6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
På grund av corona-pandemin som påverkat Sverige 2020 kunde vi tyvärr inte använda oss av den metod som var tänkt från början vilket var intervjuer med både barn och pedagoger, samt ett kompletterande anonymt frågeformulär. Vi fick vara flexibla i vårt förhållningssätt och valde därför att endast ha frågeformulär, ett till barn och ett till pedagoger. Alla svar vi fått in är anonyma och vi tror att pedagogerna svarar sanningsenligt eftersom de vet att vi inte kan utläsa vems svar som är vems. Det vi upplevde som negativt var att vi inte kunde ställa följdfrågor i frågeformulären, vilket vi hade kunnat göra om vi hållit i intervjuer. Vid intervjuer hade man kunnat studera pedagogernas och barnens kroppsspråk, samt få deras svar
mer utvecklande vilket hade resulterat i en djupare analys för vår del. Däremot hade barnen kanske inte varit lika öppna mot oss om vi hållit i intervjuer eftersom barnen inte känner oss. Om vi hållit i intervjuer som var tänkt från början hade vi ändå tänkt komplettera med frågeformulär, för att få fler svar och framförallt svar som kanske inte nämnts under intervjuns gång.
6.2 Kritisk reflektion
När vi kritiskt granskat vår studie har vi funderat över om vi skulle använda begreppet mat istället för kost till barnen då det kan vara ett begrepp som är svårtolkat. Vi har också i diskussion med varandra kommit fram till att frågor om kost, rörelse och hälsa kan skapa ett kroppsideal även hos förskolebarn. På grund av det anser vi att förhållningssättet hos pedagoger är betydelsefullt och att man måste tänka på hur man pratar med barnen om dessa begreppen, så att det inte framstår som att man aldrig får äta onyttigt. Allt handlar om en balans mellan hälsosam mat och rörelse samt tid för att unna sig onyttig mat.
6.3 Vidare forskning
Bjørgen och Svendsen (2015) har tagit reda på hur pedagoger främjar utomhusleken och vad som gör att barnen vill leka och delta i fysiskt aktiva lekar. De pedagoger som varit med i studien anser att det viktigaste för att barn ska vara fysiskt aktiva är att pedagogerna ska vara förebilder, stödja och ge återkoppling samt få den fysiska leken att smitta av sig på fler barn. Detta kan vi styrka med vår studie eftersom pedagogerna som svarat på vårt frågeformulär anser att förhållningssättet i barngruppen är av största vikt samt att man ska diskutera vilka fördelar rörelse har på kroppen. Även Sepp (2013) har nämnt i sin studie att pedagoger behöver prata positivt om kost och uppmuntra barnen till att äta bra mat vilket kan leda till att barnen får en förståelse över att kosten är en viktig del i ett hälsosamt liv. Vi ser ett stort behov av att göra fler studier varje år som undersöker hur pedagoger arbetar med kost, rörelse och hälsa i förskolan eftersom det har större plats i våra styrdokument nu än vad det hade för några år sen.
Vi hade dock önskat att få in fler svar från både barn och pedagoger för att kunna fördjupa oss i studien och få fler infallsvinklar i olika förskoleverksamheter. Om vi hade vidareutvecklat vår studie hade vi velat undersöka och observera på vilket sätt pedagoger arbetar med kost, rörelse och hälsa i förskolan samt vilka förutsättningar som finns. Har de tematiska arbeten, spontana lärandesituationer, planerade undervisningsmoment, hälsofrämjande arbete, rörelserum med flera? Vi tolkar pedagogernas svar som sanningsenliga utifrån vad förskolans styrdokument strävar efter. Barnens förståelse kring begreppen var inte lika självklara och därför funderade vi över om pedagogerna enbart svarade på det som de tror att vi vill höra, eller att det är något pedagogerna vill arbeta med men möjligheterna inte finns där?
Som framtida förskollärare har vi ett viktigt ansvar kring barnens utveckling och lärande och till det hör diskussioner om näringsrika måltider, fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil. Alla svar som vi fått från pedagoger har medfört att vi kommit till insikt att det är av största vikt att prata med barnen om begreppen kost, hälsa och rörelse för att prägla en positiv framtidstro. I våra styrdokument betonas det att barnen ska förstå hur allt hör ihop och hur det påverkar ens hälsa och välbefinnande och i barnens svar var det inte alla som förstod innebörden av kost, rörelse och hälsa. Med vår studie hoppas vi att fler pedagoger uppmuntrar barnen att vara fysiskt aktiva samt diskuterar med barnen om kost, rörelse och hälsa och framförallt innebörden av begreppen. Det behöver göras för att kunna inspirera till ett positivt tankesätt kring kost, hälsa och rörelse.
7. Referenslista
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber
Björklund, Camilla & Franzén, Karin (red.) (2015). De yngsta barnens matematik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Christoffersen, Line & Johannessen Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Edfelt, David (2017). Hjärna i förskolan: vägen till barns lärande och utveckling. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare:
mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Grindberg, Tora & Langlo-Jagtøien, Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur
Grönqvist, Margareta & Wesslén, Annika (1994). Förskollärare - en resurs att
utbilda i mat och hälsa. Stockholm: Folkhälsoinstitutet
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till
Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen, Marie (2012). Kropp,
rörelse och hälsa i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Reis, Maria (2015). Barn matematiserar och lär sig matematik. Stockholm: Liber
Stenberg, Dorrit (2007). Rörelse på lek och allvar: om psykomotorisk
specialpedagogik. Västerås: Solrosen
Sepp, Hanna (2013). Måltidspedagogik: mat- och måltidskunskap i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
7.1 Elektroniska referenser
Bugge, Anna, von Seelen, Jesper, Herskind, Mia, Svendler, Charlotte, Kær Thorsen, Anne, Dam, Jørn, Tarp, Jakob, Have Sørensen, Mona, Grønholt Olesen, Line & Froberg, Karsten (2015). Rapport for "Forsøg med Læring i Bevægelse".
Tillgänglig på internet:
https://astra.dk/sites/default/files/Rapport-%20Fors%C3%B8g%20med%20l %C3%A6ring%20i%20bev%C3%A6gelse.pdf
Berg, Ulrika & Ekblom, Örjan (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för
barn och ungdomar. Tillgänglig på Internet:
h t t p : / / w w w . f y s s . s e / w p - c o n t e n t / u p l o a d s / 2 0 1 7 / 0 9 / Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdomar_FINAL_2016-12. pdf
Bjørgen, Kathrine & Svendsen, Birgit (2015). Kindergarten practitioners’ experience
of promoting children’s involvement in and enjoyment of physically active play: Does the contagion of physical energy affect physically active play?
Tillgänglig på internet:
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1463949115600025
Folkhälsomyndigheten (2017) Mat och fysisk aktivitet 2017. Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/
Uppdaterad: 2020-02-28
Folkhälsomyndigheten (2019) Mat - rekommendationer. Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/mat--rekommendationer/
Höijer, Karin & Sepp, Hanna (2016). Food as a tool for learning in everyday
activities at preschool an exploratory study from Sweden. Tillgänglig på internet:
https://www.hkr.se/contentassets/83aeff0b654c4d94a2e12f6e1cd3704a/sepp- hoijer_2016_food-as-a-tool-for-learning.pdf
Höijer, Karin, Sepp, Hanna & Wendin, Karin (2016). Barns matvanor ur ett
sensoriskt och pedagogiskt perspektiv. Tillgänglig på internet:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/ barns_matvanor_sensoriskt_pedagogiskt_perspektiv_livsmedelsverket_11_2016.pdf
Jansson, Anette, Lindwall, Magnus, Raustorp, Anders, Lindros, Anna-Karin, Lindeskog, Pia, Nyberg, Gisela & Löf, Marie (2019). Pep-rapporten - Nu sätter vi
barn och ungas hälsa på agendan. Tillgänglig på internet:
https://generationpep.se/media/1830/generationpep_pep-rapporten2019.pdf
Livsmedelsverket (2020). Måltider i förskolan. Tillgänglig på internet: https:// www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/ forskola?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Uppdaterad: 2020-02-12
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket. Tillgänglig
på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Norman, Åsa (2016). Parental support to promote children’s dietary and physical
activity behaviours in disadvantaged settings. Tillgänglig på internet: https:// o p e n a r c h i v e . k i . s e / x m l u i / b i t s t r e a m / h a n d l e / 1 0 6 1 6 / 4 5 3 5 6 / T h e s i s _ %c3%85sa_Norman.pdf?sequence=1&isAllowed=y&fbclid=IwAR38G_j07- TblMPpm0V7TpU1GJ9naYvDO1O5GpLigXp9H9y47Z-wEOpGDSk
Nyberg, Lennernäs, Sepp & Sollerhed (2009). Förskolebarns hälsa och
välbefinnande - Dialoger med föräldrar till förskolebarn, Kristianstads Kommun.
Tillgänglig på internet:
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:408664/FULLTEXT01.pdf
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs]: om olikheter inom
förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö: Lunds universitet, 2011 Tillgänglig på
internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Sepp, Hanna (2002). Pre-school Children’s Food Habits and Meal Situation: Factors
Influencing the Dietary Intake at Pre-school in a Swedish Municipality. Tillgänglig
på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:161313/FULLTEXT01.pdf
Timmons, Brian W et al. (2012). Systematic review of physical activity and health in
the early years (aged 0–4 years).
Tillgänglig på internet:
https://www.nrcresearchpress.com/doi/pdf/10.1139/h2012-070
WHO, Världshälsoorganisationen (2019). New WHO guidelines on physical activity,
sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Tillgänglig på
internet:https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/311664/9789241550536- eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämtad 14/4-20.
Öhlund, Inger (2008). Health implications of dietary intake in infancy and early
childhood. Tillgänglig på internet:
Bilaga 1
Frågeformulär pedagoger
Vad betyder begreppet kost för dig?
Vad betyder begreppet hälsa för dig?
Vad betyder begreppet rörelse för dig?
Hur involverar du barnen i dessa ovanstående begrepp?
Deltar du i barnens fysiska aktiviteter? Exempelvis: dansar när musik spelas, utför hinderbana, bollspel.
Detta är en uppföljande del på frågan ovan. Om ja, på vilket sätt, om nej, varför inte?
Hur arbetar du med rörelse i den dagliga verksamheten?
Upplever du något problematiskt kring begreppen hälsa och rörelse?
Involverar du rörelse i andra pedagogiska aktiviteter, som till exempel samlingar?
Samtycker du till att vi använder dina svar i vårt examensarbete? Inga namn eller personuppgifter kommer att lämnas.
Ja Nej
Bilaga 2
Frågeformulär barn
Vad tror du att kost betyder?
Vad tror du att rörelse betyder?
Varför tror ni att vi har massage/yoga?
Varför går vi ut?
Vad händer när man rör på sig?
Varför äter vi frukost, lunch och mellis?
Vad tror du att ordet hälsa betyder?