Som metod för att studera fenomenet arbetsmöte valdes fallstudie. För att kunna åstadkomma såväl bredd som djup i beskrivningen avgränsades arbetet till att studera ett enda team, väl medveten om att denna begränsning gör det omöjligt att dra några generella slutsatser.
Med en reflektion över gjorda val vid design av studien går det att konstatera att det finns brister. En är valet att inte spela in de genomförda kvalitativa intervjuerna med kontaktpersonen på företaget. Att spela in intervjuer har framförallt nackdelar i form av att det kan hämma intervjupersonen och att man måste lyssna av hela intervjun en gång till (Kylén, 2004). Fördelen hade varit att det hade varit möjligt att transkribera intervjuerna och spara dessa för framtida bruk. Då värdet av detta inte motsvarade ansträngningen gjordes, i sann Agile-anda, valet att skriva ned det som sades under intervjuns gång och sammanställa det för att sedan skicka det till respondenten för
kvalitetssäkring.
En annan brist är valet att genomföra en icke-deltagande observationsstudie framför en deltagande där den som genomför studien själv deltar i den aktivitet man vill studera (Fengen, 2005). Anledningen till val av studiedesign är att de observerade mötena är virtuella möten. Det hade berikat studien med deltagande vid ett eller flera fysiska möten eftersom det hade tillfört en känsla för gruppdynamiken. Problemet är bara att arbetet då inte hade kunnat färdigställas under utsatt tid. Det finns dock en styrka med gjorda val eftersom den icke-deltagande observationsmetoden
möjliggjorde framtagande av data utan att påverka dem som studerades (Lagrosen &
Lagrosen, 2009).
7 Referenslista
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Anderson, D., Augustine, S., Avery, C., Cockburn, A., Cohn, M., DeCarlo, D., … Wysocki, R. (2005). Declaration of Interdependence. Hämtad 4 maj, 2017, från http://www.pmdoi.org/.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Baran, B., Shanock, L., Rogelberg, S. & Scott, C. (2012). Leading Group Meetings:
Supervisors’ Actions, Employee Behaviors, and Upward Perceptions. Small Group Research, 43(3), 330-355.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. Lund:
Studentlitteratur.
Björkholm, T. & Brattberg, H. (2010). Prioritera, fokusera, leverera: Din snabbguide till Lean, Agile, Scrum och XP. Stockholm: Vulkan: Crisp.
Borril, C. & West, M. (2005). The Psychology of Effective Teamworking. I N. Gold (Red).
Teamwork: Multi-disciplinary perspectives (s. 136-152). New York: Palgrave Macmillan.
Collier, K. (2012). Agile analytics: A value-driven approach to business intelligence and data warehousing. Upper Saddle River, NJ u.a. Addison-Wesley
Creswell, J. & Plano Clark, V. (2007). Designing and conducting mixed methods research.
Thousand Oaks, Calif. London: SAGE.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Gleerups utbildning: Malmö.
Dingsøyr, T., Nerur, S., Balijepally, V. & Moe, N. (2012). A decade of agile methodologies: Towards explaining agile software development. The Journal of Systems & Software, 85(6), 1213-1221
Eriksson, H., Hansson, J. & Klefsjö, B. (2002) "Kvalitetsutveckling är lönsamt".
Kvalitetsmagasinet (4).
Fangen, K. & Nordli, H. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber ekonomi.
Garvin, D. (1984). What Does "Product Quality" Really Mean?. Sloan Management Review, Fall, 25-43
Granberg, O & Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team. Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10 ( 3-4), 227-243.
Gustavsson, T. (2016). Agil projektledning. Stockholm: Sanoma utbildning.
Hoda, R., Noble, J. & Marshall, S. (2013). Self-Organizing Roles on Agile Software Development Teams. IEEE Transactions on Software Engineering, 39(3), 422-444.
Katzenbach, J. & Smith, D. (1992). The delicate balance of team leadership. (excerpt from The Wisdom of Teams: Creating the High-Performance Organization). The McKinsey Quarterly, Autumn, Issue 4, 128(15).
Kauffeld, S. & Lehmann-Willenbrock, N. (2012). Meetings Matter: Effects of Team Meetings on Team and Organizational Success. Small Group Research, 43(2), 130-158.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lagrosen, S. & Lagrosen, Y. (2009). Mänsklig kvalitetsutveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Liker, J., Erkelius, L., Hallberg, J. & Lean Forum. (2009). The Toyota way: Lean för världsklass. Malmö: Liber.
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling: Varför – vad – hur?. Lund: Studentlitteratur.
Löfström, M. (2015). Styrgruppens praktik: Om mötens organisering. (Styrning, organisering och ledning: 4).
Macneil, C. (2001). The supervisor as a facilitator of informal learning in work teams.
Journal of Workplace Learning, 13(6), 246-253.
Modig, N. & Åhlström, P. (2012). Detta är lean: Lösningen på effektivitetsparadoxen.
Stockholm: Stockholm School of Economics SSE Institute for Research.
Morgeson, F., Derue, D. & Karam, E. (2010). Leadership in teams: A functional approach to understanding leadership structures and Processes. Journal of Management, 36(1), 5(35).
Odermatt, I., König, C. Kleinmann, M., Nussbaumer, R., Rosenbaum, A., Olien, J., … Steven, G. (2017). On Leading Meetings. Journal of Leadership & Organizational Studies, 24(2), 189-200.
Rogelberg, S., Leach, D., Warr, P. & Burnfield, J. (2006). "Not another meeting!" Are meeting time demands related to employee well-being?. The Journal of applied psychology, 91(1), 83-96
Runsten, P. (2011). Kollektiv förmåga: En avhandling om grupper och kunskapsintegration.
Doktorsavhandling. Handelshögskolan i Stockholm.
Runsten, P. & Werr, A. (2016). Kunskapsintegration: Om kollektiv intelligens i organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Shanock, L., Allen, J., Dunn, A., Baran, B., Scott, C., Rogelberg, S. (2013). Less acting, more doing: how surface acting relates to perceived meeting effectiveness and other employee outcomes. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 86(4), 457(20).
Sheard, A. & Kakabadse, A. (2002). From loose groups to effective teams: The nine key factors of the team landscape. Journal of Management Development, 21(2), 133-151.
Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: Rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Söderlund, M. (1997). Den nöjda kunden: Kundtillfredsställelse – orsaker och effekter.
Malmö: Liber ekonomi.
Sörqvist, L. (2004). Ständiga förbättringar. En bok om resultatorienterat förbättringsarbete, verksamhetsutveckling och Sex Sigma. Lund: Studentlitteratur.
Sörqvist, L. (2016). Mötena som gjorde att vi inte har tid att jobba. Hämtad 4 maj, 2017, från http://www.larssorqvist.com/2016/07/11/avsnitt-1-m%C3%B6tena-som-gjorde-att-vi-inte-har-tid-att-jobba-32680808
Tebelius, U. & Patel. R. (1987). Grundbok i forskningsmetodik: Kvalitativt och kvantitativt.
Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Wang, X., Conboy, K. & Cawley, O. (2012). “Leagile" software development: An experience report analysis of the application of lean approaches in agile software development. The Journal of Systems & Software, 85(6), 1287-1299.
Wheelan. S. (2010). Att skapa effektiva team. Lund: Studenttlitteratur.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Yukl, G., Kaulio, M. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Prentice Hall.
Bilagor
Bilaga 1. Principer bakom ”Manifesto for Agile Software Development”
1. Vår högsta prioritet är att tillfredsställa kunden genom tidig och kontinuerlig leverans av värdefull programvara.
2. Välkomna förändrade krav, även sent under utvecklingen. Agila metoder utnyttjar förändring till kundens konkurrensfördel.
3. Leverera fungerande programvara ofta, med ett par veckors till ett par månaders mellanrum, ju oftare desto bättre.
4. Verksamhetskunniga och utvecklare måste arbeta tillsammans dagligen under hela projektet.
5. Bygg projekt kring motiverade individer. Ge dem den miljö och det stöd de behöver, och lita på att de får jobbet gjort.
6. Kommunikation ansikte mot ansikte är det bästa och effektivaste sättet att förmedla information, både till och inom utvecklingsteamet.
7. Fungerande programvara är främsta måttet på framsteg.
8. Agila metoder verkar för uthållighet. Sponsorer, utvecklare och användare skall kunna hålla jämn utvecklingstakt under obegränsad tid.
9. Kontinuerlig uppmärksamhet på förstklassig teknik och bra design stärker anpassningsförmågan.
10. Enkelhet – konsten att maximera mängden arbete som inte görs – är grundläggande.
11. Bäst arkitektur, krav och design växer fram med självorganiserande team.
12. Med jämna mellanrum reflekterar teamet över hur det kan bli mer effektivt och justerar sitt beteende därefter.
Bilaga 2. Observationsschema
Uppgiftsrelaterade ledarskapsfunktioner
Funktion Mål
Processstrukturering Vägleda och styra ordningsföljden i diskussionen
Stimulera till kommunikation Öka informationsutbytet Förtydliga kommunikation Öka förståelse
Sammanfatta Kontrollera förståelsen och bedöma vilka
framsteg som har gjorts
Pröva konsensus Kontrollera att alla är överens
Gruppunderhållande ledarskapsfunktioner
Funktion Mål
Gatekeeping Öka och balansera deltagandet
Harmonisera Minska spänningar och fientlighet
Stödja Förhindra att deltagarna drar sig undan,
minska spänningar
Ställa upp normer Reglera beteendet
Processanalys Upptäcka och lösa processproblem
Bilaga 3. Enkäter
Meeting practices
As a part of a study at Mid Sweden University I kindly ask you to contribute by answering the following questions. When answering, think about the internal meetings that you regularly attend. Your answers are anonymous. If you have any questions, don´t hesitate to contact me, Karin Falkeström, student at Mid Sweden University, +4670-570 53 66.
The meetings that I attend are well run
Strongly disagree Strongly agree
Meetings are usually scheduled in plenty of time for me to fit them into my schedule Strongly disagree Strongly agree
The participants are interested in the opinions of others
Strongly disagree Strongly agree
Meetings end when you expect them to end
Strongly disagree Strongly agree
The meetings I attend are worth my time
Strongly disagree Strongly agree
The times of meetings scheduled are convenient
Strongly disagree Strongly agree
Meetings start on time
Strongly disagree Strongly agree
We are informed about our meetings well in advance
Strongly disagree Strongly agree
I usually receive meeting agendas ahead of the meeting
Strongly disagree Strongly agree
The meetings I attend typically have agendas
Strongly disagree Strongly agree
Meeting citizenschip
As a part of a study at Mid Sweden University I kindly ask you to contribute by answering the following questions. When answering, think about the internal meetings that you regularly attend. Your answers are anonymous. If you have any questions, don´t hesitate to contact me, Karin Falkeström, student at Mid Sweden University, +4670-570 53 66.
I express my true opinions in meetings
Strongly disagree Strongly agree
I communicate my ideas in meetings
Strongly disagree Strongly agree
I speak up in meetings
Strongly disagree Strongly agree
During meetings, I volunteer information that may help solve someone else’s problem Strongly disagree Strongly agree
I try to make our meetings more productive
Strongly disagree Strongly agree
If I don’t agree with the group during a meeting, I say so
Strongly disagree Strongly agree
If given the opportunity beforehand, I provide input regarding the meeting agenda Strongly disagree Strongly agree
I come prepared to meetings
Strongly disagree Strongly agree
Bilaga 4. Enkätresultat
Meeting practicies
Påstående 1 2 3 4 5 Medelvärde
Meetings start on time x x x 2 5 4,73/5
The meetings I attend are worth my time x x x 4 3 4,43/5 The times of meetings scheduled are
convenient
x x x 4 3 4,43/5
I usually receive meeting agendas ahead of the meeting
x x 1 2 4 4,43/5
The participants are interested in the opinions of others
x x 1 3 3 4,29/5
The meetings that I attend are well run x 1 x 2 4 4,29/5 The meetings I attend typically have agendas x x 2 2 3 4,14/5 Meetings are usually scheduled in plenty of
time for me to fit them into my schedule
x x 3 1 3 4,00/5
Meetings end when you expect them to end x x 3 1 3 4,00/5 We are informed about our meetings well in
advance
x x 2 3 2 4,00/5
x 1 12 24 33
Meeting citizenship
Påstående 1 2 3 4 5 Medelvärde
I express my true opinions in meetings x x x 5 2 4,29/5 I communicate my ideas in meetings x x x 5 2 4,29/5
I speak up in meetings x x x 5 2 4,29/5
During meetings, I volunteer information that may help solve someone else’s problem
x x 1 3 3 4,29/5
If I don’t agree with the group during a meeting, I say so
x x 1 4 2 4,14/5
I come prepared to meetings x x 2 2 3 4,14/5
I try to make our meetings more productive x x 2 3 2 4,00/5 If given the opportunity beforehand, I provide
input regarding the meeting agenda
x x 3 2 2 3,86/5
x x 9 29 18 Tabell 4.2 Sammanställt resultat av enkätstudien i fallande ordning från högsta till lägsta medelvärde.