Vi har genomfört undersökningen utifrån vår förförståelse, våra förutsättningar, värderingar och intressen. Arbetet har präglats av en strävan att arbeta dels kvalitativt för att komma åt känslor, tankar och önskningar och dels kvantitativt för att kunna presentera samstämmighet och variationer i svaren och göra jämförelser på ett bra sätt. Vi är glada att vi valde metoden eftersom vi anser att vi fått svar på de frågor vi ställt och att svaren varit både generella och specifika och väldigt intressanta att ta del av. Vi inser värdet i blandningen av fasta respektive öppna svarsalternativ, både när det gäller intervjuerna och enkäten.
Vi har genom valet av denna metod också fått information (som vi inte efterfrågat) som haft ett värde för studiens genomförande.
Valet av enkätfrågor har möjliggjort en större undersökning och trots att vi fått svar från endast 33 av 85 anställda lärare inom kriminalvårdens lärcentrummodell anser vi att vi kunnat göra en bra och tillförlitlig studie.
Vi har inte kunnat påverka deltagarantalet eftersom enkätundersökningen genomförts under lärarnas begynnande semesterperiod och utbildning och svaren från 33 av kriminalvårdens 45 lärcentrum anser vi utgöra en bra grund för det vi velat ta reda på. 11. Slutord
Vi har med denna studie tydliggjort lärarnas viktiga roll som samtals- och vägledare på ett sätt som kan ge idéer om alternativa samtals- och arbetsmetoder inom kriminalvårdens
lärcentrummodell. Vår förhoppning är att denna studie kan leda till bättre förutsättningar för det vägledande samtalet inom kriminalvårdens lärcentrummodell och därmed förbättra de intagnas möjligheter i framtiden.
Vidare konstaterar vi att denna studie har synliggjort en kategori studerande som kan komma att behöva vårt professionella stöd i framtiden. Vi hoppas att vi får förmånen att träffa dessa människor i frihet och att vi kommer att sträva efter att ge dem samma möjligheter att förändras och utvecklas som alla andra vi möter.
Slutligen vågar vi anta att vårt arbete är unikt eftersom vi i dagsläget inte funnit någon tidigare forskning. Vi hoppas att kommande studenter som finner vår uppsats intressant vill fortsätta studera ämnet.
Källförteckning
Reflexiva intervjuer med:
En ansvarig för lärcentrummodellen inom Kriminalvården 20061013 En ansvarig för personalutbildningen inom Kriminalvården 20061012 En lärare på ett av kriminalvårdens lärcentrum i södra Sverige 20060914 En studieledare på ett av kriminalvårdens lärcentrum i södra Sverige 20060914
En studie- och yrkesvägledare på CFL - Nationellt Centrum för Flexibelt lärande 20061012
Litteratur:
Bjerstedt, Åke (1997) Rapportens yttre dräkt, Studentlitteratur CFL, Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande Rapport 5: 2004 CFL, DepartementspromemoriaVuxenutbildningslag (DS 2005:33)
CFL, Utsikter och insikter – en antologi om flexibelt lärande i vuxenutbildningen? Ekbom, Thomas, Engström, Gunnar, Göransson, Birgitta (1999) Brott, straff och kriminalvård, Natur och Kultur
Engquist, Anders (2003) Om konsten att samtala, Prisma
Flaa, Paul, Hofoss Dag, Holmer-Hoven, Finn, Medhus, Thorsten, Rönning, Rolf (1998) Introduktion till organisationsteori, Studentlitteratur
Herkner, Birgitta & Samuelsson, Stefan (2005) Utbildning inom kriminalvården – effekter på de intagnas läs- och skrivfärdigheter, Kriminalvårdsstyrelsen, Förlaget Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (1997) Professionell vägledning - med samtal som redskap, Studentlitteratur
Kling, Boo & Gustavsson, Jan (2004) Fångarna, fängelset och samhället - en jämförelse mellan 1992 och 2002 Samt en diskussion om kriminalvårdens framtida inriktning, Norrköping Kriminalvårdsstyrelse
Kriminalvården, Förlaget (2006) Vägen tillbaka – en presentation av svensk kriminalvård Lindh, Gunnel (1988) Vägledningsboken, Studentlitteratur
Miller, William R & Rollnick, Stephen (2003) Motiverande samtal - Hur man hjälper människor att bli ”villiga, kunniga och redo” att genomföra förändringar som förbättrar kvaliteten i deras liv, Kriminalvårdens Förlag
Nuruzzaman, Zandra (2005), Vi och dom – en studie av distans, närhet och kommunikation mellan intagna och personal på en anstalt med hög säkerhet, C/D uppsats
Patel, Runa & Davidsson, (2003) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur Kriminalvårdspersonalens egen tidning, Nr 1 (2006) Runtikrim
Thomsson, Heléne (2002) Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur
www.bra.se 20060910 www.cfl.se 20060929 http://www.kriminalvarden.se/templates/KVV_InfopageGeneral____4753.aspx 20080723 www.kvv.se 20060929 www.nationalencyklopedin.se 20060914 http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/remissvar/uppvaktning 2003.doc 20061201 http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/%20Vägen%20tillbaka.pdf 20060919
Bilageförteckning
Bilaga 1. Individuell studieplan - Lärarnas underlag som de förhåller sig till i samtalet i samband med utformningen av den individuella studieplanen.
Bilaga 2. Individuell studieplan - Det dokument som skrivs ner och signeras av de intagna och som skickas till CFL i samband med ansökan om studier.
Bilaga 3. Enkät som skickats till kriminalvårdens 45 lärcentrum. Bilaga 4. Gunnel Lindhs vägledningsmodell.
Individuell studieplan
För___________________________________, datum_____________________
Varför studier?
Vad ska studierna leda till efter utbildningen? (mål)
Vad behöver du studera för att uppnå det målet? (varje kurs kan vara ett delmål)
Hur ska du göra/arbeta för att nå ditt mål? (strategi)
Vilken tidsplan har du? (tid) Planerad tid då målet uppnås:
Planerad tid då respektive delmål uppnås:
Kommentarer:
Varför? Skäl till studier Reflektion kring motiv och motivation
Vad? vad vad vad Mål delmål delmål delmål
Tydliggör ramarna för arbetet med studierna.
Mål avser mål med hela utbildningsinsatsen,
medan delmål pekar ut vilka kurser som behövs för att uppnå det slutliga målet, t.ex. kärnämnena på grundläggande vuxenutbildningsnivå,
högskolebehörighet, datortekniker. Slutmålet kan alltså sträcka sig längre än
gymnasial nivå och bortom tiden för intagningen i kriminalvården. Planen följer den studerande
Hur? Sättet att lägga upp
studierna
Tydliggör den studerandes ansvar för studierna - hur mycket tid ska användas för studier per vecka, hur mycket eget arbete mellan handlednings- tillfällena o.s.v.
När? När respektive delmål och
mål planeras vara uppnått
Bra tillfällen för avstämningar
och eventuella revideringar av planeringen
Portfölj
Den individuella studieplanen kompletteras med en dokumentation, en ”portfölj” (gärna i datorn) som den studerande äger och fyller på i samråd med läraren. Här kan samlas exempel på studiearbeten som den studerande är särskilt nöjd med, en lista över vilka moment som bearbetats i en kurs, betyg etc. Portföljen följer den studerande vid förflyttningar och frigivning.
ENKÄTFRÅGOR Bilaga 3
1 Vilken är din titel? a. Studieledare b. Lärare c. Både och
2 När började du ha samtal med de intagna om studier, fortsatt utbildning och/eller arbete? ………... 3 Har du någon utbildning i samtalsmetodik? Om ja, ange vilken.
Ja……… Nej………. 4 Har du någon utbildning i vägledningsmetodik? Om ja, ange vilken.
Ja……… Nej………. 5 Vad anser du påverkar dina samtal om studier/arbete med de intagna? Ringa in de alternativ som stämmer på dig.
a. Mitt uppdrag
b. Kriminalvårdens organisation c. Lärcentrummodellens upplägg d. Individuella studieplanens upplägg e. Tiden
f. Mina erfarenheter g. De intagnas erfarenheter
h. Mina kunskaper om utbildningsalternativ och yrken
i. De intagnas kunskaper om utbildningsalternativ och yrken j. De intagnas möjligheter på arbetsmarknaden
k. Mitt sätt att samtala
l. De intagnas sätt att samtala m. Min självinsikt
n. De intagnas självinsikt
o. Mina kunskaper om samtalsmetodik p. Mina kunskaper om vägledningsmetodik
Övrigt, ange
vad... ... 6 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som du anser påverkar mer än något annat? Ange vad och hur.
... ... ... 7 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som du anser styr samtalen/ditt sätt att samtala? Om ja, ange vilket.
Ja………. Nej………... 8 Om du svarat ja, ange på vilket sätt det styr.
………. ……… ……… 9 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som begränsar samtalen/ditt sätt att samtala? Om ja, ange på vilket sätt det begränsar.
... ... ... 10 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som är ett stöd för dig i dina samtal? Om ja, ange vad och på vilket sätt.
Ja……… ……… Nej……….
11 Om du svarat nej på fråga 10, ange vad som skulle vara ett stöd för dig i dina samtal. ……… ………
12 Känner du ett behov av kunskap i samtals- och/eller vägledningsmetodik?
……… 13 I vilket läge hänvisar du till studie- och yrkesvägledare på CFL?
……… ………
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
Bilaga 4
Gunnel Lindhs vägledningsmodell i 5 steg:
1. Utreda och klargöra problemsituationen.
2. Vidga perspektiv.
3. Formulera mål och delmål.
4. Upprätta handlingsplan och genomföra den.
5. Utvärdera och följa upp.
Kunskaper och färdigheter hos vägledaren.
1. Lyssna
2. Spegla
3. Vägleda
Bilaga 5
Begreppsdefinitioner och förkortningar:
Begreppet studie- och yrkesvägledning:
En central uppgift för studie- och yrkesvägledaren är att stödja individen i att utforska, formulera och utveckla sina intressen, resurser och möjligheter. Vägledning innebär här betydligt mer än att enbart införskaffa information för att träffa val. Den enskilde individen behöver utveckla en god självkännedom och en bred kunskap om omvärlden. Dessa
kunskaper måste kombineras med strategier för att lära sig om och förhålla sig till en
föränderlig omvärld och därmed själv kunna forma sin framtid i önskad riktning utifrån olika livssituationer.75
Begreppet MI- Motivational Interviewing:
Metoden motiverande samtal innebär utforskning mer än uppmaning, stöd snarare än övertalning och bevisföring. Rådgivaren försöker skapa en positiv personlig atmosfär som befrämjar men inte tvingar till förändring. Metodens karaktär av samarbete innebär att man måste vara i samklang med och ge akt på sina egna ambitioner. Den interpersonella processen i motiverande samtal handlar om mötet mellan ambitioner som ofta är olika. Om man inte är medveten om sina egna åsikter och intressen, har man bara halva bilden.76
Under studiens gång har det framkommit att några av lärarna har utbildning i kriminalvårdens samtalsmetodik MI. Därför anser vi det viktigt att tydliggöra begreppet samt redogöra för hur man tillämpar metoden inom kriminalvården.
MI är en metod att samtala utan att komma i konflikt, vilket är ett stöd både för personalen och för de intagna. Man ställer frågor på ett sådant sätt att det inte utmanar de intagna, att det inte är provocerande. Det används främst vid samtal med människor med kriminellt- och/eller drogrelaterat beteende och är grunden för hur man samtalar i kriminalvården.77 Tanken är att
75
http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/remissvar/uppvaktning 2003.doc 061021
76
Motiverande samtal - Hur man hjälper människor att bli ”villiga, kunniga och redo” att genomföra förändringar som förbättrar kvaliteten i deras liv, Miller, William R, Rollnick, Stephen, 2003.
77
alla lärare så småningom ska få utbildning i MI genom KRUT- Kriminalvårdens Utbildningssektion.78
Den litteratur som vi sökt i och de personer vi har talat med har alla använt olika namn på de människor som sitter på anstalt, bl.a. dömda, straffade, interner, klienter, intagna o.s.v. Vi har i föreliggande studie valt benämningen intagna.
Ett förtydligande är nödvändigt då viss forskning och litteratur refererar till
Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdens tidigare namn. Namnbytet skedde i samband med förändringen av organisationen, 1 januari 2006.
Vidare förkortas Kriminalvården till kvv i texten, oavsett om det avser det styrande huvudkontoret Kriminalvården i Norrköping, eller den operativa79 verksamheten kriminalvården.
Övriga förkortningar:
CFL-Centrum för Flexibelt Lärande.
78
En ansvarig för kriminalvårdens lärcentrummodell
79