Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poäng
Kriminalvårdens
lärcentrummodell
Det vägledande samtalets förutsättningar
The educational platform within the correctional system
Conditions of the guidance conversation
Charlotte Bäckman/Agneta Hult
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p
Handledare: Leif Andergren
Abstract
I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lärare har som samtals- och
vägledare i kriminalvårdens lärcentrummodell1, trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda på lärarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns någon koppling mellan dessa uppfattningar och lärarnas kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik.
I bakgrunden beskrivs kriminalvårdens uppdrag och mål, samt rekommendationer för hur dessa mål ska uppnås, varav studier är en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund. Sedan följer en historisk tillbakablick och en beskrivning av CFL2, huvudmannen för utbildningen av de intagna, samt kriminalvårdens ansvar i detta arbete. Därefter följer en beskrivning av lärcentrummodellen och lärarnas roll. Avslutningsvis redogörs för hur studie- och yrkesvägledningen fungerar rent praktiskt, vad som föregår samtalen med de intagna i frågor om studier och framtida
utbildnings- och/eller yrkesval och hur samtalen genomförs.
Resultatdelen utgår ifrån en enkät med frågor ställda till lärare på kriminalvårdens 45 olika lärcentra runt om i landet, där vi presenterar en sammanställning av de uppfattningar som lärarna har om vad de anser påverkar, styr, begränsar och underlättar samtalen. I tolkningen kopplar vi till organisations-,väglednings- och samtalsteori.
I slutdiskussionen konstaterar vi att det finns brister när det gäller samtals- och vägledningsmetodik inom lärcentrummodellen och ger förslag på åtgärder. För begreppsdefinitioner och förkortningar se bilaga 5.
Key Words
Kriminalvården, organisation, studie- och yrkesvägledning, vägledning, professionellt samtal.
1
Har ersatt namnet skola på anstalt eftersom detta ger många intagna negativa associationer till tidigare skolgång. Namnbytet beror också på vuxenutbildningens strävan mot ett livslångt lärande.
2
Förord
Vi lever i en tidsålder då det livslånga lärandet står i fokus. I Sverige ska alla oavsett kön, religion, rastillhörighet, härkomst eller bakgrund ha rätt till utbildning och vägledning. Det omfattar även intagna på anstalterna i vårt land.
Detta examensarbete ledde oss in på ett spår som varit oerhört intressant att följa, vi hamnade i en värld vi aldrig varit i närheten av tidigare. Arbetet har öppnat ögonen på oss dels för de intagna, en för oss tidigare obekant grupp studerande. Dels för lärarna på landets olika lärcentrum, en yrkesgrupp som genom sin anställning inom kriminalvårdens
lärcentrummodell har rollen som samtals- och vägledare.
Vi vill med denna studie tydliggöra lärarnas arbete eftersom de har en viktig och avgörande roll när det gäller de intagnas framtida möjligheter inom utbildning och yrkesliv.
Vi tackar alla medverkande som bidragit till denna studies genomförande.
Nybro 2007-08-01
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ... 5 1. Bakgrund... 7 1.1 Uppdrag... 8 1.2 Arbete ... 9 1.3 Studier ... 10 1.4 Mål ... 10 1.5 De studerande ... 10 1.6 Studieavbrott ... 11 1.7 Historisk tillbakablick... 131.8 CFL – Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande... 14
1.9 Kriminalvårdens uppgift ... 14
1.10 Lärcentrummodellen ... 15
1.11 Lärarrollen... 15
1.12 Anhållan och ansökan om studier... 16
1.13 Studie- och yrkesvägledaren ... 17
2. Syfte ... 17 3. Frågeställningar ... 18 4. Forskningsläge... 18 5. Teoretiska utgångspunkter... 18 5.1 Organisationsteori... 18 5.2 Vägledningsteori... 19 5.3 Samtalsteori ... 21 6. Metod... 22 6.1 Intervjuer ... 22 6.2 Enkät ... 23 6.3 Urval ... 23 6.4 Bortfallsanalys ... 23 7. Resultat... 24 8. Tolkning ... 28
9. Slutdiskussion och förslag på åtgärder ... 31
10. Metoddiskussion ... 33
Källförteckning... 34
Inledning
Vi, Charlotte Bäckman och Agneta Hult, kände båda att vi visste väldigt lite om den
frihetsberövade grupp människor som väljer att studera under tiden de avtjänar sitt straff och detta faktum, att det finns en grupp som står utanför den ordinarie skolvärlden, ledde oss in på spåret för denna uppsats. Eftersom fokus för vår utbildning ligger på den skola och
studieverksamhet som bedrivs ute i samhället, vill vi med denna uppsats inte bara skildra och beskriva studie- och yrkesvägledning i kriminalvården, utan även synliggöra den växande skara studerande som faktiskt finns mitt ibland oss, men bakom lås och bom.
1. Bakgrund
För att läsaren ska få en inblick i hur studie- och yrkesvägledningen i kriminalvården ser ut redovisas här, hur kriminalvården arbetar i stort för att uppnå de mål som finns för
verksamheten.
Eftersom kriminalvårdens klientutbildning3 genomgått strukturella förändringar som haft betydelse för utbildningen av de intagna och även för studie- och yrkesvägledningen kommer bakgrunden att beskriva vad dessa förändringar beror på och hur de har kommit till stånd.
Bakgrunden inleds således med en beskrivning av kriminalvården i stort, dess uppdrag, vision och mål att de intagna ska återanpassas till samhället, samt rekommendationer för hur dessa mål ska uppnås.
Bakgrunden fortsätter med planeringen av verkställigheten4, eftersom livet på anstalt börjar där. Sedan skildras de olika sätt och metoder som man tillämpar för att uppnå målen med verksamheten. I dessa metoder ingår arbete och studier, varav vi har fördjupat oss i det senare. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur en kriminell livsstil kan ha samband med studieavbrott tidigt i livet och vi redovisar statistik över intagnas
studiebakgrund. Strax därefter följer en historisk tillbakablick för att ge läsaren en insikt i de intagnas tidigare utbildningsmöjligheter på anstalt samt en beskrivning av CFL och dess samarbete med kriminalvården.
CFL är huvudman för lärcentrummodellen5 och bakgrunden avslutas med en redogörelse för modellens uppbyggnad, lärarnas roll i denna modell samt studie- och yrkesvägledningens utformning.
3
Den utbildning intagna får.
4
Betyder att domen verkställs – straffet genomförs.
5
Har ersatt namnet skola på anstalt eftersom detta ger många intagna negativa associationer till tidigare skolgång. Namnbytet beror också på vuxenutbildningens strävan mot ett livslångt lärande.
1.1 Uppdrag
Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och
frivård. Myndighetens övergripande uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Detta görs i samarbete med polis, åklagare och domstolar6.
Dömda ska, oavsett brott, bemötas på ett respektfullt och ärligt sätt och ges chansen till ett liv utan brott och missbruk efter att straffet är avtjänat. Tanken är att detta ska öka de intagnas respekt för andra människor. Målet med kriminalvårdens, hädanefter kallat kvv, verksamhet är att de intagna ska återanpassas till samhället och att färre ska återgå till ett kriminellt leverne7.
Kvv ska inte bara verka för att skydda samhällsmedborgare och arbeta brottsförebyggande. Dess uppgift är även att minimera de negativa effekterna av frihetsberövande8. Ett sätt att återanpassa de intagna till samhället och ge verkställigheten9 ett meningsfullt innehåll är att erbjuda utbildning under fängelsevistelsen, eftersom studier och vidareutbildning är en väg för dem att gå för att hitta sig en ny, icke kriminell plats i det fria10.
Detta nämns även i rapporten ”Fångarna, fängelset och samhället – en jämförelse mellan 1992 och 2002 samt en diskussion om kvv:s framtida inriktning”, s. 22: ”Kriminalvården har en repressiv uppgift att verkställa straff, men också en förebyggande uppgift, att förhindra återfall i brott”.
Enligt rapporten, som är en jämförelse av kriminalvården mellan 1992 och 2002, (dåvarande Kriminalvårdsstyrelsen) behövs en förändring av de insatser som används för att förändra de intagnas beteende, inte bara med tanke på risken för återfall utan även med tanke på hur de intagna påverkas av att ”sitta inne”.
Följande citat ur Anders Nilssons doktorsavhandling ”Fånge i marginalen – uppväxtvillkor, levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar”, har hämtats ur rapporten, s. 22-23:
6
www.kriminialvarden.se 080723
7
Vägen tillbaka – en presentation av svensk kriminalvård, Kriminalvården, Förlaget, 2006
8
Kling & Gustavsson (2004)
9
När klienten avtjänar sitt straff
10
Ingen döms idag till fängelse för att han eller hon har nytta av den behandling som där kan ges. Grunden för fängelsestraffet är uteslutande den brottslighet som lagts den dömde till last. Men
behandlingstanken tillmäts fortfarande betydelse då man ser till själva straffverkställigheten. Jämte den repressiva uppgiften att verkställa straff har kriminalvården även en förebyggande uppgift. Enligt 4§ i lagen om kriminalvård i anstalt ska kriminalvården utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga följder av
frihetsberövandet motverkas.
Då meningsfullt innehåll saknas i verkställigheten innebär detta inte bara att den ursprungliga problematiken konserveras utan ofta att problemen förvärras. I en sådan situation verkar frihetsstraff snarare för än mot en ytterligare exkludering11.
Kvv ska alltså inte bara verka för att skydda samhällsmedborgare och arbeta brottsförebyggande. Dess uppgift är även att minimera de negativa effekterna av frihetsberövande (Kling & Gustavsson, 2004).
1.2 Arbete
Arbetet de intagna utför ska förbereda dem för frigivningen och hjälpa dem att få och behålla en anställning ute i samhället. Deras chanser till arbete utanför anstalten ökar tack vare olika arbetsmarknadsutbildningar. Alla anstalter har dock inte resurser att bedriva sådan
verksamhet utan har egna lokala yrkesutbildningar. De intagna ska lära sig att ta ansvar för sitt arbete och lära sig att fungera socialt för att övergången till ett arbete i frihet ska vara så smidig som möjligt, både för den intagne och för samhället. De intagna får även jobba med dagliga rutiner som t.ex. matlagning, städning och fastighetsskötsel. Vissa anstalter erbjuder också hantverksarbete.12 11 Uteslutning 12 Kriminalvård i Sverige (2006)
1.3 Studier
Många intagna har bristande kunskaper i kärnämnen och svenska språket och erbjuds därför studier från grundskolenivå samt SFI13 på de flesta anstalter. Man erbjuder även gymnasial vuxenutbildning med samma programinriktning som den ordinarie gymnasieskolan och en del erbjuder även högskolestudier. Föräldrautbildning erbjuds på alla anstalter.14
1.4 Mål
Målsättningen med kriminalvårdens utbildningsverksamhet utgår från rekommendationer från EPEA15. Organisationen arbetar för de intagnas möjlighet till utbildning på anstalter i Europa. Även Europarådet kommer med rekommendationer till medlemsstaternas regeringsländer. I Europarådets Rekommendation No R (89) 12 från ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse kan man bl. a. läsa följande:
• Alla intagna ska ha tillgång till utbildning…
• Utbildning för intagna ska vara likadan som den som ges till liknande åldersgrupper utanför fängelset och urvalet och möjligheter till lärande ska vara så stort som möjligt. • Utbildning i fängelse ska syfta till att utveckla hela personen med tanke på hans eller
hennes sociala ekonomiska och kulturella bakgrund.16
1.5 De studerande
Cirka 20 procent av den dagliga sysselsättningen för intagna på landets fängelser ägnas åt utbildning, bland annat grundskole- och gymnasiestudier. En ny undersökning visar att utbildningen ger goda resultat. En grupp med intagna som studerar har jämförts med en kontrollgrupp som inte studerar. Studiegruppen visar systematiskt upp procentuellt större förbättringar när det gäller läs- och skrivfärdigheter
13 Svenska För Invandrare. 14 Kriminalvård i Sverige (2006) 15
European Prison Education Association
16
än kontrollgruppen, säger Stefan Samuelsson vid institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.17
De intagna tycker själva att de har blivit bättre på att läsa och skriva. Det framgår också av undersökningen, att fångarna ser utbildningen som en möjlighet att kunna studera vidare efter avslutad
fängelsevistelse. Att förbättra sina chanser på arbetsmarkanden[sic!] är också en del av studiemotivationen.18
Birgitta Göransson, tidigare chef för kriminalvårdens utvecklingsenhet, uttalar sig i pressmeddelandet och säger att kriminalvårdens insatser måste förbättras, däribland
klientutbildningen19. Hon säger vidare att steget inte ska vara stort mellan klient och student.
1.6 Studieavbrott
Eftersom många av de intagna har avbrutit sina studier tidigt under skolgången20 ger utbildningarna på anstalterna dem möjlighet att reparera skadan. Flera rapporter pekar på sambandet mellan dålig studiebakgrund och kriminalitet:
Då det gäller utbildningsbakgrunden hos de intagna förekommer en stor variation. Många har en dålig skolunderbyggnad som anses bero på tidigare anpassningssvårigheter. Detta kan i sig ha inneburit skolkande från skolan med kunskapsbrister som följd. Många saknar även yrkesutbildning och har dålig eller ingen anknytning till
arbetsmarknaden.21
Brå22 har också statistik på hur det finns en koppling mellan låga betyg och kriminalitet:
17 Pressmeddelande 050922: 18 http://www.kvv.se/templates/KVV_InfopageGeneral.aspx?id=3214 060923 16.16 19
Benämning på den utbildning de intagna erbjuds. 20
Herkner & Samuelsson, 2005. 21
Nuruzzaman, s. 9, 2005.
22
Brottsförebyggande rådets undersökning visar att en viktig indikator på framtida brottslighet är barnens skolbetyg. Ju lägre skolbetyg desto högre risk att fastna i brottslighet23.
– Betygen är den tydligaste varningssignalen som vi har kunnat finna, säger Robert Svensson24.
Studieavbrotten och studienivån är densamma oberoende av hur länge de intagna suttit på anstalt och även om nivån på de intagnas utbildning ökat fram till 2002 så ökar
utbildningsnivån i Sverige generellt ännu mer. Av dem som frigavs 2002 är de som har avbrutit folkskola, grundskola och genomgått grundskolan tillsammans 61 procent, det är alltså nästan två tredjedelar som inte har högre utbildning än grundskoleutbildning.25
I en undersökning av Nilsson (2001) framgår att 15 procent av de intagna inte har fullföljt grundskolan. För befolkningen är denna siffra 1 procent. 46 procent av de intagna har någon form av utbildning utöver grundskola, jämfört med 84 procent för genomsnittsbefolkningen. Beträffande högskolestudier är siffran 4 procent, respektive 29 procent. Faktum är att många av de intagna har läs- och skrivsvårigheter.26
Samhället har ökat kraven på kompetens och höjt utbildningsnivån vilket leder till att kraven höjs på de intagna när de kommer ut i frihet. De måste kunna hävda sig i konkurrensen om arbete i en föränderlig värld där globalisering, internationalisering och informationsteknologi har tagit över mer och mer. Den verklighet de levde i då de blev dömda är inte densamma när de kommer ut, det som gällde igår gäller inte idag.27
23 www.brå.se 061001 24 www.brå.se 061001 25
Kling & Gustavsson, 2004. 26
Herkner & Samuelsson, 2005. 27
1.7 Historisk tillbakablick
På 1980-talet delar staten ut öronmärkta pengar till landets kommuner som ska avsättas till undervisning på anstalt. Komvux får uppdraget att bedriva vuxenutbildningen och
tillhandahåller lärare och studie- och yrkesvägledare.
Under 1990-talet genomgår utbildningsväsendet en omorganisation, Skolöverstyrelsen ersätts av Skolverket, och de öronmärkta pengarna till undervisning försvinner.28
För att undvika att kommunerna inte ska prioritera bort undervisningen på anstalterna beslutar regeringen att kriminalvården ska få pengarna direkt för att köpa Komvux-utbildning till självkostnadspris. 1994 införs lagen om offentlig upphandling vilket innebär att det blir möjligt för privata utbildningsföretag att konkurrera om att bedriva utbildningar. Utbildningen av de intagna utsätts för konkurrens och Komvux är inte längre ensam utbildningsaktör. Anstalternas rätt till fri upphandling omfattar 21 stycken aktörer och 10 års upphandling har lett till en utbildning med låg kvalitet. De intagna har fått anpassa sig till vad som erbjudits lokalt, kvalitén har skiftat, valmöjligheterna har varit få och det är sällan betyg har utfärdats. Detta har lett till en brist på kontinuitet och olikheten i anstalternas kursutbud och läromedel har gjort det omöjligt för omplacerade intagna att fullfölja sina studier. Dessutom är det osäkert om kursplanerna har följts, studiedokumentationen har fungerat dåligt och det har inte funnits något samarbete mellan anstalterna, vare sig det gäller undervisning eller uppföljning av de intagnas tidigare studier.29
2000-tal: Kriminalvården har Justitiedepartementets uppdrag att förbättra utbildningen av de intagna och tar nu sikte mot andra alternativ och sluter inga nya avtal med utomstående utbildningsaktörer. Istället inleds ett samarbete med CFL30, en myndighet under Utbildnings- och kulturdepartementet med erfarenhet av vuxen- och distansutbildning och år 2003 startar ett projekt med 10 anstalter. Syftet med projektet är att öka tillgängligheten till
vuxenutbildning med likvärdighet, kvalitet och kontinuitet för de intagna.31
Projektet faller väl ut och 2005 beslutar generaldirektören att en modell med lärcentrum ska finnas på varje anstalt i landet med kriminalvårdens egna anställda lärare, senast år 2007, och
28
Herkner & Samuelsson (2005)
29
Runtikrim, Nr 1, 2006
30
CFL bildades 2002-01-01, Statens skolor för vuxna och delar av Distansutbildningsmyndigheten slogs samman till en ny myndighet inom vuxenutbildningsområdet.
31
med en centralt anställd studie- och yrkesvägledare som sitter som spindeln i det webbaserade nätverket, på CFL i Norrköping.32
1.8 CFL – Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande
Vad innebär samarbetet och vad gör CFL?
• CFL har en skolledarfunktion
• CFL står för den pedagogiska ledningen • CFL erbjuder ett rikt utbud av kurser
• CFL stödjer de studerandes lärande och kommunikation
• CFL utfärdar betygen som lärarna sätter enligt nationella styrdokument33
För att detta ska vara möjligt krävs det av CFL att utveckla, anpassa och tillhandahålla undervisande och studiestödjande material och examinationsformer. CFL ska också vara tillgänglig under studietiden för att vägleda studierna, ge en administrativ struktur för studierna samt stödja bearbetning av informations- och kommunikationsteknik för att överbrygga distans i tid och rum.34
De nationella styrdokument som styr CFL är:
• Skollag
• Förordning om kommunal vuxenutbildning • Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 • Kursplaner
• Betygskriterier 35
1.9 Kriminalvårdens uppgift
Kriminalvårdens uppgift i detta samarbete är att anställa lärare36, samt att ge de intagna en möjlighet att genomgå ett livslångt lärande och ge dem verktyg för att återanpassas i ett 32 Runtikrim, Nr 1, 2006 33 www.cfl.se, 060910, kl. 11.32 34 www.cfl.se, 060910, kl. 11.41 35 www.cfl.se 060910, kl. 11.55
alltmer komplext och föränderligt vardags- och samhällsliv, där den svenska och den
internationella arbetsmarknaden ställer allt högre krav på arbetskraften. Individuella lösningar anpassade efter den intagnes behov och önskemål ska hela tiden stå i centrum för
kriminalvårdens utbildning av de intagna.37
Detta ställer krav på kriminalvårdens organisation eftersom det innebär en balansgång mellan säkerheten och de lagar och regler som gäller under fängelsevistelsen och mellan att se till den intagnes behov i ett långsiktigt perspektiv.38
1.10 Lärcentrummodellen
Modellen utgår från ett enhetligt, nationellt perspektiv, med en samsyn på verksamheten och den enskilde individen i centrum istället för den enskilda anstaltens organisation.
Klientutbildningen byggs upp efter samma lärcentrummodell som finns ute i det fria; vuxna som studerar träffas med tillgång till datorer och samma läromedel och alla studerar i sin egen takt. Gränsen mellan studier på anstalt och studier ute i det fria suddas ut alltmer eftersom kopplingen till samhällets vuxenutbildning är stark, läromedel och kurser är desamma, vilket underlättar övergången till frihet för de intagna som väljer att studera. Lärarna undervisar inte bara på den anstalt där han/hon befinner sig, utan genom distansundervisning via dator är de även ämnesansvariga för intagna på andra anstalter runt om i landet. Det pedagogiska stödet får de intagna av den lokale läraren. Detta möjliggör för de intagna att genomföra, avsluta och få betyg i ämnen och kurser, trots förflyttningar mellan olika anstalter. De är inte längre beroende av tid, plats och rum. Det centrala verktyget i modellen är den nya datortekniska plattformen Nätcentrum39.
1.11 Lärarrollen
För att göra utbildning tillgänglig för de intagna, på ett för dem bra sätt, krävs en utveckling av lärarrollen. I en rapport menar CFL att
36
Enbart behöriga gymnasielärare, eftersom de har kompetens att undervisa i både grundskole- och gymnasieämnen www.cfl.se
37
Nationellt centrum för flexibelt lärande, Rapport 5: 2004
38
En ansvarig för lärcentrummodellen inom kriminalvården.
39
Ett nätverk av datorer som möjliggör kommunikation mellan anstalterna och mellan studerande och lärare. Datorerna är säkerhetsklassade så att de intagna inte ska kunna kommunicera på Internet eller via e-post.
”Med flexibla utbildningsformer som omfattar inslag av både utbildning i närsituationer och
distansutbildning, blir lärarrollen mer handledande än undervisande, mer stödjande och vägledande än förmedlande och mer individuellt inriktad än gruppinriktad.40”
Behovet av denna utveckling utgår från den kommunala förordningen om vuxenutbildning:
2 § Genom kommunal vuxenutbildning ger kommunen stöd för vuxnas lärande. Detta stöd, som skall utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar, kan ha formen av undervisning, handledning och vägledning samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper.41
1.12 Anhållan och ansökan om studier
När de intagna anländer till en anstalt har de möjlighet att först skriva en anhållan om studier. När anhållan behandlats av personalen på lärcentrum kallas de intagna till ett samtal för att berätta vad de vill med sina studier. Sedan arbetar läraren och den intagne tillsammans för att komma fram till vad han/hon vill och hur han/hon ska nå dit. En del vet vad de vill men inte hur de ska nå dit och då jobbar man kring det. Vid problem eller när läraren inte vet svaret på en fråga fungerar studie- och yrkesvägledaren på CFL som ett stöd.42
Tanken är att de intagna själva ska komma fram till vad de vill göra och att läraren ska stödja den intagne till att sätta ord på vad det är han/hon vill åstadkomma och främja ett långsiktigt helhetstänkande. Tack vare långsiktigheten begränsas inte planeringen av studierna till hur länge den intagne kommer att finnas på anstalten, utan man ser till tid oberoende av var han/hon kommer att befinna sig under olika perioder i livet.43 När de intagna fått en bild av vad de måste läsa för att nå sina mål skrivs den individuella studieplanen, se bilaga 1, tillsammans med den intagne. Syftet med deras studier, långsiktigt mål, strategi för att nå målen och tidsplan ska anges. Ibland får läraren samtala med de intagna för att hjälpa dem se
40 Rapport 5, CFL, s. 244. 41 Rapport 5, CFL, s. 245. 42
En studieledare / administratör och en lärare på en anstalt i södra Sverige. Vid tiden för vårt besök på anstalten var lärcentrummodellen under uppbyggnad och läraren nyanställd. I dagsläget är det dock enbart lärarnas uppgift att samtala med de intagna om studier och framtida utbildnings- och yrkesval i samband med den individuella studieplanen.
43
om deras mål är realistiska. De ska ju klara sina mål och inte tappa motivationen.44
Den individuella studieplanen skickas i en ansökan till studie- och yrkesvägledaren på CFL. De som blir antagna får följa sin studieplan, oavsett om de blir förflyttade eller inte, och den revideras under verkställigheten. När de är klara med sina ämnen skickar läraren på det aktuella lärcentret in den s.k. betygskatalogen till studie- och yrkesvägledaren på CFL. Betygen är neutrala och det står ingenstans att de har läst på anstalt.45
1.13 Studie- och yrkesvägledaren
När ansökan inkommit till CFL prövas den av studie- och yrkesvägledaren som har hand om urvalsförfarandet när det gäller de intagna som ansöker om att studera på distans46. Det finns fasta regler för hur urvalet ska göras. Den som har kortast utbildning ska få plats först. Ibland får en sökande vänta på en plats för att det har blivit kö, precis som det är ute i samhället. Om en ansökan blir godkänd hjälper studie- och yrkesvägledaren till med kontakten mellan den intagne och lämpliga ämnesbehöriga lärare som ska sköta undervisningen någonstans i landet. Studie- och yrkesvägledaren har hand om de studerande, som i dagsläget är knutna till CFL genom lärcentrummodellen. Dessutom sköter han samordningen och fördelningen av lärarresurser och utfärdar studieintyg, sammanställer betygsdokument och skriver scheman. Muntlig vägledning sker enbart per telefon. Ofta handlar samtalen om vad som är möjligt att studera. En fråga som dyker upp ibland handlar om ifall det överhuvudtaget är möjligt att bli t.ex. socionom om man suttit i fängelse. Studie- och yrkesvägledaren säger att det dock främst är lärarna på respektive lärcentrum som har till uppgift att samtala med de intagna om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval, i samband med den individuella studieplanen47.
2. Syfte
Studiens syfte har varit att undersöka lärarnas uppfattningar om förutsättningarna för samtalen de har med de intagna i samband med utformningen av den individuella studieplanen samt att
44
En studieledare / administratör och en lärare på en anstalt i södra Sverige.
45
En studieledare / administratör och en lärare på en anstalt i södra Sverige.
46
I dagsläget är cirka 1000 studerande, varav cirka 600 är distansstuderande. Övriga studerande som läser ämnen med ämnesbehörig lärare på sin anstalt behöver inte ansöka till CFL. Urvalet sköts då på plats av studieledare och/eller lärare.
47
utreda om det finns någon koppling mellan dessa uppfattningar och lärarnas kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik.
3. Frågeställningar
• Vilka uppfattningar har lärarna om samtalen med de intagna i frågor om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval?
• Vad anser de påverkar, styr, begränsar eller underlättar i samtalssituationen?
• Finns det något samband mellan lärarnas svar och deras kunskaper i samtals och eller vägledningsmetodik?
4. Forskningsläge
Vi har fram till denna studies sammanställning inte hittat någon tidigare forskning, vare sig svensk eller internationell, kring ämnet studie- och yrkesvägledning i kriminalvården eller lärares samtal med intagna. Vi har därmed funnit en kunskapslucka och hoppas att vi kan bidra till att öka kunskapen om detta ämne med hjälp av vårt examensarbete.
5. Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet kommer vi att presentera de teoretiska perspektiv vi har valt att utgå ifrån när vi har gjort vårt examensarbete. Anledningen till att vi valde dessa teorier grundar sig i våra tankegångar om vad det är som formar förutsättningarna för samtalen som lärarna har med intagna, i samband med utformningen av den individuella studieplanen.
5.1 Organisationsteori
Organisationsteori är enligt Flaa, Hofoss, Holmer-Hoven, Medhus och Rönning (1998) den teori som syftar till att studera organisationers uppbyggnad på olika nivåer samt bidra till att förbättra organisatoriska processer och strukturer. De olika nivåer som studeras är
individnivå, organisationsnivå och interorganisatorisk nivå. Ur ett organisationsteoretiskt perspektiv är det av stort intresse att studera, förstå och förklara hur organisationers
uppbyggnad påverkar och styr dess enskilda individers och medlemmars, arbetstagares, medborgares och klienters attityder och beteenden, alltså vad som sker på individnivå.
Författarna definierar begreppet organisation på följande sätt: en organisation är ett medvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor.48 De menar att detta förutsätter en strukturering av relationer mellan människor och en medveten fördelning av makt, arbete och ansvar för att uppnå vissa mål.
Vidare beskriver författarna49 hur individer socialiseras in i den ideologi som råder inom en organisation och hur anställda utsätts för de normer, ramar, synpunkter och uppfattningar som dominerar organisationen. Upplärningen är både informell, som t.ex. outtalade koder, och formell, som kurser och utbildning. Detta för att organisationens mål ska uppnås på ett effektivt sätt.
5.2 Vägledningsteori
Lindh (1988) menar att ”vägledningen har sina utgångspunkter i antaganden dels om hur människan fungerar och dels om samhällets ständiga föränderlighet. Det finns dock inga enkla samband mellan individ och samhälle som klargör direkt hur vägledare bör vägleda.”50 Hon menar att det i stället handlar om vilken människosyn vägledaren har respektive den samhällssyn som råder som formar vägledningen i olika organisationer och institutioner. Vidare hävdar hon att den enskilda vägledningssituationens gränser bestäms av hur vägledaren tolkar, reagerar och utnyttjar ovanstående i sin relation med den
vägledningssökande.
Det är vägledaren själv som smälter samman ideologier och övriga förutsättningar – organisatoriska, ekonomiska och tidsmässiga ramar – med sin föreställning och uppfattning om vägledningens mål och medel. De verkliga gränserna för vägledningen blir därför i stor utsträckning beroende av hur jag som vägledare uppfattar och handlar i den enskilda vägledningssituationen.51
Lindh menar att för en duktig vägledare är det en förutsättning att ha god insikt om sin människosyn och samhällssyn som råder inom den organisation man arbetar i samt att en
48
Introduktion till organisationsteori, Flaa P, Hofoss D, Holmer-Hoven F, Medhus T, Rönning R, s. 9.
49
Introduktion till organisationsteori, Flaa P, Hofoss D, Holmer-Hoven F, Medhus T, Rönning R
50
Vägledningsboken, Lindh G, s. 22.
51
medvetenhet om hur man som vägledare förhåller sig till sina sökande i
vägledningssituationen utifrån denna syn. Samhällets ramar styr alltså enligt Lindh inte vägledaren helt i vägledningen utan dennes värderingar och erfarenheter om mål och förutsättningar för vägledningen kan också påverka. Detta leder till vägledares olika sätt att arbeta. Vidare skriver Lindh att det i samtalssituationen blir en kompromiss mellan
vägledarens syn på bra vägledning, den sökandes behov och samhällets begränsade resurser. Kvaliteten på vägledningen beror enligt Lindh på vägledarens medvetenhet om sina
värderingar och kunskap om samhället och en insikt i vilka förutsättningar detta ger de vägledningssökande att reda ut sin situation.
Lindh skiljer på den vägledning som förekommer mellan vänner och bekanta, inom familjen och mellan arbetskamrater och den som erbjuds av samhälleliga institutioner. Hon definierar begreppet samhällelig vägledning som ”en professionell verksamhet som bedrivs inom arbetsförmedlingen, inom skolväsendet eller inom någon annan institution med syfte att hjälpa människor att få ett bättre beslutsunderlag för att åstadkomma en planering som har att göra med arbete och/eller utbildning på kort eller lång sikt”.52 Hon menar att vägledaren ska hjälpa den sökande att bearbeta problem och fatta beslut, antingen i en aktuell
problemsituation eller i ett längre perspektiv, och måste därför stödja och utveckla den
sökandes självinsikt och självförtroende. Vägledningen måste också ha ett uttalat syfte och en särskild struktur så att vägledaren och den sökande kan samordna sina resurser. På så sätt menar hon att den sökande kommer fram till för honom/henne tillämpbara lösningar och beslut. Lindh menar att för att göra detta på ett bra sätt krävs generell och specifik
vägledarkunskap som omfattas av olika sätt att kommunicera och bemöta människor samt en tydlig vägledningsmodell med olika steg.
Hon presenterar en problemhanterande modell53
som omfattar 5 steg samt vilka kunskaper och färdigheter som vägledaren bör besitta för att uppgifterna i modellen ska lösas på ett för båda parter tillfredsställande sätt54.
Huruvida denna modell leder till kvalitativ vägledning menar hon dock ”avgörs av
vägledarens förmåga att kombinera den rationella vägledningsmetoden med kreativitet och intuition så att hon tillsammans med den sökande hittar vägar för att bearbeta situationen”.55
52
Vägledningsboken, Lindh, Gunnel, s. 16, 1988.
53
Se bilaga 5.
54
5.3 Samtalsteori
Engquist (2003) menar att professionella samtal inte handlar om ett rätt sätt att samtala. Han anser att det istället innebär dels kunskap om och färdigheter i hur man som samtalsledare påverkar samtalets innehåll och utformning och dels känsla, intresse och förståelse för samtalspartnerns berättelse.
Enligt Engquist bär både samtalsledare och samtalspartner med sig värderingar, attityder och erfarenheter in i samtalet som lägger grunden för vad som sägs och att kunskaper om hur dessa faktorer påverkar samtalet är avgörande för hur samtalet och samtalspartnern utvecklas. Han menar att bristande kunskap i samtalsmetodik innebär en omedvetenhet om hur den egna personen påverkar samtalet, vilket gör att samtalet indirekt styrs och begränsas. Dessutom anser han att okunskap i sätt att samtala kan leda till att frågor ställs på fel sätt eller att den hjälpsökande inte får utrymme, att det som sägs mellan raderna inte uppfattas, tystnad kan uppfattas som ointresse o.s.v. Detta menar han kan i sin tur påverka samtalspartnerns möjligheter att formulera sin berättelse, planera sin framtid och förändra sitt liv.56 Hägg & Kuoppa (1997) definierar det professionella samtalet som ”ett samtal mellan en professionell person och kunder, klienter, elever, patienter, försäkrade, sökanden”.57 Författarna menar att den professionella samtalaren reellt och formellt har en position som innebär ett större ansvar för det som händer i samtalet. Detta anser de kräver kunskaper om och färdigheter i hur man samtalar på ett för den vägledningssökande konstruktivt sätt. Vidare tar de upp hur människor utvecklar olika förhållningssätt utifrån sin livshistoria och att detta utgör grunden för hur man bemöter, talar med och kommunicerar med andra. Hägg & Kuoppa menar att en medvetenhet om detta samt färdighetsträning leder till goda samtal:
Om vägledaren blir medveten om hur hon kommunicerar och behärskar olika färdigheter kan hon använda dem som passar henne själv och den klient hon arbetar med. Hon kan också medvetet låta bli att använda olika färdigheter, men det förutsätter att hon känner till dem, vet vad de innebär och hur de kan användas i samtal.58
55
Lindh, G., Vägledningsboken, s. 63, 1988.
56
Engquist, A., Om konsten att samtala, 2003.
57
Hägg & Kuoppa, s. 27.
58
Hägg & Kuoppa tar också upp hur viktigt det är att samtals ledare lyssnar till både det
faktiska innehållet och det som förmedlas i berättelsen och att han ger berättaren utrymme och reflekterar över vad som sägs. Detta ser de som samtalets kärna. Dessutom menar de att de grupper och organisationer som vi tillhör och möter sätter olika gränser för vad som är tillåtet och accepterat i samtalet och att en professionell samtalare bör vara medveten om detta, eftersom detta påverkar huruvida ett samtal blir gynnsamt för den vägledningssökande eller inte.
6. Metod
6.1 Intervjuer
När det gäller intervjuerna, som utgör underlag för delar av bakgrunden, valde vi den kvalitativa metoden med reflexiv ansats. Vi har inte använt någon intervjuguide eftersom denna styr samtalet, vilket är motsatsen till vad reflexiva intervjuer strävar efter. Vissa frågor har varit bestämda i förtid men de allra flesta har dykt upp under tiden intervjuerna gjorts. Det har inneburit att det inte skett någon uppdelning av fakta/tankar och upplevelser, utan dessa intervjuer kan närmast ses som samtal där en fråga har lett till en följdfråga som sedan utmynnat i öppet berättande.59 Intervjuerna har således haft låg grad av standardisering och låg grad av strukturering. Syftet har inte varit att jämföra eller generalisera utan de intervjuade har fått stort svarsutrymme.60
Vi har med frågornas hjälp sökt kunskap och ”kunskapssökande sker både medvetet och omedvetet, parallellt med att sökandet efter deltagare till intervjuerna sker och parallellt med att kunskapen kring det fenomen vi ska studera växter fram”61 och eftersom vi vill fylla en kunskapslucka är studien explorativ.62 Intervjuerna har spelats in på band.
Bandupptagningarna har sedan analyserats och renskrivits. Vi har valt ut de delar som ansetts relevanta för studien och dessa har sedan infogats i texten.
59
Thomsson (2002)
60
Patel & Davidson (2003) s. 72
61
Thomsson (2002) s. 65
62
6.2 Enkät
Vi har valt enkätformen för att på ett tydligt sätt kunna sammanställa och analysera resultatdelen. Enkätfrågor63 möjliggör ett kvantitativt arbetssätt,64 dels underlättar det numeriska jämförelser när det gäller svaren, dels hanteringen av ett större antal deltagare.65 Frågorna hade både fasta och fria svarsalternativ, det senare gav möjlighet att utveckla svaren. Frågorna med fria svarsalternativ ledde till svar som omfattade åsikter, tankar, känslor och önskningar.66 Dessutom föredrog vi enkätformen eftersom det möjliggör en anonymitet67, vilket kan innebära ärligare svar än vid en intervju. Enkätformen ger också deltagarna
möjlighet att svara i sin egen takt och reflektera djupare över sina svar. Majoriteten av svaren har kommit i kuvert med B-post på vår begäran. Ett par har kommit via e-post. Alla svar har behandlats med största respekt.
6.3 Urval
Urval av deltagare till enkäten har varit de lärare som arbetar inom kriminalvårdens
lärcentrummodell och som har samtal med de intagna om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval. En kontakt via e-post har hållits med studie- och yrkesvägledaren på CFL som i sin tur vidarebefordrat vår enkät till lärarna inom kriminalvårdens lärcentra.
6.4 Bortfallsanalys
Antalet lärcentrum inom kriminalvården uppgår till 45 stycken. Många av dessa lärcentrum har minst två anställda lärare. Det totala antalet anställda inom kriminalvårdens
lärcentrummodell uppgår till 85 stycken. Antalet medverkande i enkäten uppgår till 33. Med hjälp av adressering på kuverten har vi kunnat konstatera att dessa svar kommit från 33 olika anstalter. Vi har alltså fått svar från 33 lärare på 33 av kriminalvårdens 45 lärcentrum, vilket innebär en svarsfrekvens på 73 %. Med tanke på de likvärdiga svar som redovisas i resultatet får dessa lärare representera lärcentrummodellens arbetsmetoder, trots att det totala antalet lärare är 85 stycken.
Bortfallet beror dels på att studien genomförts under begynnande semesterperiod för lärarna, dels på att ett antal befunnit sig på utbildning.
63
Se bilaga 3
64
Patel & Davidson (2003)
65
Patel & Davidson (2003)
66
Thomsson (2002)
67
7. Resultat
Denna studie har syftat till att beskriva kriminalvårdens lärcentrummodell och studie- och yrkesvägledningen i stort, samt att undersöka förutsättningarna för de samtal lärarna har med de intagna i frågor om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval. Studien visar att det är i huvudsak lärarna som har dessa vägledande samtal med de intagna. Kontakten med studie- och yrkesvägledaren på CFL handlar i de flesta fall om ren information om specifika utbildningar och behörighet. Studien har utgått från följande frågor:
• Vilka uppfattningar har lärarna om samtalen med de intagna i frågor om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval?
• Vad anser de påverkar, styr, begränsar eller underlättar i samtalssituationen?
• Finns det något samband mellan lärarnas svar och deras kunskaper i samtals och/eller vägledningsmetodik?
Vi har valt att redovisa de för undersökningen relevanta svaren i form av diagram och citat. Anledningen till denna variation är att enkäten haft frågor med både fasta svarsalternativ och möjligheten för deltagarna att svara fritt.
Fråga 1. Vilken titel har du? Samtliga 33 deltagare svarar lärare.
Fråga 2. När började du ha samtal med de intagna om studier, fortsatt utbildning och/eller
arbete? Svaren varierar från 1999 och fram 2007.
Fråga 3 handlar om huruvida deltagarna har någon utbildning i samtalsmetodik.
Av de 15som svarade att de hade någon form av utbildning i samtalsmetodik, anser endast 2 personer att kunskaper i samtalsmetodik underlättar samtalen med de intagna:
”Bristande kunskaper om samtalsmetodik ger sämre resultat viktigt att få ett öppet klimat, trygghet, förtroende i samtalet för att på ett bra sätt kunna fiska fram olika
utvecklingsmöjligheter.”
”Mina erfarenheter och kunskaper om samtalsmetodik styr och begränsar vilka möjliga vändningar samtalet tar plus samtalspartnerns erfarenheter, kunskaper och självinsikt.” Av dessa 2 anser 1 person att samtalsmetodiken är avgörande ”för att kunna ställa ’de rätta frågorna’ som leder framåt.”
Fråga 4 handlar om huruvida deltagarna har någon utbildning i vägledningsmetodik.
0 10 20 30
Antal personer
Ja Nej Minns inte
Majoriteten av deltagarna svarade att de saknar relevant utbildning i nämnda ämne. Endast 3 av 33 deltagare svarade Ja och 29 svarade Nej. De som svarat Ja på frågan hänvisar till coachingkurs/försäljningsingenjörsutbildning och MI. 1 deltagare svarar att han/hon inte minns någon utbildning.
Fråga 5 handlar om vad deltagarna anser påverkar deras samtal om studier/arbete med de intagna. 0 5 10 15 20 25 30 Mitt u ppd rag Krim inal vård ens o rg... Lärce ntru mm ode lle.. Indiv iduel la s tud iep. .. Tid en Mina erfa renh eter De int agna s er fare n... Mina ku nsk aper om ... De in tagna s ku nska ... De i nta gnas mö jligh ... Mitt sät t att s am tala De i nta gna s sä tt a tt... Min sjä lvins ikt De intagna s sjä lvins ikt Mina kuns kape r o. .. Mina kuns kape r om ... A n ta l pe rs one r
Enligt enkätundersökningen anser en majoritet av deltagarna att deras samtal med de intagna påverkas, av deras uppdrag, kriminalvårdens organisation samt den individuella studieplanens utformning. Denna majoritet representeras av både de som har utbildning i samtals- och/eller vägledningsmetodik och de som inte har någon utbildning i detta. Av de 15 anställda som hade någon form av utbildning i samtalsmetodik, ansåg 12 personer att just dessa kunskaper påverkade deras sätt att samtala.
14 personer svarar att deras egen självinsikt styr samtalet, av dessa 14 har 6 personer utbildning i samtalsmetodik. Många anser att samtalen påverkas, styrs och begränsas av de intagnas självinsikt, erfarenheter och sätt att samtala. Av dessa har flertalet inga kunskaper i samtalsmetodik men uttrycker en önskan om någon form av utbildning eller kunskap i både samtals- och vägledningsmetodik.
Fråga 6 handlar om det är något som påverkar samtalen mer än något annat. Svaren är
mycket varierande och därför svåra att redovisa, dock anger många de intagnas erfarenheter, de intagnas sätt att samtala och de intagnas självinsikt:
”Många intagna är knapphändiga i sitt sätt att samtala.”
”En del är nästan omöjliga att föra ett samtal med eftersom social kompetens saknas helt.” ”Intagnas brist på självinsikt, brist på kunskap om/erfarenhet från svenska samhället och svenska språket.”
Fråga 7, 8 och 9 handlar om det är något som styr eller begränsar samtalen och majoriteten
menar att kriminalvårdens organisation och lärcentrummodellens upplägg på något sätt hindrar dem att samtala eller vägleda i en viss riktning. En del menar att detta är bra. Främst när det gäller kriminalvårdens organisation uttrycks dock frustration:
”Säkerhetsaspekten, alla har inte samma möjlighet.” ”Regler pga säkerhetsskäl.”
”Kriminalvårdens organisation pga att lärcentrummodellen inte är ordentligt implementerad på arbetsplatsen = vårdarna förstår inte vitsen med det vi gör!”
”Det är omöjligt att göra prognoser och utfästelser i en organisation vars exekutiva potential är svårförutsägbar och oklar.”
Fråga 10 handlar om det är något/några av alternativen som är ett stöd i samtalen.
Majoriteten svarar att deras uppdrag är ett stöd. 5 av deltagarna menar att den individuella studieplanen underlättar och är ett stöd, eftersom den anger ramar för vad samtalet ska handla om. Dessa 5 deltagare saknar helt kunskaper i både samtals- och vägledningsmetodik. 2 av dessa anger även lärcentrummodellens upplägg som stöd. 6 av dem som har utbildning i samtalsmetodik anger just sin utbildning som ett stöd.
Fråga 11 handlar om de som svarat Nej på fråga 10 vill svara vad som skulle vara ett stöd. 3
av de 4 deltagare som svarade konstaterar att mer kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik skulle vara ett stöd.
Fråga 12 handlar om deltagarna känner ett behov av kunskap i samtals- och/eller
vägledningsmetodik. 17 deltagare svarar på frågan och 13 av dessa svarar Ja.
Fråga 13 handlar om i vilket läge de hänvisar till studie- och yrkesvägledare på CFL.
Samtliga deltagare svarade på frågan. Majoriteten svarar att de tar kontakt med studie- och yrkesvägledaren främst när det gäller frågor om behörighet, kompletteringar, betyg och
specifika utbildningar och kurser. Ett fåtal svarar att de kontaktar studie- och yrkesvägledaren för att få tips på hur de ska vägleda på ett bra sätt när det gäller denna information:
”Mina kunskaper om utbildningsalternativ/yrken och vägledningsmetodik, tar då hjälp av syv på CFL i dessa lägen.”
”Komplicerade fall av olika behörigheter, när min kunskap inte räcker för vägledning.”
8. Tolkning
Lärarnas uppdrag finns tydligt formulerat i den rapport68 som ligger till grund för
utformningen av kriminalvårdens lärcentrummodell och uppdraget handlar om att stötta den intagnes utveckling på ett för honom/henne konstruktivt sätt.
Kartläggning, vidgande av perspektiv, upprättande av handlingsplaner och formulerande av mål sker före och i samband med de samtal som lärarna har med de intagna utifrån den individuella studieplanen. Samtalet och mötet med den intagne ligger alltså till grund för dennes framtida beslut och handling i studiesituationen och i förlängningen även i livet
utanför murarna. Lärarna har alltså genom sin anställning inom kriminalvården fått rollen som samtals- och vägledare.
Tanken att lärarna ska samtala med de intagna i frågor om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval i samband med utformandet av den individuella studieplanen är god men förutsättningarna är enligt enkätresultatet inte de bästa. Vi tolkar svaren som att majoriteten av lärarna inte har verktyg att genomföra dessa samtal på ett professionellt sätt, eftersom de saknar formella kunskaper i både samtals- och vägledningsmetodik.
Lärarnas svar pekar också på en varierande medvetenhet om hur den egna personen leder till olika förutsättningar för samtalet och vägledningen och därmed till olika förutsättningar för de intagnas framtida utbildning och/eller yrke. Av dem som har någon form av samtalsmetodik svarade majoriteten att det i huvudsak är de intagnas erfarenheter, sätt att samtala och självinsikt som påverkar samtalen. Detta tolkar vi som att den samtalsmetodik de har i
bagaget, oavsett vilken, inte har medvetandegjort dem tillräckligt om hur de påverkar samtalet
68
genom sin egen person, med allt vad det innebär. Dessutom ser vi resultatet som ett tecken på att deltagarna inte har den kunskap som Engquist, (2003), menar är avgörande för att ge den vägledningssökande utrymme och att ställa frågor på rätt sätt så att detta inte styr och begränsar samtalet och på så sätt begränsar den intagnes framtida möjligheter.
Det faktum att majoriteten av enkätdeltagarna önskar ökade kunskaper i samtals- och vägledningsmetodik anser vi dock vara ett tecken på att de inser värdet av detta i samtalssituationen, även om de inte ser sig som samtals- eller vägledare i traditionell bemärkelse. En intressant aspekt i detta är att de lärare som har någon form av utbildning i samtalsmetodik ändå inte ser sin egen person som en viktig påverkande faktor. Det tolkar vi som ett tecken på att utbildningen de fått inte gjort dem tillräckligt medvetna, vilket tyder på ett behov av ytterligare samtalsmetodik med fokus på den egna rollen som samtalsledare. Däremot har 2 av de 3 lärare med någon form av vägledningsmetodik identifierat sin egen person som en påverkande faktor. Dessa lärare efterfrågar dessutom mer kunskaper både i samtals- och vägledningsmetodik, vilket vi tolkar som att de har insikt i hur deras kunskaper i ovanstående påverkar samtalen.
Dessutom uttrycker ett par av deltagarna utan kunskaper i vare sig samtals- eller
vägledningsmetodik att det är svårt att samtala med en del intagna p.g.a. de intagnas bristande sociala kompetens, oförmåga att uttrycka sig och dåliga kunskaper i svenska språket. Dessa lärare uppfattar inte att de själva påverkar samtalssituationen, vilket vi tolkar som ett behov av kunskaper i samtalsmetodik eftersom dessa ger färdigheter i att lyssna, ge utrymme och att hitta andra sätt att nå den vägledningssökande. Hägg och Kuoppa(1997) menar att
vägledarens medvetenhet om sättet att kommunicera och behärska olika färdigheter kan användas utifrån det som passar samtalssituationen bäst och på så sätt även låta bli att
anamma andra färdigheter än vad situationen kräver. Det viktiga är dock att samtalsledaren är medveten om dessa färdigheter, dess innebörd och hur de kan användas i samtal. Svaren pekar alltså på ett direkt samband mellan deltagarnas kunskap i samtals- och vägledningsmetodik och deras uppfattningar om vad det är som påverkar, styr, begränsar eller underlättar samtalen med de intagna.
Några av deltagarna nämner den individuella studieplanen som ett stöd i samtalssituationen vilket kan tolkas som den struktur Lindh (1988) nämner och som hon anser att
vägledningsmodellen69 ger. Samtliga personer som såg den individuella studieplanen som ett stöd, saknade utbildning i samtalsmetodik. Detta kan ses som något att luta sig mot när man inte vet hur man ska samtala och vägleda på ett bra sätt. Vi tolkar enkätresultatet som att majoritetens önskan om mer kunskaper i samtals- vägledningsmetodik också kan ses som ett behov av denna struktur.
Kriminalvården har vissa regler för vad som får sägas i mötet mellan anställd och intagen, vilket flera av lärarna anser påverkar, begränsar och främst styr samtalen. Några tycker dock att detta är bra eftersom det är tydligt vad som får och bör sägas i samtalen. Detta tolkar vi på två sätt. Dels ur ett organisationsteoretiskt perspektiv eftersom resultatet pekar på att lärarna har goda kunskaper i vilken betydelse den organisation de arbetar i har, för hur samtalet utformas. Dels ur ett samtalsteoretiskt perspektiv eftersom svaren pekar på det som Engquist (2003) menar påverkar samtalen. Han menar att de värderingar, attityder och erfarenheter som samtalsledaren och samtalspartnern bär med in i samtalet, lägger grunden för vad som sägs. Vidare anser han att kunskaper om hur dessa faktorer påverkar samtalet är avgörande för hur samtalet och samtalspartnern utvecklas. Han menar att bristande kunskap i samtalsmetodik innebär en omedvetenhet om hur den egna personen påverkar samtalet, vilket gör att samtalet indirekt styrs och begränsas. Hägg och Kuoppa(1997) anser att de organisationer människor tillhör och möter sätter olika gränser för det tillåtna och accepterade i samtalet och att en professionell samtalare måste vara medveten om detta, eftersom det påverkar om samtalet blir fördelaktigt för den vägledningssökande.
Dessutom tolkar vi, utifrån vägledningsteorin, att lärarnas svar pekar på att de har bristande kunskaper i hur de kan samtala, trots kriminalvårdens regelverk och krav på säkerhet. Lindh (1988) menar att ”Det är vägledaren själv som smälter samman ideologier och övriga förutsättningar - organisatoriska, ekonomiska och tidsmässiga ramar - med sin föreställning och uppfattning om vägledningens mål och medel.”70 Vidare anser hon att ”för en duktig vägledare är det en förutsättning att ha god insikt om sin människosyn och samhällssynen som råder inom den organisation man arbetar i, samt att en medvetenhet om hur man som
vägledare förhåller sig till sina sökande i vägledningssituationen utifrån denna syn”. Samhällets ramar styr alltså, enligt Lindh(1988) inte vägledaren helt i vägledningen utan dennes värderingar och erfarenheter om mål och förutsättningar för vägledningen kan också påverka.” 69 Se bilaga 5. 70 Vägledningsboken, Lindh G, 1988.
Lärcentrummodellens upplägg är en faktor som påverkar, styr och begränsar enligt
majoriteten. Lärarnas svar pekar på att detta både är positivt och negativt. Strukturen för hur arbetet ska se ut i modellen finns tydligt formulerad i olika dokument från CFL, vilket underlättar vid tolkning av vad modellen syftar till. Dock saknar lärarna de formella kunskaper som krävs för att arbeta på ett bra sätt, när det gäller vägledande samtal. Förutsättningarna att bedriva samtal är som nämnts alltså även knutet till organisatoriska faktorer.
Lärarna har fått en viktig och avgörande roll som samtals- och vägledare, något som de verkar vara till viss del omedvetna om, eftersom de verkar anse att den information som studie- och yrkesvägledaren tillhandahåller är vägledning. Vi menar att stödet de får av studie- och yrkesvägledaren på CFL mer kan ses som en garanti om tillhandahållande av korrekt
information istället för vägledning.71 Vi drar denna slutsats eftersom merparten av deltagarna svarade att det var vid behov av specifika uppgifter som de kontaktade studie- och
yrkesvägledaren. Vi tolkar vidare detta som att de inte vet vare sig vad ett professionellt samtal, studie- och yrkesvägledning eller vägledning i stort innebär.
9. Slutdiskussion och förslag på åtgärder
När vi inledde vår studie blev vi förvånade över att det idag endast finns en studie- och yrkesvägledare som ska finnas till hands för alla intagna som studerar på kriminalvårdens olika lärcentra i Sverige. Ett personligt möte med densamma är inte genomförbart p.g.a. att han är stationär på CFL i Norrköping. Vidare ska han fungera som ett stöd för lärarna som genom lärcentrummodellens upplägg förutsätts vara samtals- och vägledare för de intagna. Vi finner det anmärkningsvärt att det är lärarna som i huvudsak samtalar med de intagna i frågor om studier och framtida utbildnings- och/eller yrkesval och som ska stödja och vägleda i denna process, eftersom majoriteten av dem saknar samtals- och/eller vägledningskunskaper. Vi menar att de saknar goda förutsättningar att samtala och vägleda på ett professionellt sätt, vilket i sin tur påverkar de intagnas framtid.
Vi anser inte att lärarna ska ha kunskaper om specifika utbildningar, behörighet, yrken och arbetsmarknad eftersom det är studie- och yrkesvägledaren som innehar dessa kunskaper. Vi menar däremot att eftersom de har ett så stort ansvar för den resterande delen av det som
71
omfattas av både begreppet vägledning och begreppet studie- och yrkesvägledning borde de ha kunskaper som ger förutsättningar att göra detta på ett professionellt sätt.
Lärarna behöver alltså grundläggande kunskaper i vägledningsmetodik för att kunna hjälpa och stötta de studerande på bästa sätt. De studerande har ju ofta dåliga skolerfarenheter och låg utbildningsbakgrund, med en dålig självbild som följd, och behöver därför extra mycket stöd.72 Det finns stora brister med kriminalvårdens lärcentrummodell eftersom merparten av lärarna saknar utbildning för att vägleda i en situation där de intagnas framtid delvis har lagts i deras händer. Vi anser alltså, inte enbart med hänseende till resultatet utan även det som står klart formulerat i vuxenutbildningsförordningen, se citat s. 12, att det finns behov av en renodlad samtals- och vägledningsmodell som kan tillämpas, inte bara i samband med utformandet av den individuella studieplanen, utan även i de samtal som föregår densamma. Vidare håller vi med de lärare som påpekar att den individuella studieplanen73 kan förbättras för att ge utrymme åt tankar, behov och önskningar som den intagne kan ha. Som den ser ut i dagsläget blir samtalet styrt och till viss del begränsat. Dess utformning har dock fördelen att den ger en ram, vilket underlättar för den oerfarne samtals- och vägledaren, vilket vi tycker är bra.
Det faktum att så många av lärarna anser att kriminalvården som organisation styr och
begränsar samtalen anser vi oroväckande, eftersom kriminalvårdens uppgift74 ju är formulerat så att individens behov ska stå i centrum, oberoende av straffets art och de regler som gäller. Vi menar att rätt utbildning och kunskaper i samtals- och vägledningsmetodik kan leda till insikt i hur de som vägledare kan arbeta kreativt och självständigt, trots alla regler och säkerhetsfrågor.
Slutligen anser vi att det finns ett stort behov av definitioner av begreppen professionellt samtal, vägledning och studie- och yrkesvägledning inom kriminalvårdens lärcentrummodell.
72
En studieledare på ett av kriminalvårdens lärcentrum i södra Sverige 20060914
73
Bilaga 2.
74
10. Metoddiskussion
Vi har genomfört undersökningen utifrån vår förförståelse, våra förutsättningar, värderingar och intressen. Arbetet har präglats av en strävan att arbeta dels kvalitativt för att komma åt känslor, tankar och önskningar och dels kvantitativt för att kunna presentera samstämmighet och variationer i svaren och göra jämförelser på ett bra sätt. Vi är glada att vi valde metoden eftersom vi anser att vi fått svar på de frågor vi ställt och att svaren varit både generella och specifika och väldigt intressanta att ta del av. Vi inser värdet i blandningen av fasta respektive öppna svarsalternativ, både när det gäller intervjuerna och enkäten.
Vi har genom valet av denna metod också fått information (som vi inte efterfrågat) som haft ett värde för studiens genomförande.
Valet av enkätfrågor har möjliggjort en större undersökning och trots att vi fått svar från endast 33 av 85 anställda lärare inom kriminalvårdens lärcentrummodell anser vi att vi kunnat göra en bra och tillförlitlig studie.
Vi har inte kunnat påverka deltagarantalet eftersom enkätundersökningen genomförts under lärarnas begynnande semesterperiod och utbildning och svaren från 33 av kriminalvårdens 45 lärcentrum anser vi utgöra en bra grund för det vi velat ta reda på. 11. Slutord
Vi har med denna studie tydliggjort lärarnas viktiga roll som samtals- och vägledare på ett sätt som kan ge idéer om alternativa samtals- och arbetsmetoder inom kriminalvårdens
lärcentrummodell. Vår förhoppning är att denna studie kan leda till bättre förutsättningar för det vägledande samtalet inom kriminalvårdens lärcentrummodell och därmed förbättra de intagnas möjligheter i framtiden.
Vidare konstaterar vi att denna studie har synliggjort en kategori studerande som kan komma att behöva vårt professionella stöd i framtiden. Vi hoppas att vi får förmånen att träffa dessa människor i frihet och att vi kommer att sträva efter att ge dem samma möjligheter att förändras och utvecklas som alla andra vi möter.
Slutligen vågar vi anta att vårt arbete är unikt eftersom vi i dagsläget inte funnit någon tidigare forskning. Vi hoppas att kommande studenter som finner vår uppsats intressant vill fortsätta studera ämnet.
Källförteckning
Reflexiva intervjuer med:
En ansvarig för lärcentrummodellen inom Kriminalvården 20061013 En ansvarig för personalutbildningen inom Kriminalvården 20061012 En lärare på ett av kriminalvårdens lärcentrum i södra Sverige 20060914 En studieledare på ett av kriminalvårdens lärcentrum i södra Sverige 20060914
En studie- och yrkesvägledare på CFL - Nationellt Centrum för Flexibelt lärande 20061012
Litteratur:
Bjerstedt, Åke (1997) Rapportens yttre dräkt, Studentlitteratur CFL, Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande Rapport 5: 2004 CFL, DepartementspromemoriaVuxenutbildningslag (DS 2005:33)
CFL, Utsikter och insikter – en antologi om flexibelt lärande i vuxenutbildningen? Ekbom, Thomas, Engström, Gunnar, Göransson, Birgitta (1999) Brott, straff och kriminalvård, Natur och Kultur
Engquist, Anders (2003) Om konsten att samtala, Prisma
Flaa, Paul, Hofoss Dag, Holmer-Hoven, Finn, Medhus, Thorsten, Rönning, Rolf (1998) Introduktion till organisationsteori, Studentlitteratur
Herkner, Birgitta & Samuelsson, Stefan (2005) Utbildning inom kriminalvården – effekter på de intagnas läs- och skrivfärdigheter, Kriminalvårdsstyrelsen, Förlaget Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (1997) Professionell vägledning - med samtal som redskap, Studentlitteratur
Kling, Boo & Gustavsson, Jan (2004) Fångarna, fängelset och samhället - en jämförelse mellan 1992 och 2002 Samt en diskussion om kriminalvårdens framtida inriktning, Norrköping Kriminalvårdsstyrelse
Kriminalvården, Förlaget (2006) Vägen tillbaka – en presentation av svensk kriminalvård Lindh, Gunnel (1988) Vägledningsboken, Studentlitteratur
Miller, William R & Rollnick, Stephen (2003) Motiverande samtal - Hur man hjälper människor att bli ”villiga, kunniga och redo” att genomföra förändringar som förbättrar kvaliteten i deras liv, Kriminalvårdens Förlag
Nuruzzaman, Zandra (2005), Vi och dom – en studie av distans, närhet och kommunikation mellan intagna och personal på en anstalt med hög säkerhet, C/D uppsats
Patel, Runa & Davidsson, (2003) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur Kriminalvårdspersonalens egen tidning, Nr 1 (2006) Runtikrim
Thomsson, Heléne (2002) Reflexiva intervjuer, Studentlitteratur
www.bra.se 20060910 www.cfl.se 20060929 http://www.kriminalvarden.se/templates/KVV_InfopageGeneral____4753.aspx 20080723 www.kvv.se 20060929 www.nationalencyklopedin.se 20060914 http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/remissvar/uppvaktning 2003.doc 20061201 http://www.kvv.se/upload/Informationsmaterial/%20Vägen%20tillbaka.pdf 20060919
Bilageförteckning
Bilaga 1. Individuell studieplan - Lärarnas underlag som de förhåller sig till i samtalet i samband med utformningen av den individuella studieplanen.
Bilaga 2. Individuell studieplan - Det dokument som skrivs ner och signeras av de intagna och som skickas till CFL i samband med ansökan om studier.
Bilaga 3. Enkät som skickats till kriminalvårdens 45 lärcentrum. Bilaga 4. Gunnel Lindhs vägledningsmodell.
Individuell studieplan
För___________________________________, datum_____________________
Varför studier?
Vad ska studierna leda till efter utbildningen? (mål)
Vad behöver du studera för att uppnå det målet? (varje kurs kan vara ett delmål)
Hur ska du göra/arbeta för att nå ditt mål? (strategi)
Vilken tidsplan har du? (tid) Planerad tid då målet uppnås:
Planerad tid då respektive delmål uppnås:
Kommentarer:
Varför? Skäl till studier Reflektion kring motiv och motivation
Vad? vad vad vad Mål delmål delmål delmål
Tydliggör ramarna för arbetet med studierna.
Mål avser mål med hela utbildningsinsatsen,
medan delmål pekar ut vilka kurser som behövs för att uppnå det slutliga målet, t.ex. kärnämnena på grundläggande vuxenutbildningsnivå,
högskolebehörighet, datortekniker. Slutmålet kan alltså sträcka sig längre än
gymnasial nivå och bortom tiden för intagningen i kriminalvården. Planen följer den studerande
Hur? Sättet att lägga upp
studierna
Tydliggör den studerandes ansvar för studierna - hur mycket tid ska användas för studier per vecka, hur mycket eget arbete mellan handlednings-tillfällena o.s.v.
När? När respektive delmål och
mål planeras vara uppnått
Bra tillfällen för avstämningar
och eventuella revideringar av planeringen
Portfölj
Den individuella studieplanen kompletteras med en dokumentation, en ”portfölj” (gärna i datorn) som den studerande äger och fyller på i samråd med läraren. Här kan samlas exempel på studiearbeten som den studerande är särskilt nöjd med, en lista över vilka moment som bearbetats i en kurs, betyg etc. Portföljen följer den studerande vid förflyttningar och frigivning.
ENKÄTFRÅGOR Bilaga 3
1 Vilken är din titel? a. Studieledare b. Lärare c. Både och
2 När började du ha samtal med de intagna om studier, fortsatt utbildning och/eller arbete? ………... 3 Har du någon utbildning i samtalsmetodik? Om ja, ange vilken.
Ja……… Nej………. 4 Har du någon utbildning i vägledningsmetodik? Om ja, ange vilken.
Ja……… Nej………. 5 Vad anser du påverkar dina samtal om studier/arbete med de intagna? Ringa in de alternativ som stämmer på dig.
a. Mitt uppdrag
b. Kriminalvårdens organisation c. Lärcentrummodellens upplägg d. Individuella studieplanens upplägg e. Tiden
f. Mina erfarenheter g. De intagnas erfarenheter
h. Mina kunskaper om utbildningsalternativ och yrken
i. De intagnas kunskaper om utbildningsalternativ och yrken j. De intagnas möjligheter på arbetsmarknaden
k. Mitt sätt att samtala
l. De intagnas sätt att samtala m. Min självinsikt
n. De intagnas självinsikt
o. Mina kunskaper om samtalsmetodik p. Mina kunskaper om vägledningsmetodik
Övrigt, ange
vad... ... 6 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som du anser påverkar mer än något annat? Ange vad och hur.
... ... ... 7 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som du anser styr samtalen/ditt sätt att samtala? Om ja, ange vilket.
Ja………. Nej………... 8 Om du svarat ja, ange på vilket sätt det styr.
………. ……… ……… 9 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som begränsar samtalen/ditt sätt att samtala? Om ja, ange på vilket sätt det begränsar.
... ... ... 10 Är det något/några av alternativen i fråga 5 som är ett stöd för dig i dina samtal? Om ja, ange vad och på vilket sätt.
Ja……… ……… Nej……….
11 Om du svarat nej på fråga 10, ange vad som skulle vara ett stöd för dig i dina samtal. ……… ………
12 Känner du ett behov av kunskap i samtals- och/eller vägledningsmetodik?
……… 13 I vilket läge hänvisar du till studie- och yrkesvägledare på CFL?
……… ………
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
Bilaga 4
