbundet fysiskt aktiva personer samt att könsfördelningen var jämn. Även reliabilitet bedöms som hög i och med att frågorna i enkäten var så pass omfattande.
6 SLUTSATS
Generellt tycks konsumtionen av proteinrika livsmedel vara hög och männen tyckte att proteinintaget var viktigare än kvinnorna. Studien tyder på att många får i sig den mängd protein som behövs och att både kvinnor och män har ett potentiellt onödigt högt proteinintag i förhållande till rådande rekommendationer. I den undersökta gruppen var ålder inte en påverkande faktor vad gällde konsumtionen av proteinrika livsmedel. Det råder komplicerad normproblematik i samhället och där ingår kopplingen mellan manlighet och köttkonsumtion.
20
Som dietister kan vi dra vårt stå till stacken genom att upplysa om positiva effekter av att minska på framför allt det röda köttet, men hela samhället delar på ansvaret. Hur ofta man tränade påverkade inte inställningen till protein i förhållande till fysisk aktivitet. Vad gällde inställningen till den egna konsumtionen av proteintillskott så var majoriteten nöjd men det var ett trettiotal som önskade konsumera mer. Media bär ett stort ansvar för hur hälsobudskap framförs, däribland marknadsföring av proteinberikade produkter och proteintillskott. Det krävs mer studier på området för att kunna generalisera för den större befolkningen och applicera kunskapen i dietisters framtida arbete.
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
JE och SE har tillsammans planerat, utfört och sammanställt studien. Samtliga statistiska tester och författandet av arbetet har skett gemensamt i lika stor utsträckning.
Referenshanteringen utfördes av JE.
8 TACK
Vi vill tacka samtliga individer som medverkat i denna studie och de som delat enkäten på Facebook. Vi vill även tacka alla som hjälpt oss förbättra och genomföra detta arbete.
21
9 REFERENSER
1. Livsmedelsverket. Protein: hur mycket är lagom? [broschyr på Internet]. Uppsala:
Livsmedelsverket; 2016. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/protein---hur-mycket-ar-lagom.pdf
2. NNR Nordic Nutrition Recommendations 2012 - Integrating nutrition and physical activity. 5 uppl. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet; 2014
3. Livsmedelsverket. Riksmaten- vuxna 2012-11 – Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket; 2012.
4. Cermak NM, van Loon LJ. The use of carbohydrates during exercise as an ergogenic aid. Sports Med. 2013;43(11):1139–55. doi: 10.1007/s40279-013-0079-0
5. Beijer U, Nilsson M. Energi- och näringsintag i relation till energibehov hos en grupp idrottande gymnasieelever [examensarbete på Internet]. Uppsala: Uppsala universitet, 2016 [citerad 2019-09-10]. Hämtad från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-318740
6. Pejryd N. Experten: ”Vi behöver inte proteinberikade produkter” [Internet].
Stockholm: SVT Nyheter; 2016 [uppdaterad 2016-09-28; citerad 2019-10-07].
Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vi-behover-inte-proteinberikade-produkter-1
7. Re-Think. Proteinbluff? En rapport om vårt behov av protein och vad proteinhetsen gör för vår plånbok, hälsa och miljö [Internet]. Stockholm: Re-Think; 2018 [citerad 2019-10-07]. Hämtad från: https://docplayer.se/105335331-Proteinbluff-en-rapport- om-vart-behov-av-protein-och-vad-proteinhetsen-gor-for-var-planbok-halsa-och-miljo.html
8. Svensk Egenvård. Försäljningsstatistik över kosttillskott, vitaminer, sportnutrition, viktkontroll och växtbaserade läkemedel i Sverige [Internet]. Stockholm: Svensk Egenvård; 2018 [citerad 2019-09-11]. Hämtad från:
https://www.svenskegenvard.se/information/forsaljningsstatistik/
9. Konsumentföreningen Stockholm. Mat, piller och pulver på menyn!
Försäljningstrender och attitydundersökning [Internet]. Stockholm:
Konsumentföreningen Stockholm; 2015 [citerad 2019-10-14]. Hämtad från:
https://www.kfstockholm.se/globalassets/i-fokus/andra-fragor/mat-piller-och-pulver-pa-menyn_rapport_kfs_16-mars2015.pdf
10. El Khoury D, Antoine-Jonville S. Intake of nutritional supplements among people exercising in gyms in Beirut city. J Nutr and Metab. 2012;2012. Doi:
10.1155/2012/703490
11. Hull MV, Neddo J, Jagim AR, Oliver JM, Greenwood M, Jones MT. Availability of a sports dietitian may lead to improved performance and recovery of NCAA division I baseball athletes. J Int Soc Sports Nutr. 2017;14:29.doi:10.1186/s12970-017-0187-6
22
12. Phillips SM. Protein requirements and supplementation in strength sports. Nutrition.
2004;20(7-8):689-95. Doi: 10.1016/j.nut.2004.04.009
13. Heikkila M, Valve R, Lehtovirta M, Fogelholm M. Nutrition knowledge among young finnish endurance athletes and their coaches. Int J Sport Nutr Exerc Metab.
2018;28(5):522-7. doi: 10.1123/ijsnem.2017-0264
14. Collen LB. Sports nutritional knowledge of collegiate athletes and coaches på [masteruppsats på Internet]. New York: D’Youville College; 2014 [citerad 2019-09-10]. Hämtad från:
https://search-proquest-com.proxy.ub.umu.se/docview/1612993981?accountid=14581
15. Andersson K, Henriksson Benhadj Djillali S. Attityder & kunskap om kost hos kvinnliga fotbollsspelare [examensarbete på Internet]. Umeå, Umeå universitet; 2018 [citerad 2019-09-10]. Hämtad från:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1271010&dswid=_new
16. Desbrow B, McCormack J, Burke L, Cox G, Fallon K, Hislop M, et al. Sports
Dietitians Australia position statement: sports nutrition for the adolescent athlete. Int J Sport Nutr Metab. 2104;24(5):570-84. doi: 10.1123/ijsnem.2014-0031
17. Trost J. Enkätboken. 5:1. Lund: Studentlitteratur; 2016.
18. Morton RW, McGlory C, Phillips SM. Nutritional interventions to augment resistance training-induced skeletal muscle hypertrophy. Front Physiol. 2015;6:245. Doi:
10.3389/fphys.2015.00245
19. Moore DR, Robinson MJ, Fry JL, Tang JE, Glover EI, Wilkinson SB, et al. Ingested protein dose response of muscle and albumin protein synthesis after resistance exercise in young men. Am J Clin Nutr. 2009;89(1):161-8. Doi:
10.3389/fphys.2015.00245
20. Lara B, Gonzalez-Millán C, Salinero JJ, Abian-Vicen J, Areces F, Barbero-Alvarez JC, et al. Caffeine-containing energy drink improves physical performance in female soccer players. Amino Acids. 2014;46(5):1385–92. Doi: 10.1007/s00726-014-1709-z 21. Phillips SM, Moore DR, Tang JE. A critical examination of dietary protein
requirements, benefits, and excesses in athletes. Int J Sport Nutr Exerc Metab.
2007;17:58-76. PubMed PMID: 18577776
22. Daniel CR, Cross AJ, Koebnick C, Sinha R. Trends in meat consumption in the USA.
Public health nutr. 2011;14(4):575-83. Doi: 10.1017/S1368980010002077 23. Folkhälsomyndigheten. Mat och fysisk aktivitet [Internet]. Solna:
Folkhälsomyndigheten; 2019 [2019-09-17; citerad 2019-10-21]Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/
23
24. Fraser GE. Vegetarian diets: what do we know of their effects on common chronic diseases? Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1607-12. Doi: 10.3945/ajcn.2009.26736K 25. Szeto YT, Kwok TC, Benzie IF. Effects of a long-term vegetarian diet on biomarkers
of antioxidant status and cardiovascular disease risk. Nutrition. 2004;20(10):863-6.
doi: 10.1016/j.nut.2004.06.006
26. Key TJ, Appleby PN, Spencer EA, Travis RC, Allen NE, Thorogood M, et al. Cancer incidence in British vegetarians. Br J Cancer. 2009;101(1):192-7. Doi:
10.1038/sj.bjc.6605098
27. Key TJ, Appleby PN, Spencer EA, Travis RC, Roddam AW, Allen NE. Mortality in British vegetarians: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC-Oxford). Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1613-9. doi:
10.3945/ajcn.2009.26736L
28. Casiero D. Fueling the rugby player: Maximizing performance on and off the pitch.
Curr Sports Med Rep. 2013;12(4):228-33. doi: 10.1249/JSR.0b013e31829a6f56 29. Riksidrottsförbundet. Kosttillskott [Internet]. Stockholm: Riksidrottsförbundet; 2019
[uppdaterad datum 2019-06-19; citerad 2019-20-14]. Hämtad från:
https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/utbildningfakta/Kosttillskott 30. Abou Khaled W, Baban D. Influencers på Instagram : En jämförande studie om hur
olika sorters influencers påverkar konsumenters varumärkesuppfattning
[examensarbete på Internet]. Gävle: Högskolan i Gävle; 2018 [citerad 2019-10-11] . Hämtad från:
http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1214305&dswid=_new
31. De Veirman M, Cauberghe V, Hudders L. Marketing through Instagram influencers:
the impact of number of followers and product divergence on brand attitude. Int J Advert. 2017;36(5):798-828. doi: 10.1080/02650487.2017.1348035
32. Vesterlund K, Adamovic A. Proteiner : En kvantitativ studie om individers kunskap och val av proteiner [examensarbete på Internet]. Luleå: Luleå tekninska universitet;
2019 [citerad 2019-10-11]. Hämtad från:
http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1329581&dswid=_new
33. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Energi, kalorier [senast uppdaterad 2019-03-06; citerad 2019-10-11]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/energi-kalorier/
34. Fraser A, Henry J, Ryan L. Investigation of the effects of macronutrients on satiety when energy density is matched. Proc Nutr Soc 2012;71(OCE2):E74. Doi:
10.1017/s0029665112001310
35. Van Allen J [Internet]. Protein: Why it’s so popular right now. Washington:
Washington post; 2014 [uppdaterad 2014-07-22; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:
https://www.washingtonpost.com/lifestyle/wellness/protein-the-nutrient-du-jour/2014/07/22/6a11b882-0b7b-11e4-b8e5-d0de80767fc2_story.html
24
36. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Övervikt och fetma [senast uppdaterad 2019-09-24; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/overvikt-och-fetma/
37. Schoenfeld BJ, Grgic J, Ogborn D, Krieger JW. Strength and hypertrophy adaptations between low- vs. high-load resistance training: A systematic review and
meta-analysis. J Strength Cond Res. 2017;31(12):3508-23. doi:
10.1519/JSC.0000000000002200
38. Lambert CP, Frank LL, Evans WJ. Macronutrient considerations for the sport of bodybuilding. Sports Med. 2004;34(5):317-27. Doi: 10.2165/00007256-200434050-00004
39. Kildal CL, Syse KL. Meat and masculinity in the Norwegian Armed Forces. Appetite.
2017;112:69-77. doi: 10.1016/j.appet.2016.12.032
40. Adams CJ. The sexual politics of meat: a feminist-vegetarian critical theory. 3 rev.
uppl. New York: The continuum International Publishing Group Inc; 2010.
41. MacInnis CC, Hodson G. It ain’t easy eating greens: Evidence of bias toward vegetarians and vegans from both source and target. Group Processes Intergroup Relat. 2015;20(6):721-44. doi: 10.1177/1368430215618253
42. Clonan A, Wilson P, Swift JA, Leibovici DG, Holdsworth M. Red and processed meat consumtion and purchasing behaviours and attitudes: impacts for human health, animal welfare and environmental sustainability. Public Health Nutr.
2015;18(13):2446-56. doi: 10.1017/S1368980015000567
43. Lindroos C. Kroppsideal som stressar [Internet]. Helsingfors: Vetamix; 2016 [uppdaterad 16.08.2016; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/11/kroppsideal-som-stressar
44. Telenor. 12 år av möjligheter - Så ser svenskarnas skärmliv ut 2019 [Internet].
Stockholm: Telenor; 2019 [citerad 2019-10-14]. Hämtad från:
https://www.telenor.se/globalassets/mediabibliotek/skarmlivet/skarmslivsrapporten.pd f
Följebrev Facebook
” Keep calm and have a protein shake”- Eller?
Hej! Vi är två dietiststudenter från Umeå universitet som just nu skriver vårt examensarbete om unga aktiva personers proteinkonsumtion.
Är du mellan 16–30 år, fysiskt aktiv minst två timmar i veckan och identifierar dig som man eller kvinna? Då skulle vi uppskatta om du vill ta del av vår webbenkät som bara tar bara några minuter att fylla i. Din åsikt och erfarenhet är värdefull för oss!
För mer information och deltagande, klicka på länken nedan:
https://forms.gle/uqjhy8MkYa22yNKV8
Dela gärna detta så att fler kan delta i studien! :) Stort tack!
/Julia och Sophia
Bilaga 2: Enkät
“Keep calm and have a protein shake” - Eller?
Hej!
Vad kul att just Du valt att medverka! Vi är två dietiststudenter från Umeå universitet som just nu skriver vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka unga aktiva personers konsumtion av proteinberikade produkter och proteintillskott samt deras inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet. Proteinberikade produkter och proteintillskott är något som efterfrågas i stor utsträckning just bland unga människor och marknaden är stor. Av den anledningen vill vi undersöka underliggande faktorer till hur och varför man konsumerar dessa produkter. Er åsikt och erfarenhet är därför värdefull för att kunna genomföra vårt arbete!
Denna webbaserade enkät som tar ca 5 min att genomföra riktar sig till dig som är mellan 16–30 år, ägnar dig åt minst två timmars pulshöjande fysisk aktivitet/vecka och identifierar dig som man eller kvinna. Enkäten kommer vara tillgänglig t.o.m. 22/9 2019 och vi är tacksamma om ni är så sanningsenliga som möjligt. Svaren i enkäten behandlas konfidentiellt, och i den färdiga uppsatsen kommer ingen enskild person att kunna identifieras. Om du har några frågor eller om du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss på följande e-postadresser:
Julia Elfving, juel0005@student.umu.se Sophia Enjebo, soen0028@student.umu.se
Petra Rydén, handledare, universitetslektor, leg. Dietist, petra.ryden@umu.se
Examensarbetet kommer att kunna läsas i sin helhet på Umeå universitets portal för studentuppsatser, DiVa, våren 2020.
Tack för ditt deltagande!
/Julia & Sophia
1. Samtycke *
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet. De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets
studieregister. Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss på följande e-postadresser:
Julia Elfving, juel0005@student.umu.se Sophia Enjebo, soen0028@student.umu.se
Petra Rydén, handledare, universitetslektor, leg. Dietist, petra.ryden@umu.se.
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se.
Genom att kryssa i denna ruta väljer jag att delta i studien:
Jag godkänner att delta i studien
2. Ange en kod *
Kod: åtta valfria tecken, som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle ångra ditt deltagande. Obs, kom ihåg din kod eftersom det är denna vi kommer att fråga efter om du önskar ta bort dina svar.
Kod: ______________________________________
Del 1
Nedan följer några frågor om dig.
3. Jag är: * o Kvinna o Man o Ickebinär o Vill ej svara
o Annat: ___________________________
4. Hur gammal är du? *(Rullista) Under 16
16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Över 30
5. Hur bor du?
o Ensamstående
o Med förälder/föräldrar och ev syskon o Hushåll utan barn (sambo/gift) o Hushåll med barn
o I kollektiv/inneboende
o Annat: ______________________________
6. Hur många timmar i veckan är du fysiskt aktiv? * (Rullista)
För att aktiviteten skall räknas behöver den vara pulshöjande. Ej promenader.
1 timme 2 timmar 3 timmar 4 timmar 5 timmar 6 timmar 7 timmar 8 timmar 9 timmar 10 timmar 11 timmar 12 timmar 13 timmar 14 timmar 15 timmar 16 timmar 17 timmar 18 timmar 19 timmar 20 timma 21 timmar 22 timmar 23 timmar 24 timmar 25 timmar 26 timmar 27 timmar 28 timmar 29 timmar
30 timmar eller mer
7. Vilken typ av aktivitet ägnar du dig åt? * Det går att kryssa i fler än ett alternativ.
o Fotboll o Hockey o Innebandy o Handboll o Basket
o Styrketräning o Crossfit
o Gruppass på gym o Ridning
o Simning o Löpning o Dans o Gymnastik o Kampsport o Tennis
o Annat: ____________________________
Del 2
Nedan följer några frågor om kost.
8. Följer du någon speciell kosthållning?
o Nej
o Glutenfritt o Laktosfritt
o Äter ej mejeriprodukter
o LCHF (lågkolhydratskost, mycket fett) o Vegetariskt/veganskt
o Paleo (”stenåldersdiet”)
o Periodisk fasta (äter under bestämda timmar) o Annat:_______________________________
9. Tror du att du får i dig tillräcklig mängd av följande energigivande näringsämnen?
Ja För lite För mycket Vet ej Protein
Kolhydrater Fett
10. Hur viktig är kosten för din fysiska prestation?
1 2 3 4 5
Inte alls viktig Mycket viktig
11. Vilken tror du är den främsta energikällan under fysisk aktivitet?
o Protein o Kolhydrater o Fett
12. Var har du främst inhämtat din kunskap om kost?
o Sjukdvårdspersonal (läkare/sjuksköterska) o Certifierad kostutbildning
o Dietist
o Annat:___________________________________
Del 3
Nedan följer frågor om din konsumtion av, och inställning till proteinberikade produkter och proteintillskott.
13.
Hur viktig del av kosten är protein för dig?
1 2 3 4 5
15. Brukar du beräkna ditt proteinintag?
o Ja o Nej o Ibland
16. Hur ofta konsumerar du dessa proteinrika livsmedel?
Aldrig Någon/
17. Hur ofta konsumerar du dessa proteinberikade livsmedel och produkter? *
Nedan följer frågor om din konsumtion och inställning till proteintillskott.
18. Hur ofta använder du dessa proteintillskott? * Aldrig Någon
19. Hur viktigt är det för dig att använda proteintillskott utöver din "vanliga"
kost? *
1 2 3 4 5
Inte alls viktig Mycket viktig
20. Varför använder du proteintillskott? * Det går att kryssa i fler än ett alternativ.
o Jag använder inte proteintillskott o För min prestation
o För min muskeltillväxt o För att det är smidigt
o För att säkerställa mitt proteinintag o För att andra gör det
o För att det är gott
o Annat:_______________________________
21. När använder du dig av proteintillskott?
Det går att kryssa i fler än ett alternativ.
o Aldrig
o Innan träning o Under träning o Efter träning o Frukost o Lunch o Middag
o Mellanmål/kvällsmål
Del 5
22. Jag önskar...
o konsumera MINDRE proteinberikade produkter och/eller proteintillskott.
o konsumera MER proteinberikade produkter och/eller proteintillskott.
o konsumera SAMMA mängd proteinberikade produkter och/eller proteintillskott som jag gör nu.
23. Om du svarat MER eller MINDRE, berätta gärna varför:
____________________________________________________________
____________________________________________________________
Del 6
24. Är det något ytterligare du vill berätta för oss angående din syn på protein och fysisk aktivitet? Är det något vi till exempel glömt att fråga om?
_____________________________________________________________
_____________________________________________________________
Stort tack!
Tack för att du medverkat i vår undersökning! Kom ihåg att du när som helst kan ångra ditt deltagande genom att kontakta oss på mejladresserna som finns på första sidan i denna enkät. Om du är intresserad hittar du den färdiga uppsatsen på Diva under våren 2020.
Tack!
/Julia & Sophia
* Obligatorisk fråga