KONSUMTION AV OCH INSTÄLLNING TILL PROTEINRIKA LIVSMEDEL: En enkätstudie på unga fysiskt aktiva personer

Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp

Ht 2019

Konsumtion av och inställning till proteinrika livsmedel

En enkätstudie på unga fysiskt aktiva personer

Consumption of and attitude towards protein-rich foods

A questionnaire study of young physically active people

Julia Elfving, Sophia Enjebo

SAMMANFATTNING

Bakgrund Marknaden för proteinberikade produkter och proteintillskott har ökat kraftigt under de senaste åren, samtidigt som studier visar att vi får i oss tillräckligt med protein via kosten. Ett onödigt högt proteinintag kan påverka intaget av andra näringsämnen samtidigt som dessa berikade produkter är dyra.

Syfte Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinrika livsmedel,

proteinberikade produkter och proteintillskott hos unga personer som är regelbundet fysiskt aktiva samt deras inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet.

Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning med 24 frågor användes. Datainsamlingen skedde på Facebook och Instagram och målgruppen var unga personer (16–30 år) som var regelbundet fysiskt aktiva. Tvåhundrafyra respondenter medverkade. Olika statistiska analyser utfördes beroende på datanivå samt om data var normalfördelade eller inte.

Resultat Resultat från studien tyder på att många äter mer protein än vad som behövs. Män konsumerade oftare proteinpulver (p <0,001) och rött kött (p <0,002) än kvinnor medan kvinnor oftare konsumerade färdigblandade aminosyradrycker (p=0,015) än män. De som tränade mer än sju timmar per vecka tyckte att proteinintaget var viktigare än de som tränade

≤7 timmar per vecka (p=0,020). Männen uppgav sig veta sitt proteinbehov i större utsträckning än kvinnorna (p=0,016).

Slutsats Konsumtionen av protein kan misstänkas vara högre än rekommendationerna. Att

män i större utsträckning ansåg sig veta sitt proteinbehov och samtidigt konsumerade mest av

både proteinpulver och rött kött tyder på att kunskapen är felaktig. Ålder påverkade inte

konsumtionen av proteinrika livsmedel. Antalet aktiva timmar påverkade inte inställningen

till protein i förhållande till fysisk aktivitet. Majoriteten av respondenterna var nöjda med den

egna konsumtionen av proteintillskott.

ABSTRACT

Background The market for protein-enriched products and protein supplements has increased significantly in recent years, while studies show that we are getting enough protein through the diet. Unnecessarily high protein intake can affect the intake of other nutrients while these enriched products are expensive.

Objective The aim of the study was to investigate the consumption of protein-rich foods, protein-enriched products, and protein supplements in young people who are regularly physically active and their attitude towards protein in relation to physical activity.

Method A quantitative method in the form of a web-based survey with 24 questions was used. The data collection took place on Facebook and Instagram and the target group was young people (16-30 years) who were regularly physically active. Two hundred four

respondents participated. Various statistical analyses were performed depending on the data level and whether the data were normally distributed or not.

Results Results from the study indicate that many people eat more protein than needed. Men consumed proteinpowder (p<0.001) and red meat (p<0.002) more often than women, while women consumed pre-mixed amino acid drinks (p=0.015) more often than men. Those who exercised more than seven hours per week found that protein intake was more important than those who trained ≤7 hours per week (p=0.020). Men reported knowing their protein needs to a greater extent than women (p=0.016).

Conclusions The consumption of protein can potentially be higher than the

recommendations. Men to a greater extent considered themselves to know their protein needs and at the same time consumed most of both protein powder and red meat suggests that the knowledge is incorrect. Age did not affect the consumption of protein-rich foods. The number of active hours did not affect the attitude towards protein in relation to physical activity. The majority of the respondents were satisfied with their own consumption of protein

supplements.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND ... 7

2 SYFTE ... 8

3 METOD ... 8

3.1 Metodval ... 8

3.2 Urval och rekrytering ... 8

3.3 Utformning av enkät och datainsamling ... 9

3.4 Bearbetning och analys ... 9

3.5 Etiska aspekter ... 10

3.6 Förförståelse ... 10

4 RESULTAT ... 10

4.1 Respondenterna ... 10

4.2 Proteinkonsumtion ... 12

4.3 Inställning till protein vid fysisk aktivitet ... 13

4.4 Påverkande faktorer ... 14

5 DISKUSSION ... 15

5.1 Resultatdiskussion ... 15

5.1.1 Proteinkonsumtion ... 15

5.1.2 Inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet ... 16

5.1.3 Påverkande faktorer ... 17

5.2 Samhällsrelevans ... 17

5.2.1 Samhällsutmaning ... 17

5.2.2 Sociala perspektiv ... 18

5.3 Metoddiskussion ... 19

6 SLUTSATS ... 19

7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET... 20

8 TACK ... 20

9 REFERENSER ... 21

Bilaga 1: Följebrev på Facebook

Bilaga 2: Enkät

DEFINITION AV BEGREPP

Proteinberikade produkter definieras som proteinpudding, proteinbröd, proteinflingor,

proteinmjölkdryck, proteinbars samt proteinglass/godis/chips. Proteintillskott definieras som

proteinpulver, aminosyrapulver samt färdigblandade aminosyradrycker.

7

1 BAKGRUND

Många människor har uppfattningen att det är svårt att få i sig den mängd protein kroppen behöver (1), men de allra flesta täcker sitt proteinbehov eftersom protein återfinns i nästan all mat. Enligt nordiska näringsrekommendationer (NNR) bör 10–20 E% av kosten komma från protein (2), och i Sverige ligger vi i genomsnitt på 17 E% (3). Beroende på vilken fysisk aktivitet som utövas, och hur länge, så använder kroppen främst kolhydrater och fett som energikälla (4). Ett examensarbete som gjorts på idrottande ungdomar visade att intaget av kolhydrater och fett ofta var för litet medan de generellt sett fick i sig den mängd protein de behövde i förhållande till rekommendationerna (5).

Idag finns ett stort utbud av proteinberikade produkter på marknaden som lockar till sig konsumenter genom att marknadsföras som proteinrika och spelar på konsumenters osäkerhet kring proteinbehov (6). En rapport som tagits fram på uppdrag av Kronfågel visar att dessa produkter, för de flesta, inte är nödvändiga då proteinbehovet täcks genom en varierad kost (7). Dessa produkter har även visats vara mycket dyrare än sina alternativ utan tillsatt protein.

Proteinchips kan kosta nästan sex gånger mer än vanliga chips.

Marknaden för kosttillskott, däribland proteintillskott, har ökat kraftigt de senaste åren (8,9).

Det såldes proteintillskott för drygt 900 miljoner kronor i Sverige under 2018. Majoriteten av försäljningen sker i dagligvaruhandel och på apotek, men en del av befolkningen väljer att köpa produkter via internet. En studie som gjorts på gymmedlemmar i Beirut City har kunnat identifiera ett potentiellt onödigt högt intag av kosttillskott (10). Bland basebollspelare i USA såg man att proteinbars och proteinshakes är de kosttillskott som oftast konsumeras (11). En studie visar samtidigt att det inte finns bevis på att proteintillskott skulle vara nödvändigt för att optimera muskeltillväxt hos personer som utövar styrkeidrotter (12). Muskeltillväxt har i huvudsak med positiv energibalans att göra, men även timing av proteinintag i anslutning till träningstillfället. Beroende på typ av aktivitet och intensitet kan ett ökat proteinintag vara att rekommendera (2).

Tidigare undersökningar som gjorts på fotbollsspelare, basebollspelare, collegeatleter och uthållighetsidrottare har visat att kunskap om idrottsnutrition är låg (11, 13–15). Inadekvat energi- och näringsintag i samband med hög fysisk aktivitet kan försämra idrottsprestationer och kunskap om nutrition bör därför ligga i både idrottsutövares och tränares intresse (5, 16).

Närvaro av dietist i samband med träningar och matcher bland idrottare på college har visat sig leda till bättre kosthållning jämfört med när bara fystränaren närvarar (11).

Det saknas forskning kring proteinberikade produkter framförallt i Sverige men även på ungdomar i stort. Mycket av den forskning som finns på dessa produkter är utförd på sjuka, äldre individer. Att undersöka konsumtionen och identifiera faktorer som påverkar

konsumtionen av proteinrika livsmedel kan leda till att dietister i framtiden kan utveckla

bättre strategier för hur information och kunskap om protein ska kunna förmedlas till unga

aktiva människor.

8

2 SYFTE

Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinrika livsmedel hos unga personer som är regelbundet fysiskt aktiva samt deras inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet.

Frågeställningar:

 Fanns det skillnader mellan kön, ålder och träningsmängd avseende:

- Konsumtion av proteinrika livsmedel, proteinberikade produkter och proteintillskott?

- Inställning till den egna konsumtionen av proteintillskott?

 Vilka faktorer bidrog till konsumtionen av proteinberikade produkter och proteintillskott?

3 METOD

3.1 Metodval

Studien grundades på en kvantitativ webbaserad enkätundersökning som spreds via en länk på Facebook och Instagram. En kvantitativ metod användes då vi i huvudsak ville jämföra konsumtionsfrekvenser och undersöka samband och skillnader mellan ett stort antal personer (17). En webbaserad enkät valdes för att få stor spridning och inte begränsa studien till ett specifikt geografiskt område.

3.2 Urval och rekrytering

Ett bekvämlighetsurval användes då enkäten tillsammans med ett kort följebrev spreds via våra personliga Facebookkonton samt delades i fyra olika träningsgrupper på Facebook (Bilaga 1). Samtliga grupper var inriktade mot kost, träning och motivation och hade tillsammans drygt 27 500 medlemmar. Tre av fyra grupper hittades via sökfunktionen på Facebook med frasen ”kost och träning”. Den fjärde gruppen var en oss medlem i sedan tidigare. Grupperna valdes baserat på antalet medlemmar samt om de hade uppdaterade inlägg från den senaste månaden. En av oss uppmanade även sina följare på Instagram att delta i undersökningen genom att klicka på en direktlänk till webbenkäten som återfanns i hennes profil. Respondenterna rekryterades genom att frivilligt fylla i enkäten där

inklusionskriterierna var unga aktiva personer (16–30 år) som identifierade sig som man eller kvinna och ägnade sig åt minst två timmars pulshöjande fysisk aktivitet i veckan.

Exklusionskriterierna var om de identifierade sig som annat än man eller kvinna eller inte uppfyllde ålders- eller aktivitetskraven.

Antalet externa bortfall kunde inte beräknas, då vi inte hade möjlighet att veta hur många som såg enkäten när den var öppen. Det interna bortfallet förekom i några av frågorna som inte besvarades av enstaka respondenter. Alla variabler inkluderades i analyser trots bortfall.

Tvåhundrasjutton personer fyllde i enkäten, 111 män och 105 kvinnor. Totalt 13 personer exkluderades. Tolv exkluderades på grund av att de svarat “Över 30” på frågan om ålder.

Ytterligare en person exkluderades på grund av att ha svarat “vill ej ange” på frågan om kön.

Efter exkluderingen återstod 204 respondenter som deltog i studien.

9

Enkäten utformades i applikationen Google Formulär och bestod av 24 frågor gällande proteinkonsumtion och inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet (Bilaga 2).

Frågorna varierade mellan bakgrundsfrågor, kunskapsfrågor, frekvensformulär, skalfrågor, flervalsfrågor och kryssfrågor med olika svarsalternativ. På några frågor kunde “annat” väljas och ett eget svar kunde fyllas i. Enkäten hade två öppna frågor, en som rörde önskad

konsumtion och en som gav möjlighet till övriga synpunkter på ämnet eller frågorna i enkäten. Nio frågor gjordes obligatoriska och markerades med en röd asterisk (*) i enkäten (Bilaga 2).

Sex individer som uppfyllde inklusionskriterierna deltog i en pilotstudie i syfte att utvärdera och ge konstruktiv kritik för att enkäten eventuellt skulle kunna förbättras. Samtliga individer var nöjda med enkätens utformning och inga ändringar genomfördes efter avslutad

pilotstudie. Datainsamlingen pågick sedan under en vecka, hösten 2019.

3.4 Bearbetning och analys

Svaren från webbenkäten bearbetades och analyserades i IBM SPSS Statistics version 26.0. I SPSS gjordes sedan grupperingar av ett antal variabler på kvotskala samt nominal och ordinal datanivå. Variabler som grupperades:

 Alla svarsalternativ på aktivitetsnivå (1 till >30 timmar/vecka) delades upp i grupperna “≤7h/vecka” och “>7h/vecka”.

 Informationskällorna delades upp i fyra grupper. Sociala medier, böcker/hälsomagasin, hemsidor/bloggar och YouTube blev “Internet”.

Familjemedlem, tränare/coach/lagledare, grundskola/gymnasium, vänner och kollega blev “Tränare/coach/familj/vänner, skola”. Universitetsutbildning, sjukvårdspersonal, dietist, certifierad kostutbildning och forskning blev

“Universitetsutbildning/sjukvårdspersonal” och resterande svarsalternativ som inte kunde kategoriseras blev “Övrigt” som sedan uteslöts från test då den innehöll för få svar.

 Likertskalor med skalsteg 1–5 grupperades till tre olika grupper; “Inte så viktigt”,

“Varken eller” och “Viktigt”.

 Åldersskalan (under 16 till över 30) grupperades till tre olika grupper, ”16–20 år”,

”21–25 år”, ”26–30 år”.

 Svarsalternativen på frågan om konsumtion av proteinrika livsmedel (fisk, kyckling, rött kött, kvarg, mejeriprodukter, ägg och vegetariska substitut) delades in i grupper där aldrig, någon/några ggr/år och någon/några ggr/månad blev ”Aldrig/sällan”.

Alternativen 1–2 ggr/vecka, 3–4 ggr/vecka, 5–6 ggr/vecka, varje dag samt flera ggr/dag blev ”≥1 ggr/vecka”.

 Svarsalternativen på frågan om konsumtion av proteinberikade produkter delades in i grupper där någon/några ggr/år och någon/några ggr/månad slogs ihop till

“Någon/några ggr/år eller månad”. Alternativen 1–2 ggr/vecka, 3–4 ggr/vecka, 5–6 ggr/vecka, varje dag samt flera ggr/dag blev ” ≥1 ggr/vecka”.

 På frågan om konsumtion av proteintillskott blev alternativen 1–2 ggr/vecka, 3–4 ggr/vecka gruppen “1–4 ggr/vecka”. Alternativen 5–6 ggr/vecka, varje dag samt flera ggr/dag blev ”>5 ggr/vecka”. Resterande grupperingar behöll sin originalform.

Bedömning av normalfördelning gjordes med histogram och jämförelse av medelvärde och standardavvikelse (SD). Om SD <50% av medelvärdet bedömdes data som normalfördelad.

Skillnader mellan två oberoende grupper testades med Independent Sample T-test om data var

normalfördelad på intervall- eller kvotskala, och Mann-Whitney-U-test användes om data var

10

icke normalfördelad. Kruskal-Wallis användes för att se skillnader mellan tre eller fler grupper på intervall- eller kvotskala där data var icke normalfördelad. Vid undersökning av samband på icke normalfördelade data på intervall- eller kvotskala användes Spearman. Chi- 2-test användes för att testa variabler på nominal datanivå. Normalfördelade data presenteras som medelvärde och standardavvikelse och grupperade data som antal och procent. Ordinal data samt icke normalfördelade data presenteras som median och 25:e samt 75:e percentilen.

Signifikansnivån i de statistiska testen sattes till p<0,050.

De öppna frågorna grupperades baserat på hur lika respondenternas svar var. Några av svaren upplevdes irrelevanta i förhållande till frågan som ställdes i enkäten, exempelvis ”Bra

enkät!” och kunde därför inte grupperas eller användas. Svaren från frekvensformulären i enkäten gjordes om till tre separata index. Ett av frekvensformulären hade tre frågor som rörde konsumtionen av proteintillskott (proteinpulver, aminosyrapulver och färdigblandad aminosyradryck). Vi hade åtta olika svarsalternativ som alla gav poäng från 1–8. Ju oftare man konsumerade en produkt, desto högre poäng tilldelades. Om en respondent aldrig konsumerade några proteintillskott fick hen totalt tre poäng på det frekvensformuläret. På samma sätt skapades index för proteinrika livsmedel och proteinberikade produkter. Vi skapade även ett index där vi grupperade proteinberikade produkter och proteintillskott till

”proteintillägg”.

3.5 Etiska aspekter

Enkäterna fylldes i efter att informerat samtycke godkänts. Respondenterna informerades om att de när som helst kunde avbryta eller välja att ta tillbaka sina svar samt att alla uppgifter skulle hanteras konfidentiellt och förstöras efter att uppsatsen godkänts. Inga frågor i enkäten ansågs vara av etiskt känslig karaktär. Enkätens titel ”Keep calm and have a protein shake”

skulle eventuellt ha kunnat uppmuntra till ökad proteinkonsumtion och därför lades ”-Eller?”

till i slutet för att minska eventuell påverkan.

3.6 Förförståelse

Vi som skrivit detta arbete är två studenter som studerat fem terminer på dietistprogrammet vid Umeå universitet och därmed besitter god kunskap om kostens betydelse både allmänt och vid fysisk aktivitet. Båda har en aktiv livsstil och ett intresse för kostens inverkan vid fysisk aktivitet. Det finns en risk att frågorna i enkäten samt analysen och presentationen av resultaten kan ha blivit påverkade av vår utgångspunkt angående en eventuell överdriven proteinkonsumtion. Vi försökte utforma frågorna så neutralt som möjligt med svarsalternativ som skulle täcka upp alla tänkbara svar. Analysering av svaren har gjorts med hänsyn till studiens syfte.

4 RESULTAT

4.1 Respondenterna

Medelåldern på respondenterna var 24,2 (3,6) år. Totalt deltog 204 personer i studien, 99 kvinnor och 105 män (Tabell 1). Ungefär hälften av männen (46%, n=48) tränade mer än sju timmar per vecka, vilket var signifikant fler än antalet kvinnor med dessa träningstimmar (22%, n=22, p<0,001). Kvinnorna i gruppen som var fysiskt aktiva mer än sju timmar per vecka tränade mer än männen i motsvarande grupp (10,10 vs. 9,91, p<0,001). Majoriteten av respondenterna styrketränade. Bland de responderande männen bodde flest (n=44) i

ensamstående hushåll och majoriteten kvinnor (n=39) i hushåll utan barn (sambo/gift). De

flesta (n=141) respondenterna följde ingen speciell kosthållning.

11

Tabell 1. Beskrivning av bakgrundsfaktorer bland respondenter i en webbenkätundersökning, hösten 2019. Data visas i antal (%), medelvärde (SD) eller median [25:e, 75:e percentilen].

Totalt Man Kvinna p-värde

Antal 204 105 99

Ålder, (år) 24,2 (3,7) 24,2 (3,7) 24,2 (3,7) 0,921

Aktivitetstimmar/vecka, (h)

- ≤7h - >7h

6,7 (3,4) 5 [4, 6]

10 [8, 12]

7,4 (3,6) 5 [4, 6]

10 [8, 11]

5,9 (3,0) 4 [4, 6]

10 [8, 12]

0,001

0,001

0,001

Boendeform, antal (%)

- Med förälder/föräldrar - Ensamstående

- Hushåll utan barn

(sambo/gift)

26 (13) 75 (37) 74 (36) 22 (11) 7 (3)

16 (15) 44 (42) 35 (33) 8 (7) 2 (2)

10 (10) 31 (31) 39 (39) 14 (14) 5 (5) Aktiviteter, antal (%)

- Hockey - Fotboll - Innebandy - Handboll - Basket - Styrketräning - Crossfit

- Gruppass på gym - Löpning

- Dans - Kampsport - Tennis - Ridning - Simning - Cykling - Klättring - Skidor - Badminton - Orientering - Övrigt

11 (5) 20 (10) 11 (5) 3 (1) 11 (5) 166 (81) 21 (10) 33 (16) 103 (50) 21 (10) 5 (2) 5 (2) 12 (6) 13 (6) 9 (4) 3 (1) 3 (1) 2 (1) 1 (0,5) 6 (3)

10 (10) 12 (11) 7 (7) 0 (0) 6 (6) 86 (82) 9 (9) 4 (4) 48 (46) 8 (8) 5 (5) 3 (1) 0 (0) 3 (1) 4 (4) 1 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0)

1 (1) 8 (8) 4 (4) 3 (3) 5 (5) 80 (81) 12 (12) 29 (29) 55 (56) 13 (13) 0 (0) 2 (2) 12 (12) 10 (10) 5 (5) 2 (2) 3 (3) 2 (2) 1 (1) 6 (6) Kosthållning, antal (%)

- Ingen speciell

- Vegetariskt/veganskt - Laktosfritt

- Glutenfritt

- Inga mejeriprodukter - LCHF

- Paleo

- Periodisk fasta - Kaloriräkning

141 (69) 19 (9) 11 (5) 10 (5) 3 (1) 3 (1) 2 (1) 12 (6) 5 (2)

81 (77) 4 (4) 4 (4) 3 (3) 1 (1) 1 (1) 0 (0) 7 (7) 3 (3)

60 (60) 15 (15) 7 (7) 7 (7) 2 (2) 2(2) 2 (2) 5 (5) 2 (2)

1

Skillnader mellan könen analyserat med Independent Sample T-test

2

Skillnad mellan könen analyserat med Mann-Whitney U-test

12

Männen var de som konsumerade mest proteinpulver (p<0,001). Mer än hälften av männen konsumerade proteinpulver minst en gång i veckan, jämfört med var fjärde kvinna. Hälften av kvinnorna konsumerade aldrig proteinpulver (Figur 1). De som konsumerade proteinpulver mer än fem gånger per vecka beräknade oftare sitt proteinintag jämfört med de som

konsumerade proteinpulver mindre än fem gånger per vecka (p<0,001). Det fanns ingen skillnad mellan åldersgrupperna (p=0,339) eller boendeformerna (p=0,919) och konsumtionen av proteinpulver.

Fler

p=0,015) kvinnor än män (37% vs. 19%) konsumerade färdigblandad aminosyradryck, exempelvis NOCCO, minst en gång per vecka (Figur 1). Ju fler aktivitetstimmar, desto större var konsumtionen av färdigblandad aminosyradryck (r=0,253, p<0,001). Det fanns dock ingen skillnad mellan åldersgrupperna (p=0,594) eller boendeformerna (p=0,329).

Figur 1. Konsumtion av proteinpulver och färdigblandad aminosyradryck bland

respondenterna (n=204) i en webbenkätundersökning, hösten 2019. Fördelningen anges i procent.

De som konsumerade mycket av proteinrika livsmedel konsumerade även mycket av

proteinberikade produkter och proteintillskott (r=0,226 resp. 0,287, p<0,001 resp. 0,002). Det fanns dock ingen skillnad mellan män och kvinnor i poängindex på konsumtionen av

proteinrika livsmedel, proteinberikade produkter eller proteintillskott (p=0,223–0,570).

Det fanns inget samband mellan grupperade aktivitetstimmar (≤7h, >7h) och poängindex på konsumtionen av proteinrika livsmedel (r=0,032, p=0,663), proteinberikade produkter (r=- 0,053, p=0,456) eller proteintillskott (r=-0,063, p=0,367).

Respondenterna som tyckte att det var viktigt att tillföra extra protein utöver den vanliga kosten konsumerade lika mycket proteinrika livsmedel (p=0,302), proteinberikade produkter (p=0,336) och proteintillskott (p=0,739) som de som inte tyckte att det var viktigt.

Medelvärdet på indexpoäng skiljde sig inte mellan könen och konsumtionen av

proteinrika livsmedel, proteinberikade produkter, proteintillskott eller proteintillägg (Tabell 2).

13

Tabell 2. Fördelning av indexpoäng i en webbenkätundersökning, hösten 2019. Fördelningen visas i median [25:e, 75:e percentilen].

Män Kvinnor p-värde

Proteinrika livsmedel (min 7, max 56)

27,0 [24,0, 30,25] 26,0 [24,0, 29,0] 0,233 Proteinberikade produkter

(min 6, max 48)

10,0 [7,0, 12,0] 10,0 [8,0, 13,0] 0,301 Proteintillskott

(min 3, max 24)

8,0 [4,5, 12,0] 7,0 [5,0, 10,0] 0,570 Proteintillägg¹

(min 9, max 72)

18,0 [13,0, 24,0] 17,0 [14,0, 23,0] 0,876

1 ”

Proteintillägg” utgörs av summan av ”proteinberikade produkter” och ”proteintillskott”.

Männen konsumerade rött kött oftare än kvinnorna (p=0,002). Tre fjärdedelar (n=75) av männen konsumerade rött kött mer än en gång per vecka jämfört med hälften (n=51) av kvinnorna. Den andra hälften kvinnor (n= 47) konsumerade aldrig eller sällan rött kött jämfört med en fjärdedel (n=27) av männen. Det fanns ingen skillnad (p=0,128) mellan

åldersgrupperna och konsumtionen av rött kött.

Männen konsumerade även proteinmjölkdryck oftare än kvinnorna (p=0,004). Nästan hälften av männen (48%, n=50) konsumerade proteinmjölkdryck minst någon gång per år jämfört med 25% (n=25) av kvinnorna. Det fanns ingen skillnad i konsumtionen mellan

åldersgrupperna och konsumtionen av proteinmjölkdryck (p=0,842). Konsumtionen av fisk, kyckling, ägg, kvarg, mejeriprodukter, vegetariska substitut, aminosyrapulver,

proteinpudding, proteinbröd, proteinflingor, proteinbars eller proteinglass/godis/chips påvisade ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor (p=0,090–0,882).

Fler (p=0,016) män än kvinnor svarade att de visste sitt proteinbehov (62% vs. 38%).

Däremot fanns ingen skillnad (p=0,253) mellan de grupperade aktivitetstimmarna (≤7h, >7h) och om de visste sitt proteinbehov.

4.3 Inställning till protein vid fysisk aktivitet

Medelvärdet på antalet olika slags utövade fysiska aktiviteter var högre för kvinnor på 2,5 (1,28) jämfört med 2,0 (0,96) för män (p=0,002). Kvinnorna utövade 1–7 olika slags

aktiviteter och männen 1–4. De som beräknade sitt proteinintag utövade oftast bara en slags fysisk aktivitet medan de som ibland eller aldrig beräknade sitt proteinintag oftare utövade två olika slags fysiska aktiviteter (p=0,018). De som tränade mer än sju timmar tyckte att

proteinintaget var viktigare än de som tränade ≤7 timmar (p=0,020).

Ju viktigare respondenterna (n=202) tyckte att kosten var för prestationen, desto viktigare tyckte de att proteinintaget var (r=0,422, p<0,001). Det fanns däremot inget samband

(r=0,179, p=0,231) mellan antalet aktivitetstimmar och hur viktigt de tyckte det var att tillföra proteintillskott utöver sin vanliga kost. Männen tyckte att proteintaget var viktigare än

kvinnorna (p<0,001). De som tyckte att proteinintaget var viktigt tyckte även att det var viktigt att tillföra proteintillskott utöver sin vanliga kost (p<0,001). Däremot fanns det ingen skillnad (p=0,230) mellan åldersgrupperna och hur viktigt de fann proteinintaget.

Majoriteten (88%, n=179), svarade att kolhydrater var den främsta energikällan vid fysisk

aktivitet och 9% (n=19) av respondenterna svarade att de trodde protein var den främsta

energikällan. Av de sistnämnda var 2% (n=2) män och 17% (n=17) kvinnor.

14

Tjugonio respondenter önskade konsumera mer proteintillskott medan tio respondenter önskade konsumera mindre. På den öppna frågan om varför respondenterna önskade konsumera mer eller mindre proteintillskott svarade sju av respondenter liknande, att de önskade konsumera mer proteintillskott för att det skulle vara fördelaktigt med extra protein vid träning. Tio respondenter svarade att de önskade konsumera mer proteintillskott på grund av oro för att inte tillgodose sitt proteinbehov enbart via kosten. Några av de som ville

konsumera mindre uppgav att de ville få in en bättre rutin kring kosten.

Den sista frågan gav respondenterna möjlighet att skriva ner ytterligare tankar angående protein och fysisk aktivitet. Tre svarade att de trodde att många överdrev sitt proteinintag medan tre svarade att det var mer kostnadseffektivt jämfört med naturligt proteinrika livsmedel och inte själva proteinpulvret i sig som var det viktiga.

4.4 Påverkande faktorer

Femtioåtta procent (n=61) av männen använde proteintillskott för att säkerställa sitt proteinintag jämfört med 28% (n=28) av kvinnorna (Figur 3). Mer än hälften av männen (n=57) använde proteintillskott för sin muskeltillväxt jämfört med en fjärdedel (n=25) av kvinnorna. Fler kvinnor än män uppgav att de inte använde proteintillskott alls, medan fler män är kvinnor (67% vs 36%) använde proteintillskott efter träning.

Figur 3. Respondenternas (n=204) anledning till användande av proteintillskott i en

webbenkätundersökning, hösten 2019. Fördelningen anges i procent och statistisk analys är utförd med Chi-2-test.

Några signifikanta skillnader fanns inte (p=0,323) mellan åldersgrupperna och var de främst inhämtat sin kunskap om kost (Figur 4). Totalt valde 40% (n=82) ”tränare/familj/skola” som främsta informationsskälla medan 35% (n=72) svarade ”internet/sociala medier/böcker”.

Nästan en fjärdedel (n=46) svarade ”utbildning/sjukvård/forskning”. Det fanns heller ingen skillnad mellan grupperade aktivitetstimmar och var de främst inhämtat sin kunskap om kost (p=0,755).

0 10 20 30 40 50 60 70

Jag använder inte (p<0,001)

För min prestation

(p=0,778)

För min muskeltillväxt

(p<0,001)

För att det är smidigt (p=0,012)

För att säkerställa

mitt proteinintag

(p<0,001)

För att det är gott (p=0,282)

För att andra använder det (p=0,603)

För att det är ekonomiskt

(p=0,168)

%

Män Kvinnor

15

Figur 4. Respondenternas (n=200) svar på frågan “Var har du främst inhämtat din kunskap om kost?” i en webbenkätundersökning fördelat på åldersgrupper, hösten 2019.

Fördelningen anges i antal.

5 DISKUSSION

5.1 Resultatdiskussion

Resultat av studien tyder på att många äter mer protein än vad som behövs. Männen konsumerade mer proteinpulver och rött kött än kvinnorna. Ju fler aktivitetstimmar en respondent hade desto viktigare blev proteinintaget. Vi såg inga signifikanta skillnader i inhämtande av kostinformation bland respondenterna.

5.1.1 Proteinkonsumtion

Unga män i Sverige intar en större mängd protein än övriga åldersgrupper av samma kön (3).

Män är i större utsträckning intresserade av att bygga muskler och säkerställa ett tillräckligt proteinintag jämfört med kvinnor. Detta styrks genom att fler män svarade att de använder tillskotten för muskeltillväxten jämfört med kvinnorna. Proteinets positiva inverkan i

samband med träning har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. Undersökningar har visat att muskelproteinsyntesen stimuleras i större utsträckning vid intag av protein eller aminosyror i samband med styrketräning om man jämför med att träna i ett fastande tillstånd (18). Många kan då överdriva sitt intag av protein för att säkerställa att de får den effekten.

Dock är den rekommenderade mängden protein och aminosyror 20 gram i samband med träning för att ge maximalt stimulerande effekt på syntesen (19). Många använde

proteintillskott efter träning. Produkterna ämnade för detta ger ca 20 gram protein per portion.

De som åt proteinrika livsmedel ofta, åt även proteinberikade produkter och proteintillskott i större utsträckning. Enkätens design möjliggjorde ingen beräkning av intag i mängd. Det kan dock tänkas att ju oftare man konsumerade dessa proteinkällor, desto större mängd protein fick man i sig totalt. Detta kan tyda på att många män får i sig mer än den rekommenderade mängden.

Vår studie visar att kvinnor konsumerar färdigblandade aminosyradrycker i större

utsträckning än män. En vanligt förekommande färdigblandad dryck med grenade aminosyror är NOCCO, som även innehåller koffein. En studie på kvinnliga fotbollsspelare i Spanien

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Internet/sociala medier/böcker Tränare/familj/skola Utbildning/sjukvård 16-20 år 21-25 år 26-30 år

16

påvisade att ett intag av 3 mg koffein/kg kunde vara fördelaktigt för idrottsprestationen (20).

En NOCCO innehåller 180 mg koffein och kan då ha effekt hos personer med en kroppsvikt runt 60 kg. En potentiell förklaring till den högre konsumtionen av färdigblandade

aminosyradrycker bland kvinnor kan vara att kvinnor generellt sett väger mindre än män, och får därav större effekt av koffeinet i drycken. Anledningen till konsumtionen av dessa drycker behöver kanske inte alltid vara för proteininnehållet i första hand, utan det kan även vara den uppiggande effekten från koffeinet. En annan anledning till konsumtionen kan vara att de är goda eller anses som ett nyttigare alternativ till läsk.

Många av de som beräknade sitt proteinintag konsumerade samtidigt proteinpulver mer än fem gånger per vecka. Det skulle kunna bero på felaktig information om proteinbehov som fåtts från tränare, hemsidor, bloggar etcetera (21). Många svarade att de visste sitt

proteinbehov (47%) och fick samtidigt höga poäng på alla tre konsumtionsindex. Detta tyder på att kostinformation antingen är felaktig eller tolkas felaktigt. Detta kan i längden betyda att många äter mer protein än vad som egentligen behövs.

Vår studie visade att män konsumerade rött kött oftare än kvinnor. Detta styrks enligt Riksmaten (3). En studie i USA kom också fram till att män stod för den högsta

konsumtionen av kött totalt, däribland rött kött (22). Tänkbara orsaker till att kvinnor väljer att konsumera mindre rött kött än män kan ha att göra med att kvinnor generellt sett äter mer hälsosamt (23). I dag skrivs det mycket om hur rött kött kan öka risken för välfärdssjukdomar (24–27). Kvinnor är kanske mer benägna än män att ta till sig av ny forskning och följa trender inom kostområdet. Detta skulle kunna betyda att kvinnor i mindre utsträckning överkonsumerar protein jämfört med män.

5.1.2 Inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet

Vi kunde se att ju viktigare kosten var för prestationen desto viktigare var proteinintaget.

Detta beror rimligen på att man är mer angelägen om att få i sig adekvat mängd av alla energigivande näringsämnen om man anser att kosten påverkar prestationen. Proteinintaget från kosten blev även viktigare ju fler timmar respondenterna var fysiskt aktiva. Det fanns dock inget samband mellan aktivitetstimmar och hur viktigt de tyckte det var att tillföra proteintillskott utöver den vanliga kosten. Detta kan tänkas bero på att ju mer de tränade desto mer pålästa eller informerade kan de ha varit om kostens betydelse för fysisk aktivitet. Det spelade ingen roll om man tränade lite eller mycket, man inhämtade information om kost på samma sätt. Detta säger dock ingenting om information i sig. En studie som gjorts på rugbyspelare påvisade att det krävs mycket planering av måltider och timing av energiintag för en optimal prestation (28). Studien tog även upp att kosttillskott kan vara dåligt

undersökta och forskade på, och bör därför användas med stor försiktighet. Även detta kan kanske vara en anledning till att de som utövar en aktivitet på högre nivå inte lägger till proteintillskott utöver sin vanliga kost. Svensk Antidoping avråder från användande av kosttillskott (här inräknat proteintillskott) annat än på medicinska grunder (29), och det kan tänkas att ju högre aktivitetsnivå desto större medvetenhet.

Ju fler fysiska aktiviteter man utövade desto mer sällan beräknade man sitt proteinintag. Som

en tidigare studie visat förbättrades kosthållningen om atleterna hade tillgång till en dietist

(11). Detta är kanske inte fallet i vår studie, men det kan tänkas att ju oftare man tränar desto

större är chansen att man har en tränare eller coach som är påläst inom kost. Det kan också

vara så att personen själv är intresserad av att se bättre resultat och är därmed mer benägen att

läsa aktuell forskning. Det fanns inget samband mellan aktiva timmar och konsumtionen av

proteinkällor. Det kan tänkas bero på att om man tränar mycket så vet man hur viktigt

17

kolhydrater är för prestationen, och därav ligger inte lika stor fokus på enbart protein. Det kan också vara så att ju fler fysiska aktiviteter som utövas desto större är chansen att man upplever matintaget så pass stort att behovet uppfylls.

5.1.3 Påverkande faktorer

Mer än hälften av männen konsumerade proteinpulver veckovis och 37 kvinnor konsumerade färdigblandad aminosyradryck veckovis. Sjuttiotvå respondenter inhämtade information från bland annat internet och sociala medier. Vi tror att många väljer att konsumera

proteinberikade produkter och proteintillskott för att produkterna marknadsförs flitigt med hälsobudskap på just sociala medier, och finns lätt tillgängliga för konsumenter. Under de senaste åren har företag börjat samarbeta med kända, inflytelserika personer, ”influencers”, som sitter på makten att kunna påverka andras uppfattning (30, 31). Genom annonsering och marknadsföring via dessa konton på sociala medier når företag ut till tusentals, ofta unga människor. Om jag följer en ”influencer” på Instagram som samarbetar med ett företag och pratar gott om en specifik produkt så är sannolikheten antagligen stor att jag överväger att testa produkten själv. Vid en sökning på termen ”fitspo” på sociala medier blir man överöst av vältränade människor som promotar bland annat proteintillskott, måltidsersättningar och te för viktnedgång. Har man själv en önskan om att uppnå liknande ideal tror man kanske att det är just den eller de produkterna som behövs för att lyckas.

Dagstidningar och dess bilagor är väldigt duktiga på att skriva om och uppmärksamma dieter eller andra metoder för att ”tappa kilon”. Många trender och dieter uppmuntrar till ett högre proteinintag och begränsar intaget av kolhydrater till fördel för viktnedgång. De som

förespråkar exempelvis LCHF kan ha bidragit med en svartmålning av just kolhydrater, och det energigivande näringsämnet kan ha fått en dålig klang. Protein å andra sidan verkar det vara tvärtom med. Det tycks vara ett näringsämne som man kan konsumera i obegränsad mängd, och som bara innebär positiva effekter på hälsan. Vår studie visade dock att

respondenterna inte följde någon speciell kosthållning. I ett examensarbete som tidigare gjorts där kunskap om proteiner undersöktes så visade det sig att över hälften av respondenterna trodde att överskott av protein eliminerades via avföring och urin (32). Få verkar vara medvetna om att ett överskott av protein vid positiv energibalans kommer leda till

fettinlagring och viktökning (33). Det som bör tydliggöras är att proteinrika livsmedel mättar i större utsträckning, så ett överdrivet proteinintag kanske innebär ett mindre intag av fett- och kolhydratrika livsmedel (34). På så vis kan en diet baserad på mer protein och mindre

kolhydrater bidra till viktnedgång, men i slutändan handlar det om energibalansen.

5.2 Samhällsrelevans

5.2.1 Samhällsutmaning

Många produkter marknadsförs som proteinrika vilket många kan uppfatta som ett bättre val, vid både viktnedgång och önskan om ökad muskelmassa. Problemet med många av dessa produkter är att energiinnehållet är ganska lika eller innehåller mer energi än den motsvarande icke proteinberikade produkten (35). Bara för att en produkt har tillsatt protein betyder det inte att den innehåller mindre socker eller fett. Ett stort problem i dagens samhälle är

förekomsten av övervikt och fetma bland befolkningen (36). Hälften av alla svenska män, en

tredjedel av kvinnorna samt vart femte barn är drabbade. De som vill gå ner i vikt behöver

förstå att det inte alltid går att inta en större mängd bara för att de väljer en proteinberikad

produkt. När det kommer till de som vill öka muskelmassan måste de förstå att produkterna i

sig och den ökade proteinmängden inte automatiskt resulterar i större muskler. För detta krävs

styrketräning i kombination med väl sammansatt kost och kaloriöverskott (37, 38). I och med

18

att många fick höga indexpoäng och därmed konsumerade både proteinrika livsmedel,

proteinrika produkter samt proteintillskott skulle man kunna tänka sig att dessa personer hade en positiv energibalans. Oavsett vilket energigivande näringsämne som intas kommer det leda till viktökning om intaget är större än behovet. Vi står inför en utmaning som dietister att öka kunskapen och medvetenheten kring dessa produkter. En ökad förståelse kring detta skulle på sikt kunna leda till en förbättrad hälsa bland befolkningen.

Många män i vår studie konsumerade proteinpulver, som är en form av kosttillskott. Den stora marknaden för kosttillskott gör att fler konsumerar dessa produkter vilket i sin tur leder till att utbudet fortsätter att öka (8). Problemet med dessa produkter är att innehållet ibland är bristfälligt kontrollerat (29). Produkterna ska kontrolleras innan de kommer ut på marknaden men många gånger är kontrollen otillräcklig. Detta medför att produkter ibland dras tillbaka efter lansering då det framkommer att de innehåller dopingklassade substanser (29). Detta kan bero på att produkten kontaminerats eller att tillverkaren utelämnat vissa substanser från innehållsdeklarationen. På grund av detta avråder som tidigare nämnt Svensk Antidoping från att använda kosttillskott. Även här behöver medvetenheten ökas så allmänheten blir mer försiktiga och inser riskerna med att använda dessa produkter. Samtidig får dopingproblemet bland elitidrottare större konsekvenser än hos ”vanliga” motionärer. Det är forskat för lite på dessa produkter och hur det påverkar hälsan över tid. Det största problemet är att man i längden kanske inte får i sig adekvat mängd av alla näringsämnen, snarare än själva proteinpulvret eller aminosyratillskottens påverkan på hälsan.

5.2.2 Sociala perspektiv

Män äter mer rött kött än kvinnor. Köttkonsumtion och manlighet är något som ofta associeras med varandra (39, 40). En studie påvisade att manliga vegetarianer och veganer värderades mer negativt av personer som åt blandkost än kvinnliga vegetarianer och veganer (41). En studie har kommit fram till att kvinnor i större utsträckning värnar om djuren och miljön än män, och av den anledningen väljer att äta mindre kött (42). Vår utmaning som dietister blir att nå ut till den manliga delen av befolkningen för att öka kunskapen om proteinkvalitet. Att få fler män att inse att en måltid kan vara lika väl sammansatt

proteinmässigt trots att det ”saknas” en köttbit kan bidra till bättre hälsa samt vara positivt ur ett miljöperspektiv. Normproblematiken är dock något som måste angripas från fler håll i samhället.

Bland unga människor idag är idealet ofta en vältränad kropp och ett normativt perfekt yttre (43). Detta kan bidra till kroppshets hos många. Digitaliseringen är en påverkande faktor då vi spenderar mycket tid vid våra telefoner eller datorer (44). Denna utveckling har även

möjliggjort för företag att göra reklam via sociala medier, framförallt med hjälp av

”influencers” (30, 31)

Proteinberikade produkter och proteintillskott marknadsförs ofta av normativt snygga, vältränade personer. Detta tror vi kan bidra till ökad kropps- och

träningshets. För att efterlikna dessa personer och uppnå idealen så tror man att det är

produkterna man behöver. ”Influencers” som representerar fler olika kroppstyper i samhället bör föras till ljuset i mycket större utsträckning än i dagsläget då fokus ligger på träning och viktnedgång. Att lyfta fram kroppspositivitet och få människor att inse att det inte bara finns en mall för hur en kvinna respektive man ska se ut skulle eventuellt bidra till minskad

kroppshets och att fler människor kände sig trygga och nöjda i den kropp de lever i. Att träna och äta hälsosamt för sitt välmående utan att drabbas av ångest bör vara en självklarhet. Sedan måste man komma ihåg att det ligger mycket pengar bakom samarbeten och att det existerar

”influencers” som marknadsför produkter som de eventuellt inte står bakom. Det är viktigt att

19

information och rekommendationer om protein tydliggörs och att företagen tar större ansvar för hur produkterna marknadsförs.

5.3 Metoddiskussion

Styrkorna med vår studie var den breda insamlade data över proteinkonusmtionen och att den genom Facebook inte begränsades till ett geografiskt område. En annan styrka var den jämna könsfördelningen och den relativt stora spridningen i åldrar. Med den erfarenhet vi har idag hade delning av enkäten i fler Facebook-grupper, och på hemsidor och bloggar öppnat upp för fler respondenter. Även åldersspannet hade kunnat utökas för att få fler deltagare.

Enkäten syftade till att mäta konsumtion av proteinrika livsmedel, proteinrika produkter och proteintillskott, vilket vi tycker att den gjorde då både frågor och svarsalternativ var

omfattande. Konsumtionen kvantifierades genom index för att underlätta analys. Vid utformning av enkäten hade antalet flervalsfrågor eventuellt kunnat göras färre då det var svårt att hantera svaren. Samtidigt gav man fler möjligheter till respondenterna att vara så sanningsenliga som möjligt i enkäten. När man lämnar öppet för respondenterna att svara ett eget alternativ finns risken att många grupper blir för små för att uppfylla kraven för

exempelvis Chi-2-test. Detta hade varit möjligt att lösa genom att ange färre svarsalternativ och inte lämna öppet för egna svar. Detta hade dock sänkt validiteten då det försvårat för respondenterna att svara så sanningsenligt som möjligt. Risken för bortfall hade även blivit större samt att antalet respondenter kunnat bli mindre.

På frågan om var respondenterna främst inhämtat sin kostinformation kan vi fått missvisande data. Svarsalternativen hade kunnat förtydligas för att ge en klarare bild av inhämtning av information. Om respondenten svarade ”familjemedlem”, hade familjemedlemmen lika gärna kunnat vara utbildad dietist eller en flitig läsare av Aftonbladet. Hemsidor och bloggar var ett svarsalternativ, men även de kan skrivas av läkare, dietist eller en helt vanlig person utan expertis i ämnet. Vår tanke med frågan var att få en övergripande bild om var de flesta inhämtar sin information om kost. Det kan underlätta för dietister i framtiden att få ut korrekt information via dessa professioner, utbildningar och kanaler.

En svaghet kan vara att titeln på enkäten lockade till sig extremerna åt varje håll. De som kanske konsumerar mycket proteintillskott, men även de som aldrig använder det. Studien kan därav bli något missvisande och det hade eventuellt kunnat undvikas med hjälp av en mer neutral titel.

Validiteten i studien bedöms hög då den svarade på frågeställningarna i syftet. Konsumtionen kunde dock inte mätas i mängd vilket drar ner validiteten något. Studien har hög

generaliserbarhet då vi bedömer att respondenterna var representativa för unga, regelbundet fysiskt aktiva personer samt att könsfördelningen var jämn. Även reliabilitet bedöms som hög i och med att frågorna i enkäten var så pass omfattande.

6 SLUTSATS

Generellt tycks konsumtionen av proteinrika livsmedel vara hög och männen tyckte att

proteinintaget var viktigare än kvinnorna. Studien tyder på att många får i sig den mängd

protein som behövs och att både kvinnor och män har ett potentiellt onödigt högt proteinintag

i förhållande till rådande rekommendationer. I den undersökta gruppen var ålder inte en

påverkande faktor vad gällde konsumtionen av proteinrika livsmedel. Det råder komplicerad

normproblematik i samhället och där ingår kopplingen mellan manlighet och köttkonsumtion.

20

Som dietister kan vi dra vårt stå till stacken genom att upplysa om positiva effekter av att minska på framför allt det röda köttet, men hela samhället delar på ansvaret. Hur ofta man tränade påverkade inte inställningen till protein i förhållande till fysisk aktivitet. Vad gällde inställningen till den egna konsumtionen av proteintillskott så var majoriteten nöjd men det var ett trettiotal som önskade konsumera mer. Media bär ett stort ansvar för hur hälsobudskap framförs, däribland marknadsföring av proteinberikade produkter och proteintillskott. Det krävs mer studier på området för att kunna generalisera för den större befolkningen och applicera kunskapen i dietisters framtida arbete.

7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET

JE och SE har tillsammans planerat, utfört och sammanställt studien. Samtliga statistiska tester och författandet av arbetet har skett gemensamt i lika stor utsträckning.

Referenshanteringen utfördes av JE.

8 TACK

Vi vill tacka samtliga individer som medverkat i denna studie och de som delat enkäten på

Facebook. Vi vill även tacka alla som hjälpt oss förbättra och genomföra detta arbete.

21

9 REFERENSER

1. Livsmedelsverket. Protein: hur mycket är lagom? [broschyr på Internet]. Uppsala:

Livsmedelsverket; 2016. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/protein-- -hur-mycket-ar-lagom.pdf

2. NNR Nordic Nutrition Recommendations 2012 - Integrating nutrition and physical activity. 5 uppl. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet; 2014

3. Livsmedelsverket. Riksmaten- vuxna 2012-11 – Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket; 2012.

4.

aid. Sports Med. 2013;43(11):1139–55. doi: 10.1007/s40279-013-0079-0

5. Beijer U, Nilsson M. Energi- och näringsintag i relation till energibehov hos en grupp idrottande gymnasieelever [examensarbete på Internet]. Uppsala: Uppsala universitet, 2016 [citerad 2019-09-10]. Hämtad från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-318740

6. Pejryd N. Experten: ”Vi behöver inte proteinberikade produkter” [Internet].

Stockholm: SVT Nyheter; 2016 [uppdaterad 2016-09-28; citerad 2019-10-07].

Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vi-behover-inte-proteinberikade- produkter-1

7. Re-Think. Proteinbluff? En rapport om vårt behov av protein och vad proteinhetsen gör för vår plånbok, hälsa och miljö [Internet]. Stockholm: Re-Think; 2018 [citerad 2019-10-07]. Hämtad från: https://docplayer.se/105335331-Proteinbluff-en-rapport- om-vart-behov-av-protein-och-vad-proteinhetsen-gor-for-var-planbok-halsa-och- miljo.html

8. Svensk Egenvård. Försäljningsstatistik över kosttillskott, vitaminer, sportnutrition, viktkontroll och växtbaserade läkemedel i Sverige [Internet]. Stockholm: Svensk Egenvård; 2018 [citerad 2019-09-11]. Hämtad från:

https://www.svenskegenvard.se/information/forsaljningsstatistik/

9. Konsumentföreningen Stockholm. Mat, piller och pulver på menyn!

Försäljningstrender och attitydundersökning [Internet]. Stockholm:

Konsumentföreningen Stockholm; 2015 [citerad 2019-10-14]. Hämtad från:

https://www.kfstockholm.se/globalassets/i-fokus/andra-fragor/mat-piller-och-pulver- pa-menyn_rapport_kfs_16-mars2015.pdf

10. El Khoury D, Antoine-Jonville S. Intake of nutritional supplements among people exercising in gyms in Beirut city. J Nutr and Metab. 2012;2012. Doi:

10.1155/2012/703490

11. Hull MV, Neddo J, Jagim AR, Oliver JM, Greenwood M, Jones MT. Availability of a

sports dietitian may lead to improved performance and recovery of NCAA division I

baseball athletes. J Int Soc Sports Nutr. 2017;14:29. doi:10.1186/s12970-017-0187-6

22

12. Phillips SM. Protein requirements and supplementation in strength sports. Nutrition.

2004;20(7-8):689-95. Doi: 10.1016/j.nut.2004.04.009

13. Heikkila M, Valve R, Lehtovirta M, Fogelholm M. Nutrition knowledge among young finnish endurance athletes and their coaches. Int J Sport Nutr Exerc Metab.

2018;28(5):522-7. doi: 10.1123/ijsnem.2017-0264

14. Collen LB. Sports nutritional knowledge of collegiate athletes and coaches på [masteruppsats på Internet]. New York: D’Youville College; 2014 [citerad 2019-09- 10]. Hämtad från: https://search-proquest-

com.proxy.ub.umu.se/docview/1612993981?accountid=14581

15. Andersson K, Henriksson Benhadj Djillali S. Attityder & kunskap om kost hos kvinnliga fotbollsspelare [examensarbete på Internet]. Umeå, Umeå universitet; 2018 [citerad 2019-09-10]. Hämtad från: http://umu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1271010&dswid=_new

16. Desbrow B, McCormack J, Burke L, Cox G, Fallon K, Hislop M, et al. Sports

Dietitians Australia position statement: sports nutrition for the adolescent athlete. Int J Sport Nutr Metab. 2104;24(5):570-84. doi: 10.1123/ijsnem.2014-0031

17. Trost J. Enkätboken. 5:1. Lund: Studentlitteratur; 2016.

18. Morton RW, McGlory C, Phillips SM. Nutritional interventions to augment resistance training-induced skeletal muscle hypertrophy. Front Physiol. 2015;6:245. Doi:

10.3389/fphys.2015.00245

19. Moore DR, Robinson MJ, Fry JL, Tang JE, Glover EI, Wilkinson SB, et al. Ingested protein dose response of muscle and albumin protein synthesis after resistance exercise in young men. Am J Clin Nutr. 2009;89(1):161-8. Doi:

10.3389/fphys.2015.00245

20. Lara B, Gonzalez-Millán C, Salinero JJ, Abian-Vicen J, Areces F, Barbero-Alvarez JC, et al. Caffeine-containing energy drink improves physical performance in female soccer players. Amino Acids. 2014;46(5):1385–92. Doi: 10.1007/s00726-014-1709-z 21. Phillips SM, Moore DR, Tang JE. A critical examination of dietary protein

requirements, benefits, and excesses in athletes. Int J Sport Nutr Exerc Metab.

2007;17:58-76. PubMed PMID: 18577776

22. Daniel CR, Cross AJ, Koebnick C, Sinha R. Trends in meat consumption in the USA.

Public health nutr. 2011;14(4):575-83. Doi: 10.1017/S1368980010002077 23. Folkhälsomyndigheten. Mat och fysisk aktivitet [Internet]. Solna:

Folkhälsomyndigheten; 2019 [2019-09-17; citerad 2019-10-21]Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-

matvanor/

23

24. Fraser GE. Vegetarian diets: what do we know of their effects on common chronic diseases? Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1607-12. Doi: 10.3945/ajcn.2009.26736K 25. Szeto YT, Kwok TC, Benzie IF. Effects of a long-term vegetarian diet on biomarkers

of antioxidant status and cardiovascular disease risk. Nutrition. 2004;20(10):863-6.

doi: 10.1016/j.nut.2004.06.006

26. Key TJ, Appleby PN, Spencer EA, Travis RC, Allen NE, Thorogood M, et al. Cancer incidence in British vegetarians. Br J Cancer. 2009;101(1):192-7. Doi:

10.1038/sj.bjc.6605098

27. Key TJ, Appleby PN, Spencer EA, Travis RC, Roddam AW, Allen NE. Mortality in British vegetarians: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC-Oxford). Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1613-9. doi:

10.3945/ajcn.2009.26736L

28. Casiero D. Fueling the rugby player: Maximizing performance on and off the pitch.

Curr Sports Med Rep. 2013;12(4):228-33. doi: 10.1249/JSR.0b013e31829a6f56 29. Riksidrottsförbundet. Kosttillskott [Internet]. Stockholm: Riksidrottsförbundet; 2019

[uppdaterad datum 2019-06-19; citerad 2019-20-14]. Hämtad från:

https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/utbildningfakta/Kosttillskott 30. Abou Khaled W, Baban D. Influencers på Instagram : En jämförande studie om hur

olika sorters influencers påverkar konsumenters varumärkesuppfattning

[examensarbete på Internet]. Gävle: Högskolan i Gävle; 2018 [citerad 2019-10-11] . Hämtad från: http://hig.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1214305&dswid=_new

31. De Veirman M, Cauberghe V, Hudders L. Marketing through Instagram influencers:

the impact of number of followers and product divergence on brand attitude. Int J Advert. 2017;36(5):798-828. doi: 10.1080/02650487.2017.1348035

32. Vesterlund K, Adamovic A. Proteiner : En kvantitativ studie om individers kunskap och val av proteiner [examensarbete på Internet]. Luleå: Luleå tekninska universitet;

2019 [citerad 2019-10-11]. Hämtad från: http://ltu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1329581&dswid=_new

33. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Energi, kalorier [senast uppdaterad 2019-03-06; citerad 2019-10-11]. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/energi-kalorier/

34. Fraser A, Henry J, Ryan L. Investigation of the effects of macronutrients on satiety when energy density is matched. Proc Nutr Soc 2012;71(OCE2):E74. Doi:

10.1017/s0029665112001310

35. Van Allen J [Internet]. Protein: Why it’s so popular right now. Washington:

Washington post; 2014 [uppdaterad 2014-07-22; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:

https://www.washingtonpost.com/lifestyle/wellness/protein-the-nutrient-du-

jour/2014/07/22/6a11b882-0b7b-11e4-b8e5-d0de80767fc2_story.html

24

36. Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 1972- . Övervikt och fetma [senast uppdaterad 2019-09-24; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och- halsa/overvikt-och-fetma/

37. Schoenfeld BJ, Grgic J, Ogborn D, Krieger JW. Strength and hypertrophy adaptations between low- vs. high-load resistance training: A systematic review and meta-

analysis. J Strength Cond Res. 2017;31(12):3508-23. doi:

10.1519/JSC.0000000000002200

38. Lambert CP, Frank LL, Evans WJ. Macronutrient considerations for the sport of bodybuilding. Sports Med. 2004;34(5):317-27. Doi: 10.2165/00007256-200434050- 00004

39. Kildal CL, Syse KL. Meat and masculinity in the Norwegian Armed Forces. Appetite.

2017;112:69-77. doi: 10.1016/j.appet.2016.12.032

40. Adams CJ. The sexual politics of meat: a feminist-vegetarian critical theory. 3 rev.

uppl. New York: The continuum International Publishing Group Inc; 2010.

41. MacInnis CC, Hodson G. It ain’t easy eating greens: Evidence of bias toward vegetarians and vegans from both source and target. Group Processes Intergroup Relat. 2015;20(6):721-44. doi: 10.1177/1368430215618253

42. Clonan A, Wilson P, Swift JA, Leibovici DG, Holdsworth M. Red and processed meat consumtion and purchasing behaviours and attitudes: impacts for human health, animal welfare and environmental sustainability. Public Health Nutr.

2015;18(13):2446-56. doi: 10.1017/S1368980015000567

43. Lindroos C. Kroppsideal som stressar [Internet]. Helsingfors: Vetamix; 2016 [uppdaterad 16.08.2016; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:

https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/11/kroppsideal-som-stressar

44. Telenor. 12 år av möjligheter - Så ser svenskarnas skärmliv ut 2019 [Internet].

Stockholm: Telenor; 2019 [citerad 2019-10-14]. Hämtad från:

https://www.telenor.se/globalassets/mediabibliotek/skarmlivet/skarmslivsrapporten.pd

f

Följebrev Facebook

” Keep calm and have a protein shake”- Eller?

Hej! Vi är två dietiststudenter från Umeå universitet som just nu skriver vårt examensarbete om unga aktiva personers proteinkonsumtion.

Är du mellan 16–30 år, fysiskt aktiv minst två timmar i veckan och identifierar dig som man eller kvinna? Då skulle vi uppskatta om du vill ta del av vår webbenkät som bara tar bara några minuter att fylla i. Din åsikt och erfarenhet är värdefull för oss!

För mer information och deltagande, klicka på länken nedan:

https://forms.gle/uqjhy8MkYa22yNKV8

Dela gärna detta så att fler kan delta i studien! :) Stort tack!

/Julia och Sophia

Bilaga 2: Enkät

“Keep calm and have a protein shake” - Eller?

Hej!

Vad kul att just Du valt att medverka! Vi är två dietiststudenter från Umeå universitet som just nu skriver vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka unga aktiva personers konsumtion av proteinberikade produkter och proteintillskott samt deras inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet. Proteinberikade produkter och proteintillskott är något som efterfrågas i stor utsträckning just bland unga människor och marknaden är stor. Av den anledningen vill vi undersöka underliggande faktorer till hur och varför man konsumerar dessa produkter. Er åsikt och erfarenhet är därför värdefull för att kunna genomföra vårt arbete!

Denna webbaserade enkät som tar ca 5 min att genomföra riktar sig till dig som är mellan 16–30 år, ägnar dig åt minst två timmars pulshöjande fysisk aktivitet/vecka och identifierar dig som man eller kvinna. Enkäten kommer vara tillgänglig t.o.m. 22/9 2019 och vi är tacksamma om ni är så sanningsenliga som möjligt. Svaren i enkäten behandlas konfidentiellt, och i den färdiga uppsatsen kommer ingen enskild person att kunna identifieras. Om du har några frågor eller om du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss på följande e-postadresser:

Julia Elfving, juel0005@student.umu.se Sophia Enjebo, soen0028@student.umu.se

Petra Rydén, handledare, universitetslektor, leg. Dietist, petra.ryden@umu.se

Examensarbetet kommer att kunna läsas i sin helhet på Umeå universitets portal för studentuppsatser, DiVa, våren 2020.

Tack för ditt deltagande!

/Julia & Sophia

1. Samtycke *

Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet. De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets

studieregister. Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss på följande e-postadresser:

Julia Elfving, juel0005@student.umu.se Sophia Enjebo, soen0028@student.umu.se

Petra Rydén, handledare, universitetslektor, leg. Dietist, petra.ryden@umu.se.

Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.

Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se.

Genom att kryssa i denna ruta väljer jag att delta i studien:

Jag godkänner att delta i studien

2. Ange en kod *

Kod: åtta valfria tecken, som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle ångra ditt deltagande. Obs, kom ihåg din kod eftersom det är denna vi kommer att fråga efter om du önskar ta bort dina svar.

Kod: ______________________________________

Del 1

Nedan följer några frågor om dig.

3. Jag är: * o Kvinna o Man o Ickebinär o Vill ej svara

o Annat: ___________________________

4. Hur gammal är du? *(Rullista) Under 16

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Över 30

5. Hur bor du?

o Ensamstående

o Med förälder/föräldrar och ev syskon o Hushåll utan barn (sambo/gift) o Hushåll med barn

o I kollektiv/inneboende

o Annat: ______________________________

6. Hur många timmar i veckan är du fysiskt aktiv? * (Rullista)

För att aktiviteten skall räknas behöver den vara pulshöjande. Ej promenader.

1 timme 2 timmar 3 timmar 4 timmar 5 timmar 6 timmar 7 timmar 8 timmar 9 timmar 10 timmar 11 timmar 12 timmar 13 timmar 14 timmar 15 timmar 16 timmar 17 timmar 18 timmar 19 timmar 20 timma 21 timmar 22 timmar 23 timmar 24 timmar 25 timmar 26 timmar 27 timmar 28 timmar 29 timmar

30 timmar eller mer

7. Vilken typ av aktivitet ägnar du dig åt? * Det går att kryssa i fler än ett alternativ.

o Fotboll

o Hockey

o Innebandy

o Handboll

o Basket

o Styrketräning o Crossfit

o Gruppass på gym o Ridning

o Simning o Löpning o Dans o Gymnastik o Kampsport o Tennis

o Annat: ____________________________

Del 2

Nedan följer några frågor om kost.

8.

Följer du någon speciell kosthållning?

o Nej

o Glutenfritt o Laktosfritt

o Äter ej mejeriprodukter

o LCHF (lågkolhydratskost, mycket fett) o Vegetariskt/veganskt

o Paleo (”stenåldersdiet”)

o Periodisk fasta (äter under bestämda timmar) o Annat:_______________________________

9. Tror du att du får i dig tillräcklig mängd av följande energigivande näringsämnen?

Ja För lite För mycket Vet ej Protein

Kolhydrater Fett

10. Hur viktig är kosten för din fysiska prestation?

1 2 3 4 5

Inte alls viktig Mycket viktig

11. Vilken tror du är den främsta energikällan under fysisk aktivitet?

o Protein

o Kolhydrater

o Fett