På grund av rådande omständigheter av Covid-19 utfördes alla intervjuer via videosamtal. En nackdel med att genomföra intervjuer över nätet är att möjligheten till att läsa av
att interagera med deltagaren på ett helt annat sätt än om det sker via videosamtal där intervjuperson och intervjuare befinner sig i olika miljöer. Vid genomförandet av en intervju uppstod ett problem med tekniken, vilket medförde att intervjun inte kunde ske genom ett av de tänkta programmen Teams eller Zoom. Ett annat program användes istället. Detta anses inte påverka pålitligheten i denna studie då det programmet fungerade på samma sätt som Teams och Zoom. Det viktigaste var att höra och se varandra i form av ett videosamtal, vilket fungerade bra. Teams är ett program som många använder i arbetet och Zoom är ett program som många använder i exempelvis skolmiljöer, av denna anledning valdes dessa program för att utföra intervjuerna.
Semistrukturerade intervjuer användes för att genomföra intervjuerna. En svaghet med en semistrukturerad intervju är att vissa frågor kan komma att glömmas bort. I huvudregel skrivs de väsentliga frågorna och de frågor som är av betydelse ner i intervjuguiden, men eftersom dessa frågor är allmänna blir följdfrågorna av stor betydelse, vilka kan vara svåra att ställa i stunden. Detta kan även förstöra dynamiken i intervjun och att det inte flyter på lika bra om det blir svårt att formulera en fråga. I en intervju är det även viktigt att ta ställning till etiken och att ta hänsyn till att vissa frågor inte bör ställas. Om en fråga som ställs inte finns med i intervjuguiden kan det lätt hända att frågan formuleras på ett ledande eller etiskt inkorrekt sätt då intervjuaren inte hinner reflektera innan frågan ställs. Det anses dock inte att detta skedde i denna studie, det anses att alla frågor var icke-ledande och etiskt korrekta. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att intervjupersonerna som i huvudsak styr intervjun istället för forskarna. En annan fördel är att frågor utifrån vad respondenten svarar kan ställas och de följdfrågor som ställs blir relevanta för det som intervjupersonen belyser. Detta leder i sin tur till att tillförlitligheten i studien stärks då subjektiviteten minskar. Enligt Bryman (2011) talas det ofta om att kvalitativa studier många gånger är subjektiva då
forskaren analyserar det som denne själv tycker är av betydelse. Om studien då genomförs med hjälp av en semistrukturerad intervju där intervjupersonen styr och belyser det som är viktigt, blir analysen automatisk mindre subjektiv då forskaren varit så objektiv som möjligt i genomförandet av intervjun.
I denna studie användes en tematisk analys för att analysera data. Fördelen med denna typ av analys blev att det var enkelt att se vilka faktorer som var återkommande och se likheter och skillnader i svaren. Den tematiska analysen förenklade utformandet av teman som senare blev grunden för studien och resultatet. En annan fördel med att analysera likheter och skillnader är att det blir enkelt att se när ett svar skiljer sig från alla andra, vilket sedan kan undersökas vidare. En nackdel med att tematisera resultaten är att fokus då ligger på de svar som är återkommande och små detaljer som kan vara viktiga, glöms lätt bort.
Kvalitativa studier innefattar vanligtvis få deltagare, vars tankar och upplevelser studeras djupgående. Det anses därmed att åtta deltagare i denna studie var ett rimligt antal. På grund av begränsad tid och begränsade resurser, skulle fler deltagare innebära att de inte studerats lika djupgående då alla intervjuer är tidskrävande. Eftersom studien hade en tidsgräns fanns det inte utrymme för fler intervjupersoner, vilket troligen hade kunnat förstärka studiens pålitlighet. Om resultatet baserades på fler intervjupersoner, som även berättar om liknande erfarenheter, skulle det i sin tur göra resultatet mer generaliserbart. Även att transkribera
och analysera alla intervjuer kräver mycket tid och för att utföra analysen på ett bra och tillförlitligt sätt, är det bra att anpassa antal deltagare till studiens tidsgräns.
Som tidigare nämnt, användes ett bekvämlighetsurval i denna studie. Alla intervjupersoner hittades genom att prata med bekanta eller vänner till bekanta. En nackdel med ett
bekvämlighetsurval är att trovärdigheten i studien minskar, detta då forskaren endast väljer bekanta och kan medvetet eller omedvetet välja ut personer som denne anser kommer att ge de önskade svaren.
Resultaten i denna studie studerades utifrån en blandning av en induktiv och en deduktiv metod, detta eftersom tidigare forskning studerades innan intervjuerna genomfördes, men teori framkom efter insamlade data. Att välja teori utifrån resultatet anses vara lämpligast i denna studie då det inte fanns någon hypotes från början att basera teori på. Av denna anledning kunde relevant och lämplig teori väljas ut efter insamlingen av data.
Eftersom studien berör upplevelser och känslor och för att syftet är av ett hermeneutiskt synsätt, anses en kvalitativ metod vara det mest passande alternativet. Att använda en kvantitativ metod skulle istället innebära betydligt fler deltagare, vars svar förändras till siffror och variabler och som studeras på ett ytligt sätt.
6.5 Etikdiskussion
Eftersom alla deltagare i denna studie är över 18 år har inhämtning av samtycke underlättats och ingen kontakt med vårdnadshavare har varit nödvändigt. Frågor som innefattar känsliga personuppgifter har inte ställts. Utifrån etiska ställningstaganden har inga etiska problem uppkommit under studiens genomförande.
6.6 Förslag för framtiden
Efter studiens genomförande har vissa tankar och synpunkter på vad som kan förbättras framkommit. En tanke som kommer upp är kring studiens syfte. Syftet framgår i studiens missivbrev, där det framkommer att studien syftar till att undersöka hur utländska
socionomer upplever sig bli bemötta. Detta missivbrev skickades ut till alla deltagare innan intervjuerna påbörjades och kan på ett indirekt sätt ha varit ledande. Deltagarna kan på grund av detta medvetet eller omedvetet börjat tänka på hur deras etnicitet kan ha haft en negativ påverkan i arbetet som socionom. Trots detta anses det att det inte har påverkat eftersom majoriteten av deltagarna inte belyste etnicitet som en faktor till ett dåligt bemötande däremot uppgav deltagarna att etnicitet hade en positiv påverkan.
En annan tanke är att det hade varit intressant att i denna studie även intervjua personer som inte har en utländsk bakgrund för att sedan kunna göra en jämförelse och kanske se olika samband. På grund av bland annat tidsbrist försvåras detta och utrymmet för fler deltagare minskar. Ett alternativ hade varit att intervjua icke-utländska inom det antalet som har valts för denna studie, detta hade däremot kunnat bidra till ett ännu mindre överförbart
resultat. Vidare hade detta troligen orsakat en minskad variation av olika utländska bakgrund. Dessutom kan en annan urvalsmetod ha valts där deltagarna väljs ut på ett slumpmässigt sätt, för att minska eventuell subjektivitet i studien. En annan urvalsmetod hade troligen även bidragit till att socionomerna som väljs ut kommer från olika städer i Sverige, vilket gör resultatet mer överförbart till andra miljöer.
7
SLUTSATSER
Samtliga intervjupersoner anser att deras bakgrund kan användas som en tillgång i arbetet som socionom samt hur detta kan vara en tillgång till arbetsplatsen, på så sätt hjälper socionomerna även sina kollegor. Även om socionomernas utländska bakgrund ofta upplevdes som en fördel kan det förekomma negativt bemötande och socionomer med utländsk bakgrund kan utsättas för rasism. Det anses att socionomer med utländsk bakgrund kan bidra med mycket kunskap, ett alltmer mångkulturellt och globaliserat Sverige behöver socionomer med breda kompetenser och bakgrunder.
En intressant faktor som visar sig vara väldigt centralt och återkommande i detta arbete är ålder. Något annat som var intressant var begreppet bakgrund och hur detta kunde definieras på olika sätt. Begreppet bakgrund blev precis som ålder väldigt centralt i detta arbete. Att det finns en kunskapslucka inom detta område är anses vara normalt då det är klienterna som är utsatta i situationen och det anses vara naturligt att detta belyses mer.
Det som kan vara tankeväckande är det resultat som påvisas och att socionomers bemötande i huvudsak handlar om den kategori de har placerats i. Socionomer, likt alla andra
människor, kan utsättas för diskriminering och rasism. Det är bra att ha detta i åtanke eftersom socionomerna är mer än bara sin yrkesroll. Förslag till vidare forskning är att undersöka socionomers upplevelser av bemötande utan att lägga fokus på den utländska eller icke-utländska bakgrunden och istället jämföra olika bakgrunder. Där en jämförelse mellan olika intersektioner och kategorier samt hur dessa samspelar och påverkar varandra kan ske.
REFERENSLISTA
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Deacon, M. (2011). How should nurses deal with patients' personal racism? Learning from practice. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(6), 493-500. Hämtad den 15 november 2020 från https://onlinelibrary-wiley-
com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1111/j.1365-2850.2011.01696.x
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Diskrimineringsombudsmannen (2020). Ålder som diskrimineringsgrund. Hämtad den 17 december 2020 från https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-
diskrimineringsgrunder/alder-som-diskrimineringsgrund/
Dragojevic, M. & Goatley-Soan, S. (2020). Americans’ attitudes toward foreign accents: evaluative hierarchies and underlying processes. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 1-15. Hämtad den 8 november 2020 från https://www-
tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/01434632.2020.1735402
Ejaz, F.K., Rentsch, J.H., Noelker, L.S. & Castora-Binkley, M. (2011). Racism Reported by Direct Care Workers in Long-Term Care Settings. Race and Social Problems, 3(2), 92- 98. Hämtad den 8 november 2020 från https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s12552-011-9045-3
Hällgren, C. (2006). ‘Working harder to be the same’: everyday racism among young men and women in Sweden. Race Ethnicity and Education, 8(3), 319-342. Hämtad den 9 november 2020 från https://www-
tandfonline.com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13613320500174499
Jönson, H. & Giertz, A. (2013). Migrant Care Workers in Swedish Elderly and Disability Care: Are They Disadvantaged? Journal of Ethnic and Migration Studies, 39(5), 809-825. Hämtad den 9 november från
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1369183x.2013.756686
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. ( s. 91-128). Lund: Studentlitteratur. Lin, C., Chiang, P., Lux, E. & Lin, F. (2018). Immigrant social worker practice: An ecological
perspective on strengths and challenges. Children and Youth Services Review, 87, 103-113. Hämtad den 8 november 2020 från https://www-sciencedirect-
com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0190740917309118?via%3Dihub#bb0070
Regeringskansliet (2020) Hållbar socialtjänst: En ny socialtjänstlag. Hämtad den 20 december 2020
https://www.regeringen.se/4a4a67/contentassets/5809049f89744e2891cc2a93cfdb4 840/sou-2020_47_del-1_till-webb.pdf
Scheff, T., & Starrin, B. (2015). Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s. 186–201). Stockholm: Natur & Kultur.
Socialstyrelsen (2013). Socialstyrelsens termbank. Hämtad den 20 november 2020 från
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=525&SrcLang=sv
Socialstyrelsen (2019). I bemötandet tar framtiden form: Romsk inkludering: Ett utbildningsmaterial till stöd för socialtjänsten. Hämtad den 20 december 2020 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-12-6503.pdf
Statistiska centralbyrån (2020). Personer med utländsk bakgrund: Riktlinjer för redovisning i statistiken. Hämtad den 20 november 2020 från
https://www.scb.se/contentassets/60768c27d88c434a8036d1fdb595bf65/mis-2002- 3.pdf
Stier, J., & Olsson, S. (2009). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2019). Identitet: ett socialpsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Stier, J. & Sandström, M. (2018). Managing the unmanageable: curriculum challenges and
teacher strategies in multicultural preschools in Sweden. Journal of Intercultural Communication, 48, 1-15. Hämtad den 12 November 2020 från
https://www.immi.se/intercultural/nr48/stier.html
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme : utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Tinarwo, M-T. (2015) Discrimination as experienced by overseas social workers employed within the British Welfare State. International Social Work, 60(3), 707-719. Hämtad den 14 november 2020 från https://journals-sagepub-
BILAGA
BILAGA A - MISSIVBREV
Missivbrev
Hej! Vi är två socionomstudenter från Mälardalens Högskola och vi är nu inne på vår sjätte termin. Vi skriver nu vårt examensarbete och har valt att undersöka hur socialarbetare med utländsk bakgrund upplever sig bli bemötta av sina klienter. Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har också för avsikt att ta hjälp av er verksamma socionomer genom intervjuer. Vi vill intervjua dig som är själv född eller har föräldrar som är födda utanför Sverige.
Intervjun kommer att vara semistrukturerad, detta innebär att vi utgår från bestämda frågor men att följdfrågor kan ställas beroende på dina svar. Intervjun kommer att pågå i cirka 30 - 40 minuter. Vi kommer vid intervjun att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna. Detta innebär att medverkan i undersökningen är frivillig och att du när som helst kan avbryta intervjun utan påföljder. Din medverkan kommer att behandlas med konfidentialitet och uppgifterna kommer enbart att användas för forskningsändamål. Frågor kring klienter och ärenden kommer inte att ställas.
Om du har frågor eller funderingar kring undersökningen så är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information. Vi skulle vara tacksamma för ditt deltagande och hoppas vi ses!
Med vänliga hälsningar
Noor Hamada xxxxx@xxxxx.se
Helin Abdulrahman xxxxx@xxxxx.se Handledare: Jonas Stier xxxxx@xxxxx.se
BILAGA B – INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor
Berätta lite om din bakgrund/berätta om dig själv.
Vad har du för jobb och tidigare utbildnings erfarenheter? Kan du berätta lite om ditt jobb? Andra jobb?
Bemötande
Vad är det som påverkar att klienten bemöter dig på ett visst sätt?
Skulle du kunna berätta om det finns något specifikt bemötande från en klient som påverkat dig mer än andra?
Tror du att bemötandet skiljer sig på grund av klientens bakgrund?
Hur kan din bakgrund vara en styrka respektive svaghet i arbetet som socionom?
Hur påverkar bemötandet den professionella
Beskriv hur du känner dig när du upplever ett bra bemötande respektive ett sämre bemötande från klienten?
Hur får klientens bemötande digatt se på dig själv?
Avslutning