Metoddiskussion

Arbetet har pågått under en stor del av våren och vi anser att i det stora hela har det varit positivt. Däremot har det uppstått ett hinder på vägen. Vår tanke var att

använda två datainsamlingsmetoder till denna studie, nämligen semistrukturerade intervjuer och observation. Eftersom vi valde att vara ute i god tid med intervjuerna möjliggjorde det att vi hann med att intervjua alla de sex verksamma lärare som vi hade planerat. Eftersom covid-19 drabbade Sverige i samband med vårt arbete hade vi inte samma möjlighet att göra observationer på skolorna så som vi hade tänkt. Det resulterade i att denna studie endast grundar sig på semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

Vi är nöjda med valet av datainsamlingsmetod till denna studie och materialet blev som vi önskade. Det gav en god grund till att få svar på studiens forskningsfrågor. Intervjufrågorna var utformade på samma sätt till alla deltagande i studien. Beroende på informanternas svar fanns möjlighet till följdfrågor (se Bilaga 1). I enlighet med Stukát (2011, s.44) är följdfrågor till för att få fördjupade svar av de deltagande informanterna. Vi valde att ställa frågor som gjorde att informanterna fick motivera sina svar. För att fördjupa denna studie ytterligare tror vi att resultatet hade blivit givande genom att intervjua lärare på fler skolor och jämföra dessa skolor för att se om arbetet med läsning skiljer sig eller om det finns likheter. Det hade även varit givande att intervjua eleverna om deras upplevelser kring läsning och läslust. I vår studie har vi fått ta del av hur verksamma lärare arbetar med elevernas läslust och den egna läsningen i årskurs 1, 2 och 3. Vi tror att genom en observation i varje

30

lärares klassrum hade vi fått möjlighet att se hur det kan gå till i undervisningen när de arbetar med läsning utöver vad som framkommit i intervjuerna. Trots att studien enbart grundar sig på semistrukturerade intervjuer är vi nöjda med informanternas svar. Vi upplever att vi känner oss trygga i vår yrkesroll och kommer få nytta av de erfarenheter som utvecklats under arbetets gång. Vi tänker att lärare som arbetar i grundskolan kan ta del av olika arbetssätt som främjar läslusten och arbetet med den egna läsningen. Forskningsfrågorna har besvarats med stöd av aktuell litteratur och forskning. Vi har tydliggjort de forskningsetiska kraven och hur vi har förhållit oss till dem.

5.3

Slutsatser

De slutsatser som vi kan uppmärksamma i denna studie utifrån aktuell litteratur, datainsamlingsmetod och resultat är att lärare har en viktig roll i arbetet med läsning i undervisningen. För att lärare ska ha en central roll menar Taube (2007, s.141-143) att skolan bör förse dem med möjligheter för att stötta alla elevers läsutveckling och läslust. Studien visar att på båda skolorna finns bibliotek som eleverna och lärare kan gå till. Däremot kan vi dra slutsatsen att informanterna inte besöker biblioteket så ofta som de önskar. De fokuserar mer på att skapa en god läsmiljö i klassrummet i form av bland annat läsplatser. Läsplatserna bör ha regler och strukturer kring hur eleverna ska bete sig där. Informanterna försöker berika klassrummet med ett blandat utbud av texter som utgår från elevernas intressen. På så sätt kan elevernas inställning till läsning förbättras. En kompetent lärare är den som läser för sina elever. Vi ser många fördelar med att läraren är en läsande förebild för eleverna. Vi kan dra slutsatsen att informanternas varierade arbetssätt med läsning som

innefattar enskild-, par-, grupp- och högläsning främjar elevernas egen läslust. Läslust innebär en lust för människan att vilja läsa. Eftersom läsning ska vara givande behöver människan se på läsning som något lustfyllt.

Det finns många avgörande delar att beakta i lärares arbete för att öka läslusten hos eleverna. Det som är grundläggande för läsning är de två huvudmomenten

språkförståelse och avkodning, vilket är en del i läsprocessen som leder till en god läsfärdighet och behövs när människan ska läsa och förstå texter. I början av

elevernas skolår behöver lärare arbeta med just språkförståelse och avkodning för att bygga upp grunden att kunna tyda språkliga meddelanden och känna igen och

31

identifiera ord. Det resulterar i att elever får goda förkunskaper och kan ta sig an läsningen på olika sätt. I årskurs 1 arbetar informanterna med högläsning för att ge eleverna möjlighet att lyssna på en texts uppbyggnad, berika ordförrådet och utveckla fantasin. I årskurs 2 och 3 arbetar informanterna vidare med läsprocessen genom olika typer av läsning. För samtliga informanter är det viktigt att det förekommer olika arbetssätt i läsundervisningen för att utveckla läskunskaper och läslust.

Därigenom kan vi dra slutsatsen att eleverna till slut kommer hitta rätt text som faller dem i smaken.

Gällande den inre och yttre motivationen kan vi dra slutsatsen att det finns flera arbetssätt och handlingar i informanternas läsundervisning som främjar elevernas läslust. Vi tänker att bland annat den planerade läsundervisningen och lärares inlevelse under högläsning är viktiga delar som främjar läslusten. Utifrån tidigare forskning kan vi se att lärares inlevelse under högläsning är betydelsefull för att elevernas motivation ska kunna utvecklas. När lärare lever sig in i texten under högläsning fångas elevernas intresse och de kommer ihåg det lästa. Därmed är det viktigt att göra högläsningen till en rutin. För att elevernas inre och yttre motivation ska utvecklas är det viktigt att de får vara med och välja text. I resultat kan vi se att informanterna förhåller sig till elevernas intressen och kunskapsnivå när eleverna ska läsa. På så sätt kan vi dra slutsatsen att läsning upplevs som något positivt. Av att döma är det viktigt att bejaka att lärare har lätt att tappa elevernas intresse för läsning om arbetssättet blir för långrandigt. Återigen har lärare en otroligt viktig roll för om elevernas läslust utvecklas eller inte.

5.4

Nya forskningsfrågor

Det skulle vara intressant att göra den här studien ur ett elevperspektiv för att ta del av vad som både motiverar och inte motiverar dem till läsning. Vi tänker att den undersökningen skulle bidra till att få en fördjupad kunskap kring vilka faktorer som ligger bakom deras upplevelser. Vi tänker att det även vore intressant att jämföra olika skolor och hur de motiverar eleverna till läsning, bland annat skolor som enbart arbetar med digitala verktyg gentemot skolor där digitala verktyg inte används

32

Referenslista

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 3). Stockholm: Liber. Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker. Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småsakliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dimenäs, J. (2010). Lära till lärare. Stockholm: Liber.

Elbro, C. (2004) Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter – en studie av barns läsning i

årskurs F-3. Malmö: Holmbergs.

Läsning och skrivning som sociala aspekter. I Axelsson, M. & Jönsson, K. (2009).

Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. (1. Upp.) (s.88-113). Stockholm: Liber.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Malloy, Jacquelynn A, Marinak, Barbara A, Gambrell, Linda B, Mazzoni, Susan A. (2013). Assesssing Motivation to Read. The Reading teacher. Vol 67. No 4. s. 273- 282.

McGeown, S., Osborne, C., Warhurst, A., Norgate, R. & Duncan, L. (2016). Understanding children’s reading activities: Reading motivation, skill and child characteristics as predictors. Journal of Research in Reading, 39(1), 109-125.

Skolverket. (2016). Att läsa och förstå: Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 2020-03-01 från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2016/att-lasa-

33

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-06-04 från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Tholander, M. & Thunqvist Cekaite, A. Konversationsanalys. I Fejes, A. & Thonberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (1 uppl.) (s.194-215). Stockholm: Liber. Tivenius , O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.

34

Bilagor

Bilaga 1, Intervjufrågor

Intervjufrågor till lärare

1. Hur länge har Du arbetat som lärare?

2. Hur ser Ditt arbete ut i klassrummet gällande läsning?

Exempel på följdfrågor: - Berätta hur?

- Hur gör du med eleverna som saknar läsvana och/eller läslust? - Läsmiljö?

- Tid för läsning?

3. När och var sker läsningen?

4. Vad anser Du är syftet med läsningen?

Exempel på följdfråga:

- Hur framgår syftet med läsning för eleverna?

5. Hur upplever Du att läslusten fungerar?

Exempel på följdfråga:

- Hur tror Du elever upplever läslusten?

6. Hur väcktes Din egen läslust?

Exempel på följdfråga:

- Hur väcker Du dina elevers läslust?

7. Hur upplever du att Din undervisning främjar elevernas läslust? 8. Upplever du att fokus ligger på inre eller yttre motivation i arbetet när

det gäller den egna läslusten? Varför? Varför inte?

9. Hur motiverar du eleverna till eget läsande utifrån din egen läslust? 10. Upplever du att läslusten och läsningen i klassrummet hör ihop? Varför?

35

Bilaga 2, Missivbrev

Hej!

Vi är två lärarstudenter som går vår sista termin på grundlärarprogrammet på Mälardalens Högskola. Det innebär att vi är i full gång med vårt examensarbete i litteratur- och språkvetenskap. Det valda ämnet är läsning och läslust.

Syftet med arbetet är att undersöka hur åtta verksamma 1-3 lärares arbete ser ut i undervisningen gällande läsning och hur de upplever att deras undervisning främjar elevernas läslust. Vi vill ta reda på vilka arbetssätt som lärare använder sig av i undervisningen inom läsning. Även hur lärare upplever om deras undervisning främjar elevernas inställning till läslust.

Vi har tagit del av litteratur och forskning inom detta ämne som gett oss möjlighet att få en förståelse, men vår avsikt är att ta hjälp av er verksamma 1-3 lärare genom intervjuer för att få en fördjupad förståelse. Vi vill intervjua dig eftersom du besitter utbildning, kunskap och erfarenhet som är betydelsefullt i vårt arbete. Intervjun kommer att bestå av 10 frågor med möjliga följdfrågor. Vår förhoppning är att det uppstår en givande diskussion. Den beräknade tiden för intervjun tar cirka 30 minuter och vi hoppas att du på något sätt kan delta.

Vi kommer ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer under intervjun. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst har möjlighet att avbryta intervjun och ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och det framförda resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.

Om ni har frågor eller funderingar är ni välkomna att ta kontakt med oss eller vår handledare för ytterligare information.

Tack på förhand. Hoppas vi ses! Med vänliga hälsningar

Josefin Enlund jed16003@student.mdh.se Lisa Pettersson lpn16005@student.mdh.se

Handledare: