“Det meningsfulla syftet” - En studie om förskolepedagogers och barns medvetenhet kring begreppen kost, hälsa och rörelse

!

BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

“Det meningsfulla syftet”

En studie om förskolepedagogers och barns medvetenhet kring

begreppen kost, hälsa och rörelse

“The meaningful intention”

“A study on pre-school educators and children's awareness of the

concepts of food, health and movement”

Isabelle Mähler

Rebecka Fisker

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Mats Lundström Slutseminarium: 2020-06-09 Handledare: Anna Maria Hellborg

Förord

Efter två månader med examensarbetet är vi äntligen klara. Examensarbetet har varit en intensiv resa som började med att vi valde ämne. Vår grundtanke var att vi ville skriva om något som vi brinner för men som dessutom kan fånga andras intresse. Arbetet har bestått av många diskussioner, digitala möten och skrivande och nu står vi här med fler erfarenheter och kunskaper. Vi har haft ett väldigt fint samarbete och bevisat för varandra att allt går att uppnå så länge man har en målmedvetenhet och öppenhet.

Vi har båda varit delaktiga under hela examensarbetet och står bakom arbetet lika mycket. Även om vi inte suttit tillsammans och skrivit varje dag så har vi båda godkänt och diskuterat alla delar som skrivits och vi har haft lika mycket huvudansvar i hela arbetet.

Vi vill tacka vår handledare Anna Maria Hellborg. Vårt examensarbete hade inte varit möjligt att genomföra utan allt hennes stöd och peppande. Hon har lagt ner väldigt mycket tid på att hjälpa oss och vi har haft många intressanta diskussioner.

Vi vill även rikta ett stort tack till alla barn och pedagoger som deltagit i vår studie. Utan er hade det inte varit möjligt att skriva vårt examensarbete.

Abstract

Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.

Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, barns hälsa, kost, barns utveckling, förskola, välmående, psykomotorisk teori, måltidspedagogik

Innehållsförteckning

1.3 Syfte och frågeställningar……….……10

2. Tidigare forskning………...11

2.1 Barns drivkraft till fysisk aktivitet……….….…………..11

2.2 Matens betydelse……….………...12

2.3 Måltidens betydelse i förskolan………13

2.4 Barns matvanor………...13

2.5 Förskolebarns hälsa och välbefinnande………..,….14

2.6 En frisk skolstart………..………...14

2.7 Tidigare forskning och dess bidrag till studien………...15

3. Teoretiska perspektiv.………..16 3.1 Vad är en teori?...16 3.2 Psykomotorisk teori……….….…………16 3.3 Måltidspedagogik………..…19 4. Metod………...20 4.1 Metodval……….….……….20 4.2 Frågeformulär………...….20

4.3 Urval och genomförande………...21

4.4 Bearbetning av material………22

4.5 Forskningsetiska överväganden………..….….………23

5. Resultat och analys………....…...24

5.1 Pedagogers arbetssätt kring begreppen kost, hälsa och rörelse...24

5.2 Barns uppfattningar kring begreppen kost, hälsa och rörelse…..……….26

5.3 Sammanfattning………..………..28

6.1 Metoddiskussion……….….……….33 6.2 Kritisk reflektion………...34 6.3 Vidare forskning……….………...………....34 7. Referenslista...………...…..36 7.1 Elektroniska referenser...……….……..38 Bilagor………....…...41

1. Inledning

WHO, World Health Organization (2019) har tagit fram rekommendationer för barn under fem år att röra på sig minst 60 minuter varje dag. Folkhälsomyndigheten (2017) menar att människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen vilket är den fysiska, sociala, kulturella miljön och socioekonomiska resurser. Folkhälsomyndigheten redovisar också att matvanor och fysisk aktivitet är kopplade till olika sjukdomar i Sverige som till exempel diabetes, hjärt-kärlsjukdomar,

övervikt och fetma. Folkhälsomyndigheten lyfter också att ett långsiktigt perspektiv kring mat och fysisk aktivitet är grundläggande för en god hälsa för alla individer under hela livet. Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet främjar tillsammans god hälsa och välbefinnande. Öhlund (2008) har undersökt 300 friska barn i åldern 6-18 månader och granskat vilka hälsoeffekter kostintaget har på barnen. Författaren har kommit fram till att kostintaget i tidig ålder påverkar barns hälsa. I dagens samhälle finns det mängder av olika sjukdomar som bland annat hjärt-kärlsjukdomar och fetma och för att minska risken för det behöver man undvika ohälsosamma matvanor. Förskollärare har ett stort ansvar för vilken kunskap barn tar med sig vidare in i skolan och därför vill vi se närmare på hur förskolor tar sig an att arbeta med fysisk aktivitet och stimulering till diskussioner med barnen om kost, rörelse och hälsa. Om man uppmuntrar barnen till att äta bra mat och röra på sig kan man på så sätt förebygga de sjukdomar som nämnts ovan.

1.1 Bakgrund

Edfelt (2017) betonar att barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan. De barn som spenderar åtta timmar om dagen i förskolan kan man jämföra med en vuxen persons heltidstjänst. Detta innebär att barn tillbringar cirka 40 % av sin vakna tid i förskolans verksamhet. Hjärnan växer och upplevelser bearbetas och lagras för att skapa mönster under barnets första år i livet. Barnet utvecklar på så vis en förståelse för hur världen hänger samman vilket gör att förskolan tillsammans med

I läroplan för förskolan kan vi läsa följande:

“Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande” (Lpfö 18, s. 9).

Vår tolkning är att det ställs höga krav på pedagoger att ge barnet kunskaper och färdigheter kring sin hälsa och sitt välmående. Berg och Ekblom (2006) ser kritiskt på långvarigt stillasittande då det finns en risk att barns hälsa och välbefinnande påverkas negativt av det. De beskriver att man kan se ett samband mellan hög fysisk aktivitet och gynnsam grovmotorisk utveckling, skeletthälsa, kroppssammansättning, psykosocial utveckling som till exempel självkänsla, interaktion med andra barn och minskad risk för framtida hjärt-kärl sjukdomar (ibid).

Forskarna Löf et al. (2019) ligger bakom den ideella organisationen Pep och de har tillsammans med Hjärt-Lungfonden och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, en undersökningsorganisation med empiriska studier om samhälle, opinion och medier, utfärdat en PEP-rapport som är baserad på en självrapporterad enkätundersökning. Pep-rapporten (2020) lyfter vikten av vuxna förebilder som en viktig del för såväl fysisk aktivitet som matvanor och att röra på sig medför att vi människor mår bättre. Fysisk aktivitet kan förebygga en rad olika sjukdomar men också förbättra barn och ungas inlärnings- och koncentrationsförmåga. I författarnas tidigare undersökningar kan man se att barn och unga inte når upp till rekommendationerna om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. I forskarnas senaste undersökning når större andel än tidigare upp till rekommendationerna än i Pep-rapportens tidigare undersökningar. Trots det menar forskarna att man inte kan bortse från att studien är baserad på självrapporterad data från barn och vårdnadshavare, vilket kan innebära att svaren inte är helt sanningsenliga. Det finns ständigt ny och stark vetenskaplig evidens för hur mycket fysisk aktivitet människor behöver för att må bra. I Sverige idag vet man att det är få barn och vuxna som rör på sig i den uträckning kroppen behöver. Andelen svenskar med fetma har ökat och fler blir allt mer stillasittande (2020), den

största faktorn till det är internet. Samtidigt som internet inneburit en rad möjligheter för mänskligheten att utvecklas och ta sig framåt, har digitaliseringen precis som med vilken stor samhällsförändring som helst sina för- och nackdelar (ibid).

I läroplanen hänvisas det också till digitaliseringen och att en del av förskolans uppdrag är att:

“förbereda barnen för de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (Lpfö 18, s. 7).

Utifrån egna erfarenheter ute i förskoleverksamheter anser vi att hälsa och rörelse åsidosätts vilket inte är förståeligt, med tanke på att det har fått en större del i förskolans styrdokument. WHO (2019) beskriver att leken och möjligheter för strukturerade och ostrukturerade fysiska aktiviteter kan bidra till utveckling av motoriska färdigheter och utforskning av den fysiska miljön. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) anser att pedagogers tankar kring vilken kunskap som är mest relevant för barn att ta del utav kan speglas i pedagogernas förhållningssätt. Utifrån detta ser vi ett behov av att studera pedagogers förhållningssätt gentemot barns kost, hälsa och rörelse i förskolan.

Livsmedelsverket (2020) lyfter fram att goda och bra måltider i förskolan kan skapa matglädje och gemenskap och att måltiderna kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Det finns unika möjligheter för förskolor att på ett positivt och naturligt sätt främja och grundlägga en hållbar livsstil med hållbara matvanor hos barn. Måltider av god kvalitet skapar pigga och glada barn vilket även skapar rätt förutsättningar att utvecklas, leka och lära (Livsmedelsverket, 2020).

Alla studier och dess forskningsresultat väckte vårt intresse för rörelsens och kostens betydelse för ett hälsosamt liv kopplat till vårt blivande yrke som förskollärare.

1.2 Definition av begrepp

I följande del kommer vi definiera de begrepp som vi anser är centrala för vår studie samt även hur vår tolkning av begreppen ser ut, eftersom definitionerna kan skilja sig åt.

Hälsa kan definieras på fler än ett sätt. Det vanligaste när man pratar om hälsa är att man syftar på den fysiska hälsan. Enligt WHO, World Health Organization (2019) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Definitionen av hälsa innebär alltså inte enbart att man inte är sjuk utan att man faktiskt mår bra, vilket gör det genast svårare att mäta och undersöka eftersom det handlar om en individs personliga upplevelse. Den fysiska hälsan innefattar ett brett koncept och med en rad olika faktorer som spelar roll för hur vi mår fysiskt. Vad vi äter, hur mycket/lite vi rör på oss, hur mycket sömn man får är en stor och väsentlig del för hur vi som människor därefter kan fungera och prestera. Även om vår fysiska hälsa har sin grund i våra genetiska förutsättningar går det att påverka sin egen hälsa i stor utsträckning (ibid). Osnes, Skaug och Kaarby (2010) redogör för att begreppet hälsa inte enbart tolkas självständigt utan är även nära förknippat med motoriken, koordinationen samt kroppsuppfattningen. I vår studie definierar vi inte begreppet hälsa utan vårt fokus har varit att undersöka hur barn och pedagoger tolkar begreppet.

Kost är ett annat viktigt begrepp som kan kopplas till hälsa. Folkhälsomyndigheten (2019) påpekar att hälsosamma matvanor i kombination med fysisk aktivitet kan förebygga en rad olika sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa. För att förbättra folkhälsan behöver människor äta mer grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn. Om man ska få i sig det som kroppen behöver så är en varierad kosthållning och medvetenhet om att äta lagom mycket av största vikt. Livsmedelsverket (2020) har tagit fram råd om hälsosamma matvanor för befolkningen. I de nordiska näringsrekommendationerna betonas att det är helheten i kosten som är viktig. Kostråden visar hur man via maten

kan få i sig mängden vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas för människor.

Osnes, Skaug och Kaarby (2010) beskriver begreppet rörelse som ett fantastiskt samspel mellan hjärnan, nervsystemet och musklerna. Författarna betonar att rätt näringstillförsel, tillräckligt med syre, motivation och socialt sammanhang är viktiga faktorer när det gäller hur man utför rörelser. De lyfter motoriken som en central del inom rörelse och att det handlar om fysiologiska och anatomiska förhållanden, om barnets motivation, om den fysiska miljöns utformning samt hur den sociala och psykiska miljön ser ut (ibid).

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers och barns uppfattning kring begreppen kost, hälsa och rörelse samt hur pedagogerna pratar med barnen om de tre begreppen. Vi har följande forskningsfrågor:

● Hur arbetar pedagoger i förskoleverksamheter med begreppen kost, hälsa och rörelse?

2. Tidigare forskning

I följande del kommer vi att beskriva tidigare forskning som är väsentlig för vår studie. Studiens huvudfokus är pedagogers och barns uppfattning kring begreppen kost, hälsa och rörelse.

2.1 Barns drivkraft till fysisk aktivitet

Bjørgen och Svendsen (2015) har i sin studie genomfört tio intervjuer med förskollärare och barnskötare från tre slumpvist utvalda förskolor i Norge. Författarna har undersökt vad som påverkar barns motivation för och deltagande i fysiska aktiviteter. De har tagit reda på hur pedagogerna främjar utomhusleken och vad som gör att barnen vill leka och delta i fysiskt aktiva lekar. Pedagogerna som varit med i studien anser att det viktigaste för att barn ska vara fysiskt aktiva är att pedagogerna dels ska vara förebilder, stödja och ge återkoppling samt få den fysiska leken att smitta av sig på fler barn. Andra viktiga faktorer som främjar fysisk aktivitet är personalens inställning till fysisk aktivitet. Hur man uttrycker rörelseglädje är centralt för hur barnens uppfattning av fysisk aktivitet utvecklas. Att man dessutom som pedagog visar energi, vitalitet och kroppsliga uttryck är ett annat sätt att få barnen intresserade av fysisk lek. Pedagogerna som medverkat i studien betonar att det är viktigt att vara en förebild för barnen samt vara medveten, visa entusiasm och kommunicera med barnen. Vidare menar pedagogerna på förskolorna att fysisk aktivitet smittar av sig och därför är deras närvaro och återkoppling viktigt för att barnen ska vilja vara fysiskt aktiva samt tillägna sig nya förmågor.

Bugge et al. (2015) har gjort en kvantitativ och kvalitativ studie i Danmark som handlar om vad som påverkar barns motivation till att delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Studien åskådliggör även de aktivitetsmönster och faktorer som gör det möjligt att klargöra skillnader i aktivitetsnivån mellan förskoleverksamheter och mellan barn. Det kvalitativa materialet i studien är insamlat på två förskolor med barn i åldern 1–5 år och innehåller både observationer, intervjuer med förskollärare och chefer, förskollärares skriftliga berättelser om barns läroprocesser och forskarnas

deltagande i olika möten. Det kvantitativa materialet kommer från 43 slumpvist utvalda förskolor i en dansk kommun och i det finns uppgifter om barns längd, vikt, midjemått och motorik. Man samlade även in uppgifter om barnen och förskolorna genom enkäter och statistik. Utifrån det kvantitativa materialet har författarna kommit fram till att den fysiska aktivitetsnivån varierar från barn till barn, som går på samma förskola. Barnen anpassar sin aktivitetsnivå till varandra, framförallt flickorna. Faktorerna som påverkar barnens rörelsemönster är tillgången till rymliga lokaler, dagar utan regn och om förskolan ligger mitt på gården så barnen kan springa runt den. Med utgångspunkt i det kvalitativa materialet har författarna lyft att valet av aktiviteter och introduktionen av dem har betydelse för barnens vilja och möjligheter att vara med och röra sig och skapa relationer med andra barn och vuxna. I studien framgår det att i aktiviteter där barnens tankar togs på allvar, ökade barnens intresse för att delta och vara med under längre tid. Författarna för studien betonade också att personalen på förskolorna var entusiastiska inför rörelselekar och att det hade stor betydelse för barnens engagemang och vilja att klara av fysiska och sociala utmaningar.

Timmons et al. (2012) har i sin studie undersökt yngre barns fysiska aktivitet från en månad till tre år och nio månader. Deras resultat är att barns hälsa är beroende av hur mycket fysisk aktivitet de utövar dagligen. Mängden fysisk aktivitet kan ge ett positivt samband när det kommer till att undvika fetma få mer benstyrka, utveckla sina motoriska färdigheter och hjärt-kärlhälsa. Mängden fysisk aktivitet som utövas i småbarnsålder påverkar hälsan även i vuxen ålder.

2.2 Matens betydelse

Höijer och Sepp (2016) har i sin studie undersökt hur flera svenska förskolor arbetar med mat som redskap för inlärning, framförallt i planerade pedagogiska aktiviteter. Författarna har i resultatdelen kommit fram till att det krävs pedagoger som är självsäkra och intresserade av mat. Det är viktigt att pedagogerna sätter ord och uppmuntrar det som barnen gör. En annan viktig del är att pedagogerna får stöd från både ledning och kökspersonal så att de kan använda mat som redskap för inlärning

som ett långsiktigt och meningsfullt sätt. Pedagogerna som deltagit i studien genom intervjuer har kommit fram till att det både finns fördelar och nackdelar med att använda mat som redskap för inlärning under måltider och pedagogiska aktiviteter. Pedagogerna har sett en förändring hos barnen genom att de blivit mer positiva till att smaka på ny mat och barnen övat på att tacka nej till viss mat, samt förklarat varför.

2.3 Måltidens betydelse i förskolan

Sepp (2002) har i sin studie undersökt mat och måltidens betydelse för barnens lärande och har kommit fram till att pedagoger har stora kunskapsbrister om mat och måltidens betydelse. Pedagogerna visste att de skulle hjälpa och uppmuntra barnen vid deras olika måltider men de fanns en osäkerhet på vilket sätt de skulle göra det och ansåg inte sig ha tillräckligt med kunskap i ämnet “lärande i kost”. Författaren beskriver vidare att “pedagogens kunskaper och medvetenhet om måltidens betydelse för barns lärande är värdefull”.

2.4 Barns matvanor

Höijer, Sepp och Wendin (2016) beskriver i sin studie att om man ska använda sig av måltidspedagogisk undervisning så fungerar det bäst om man har en långsiktig och bred ansats, där pedagoger får kontinuerlig fortbildning. Andra studier har dessutom visat att om man aktiverar och involverar barnen i måltidspedagogisk undervisning, kan man ge barnen möjligheter att utveckla färdigheter som behövs för att barnen ska kunna göra hälsosamma matval.

Författarna lyfter fem olika mål för utbildning som gäller barn, mat och måltider. Barn ska få tillgång till hälsosam mat både nu och i framtiden, en förståelse för hur viktig mat är både för individen och samhället och grundläggs detta i tidig ålder kan det medföra en livslång vilja att lära. Det tredje målet handlar om att barn ska omges av en miljö som är präglad av hälsosam och hållbar mat genom till exempel riktlinjer för förskole- och skolmaten. Barn ska få en chans till att förstå grundläggande områden inom mat och måltider för att kunna ta in och tolka information, att veta vad

man gör i förhållande till mat. Det uppnås genom att utveckla färdigheter i att förstå vad energibalans är och vikten av varierade och balanserade matvanor. Det sista målet handlar om att man vill få aktiva matkonsumenter som är deltagare i både tillagning och konsumtion snarare än enbart passiva konsumenter. Detta uppnås med undervisning av kunskaper och färdigheter om hälsosam mat.

Grönqvist och Wesslén (1994) redogör i sitt projekt ”förskollärare – en resurs att

utbilda i mat och hälsa” att barn tillbringar cirka 220 dagar om året i förskolan,

vilket motsvarar ungefär 660 måltider. Detta innebär att barn tillbringar 385 timmar om året vid matbordet i förskolan. Författarna har räknat ut att frukost och mellanmål vardera tog 30 minuter och lunchen 45 minuter.

2.5 Förskolebarns hälsa och välbefinnande

Nyberg, Lennernäs, Sepp och Sollerhed (2009) har genomfört en studie tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad.

“I slutet av 2009 beslöt Barn- och Utbildningsförvaltningen i Kristianstad Kommun att tillsammans med Högskolan Kristianstad genomföra ett antal så kallade dialoger med föräldrar till förskolebarn i kommunen. Mat, måltider, sömn, återhämtning samt fysisk aktivitet är alla viktiga delar av våra levnadsvanor. Gynnsamma levnadsvanor stärker våra livsresurser och hjälper kroppen och hjärnan att komma till sin rätt” (s. 2).

Dialogerna med föräldrarna utgick ifrån bland annat maten och måltiden samt den fysiska aktiviteten. Föräldrarna som deltagit i studien visade en osäkerhet kring hälsosam mat för sina barn samt tidpunkter för ätandet och fetthalt i specifika livsmedel. Föräldrarna hade också en del frågor kring hur man ska gå tillväga om ens barn inte vill äta eller hur man ska få barnet att äta grönsaker med mera. Andra frågor som föräldrarna hade handlade om hur mycket barn måste röra på sig i en viss ålder samt hur mängden utevistelse i förskolans verksamhet ser ut.

2.6 En frisk skolstart

Norman (2016) utvecklade ett program vid namn “En Frisk skolstart” där fokuset skulle ligga på att stödja föräldrar till att främja hälsosamma mat- och rörelsevanor i

hemmiljön. Forskningen som ligger till grund för programmets start var de tidigare studierna kring fysisk aktivitet. Studierna utfördes med objektiv mätning och visade att där inte fanns några socioekonomiska skillnader i familjer med yngre barn. Däremot ett markant högre intag av ohälsosamma livsmedel bland barn från familjer med låg socioekonomisk status. Forskningen identifierade även olika

föräldrarbeteenden och interaktion mellan föräldrar och barn, vilket har stor betydelse för hälsorelaterade beteenden hos barn.

2.7 Tidigare forskning och dess bidrag till studien

De studier som beskrivits ovan har alla en gemensam nämnare vilket är att de redogör för barns uppfattning kring kost, hälsa och rörelse och hur barnen blir delaktiga inom dessa begrepp. Detta är relevant för vår studie eftersom vi vill undersöka barns och pedagogers medvetenhet kring de tre begreppen. Alla studier visar oss att pedagogers närvaro, entusiasm och delaktighet i aktiviteter och måltider är viktiga faktorer för att barn ska få kunskap kring kost, hälsa och rörelse. Det visar också att pedagogers förhållningssätt och förståelse är viktigt för att fysisk aktivitet och bra kost ska smitta av sig på barnen.

3. Teoretiska perspektiv

I denna del kommer vi att beskriva den teoretiska utgångspunkten som vår analys utgår ifrån. För att få en djupare förståelse kring barns och pedagogers uppfattning kring kost, hälsa och rörelse samt hur det kommer till uttryck i förskolan har vi valt att studera det utifrån den psykomotoriska teorin samt måltidspedagogik. Valet av den psykomotoriska teorin bygger på en holistisk syn och helhetssynen på barnets totala utveckling vilket är beroende av rörelse, kropp och fysisk aktivitet (Osnes, m.fl., 2012). Teorin lägger stor vikt vid att fysiska aktiviteter sker i samspel med pedagogen, vilket även ses som den viktigaste komponenten i rörelseaktiviteter med barn (Stenberg, 2007). Måltidspedagogik ligger också till grund för vår analys, då vi vill undersöka hur man integrerar mat och måltid i den pedagogiska verksamheten.

3.1 Vad är en teori?

En teori är ett sätt att försöka fånga och försöka förklara ett visst fenomen utifrån den verklighet som framträder för oss när vi observerar den upprepade gånger (Jensen, 2013). Under de senaste åren har det skett mycket forskning om barns utveckling, vilket ligger till grund för dagens syn på utvecklingsprocessen. Vad som anses viktigt och har en positiv inverkan utifrån olika teoretiska perspektiv samt vilken uppfattning man har varierar beroende på forskarnas syn på barns utveckling, men även på dess yrkesbakgrund och pedagogiska erfarenheter (Stenberg, 2007).

3.2 Psykomotorisk teori

Den psykomotoriska teorin bygger enligt Osnes, Skaug och Kaarby (2012) på kroppen och rörelserna som centrala faktorer när det kommer till utvecklings-, uppfostrings- och lärprocesser. Ernst J Kiphard som är professor i sportvetenskap var förgrundsgestalten för denna teori. Teorin utgår från ett helhetsperspektiv av människan och ligger till grund för vetenskapliga metoder, både inom teorin och praktiken. Upplevelsen av att vara i rörelse och kroppsliga erfarenheter av rum och material i ett socialt sammanhang är centrala delar för den psykomotoriska teorin

(ibid). Enligt Dorrit (2007) påverkar alla dessa faktorer varandra och fungerar som en växelverkan. Växelverkan utgår från fem olika begrepp och det är sensomotoriskt-, psykomotoriskt-, psykosocial-, psykofysisk- och psykofysiologisk växelverkan.

● Sensomotorisk växelverkan innebär enligt Stenberg (2007) att sensorisk stimuli utlöser motoriska reaktioner eller kan leda till motoriska handlingar. Det finns ett genetiskt underlag som gör det möjligt att genom imitation lära sig motoriska färdigheter. Dock är inte inlärning av rörelse genetiskt i den meningen att motoriska färdigheter utvecklas och mognar av sig själva, utan här behövs det yttre stimulans (Osnes, Skaug & Kaarby, 2012).

● Psykomotorisk växelverkan är en viktig fas i identitetsutvecklingen. Det innefattar en persons psykiska tillstånd och på vilket sätt det påverkar hens rörelse (Stenberg, 2007). När man gör en rörelse har psyket en påverkan på rörelsen. Det kan förklaras genom att en person vid utförandet av exempelvis balansgång känner sig osäker, ängslig eller rädd, vilket kan påverka

utförandet av handlingen och leda till att personen inte lyckas. Dock finns det en positiv syn på denna aspekt som har en omvänd inverkan. Känner

personen sig allmänt stressad eller orolig kan rörelseaktiviteten påverka individen på ett positivt och rogivande sätt (Osnes, Skaug & Kaarby, 2012).

● Psykosocial växelverkan handlar om hur man påverkar varandra i samspel med andra. I en trygg och förstående miljö blir det enklare för ett barn att godta olika fysiska utmaningar medan de i en otrygg miljö får det svårare och kan till och med vägra att anta utmaningen eller aktivt delta (Osnes, Skaug & Kaarby, 2012).


● Psykofysisk växelverkan utgår från den fysiska miljön, utformningen och vad den tillåter. Miljön kan bidra till känslor som får ett barn att känna sig säker och trygg men även skapa känslor av osäkerhet och otrygghet. Det kan uppstå skillnader hur ett barn förhåller sig till miljön runt omkring sig beroende på

hur miljön ser ut (Osnes, Skaug & Kaarby, 2012). Om en miljö bjuder in till utforskande med varierande naturmaterial kanske ett specifikt barn gillar den miljön eftersom intresset för naturen finns där. Ett annat barn kanske inte känner att den miljön är tilltalande utan det barnet vill hellre ha en annorlunda miljö med andra material. På grund av det blir förhållningssättet olika från barn till barn beroende på hur miljön utformas och vad den bjuder in till, vilket därför medför att barnen kan känna osäkerhet eller trygghet.


● Psykofysiologisk växelverkan handlar om individens fysiologiska processer och på vilket sätt det påverkar individens rörelser. Har man till exempel precis tränat lårmusklerna kan det därefter bli ansträngande att springa, då mjölksyra bildas. Genom fysiologiska reaktioner sätter kroppen en maxgräns för hur länge man kan springa med maximal intensitet. Den psykofysiologiska växelverkan påverkar även fysiologiska processer som till exempel när man går och springer vilket kan minska stress, ångest och depression (Osnes, Skaug & Kaarby, 2012).

I vår studie kommer vi använda oss av psykosocial växelverkan, sensomotorisk växelverkan och psykofysisk växelverkan. När vi analyserade vår empiri kunde vi förstå vår empiri och se tydliga kopplingar till tre av de psykomotoriska delarna. Det är ändå viktigt att betona samtliga fem eftersom alla fem hör samman med den psykomotoriska teorin.

Stenberg (2007) lyfter att pedagoger som vill använda sig av ett psykomotoriskt arbetssätt i sin undervisning behöver ha god kunskap om motorisk utveckling och rörelse, för att barnet ska nå sin fullständiga potential. Leken är barnets vanligaste och viktigaste sysselsättning och det innebär att leken instinktivt även blir barnets främsta medel för utveckling och inlärning. En utveckling och inlärning som ständigt är föränderlig och pågår under hela barnets uppväxt samt tar sig uttryck på olika sätt. Enligt psykomotorisk utvecklingsteori har rörelse en central betydelse för barnets totala utveckling.

3.3 Måltidspedagogik

Sepp (2013) lyfter att måltidspedagogik baseras på att det är roligt att uppleva och lära sig nya saker, samt att bli nyfiken på olika livsmedel och mat. Författaren beskriver vidare att måltidspedagogik dessutom handlar om att barnen ska få vara med och se hur livsmedlets väg ser ut från jord till bord. Det kan dessutom öka barnens vilja att prova ny mat om barnen får vara involverade. I förskolan lägger barnen oftast upp maten själva vilket innebär att pedagoger stöttar och pratar med barnen om maten på ett pedagogiskt sätt. Om barn ska vilja smaka på nya livsmedel är det viktigt att de i tidig ålder blir introducerade till nya smaker på ett positivt och lustfyllt sätt. Syftet med att använda sig av måltidspedagogik handlar om att barn ska få upptäcka, lära sig nya saker och bli nyfiken på varierande livsmedel.

Begreppet måltidspedagogik uppkom under 2010 och handlar i det stora hela om att integrera mat och måltider i det pedagogiska arbetet. Det kan till exempel vara under den pedagogiska måltiden och de vuxnas förhållningssätt till hur man kan arbeta med målen i läroplanen, kopplat till mat och måltider. Man bör undervisa barnen i mat och hälsa dagligen i förskolan och ha leken som utgångspunkt. Eftersom barn är nyfikna och vill ha mer kunskap om sin omvärld, kan det bidra till ett ökat intresse för mat om barnen tidigt får lära sig i förskolan om olika råvaror och livsmedel (Sepp, 2013).

Anledningen till varför måltidspedagogik är relevant för vår studie är för att vi vill undersöka hur och på vilket sätt pedagoger gör barnen medvetna om kost, hälsa och rörelse. Genom att prata positivt om maten vi äter och uppmuntra barnen till att äta bra mat, kan det leda till att barnen får en förståelse över att kosten är en viktig del i ett hälsosamt liv.

4. Metod

I denna del kommer vi beskriva och motivera vilken metod vi använt oss av och varför. Vi kommer också ge en redogörelse för vårt urval och hur genomförandet av vår studie gått till. Slutligen kommer vi beskriva hur vi tänkt kring de etiska forskningsprinciperna.

4.1 Metodval

I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningsmetoden är en metod vars syfte är att samla in exempelvis förväntningar, upplevelser och egenskaper hos undersökningspersonerna (Larsen, 2009). När man väljer metod ska man utgå från vilka problemformuleringar som ska undersökas och man väljer sin metod utifrån vilken kunskap man vill få fram (Patel & Davidson, 2003). Backman (2016) lyfter fram att den kvalitativa metoden handlar om verbala formuleringar som antingen kan vara skrivna eller talade. Eftersom vårt arbete utgår från frågeformulär så har vi valt den kvalitativa metoden. Alvehus (2019) beskriver att “kvalitativ metod intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband” (s. 20). På grund av det har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden eftersom våra frågeformulärs uppbyggnad utgår ifrån egna formulerade svar från både barn och pedagoger.

4.2 Frågeformulär

Till både barn och pedagoger skapade vi frågeformulär (se bilaga 1 och 2) som innehöll frågor om deras förståelse och medvetenhet kring begreppen kost, hälsa och rörelse. Att få möjlighet att vara “anonym” i en undersökning kan få positiva följder (Alvehus, 2013). De personer som deltagit i vår studie fick veta att ingen kan urskilja vem det är som ligger bakom svaren i vårt examensarbete. Genom att ha ett frågeformulär kan det medföra att respondenten känner en trygghet att våga besvara den så sanningsenligt som möjligt (Alvehus, 2013). Innan frågeformulären skickades ut till urvalsgruppen genomfördes två pilotenkäter som en studiekamrat och ett barn

fick besvara och därefter kommentera. Att skicka ut pilotenkäter till en eller flera personer som passar in i studiens urval innan den skickas vidare till respondenterna är en fördel enligt Christoffersen och Johannessen (2015). Detta för att kunna säkerställa att frågeformulärens frågor är förståeliga och passande för studien (Bryman, 2011). Svaren vi fick från studiekamraten och barnet raderades därefter och togs ej med i resultatet.

4.3 Urval och genomförande

Innan vi påbörjade vårt examensarbete diskuterade vi vad vi ville uppnå med vår studie. Vårt val föll på pedagogers och barns medvetenhet kring begreppen kost, hälsa och rörelse. När vi bestämt ämne så började valet kring vilka frågor som skulle ställas till pedagoger respektive barn, samt hur vi skulle få ut frågorna till olika förskolor. Vi ville enbart samla in information från verksamma pedagoger och barn i förskolans verksamhet. Denna avgränsning gjordes eftersom vi ville studera pedagogers och barns förhållningssätt och medvetenhet kring begreppen kost, hälsa och rörelse. Således fann vi det mest relevant för vår studie att samla in empiriskt material från just de två målgrupperna.

Vi vill dock uppmärksamma att vi inte med säkerhet kan veta att alla våra medverkande faktiskt är verksamma pedagoger i förskolan på grund av konfidentialitetskravet. I våra enkätfrågor gjordes det avgränsningar som är riktade i förhållande till våra frågeställningar men trots det ville vi försöka hålla frågorna så öppna som möjligt. Syftet med det var att få ett rikare empiriskt material. Vi valde att dela enkäterna på facebook i olika digitala forumsgrupper som riktar sig till aktiva pedagoger i förskolans verksamhet, dock fick vi inga svar från dessa forum. Enligt Eliasson (2013) är det ett effektivt tillvägagångssätt då man med största sannolikhet når ut till den målgrupp man vill ha med i sin undersökning.

Till grund för vår undersökning ligger våra två frågeformulär med frågor som är utformade efter syftet. Insamlingen av enkäterna har skett digitalt via plattformen google dokuments frågeformulär. Länkarna till enkätfrågorna gavs ut som tidigare

nämnts i en facebook grupp och via mail till fyra pedagoger som vi känner. Pedagogerna som fick länkarna via mail skickade därefter vidare det till andra verksamma pedagoger, vilket innebär att länkarna har spridits på ett lätt sätt. När pedagogerna besvarat frågeformulären intervjuade de därefter barnen med ett annat frågeformulär. I slutet av varje formulär var vi noga med att lägga in en fråga om samtycke, vilket innebar om vi fick använda svaren i vårt examensarbete, där inga namn eller personuppgifter skulle synas. Vid nekande av samtycke kunde respondenterna inte gå vidare med att skicka in enkäten.

4.4 Bearbetning av material

Innan vi började insamlingen av vårt empiriska material skickade vi ut

informationsblanketter till de pedagoger som skulle vara med i studien samt ett till vårdnadshavarna som de kunde läsa igenom. De vårdnadshavare som inte ville att deras barn skulle vara med i vår studie fick meddela pedagogerna. På grund av rådande corona-pandemi kunde vi inte ställa frågorna till barnen genom en intervju utan det fick pedagogerna göra.

Eftersom vi fokuserade på begreppen kost, hälsa och rörelse, letade vi efter definitionen av dessa begrepp för att därefter kunna analysera materialet med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi delade in analysen olika delar där vi valde att separera pedagogernas och barnens svar. Den första delen av analysen fokuserar på pedagogernas uppfattning kring begreppen kost, hälsa och rörelse, nästa fokuserade på barnens uppfattning kring begreppen och det sista fokuserade på hur pedagogerna arbetar med barnen. Varför vi valt att dela in det så beror på att vi ville få en förståelse över hur pedagogernas svar såg ut gentemot barnens och om pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt återspeglade sig i barnens svar. Vi ville bilda oss en uppfattning om pedagogerna verkligen arbetar med dessa begreppen i en barngrupp och på vilket sätt. Våra frågeställningar utgår från att ta reda på hur barnen tolkar begreppen, hur pedagogerna pratar med barnen om begreppen samt pedagogernas förståelse kring dem.

Vi fick 22 svar på våra frågeformulär, nio svar från pedagoger och 13 från barn. Det empiriska materialet analyserade vi sen utifrån våra teoretiska utgångspunkter och dess begrepp, psykomotorisk teori och måltidspedagogik.

4.5 Forskningsetiska överväganden


När man gör en studie som ska involvera människor, som i vårt fall, via frågeformulär behöver man förhålla sig till en rad forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2018). Vetenskapsrådet lyfter fram fyra stycken principer som vi har utgått ifrån under arbetets gång och dem är: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån informationskravet gav vi de

medverkande pedagogerna och vårdnadshavare blanketter där det framgick information om studiens syfte. Barnen fick själva ta ställning till om de ville vara med eller inte och kunde när som helst återkalla sitt samtycke utan några negativa följder. Samtyckeskravet i form av ett muntligt godkännande av vårdnadshavare och pedagoger. Vi poängterade för alla inblandade att inga personuppgifter skulle antecknas som kön, ålder, religion och namn samt att det insamlade materialet från frågeformulären förvaras hos oss studenter fram tills kursen avslutas i juni 2020. Informationen som samlats in kommer sedan att raderas vilket Vetenskapsrådet (2018) beskriver som konfidentialitetskravet. Slutligen har vi tagit hänsyn till nyttjandekravet vilket innebär att allt insamlat material endast används för denna studien och inget annat.

5. Resultat och analys

I denna del av texten kommer vi beskriva vårt empiriska material och hur både barn och pedagogers uppfattning kring begreppen kost, hälsa och rörelse ser ut. Analysen är uppdelad i 3 olika kategorier vilket är baserat på: pedagogers uppfattningar av begreppen kost, hälsa och rörelse, barns uppfattningar av begreppen kost, hälsa och rörelse samt pedagogers förhållningssätt. I analysen kommer vi utgå ifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik för att förstå vårt empiriska material. Den psykomotoriska teorin utgår från rörelsen och kroppen samt hur det påverkar den enskilda individen och måltidspedagogik är viktig eftersom mat och måltider kan medföra att barnen får en grund för goda matvanor i framtiden. Analysen utgår också från våra forskningsfrågor: Hur arbetar pedagoger i förskoleverksamheter med

begreppen kost, hälsa och rörelse? Hur tolkar barnen begreppen kost, hälsa och rörelse?

5.1 Pedagogers arbetssätt inom begreppen kost, hälsa

och rörelse

I pedagogernas tolkningar av begreppen kost, hälsa och rörelse uppmärksammade vi att svaren, arbetet och förhållningssättet med begreppen i förskolan var rätt lika. Vissa ansåg att det är pedagogernas förhållningssätt som är det viktiga och vissa menar att det dagliga samtalet med barnen kring kost, hälsa och rörelse utvecklar barnens förståelse för vikten av att värna om sin hälsa. Följande svar är hur några pedagoger tolkar begreppen kost, hälsa och rörelse.

“Välbefinnande, både kroppsligt och själsligt.” - pedagog 1 (vad betyder begreppet hälsa för dig).

“Hälsa för mig är något vi gör som är bra för kroppen, kan vara både psykiskt och fysiskt. Hälsa kan även vara hur vi mår.” - pedagog 2 (vad betyder hälsa för dig). “Rörelse är någon form av aktivitet. Men kan vara en liten fysisk ansträngning.” -

pedagog 3 (vad betyder rörelse för dig).

“Röra på sig, vardagsmotion men också riktade insatser för att utveckla rörelseförmågan.”

“Näringsrika måltider och fysisk aktivitet.” - pedagog 5 (vad betyder hälsa för dig). “En balans mellan bra mat, lagom träning och begränsning av socker.” - pedagog 6 (vad

betyder hälsa för dig).

Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) betonar att arbetet med fysisk aktivitet har som huvuduppgift att tillgodose barns behov av att röra på sig genom att varje dag ge barnen positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Några av svaren vi fått är:

“Gör dem medvetna av att hälsa både är att du behöver röra dig äta bra kost och vila för att återhämta dig.” - pedagog 6 (hur involverar du barnen i kost, rörelse och hälsa och på

vilket sätt).

“Vi samtalar ofta om hälsa, då vi har fokus på rörelse och kost.” - pedagog 7 (hur involverar du barnen i kost, rörelse och hälsa och på vilket sätt).

“Skapa organisation/rutiner där barnen får möjlighet att röra på sig med hela kroppen, både på egen initiativ eller i vuxenstyrda aktiviteter.” - pedagog 8 (hur involverar du

barnen i kost, rörelse och hälsa och på vilket sätt).

“Genom att själv delta i barnens fysiska aktiviteter kan vi få dem mer delaktiga.” - pedagog 9 (hur involverar du barnen i kost, rörelse och hälsa och på vilket sätt).

I pedagogernas arbetssätt att involvera barnen i begreppen kost, hälsa och rörelse kan vi se att de använder sig av måltidspedagogik eftersom de vill att barnen ska få upptäcka, lära sig nya saker och bli nyfikna på olika livsmedel, samt att de pratar med barnen om kost, hälsa och rörelse. Pedagog 6 nämnde att man behöver “göra

dem medvetna av att hälsa både är att du behöver röra dig äta bra kost och vila för att återhämta dig” och pedagog 7 påtalade att “vi samtalar ofta om hälsa, då vi har fokus på rörelse och kost”. Detta kan innebära att pedagogerna har en medvetenhet

kring att arbeta med begreppen för att barnen ska skapa sig en förståelse kring att värna om sin hälsa. Som vi tidigare nämnt i vår teoridel handlar måltidspedagogik om att integrera mat och måltider i det pedagogiska arbetet, allt från den pedagogiska måltiden samt de vuxnas förhållningssätt till hur man kan arbeta med läroplanens mål med hjälp av mat och måltider. Pedagog 8 svarade att man behöver “skapa

organisation/rutiner där barnen får möjlighet att röra på sig med hela kroppen, både på egen initiativ eller i vuxenstyrda aktiviteter” och pedagog 9 yttrade att “genom att själv delta i barnens fysiska aktiviteter kan vi få dem mer delaktiga.” Med

växelverkan. Detta begrepp har vi också nämnt i vår teoridel och det handlar om hur vi i samspel med andra påverkar varandra och barnet i en trygg och förstående miljö får det enklare att godta olika utmaningar och att de i en otrygg miljö får det desto svårare och till och med vägra (Osnes, Skaug & Kaarby, 2012). Vi kan tolka det som att pedagogerna har en stor medvetenhet kring vad en trygg miljö innebär och att det kan medföra att barnen godtar varierande utmaningar som de står inför som handlar om begreppen kost, hälsa och rörelse.

I vår studie kan vi se att pedagogerna svarat lika kring hur förhållningssättet bör se ut i barngruppen och hur man involverar barnen inom kost, hälsa och rörelse. Rörelse har fått ta mindre plats på förskolan under 2000-talet (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Detta kan till stor del bero på vad vår tidigare forskning kom fram till i sin studie, bristen på utrymme.

Vår tolkning kring pedagogers förhållningssätt är att de måste ha ett synsätt där de uppmuntrar barnen till rörelse och ger barnen rätt stöttning och får barnen att känna tillit till pedagogerna. Detta är grundläggande anser vi för då kan barnens inställning till rörelse bli positivt och kan genomföras dagligen i förskolan på ett lustfyllt sätt.

5.2 Barns uppfattningar kring begreppen kost, hälsa och

rörelse

I barnens tolkningar av begreppen kost, hälsa och rörelse kan vi se att svaren skiljer sig åt, vilket vi tror beror på att barn ser saker på olika sätt beroende på vilka erfarenheter de har med sig. Följande svar har sin utgångspunkt i hur barnen tolkar begreppen kost, hälsa och rörelse, varför man har massage/yoga, varför man går ut, vad rörelse betyder, vad hälsa betyder, vad som händer när man rör på sig och varför det är viktigt att äta grönsaker.

“Man blir varm och skön” - barn 1 (vad händer när man rör på sig). “Äter man morötter så växer man” - barn 2 (varför är det viktigt att äta grönsaker).

“För att vi ska bli lugnare” - barn 3 (varför har vi massage/yoga). “Lego, det är ju rörelse med händerna” - barn 4 (vad betyder rörelse).

“Att svänga, trilla och bada” - barn 5 (vad betyder rörelse). “För att få luft” - barn 6 (varför går vi ut).

“Man blir stor och stark och snabb om man äter bra mat” - barn 7 (varför är det viktigt att äta grönsaker).

“Man säger hej och hejdå” - barn 8 (vad betyder hälsa). “Mat och vatten” - barn 9 (vad betyder hälsa).

“Lekplatsen” - barn 10 (vad betyder rörelse). “När vi har gympa” - barn 11 (vad betyder rörelse).

“När vi springer” - barn 12 (vad betyder rörelse). “Hej” - barn 13 (vad betyder hälsa).

En gemensam nämnare som vi kan se utifrån barnens svar är att kost, rörelse och hälsa tolkas på olika sätt, det behöver inte vara fysisk rörelse utan kan även vara att man leker med lego eller att man är utomhus. Ordet hälsa för de flesta av barnen är när man säger hej eller hejdå och något barn svarade mat, vatten och lekplatsen. Här är det väldigt intressant att se att barnen tolkar de tre begreppen på olika sätt och att deras definition av begreppen skiljer sig åt.

Utifrån måltidspedagogik kan vi tolka att vissa av barnen skapat en förförståelse över att mat och vatten är viktiga faktorer för att främja en hälsosam livsstil. Barn 2 påtalade att “om man äter morötter så växer man och blir stark”, likaså barn 7 nämnde att “man blir stor, stark och snabb om man äter bra mat”. Utifrån ovanstående citat kan vi se ett mönster i de kunskaper barnen bär med sig av vad som innefattar bra mat och hur det påverkar deras mående och hälsa. Detta kan vi koppla till den psykosociala växelverkan vilket innebär att barn påverkas av vilka människor de har i sin närhet. Därför är pedagogers inställning till kost betydelsefull eftersom det kan medföra hur barnen ser och förhåller sig till kost och hur de samtalar kring det i förskolan. Enligt Björklund och Franzén (2015) är barn olika, lär på olika sätt och tar till sig kunskap på olika sätt. Detta kan innebära att barnens förståelse kring

kost, hälsa och rörelse är varierande, beroende på hur de blivit introducerade till begreppen.

Barnens svar kan dessutom kopplas till psykomotoriken eftersom deras förståelse för begreppet rörelse kan förenas till deras personliga erfarenheter från sociala aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Till exempel svarade barn 10 “lekplatsen” barn 5 “att svänga, trilla och bada” och barn 11 “när vi har gympa”. Vår tolkning av barnens svar är att psykomotoriken främjar och speglar sig tydligt i hur de beskriver olika begrepp i vår studie. Utifrån den sensomotoriska växelverkan kan vi förstå de tre barnens svar eftersom barn behöver någon att se upp till under fysiska aktiviteter då fysiska vuxna kan öka barnets möjligheter till att vara fysiskt aktiva. Detta kan innebära att barnens svar återspeglas i deras personliga erfarenheter kring rörelse i den dagliga verksamheten. Enligt psykomotoriken beror det med stor sannolikhet på samspelet mellan andra barn och vuxna, i sociala aktiviteter men även genom samspelet mellan rörelse, tankar, känslor och orientering i lek. Stenberg (2007) betonar utifrån den psykomotoriska teorin att aktiviteter styrs av pedagogers förhållningssätt, vilka material som erbjuds och hur rummet är utformat. Barnens svar kan vi tolka utifrån psykofysisk växelverkan vilket innebär att miljön har stor betydelse för barnen och att barn formas utifrån omgivningen. Därför har pedagogerna en viktig betydelse kring miljön, för att barnen ska kunna utvecklas.

5.3 Sammanfattning

Vid analysen av vårt material ställde vi oss frågorna: Hur arbetar pedagoger i

förskoleverksamheter med begreppen kost, hälsa och rörelse? Hur tolkar barnen begreppen kost, hälsa och rörelse? Vad vi kan utläsa i våra frågeformulär som

skickades ut till pedagoger är att begreppen kost, hälsa och rörelse tolkas på lika sätt av pedagogerna och att barnen har olika syn på begreppen. I vår “Resultat och Analys” del har vi lyft att pedagogernas lika förståelse kring kost, hälsa och rörelse kan bero på att de har samma uppfattning kring begreppen men de lär ut till barnen på olika sätt, beroende på vad de själva anser är ett bra utlärningssätt.

Pedagogernas förhållningssätt och medvetenhet kring begreppet hälsa och hur de arbetar med det i den dagliga verksamheten fann vi intressant. Vår tolkning av deras svar är att pedagogerna anser att de arbetar med detta begrepp på ett tydligt sätt. Dock framgår det i vissa av barnens svar att hälsa inte alls är ett begrepp som är självklart för dem, utan det kan lika väl vara att man säger hej eller hejdå till någon. Barn lär sig fort och är bra på att ta till sig nya begrepp, vilket gör pedagogernas roll otroligt betydelsefull för att vidga barns begreppsförståelse och erbjuda begrepp som de kan lära sig att hantera och befästa i flera olika situationer (Reis, 2015).

6. Diskussion

I denna delen kommer vårt resultat diskuteras. Det kommer vara kopplat till vårt syfte och frågeställningar samt relaterat till tidigare forskning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur barns och pedagogers uppfattning kring begreppen kost, hälsa och rörelse ser ut, samt hur pedagoger pratar med barnen om begreppen. Våra forskningsfrågor är: Hur arbetar pedagoger i

förskoleverksamheter med begreppen kost, hälsa och rörelse? Hur tolkar barnen begreppen kost, hälsa och rörelse?

Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) lyfter fram att om barn ska tycka det är roligt att röra på sig krävs det att barnen ges möjligheter till att röra på sig. Om detta ska kunna ske behöver man vara en aktiv pedagog som skapar förutsättningar och uppmuntrar barnen till att vara fysiskt aktiva på ett lustfyllt sätt (ibid). I leken tillfredsställs barnens naturliga behov av rörelse och blir därmed det främsta medlet för att främja barns utvecklings- och inlärningsprocesser (Stenberg, 2007). Detta innebär att studier kring rörelse inte är nytt utan det är ett begrepp som har utvecklats under lång tid utifrån studier som gjorts och kunskap som utvecklats. Timmons et al. (2012) har i sin studie undersökt yngre barns fysiska aktivitet från en månad till tre år och nio månader. Deras resultat visar att barns hälsa är beroende av hur mycket fysisk aktivitet de utövar dagligen och att mängden fysisk aktivitet som utövas i småbarnsålder påverkar hälsan även i vuxen ålder. Vår tolkning av deras studie är att vi som framtida förskollärare måste grundlägga rörelse redan i tidig ålder och integrera den dagligen i förskolan, så att barnens hälsa påverkas på ett positivt sätt.

Stenberg (2007) beskriver i förklaringen av den psykomotoriska teorin att förskolan är en viktig arena där barn ska ges möjlighet till lek och lustfyllda rörelseaktiviteter där barnet upplever glädje innan, under och efter aktiviteterna. Pedagoger kan exempelvis involvera rörelse i andra pedagogiska aktiviteter som är lugnande, så det måste inte vara ansträngande aktiviteter (ibid). Vår tolkning är att pedagogernas

förhållningssätt måste präglas av öppenhet, delaktighet, engagemang och närvaro för att barnen ska kunna ges möjlighet till varierande rörelseaktiviteter där barnen upplever glädje. En annan tolkning som vi har är att man dagligen kan ha olika typer av avslappningsövningar tillsammans med barnen så att de får chans till att slappna av. Det framhäver även förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 7) att “förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.”

Osnes, Skaug och Kaarby (2012) nämner att den vuxne ska tänka på sitt förhållningssätt gentemot barn och hur man motiverar barnen till att pröva olika rörelseaktiviteter. Författarna beskriver vidare att man som pedagog ska fundera över hur man får alla barnen involverade i rörelseaktiviteter samt hur man arrangerar den fysiska miljön. Vi anser att pedagoger måste skapa miljöer för barnen som är inbjudande och som utgår från barnens intressen, för att barnen ska kunna formas utifrån dess omgivning. 


Vårt resultat visar att begreppen tolkas olika både av barn och pedagoger. Bland annat nämner Höijer och Sepp (2016) i sin studie hur flera svenska förskolor arbetat med mat som redskap för inlärning, framförallt i planerade pedagogiska aktiviteter. Författarna har kommit fram till att det krävs pedagoger som är självsäkra och intresserade av mat samt har ett förhållningssätt att barn är kompetenta när det gäller mat. Det kan tolkas som att pedagogerna som svarat i vår studie tror att de pratar tillräckligt med barnen om mat, men barnens förståelse av kost varierade markant, vilket kan innebära att barnen inte får lära sig tillräckligt om kost i förskolan.

Vad barnen dagligen bär med sig till förskolan kring kost, hälsa och rörelse avgörs av olika faktorer. Barn som har föräldrar med ett intresse och med ett sunt förhållningssätt kring kost, hälsa och rörelse tror vi samtalar oftare om detta med sina barn i vardagssituationer. Det kan sannolikt lägga en grund i barnens förhållningssätt gentemot begreppen. Föräldrar som inte har ett intresse eller besitter kunskap om hur mat kan påverka oss, lägger kanske inte fokus på att samtala kring mat tillsammans

med sitt/sina barn. Nyberg et al. (2009) har genomfört en studie tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad som visar att föräldrarna som deltagit i studien känner en osäkerhet kring hälsosam mat för sina barn. Föräldrarna hade en del frågor kring hur man som förälder ska agera om ens barn inte vill äta, hur man ska få barnet att äta grönsaker samt specifika fetthalter i olika livsmedel. På grund av det tror vi att pedagogerna har en ännu viktigare roll för just de barnen i matsituationerna i förskolan, att det pedagogerna säger och gör även måste spegla sig i deras arbete och förhållning till kost, hälsa och rörelse.

En annan avgörande faktor som vi diskuterat i vår studie och genom att återblicka till våra egna uppväxter är den ekonomiska situationen som kan variera i olika familjer. Detta kan barnen varken styra eller påverka. Nyttig och bra mat kostar mer i dagens samhälle vilket kan leda till att många inte kan eller vill prioritera nyttigt, ekologiskt, bra råvaror, grönsaker med mera. Norman (2016) har hållit i ett projekt kring barns hälsa och livsmedel. Författaren har kommit fram till att familjer som har en låg socioekonomisk status oftare intar ohälsosamma livsmedel. Detta kan vi koppla till barnens svar i vår studie eftersom flera av barnen inte hade någon större förståelse kring begreppen kost, hälsa och rörelse.

Inom förskoleverksamheten för enbart två till tre decennier sen fanns varken fokus, förhållningssätt och kunskap kring mat och rörelse som det finns idag. Det tyder på att samhället är i ständig förändring och människors levnadsvillkor samt prioritering förändras med det. Trots att det finns ett ideal kring hur mycket barnen ska äta har vi fått erfara på våra verksamhetsförlagda förskolor att idealet och verkligheten inte går hand i hand. Det gäller både barns kost samt rörelse i den dagliga verksamheten. Mer än ofta snålas det på proteinet som till exempel kött, fisk och kyckling men kolhydraterna som pasta och ris får barnen mer än gärna äta sig mätta på.

I läroplan för förskolan kan vi läsa följande:

“Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande” (Lpfö 18, s. 9).

Det innebär att pedagoger ska förhålla sig till läroplanens strävansmål och diskutera tillsammans barnen om måltider, uppmuntra till fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil, men görs det verkligen? I pedagogernas svar kan vi se en medvetenhet kring begreppen kost, rörelse och hälsa men barnens medvetenhet är inte lika stor, vilket kan innebära att pedagogerna tror att de är tillräckligt tydliga gentemot barnen. En annan slutsats som vi kan se är att pedagogerna pratar med barnen om de tre begreppen men de kanske gör det på ett sätt som barnen inte förstår. I läroplan för förskolan står det att “barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet” (Lpfö 18, s. 11). Det innebär att pedagoger kontinuerligt måste pröva olika metoder och tillvägagångssätt så att barnens lärande inom kost, hälsa och rörelse utvecklas på ett positivt och lustfyllt sätt.

6.1 Metoddiskussion

På grund av corona-pandemin som påverkat Sverige 2020 kunde vi tyvärr inte använda oss av den metod som var tänkt från början vilket var intervjuer med både barn och pedagoger, samt ett kompletterande anonymt frågeformulär. Vi fick vara flexibla i vårt förhållningssätt och valde därför att endast ha frågeformulär, ett till barn och ett till pedagoger. Alla svar vi fått in är anonyma och vi tror att pedagogerna svarar sanningsenligt eftersom de vet att vi inte kan utläsa vems svar som är vems. Det vi upplevde som negativt var att vi inte kunde ställa följdfrågor i frågeformulären, vilket vi hade kunnat göra om vi hållit i intervjuer. Vid intervjuer hade man kunnat studera pedagogernas och barnens kroppsspråk, samt få deras svar

mer utvecklande vilket hade resulterat i en djupare analys för vår del. Däremot hade barnen kanske inte varit lika öppna mot oss om vi hållit i intervjuer eftersom barnen inte känner oss. Om vi hållit i intervjuer som var tänkt från början hade vi ändå tänkt komplettera med frågeformulär, för att få fler svar och framförallt svar som kanske inte nämnts under intervjuns gång.

6.2 Kritisk reflektion

När vi kritiskt granskat vår studie har vi funderat över om vi skulle använda begreppet mat istället för kost till barnen då det kan vara ett begrepp som är svårtolkat. Vi har också i diskussion med varandra kommit fram till att frågor om kost, rörelse och hälsa kan skapa ett kroppsideal även hos förskolebarn. På grund av det anser vi att förhållningssättet hos pedagoger är betydelsefullt och att man måste tänka på hur man pratar med barnen om dessa begreppen, så att det inte framstår som att man aldrig får äta onyttigt. Allt handlar om en balans mellan hälsosam mat och rörelse samt tid för att unna sig onyttig mat.

6.3 Vidare forskning

Bjørgen och Svendsen (2015) har tagit reda på hur pedagoger främjar utomhusleken och vad som gör att barnen vill leka och delta i fysiskt aktiva lekar. De pedagoger som varit med i studien anser att det viktigaste för att barn ska vara fysiskt aktiva är att pedagogerna ska vara förebilder, stödja och ge återkoppling samt få den fysiska leken att smitta av sig på fler barn. Detta kan vi styrka med vår studie eftersom pedagogerna som svarat på vårt frågeformulär anser att förhållningssättet i barngruppen är av största vikt samt att man ska diskutera vilka fördelar rörelse har på kroppen. Även Sepp (2013) har nämnt i sin studie att pedagoger behöver prata positivt om kost och uppmuntra barnen till att äta bra mat vilket kan leda till att barnen får en förståelse över att kosten är en viktig del i ett hälsosamt liv. Vi ser ett stort behov av att göra fler studier varje år som undersöker hur pedagoger arbetar med kost, rörelse och hälsa i förskolan eftersom det har större plats i våra styrdokument nu än vad det hade för några år sen.

Vi hade dock önskat att få in fler svar från både barn och pedagoger för att kunna fördjupa oss i studien och få fler infallsvinklar i olika förskoleverksamheter. Om vi hade vidareutvecklat vår studie hade vi velat undersöka och observera på vilket sätt pedagoger arbetar med kost, rörelse och hälsa i förskolan samt vilka förutsättningar som finns. Har de tematiska arbeten, spontana lärandesituationer, planerade undervisningsmoment, hälsofrämjande arbete, rörelserum med flera? Vi tolkar pedagogernas svar som sanningsenliga utifrån vad förskolans styrdokument strävar efter. Barnens förståelse kring begreppen var inte lika självklara och därför funderade vi över om pedagogerna enbart svarade på det som de tror att vi vill höra, eller att det är något pedagogerna vill arbeta med men möjligheterna inte finns där?

Som framtida förskollärare har vi ett viktigt ansvar kring barnens utveckling och lärande och till det hör diskussioner om näringsrika måltider, fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil. Alla svar som vi fått från pedagoger har medfört att vi kommit till insikt att det är av största vikt att prata med barnen om begreppen kost, hälsa och rörelse för att prägla en positiv framtidstro. I våra styrdokument betonas det att barnen ska förstå hur allt hör ihop och hur det påverkar ens hälsa och välbefinnande och i barnens svar var det inte alla som förstod innebörden av kost, rörelse och hälsa. Med vår studie hoppas vi att fler pedagoger uppmuntrar barnen att vara fysiskt aktiva samt diskuterar med barnen om kost, rörelse och hälsa och framförallt innebörden av begreppen. Det behöver göras för att kunna inspirera till ett positivt tankesätt kring kost, hälsa och rörelse.

7. Referenslista

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber

Björklund, Camilla & Franzén, Karin (red.) (2015). De yngsta barnens matematik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Christoffersen, Line & Johannessen Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för

lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur

Edfelt, David (2017). Hjärna i förskolan: vägen till barns lärande och utveckling. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning

Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare:

mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Grindberg, Tora & Langlo-Jagtøien, Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur

Grönqvist, Margareta & Wesslén, Annika (1994). Förskollärare - en resurs att

utbilda i mat och hälsa. Stockholm: Folkhälsoinstitutet

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till

Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen, Marie (2012). Kropp,

rörelse och hälsa i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Reis, Maria (2015). Barn matematiserar och lär sig matematik. Stockholm: Liber

Stenberg, Dorrit (2007). Rörelse på lek och allvar: om psykomotorisk

specialpedagogik. Västerås: Solrosen

Sepp, Hanna (2013). Måltidspedagogik: mat- och måltidskunskap i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

7.1 Elektroniska referenser

Bugge, Anna, von Seelen, Jesper, Herskind, Mia, Svendler, Charlotte, Kær Thorsen, Anne, Dam, Jørn, Tarp, Jakob, Have Sørensen, Mona, Grønholt Olesen, Line & Froberg, Karsten (2015). Rapport for "Forsøg med Læring i Bevægelse".

Tillgänglig på internet:

https://astra.dk/sites/default/files/Rapport-%20Fors%C3%B8g%20med%20l %C3%A6ring%20i%20bev%C3%A6gelse.pdf

Berg, Ulrika & Ekblom, Örjan (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för

barn och ungdomar. Tillgänglig på Internet:

h t t p : / / w w w . f y s s . s e / w p - c o n t e n t / u p l o a d s / 2 0 1 7 / 0 9 / Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdomar_FINAL_2016-12. pdf

Bjørgen, Kathrine & Svendsen, Birgit (2015). Kindergarten practitioners’ experience

of promoting children’s involvement in and enjoyment of physically active play: Does the contagion of physical energy affect physically active play?

Tillgänglig på internet:

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1463949115600025

Folkhälsomyndigheten (2017) Mat och fysisk aktivitet 2017. Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/

Uppdaterad: 2020-02-28

Folkhälsomyndigheten (2019) Mat - rekommendationer. Tillgänglig på internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/mat--rekommendationer/