Metoddiskussion

Vi har diskuterat huruvida vårt bortfall av dagboksskribenter skulle kunnat förhindrats genom att använda en kortare skrivperiod eller haft ett större urval med ett visst beräknat bortfall från början. En kortare skrivperiod hade troligtvis genererat mindre

dagboksmaterial och då krävt fler dagboksskribenter. Rent teoretiskt har vi förståelse för att desto fler deltagare man har från början desto mindre är sannolikheten att deltagarna i studien blir få. I praktiken skulle vi ändå kunnat haft samma resultat även om vi tillfråga fler personer då även de kunnat få förhinder eller inte önskat delta i vår studie. Vi har i efterhand funderat kring bortfallet av de träffar då deltagarna skulle samtala kring multimodala verktyg i en dramapedagogisk kontext. Frågor som vi har ställt oss är; Vad hade träffarna kunnat tillföra vår studie? På vilket sätt hade den inledande träffen påverkat dagboksmaterialets omfång? Hade den generat ett ökat dagboksmaterial i förhållande till omfång då deltagarna diskuterat med varandra och fått nya tankar som sedan utvecklats i dagboksskrivandet. Eller hade det genererat ett minskat omfång då deltagarna ansett träffen som ett tillfälle att uttrycka sig och därför begränsat dagboksanteckningarna. Hade

möjligtvis vår förförståelse för dagboksmaterialet ökat och resulterat i ett annat empiriskt material? Vi tror att vår förförståelse hade ökat och att det i sin tur inneburit en

tidsbesparing. Då vi inte hade behövt använda lika mycket tid till resultat och analys av materialet.

7.2 Diskussion

I vår studie nämns multimodala verktyg av både digital och icke digital karaktär. Det finns en överrepresentation av de icke digitala verktygen. Detta kan bero på många olika faktorer så som att pedagogerna inte har tillgång till digitala verktyg. Vidare kan det bero på att pedagogerna inte har den kompetens som krävs för att hantera digitala verktyg och eller saknar intresse för att använda dessa. Ytterligare en faktor kan vara att pedagogerna inte ser de digitala verktygen som mulitimodala. De icke digitala verktygen som nämns känner vi igen från vår utbildning i pedagogiskt drama. Vi funderar på om det kan vara så att

deltagarna, såsom vi, tidigare har erfarenhet av användandet av dessa i en dramapedagogisk kontext varför de reproducerar dessa i den egna undervisningen.

Ett specifikt icke digitalt verktyg som nämns är pedagogens eget förhållningssätt. Vilket innebär att genom sitt sätt att möta/kommunicera med eleverna skapar intresse, lust och delaktighet. Förhållningssättet generar en öppenhet hos pedagogen som tillåter eleverna att både kräva och bidra med multimodala verktyg i undervisningen. Detta gör att

undervisningen innehåller multimodala verktyg som eleverna både har kunskap om och behärskar. Att uppleva delaktighet i en undervisningssituation tror vi skapar både lust och intresse för sitt eget lärande. Vad är det som gör att pedagogerna använder sitt

förhållningssätt på detta sätt? Skiljer sig förhållningssättet verkligen från det som används av pedagoger som inte har kompetens i pedagogiskt drama eller är det endast pedagogens egen upplevelse? Förhåller det sig så att dramapedagoger lär sig ett annorlunda

förhållningssätt, ett multimodalt verktyg, kräver pedagogsikt drama ett förhållningssätt som i sin karaktär är multimodalt eller är det personer som har detta förhållningssätt från början som söker sig till pedagogiskt drama? Man kan kanske se förhållningssättet och

pedagogiskt drama som ett semiotiskt system. Kress beskriver de semiotiska systemen som sociala, kulturella och historiska fenomen och menar att det är möjligt att relatera

teckenproducerande aktivitet hos individer till de kulturella och sociala sammanhang de befinner sig i. "Der existere en relation og foregår en interaktion mellem individer og udvinklingen af semiotiske system som talesprog, skriftsprog, maleri, gestik, musik etc." (1998, s. 222).

Kommunikation kräver verktyg, både i form av föremål och tecken. Kress anser att språk inte existerar som ett abstrakt fenomen utan enbart som realisering i ett materiellt medium som ljud, bild eller gest (2008, s. 213). Människan använder sig av det unika verktyget tecken. Tecken är alla de bilder och symboler som föreställer något exempelvis bokstäver, ord, diagram, kartor, siffror, bilder, former, figurer, gester m.m. specifikt för tecken är att de endast är representationer av det de föreställer. (Strandberg, 2006, s. 81)

Viktigt i tolkningen av tecken är våra sinnen. Vi har olika sinnespreferenser och tar in kunskap via alla våra sinnen men vi föredrar något eller några framför andra (Ladberg,

2000, s. 49-f). När Ander pratar om det tredje språket menar han att vi använder alla våra sinnen för att kommunicera och förespråkar en samverkan mellan text, form och bild för att skapa en så effektiv kommunikation som möjligt (2003, s. 26-ff).

De multimodala verktygen används enligt vår studie till följande; att eleverna uttrycker sig i ett kommunikativt syfte genom t ex rollspel, forumspel, film och lek. Detta representerar den gestaltande aspekten i det kommunikativa perspektivet. Vi ser liknande

användningsområde hos pedagogerna bland annat då DS1 beskriver att hon tillsammans med en kollega introducerar ett musikalarbete genom ett rollspel. Pedagogerna i

undersökningen använder de multimodala verktygen till dokumentation. Det gäller både digitala och icke digitala verktyg så som foto, film samt nedskrivna observationer. Vidare beskrivs det att dokumentationen vid vissa tillfällen används som ett reflektionsunderlag. Reflektionsunderlaget används av både elever och pedagoger för att reflektera kring vad som skett samt hur det fortsatta arbetet ska utvecklas. När vi ser på hur mulitmodala

verktyg används i pedagogiskt drama ur ett kommunikationsperspektiv, synliggörs slutligen tre aspekter gestaltning, dokumentation och reflektion.

Pedagogiskt drama innehåller många multimodala verktyg. Detta gör att pedagogiskt drama inte bara är ett multimodalt verktyg utan även ett multikommunikativt verktyg. Frågan är om pedagogiskt drama egentligen behöver andra multimodala verktyg och vilken effekt det då har på den kommunikativa processen. Om vi tänker oss att användandet av flera

multimodala verktyg aktiverar flera sinnen kan vi applicera Anders modell på mulitmodala verktyg. Det innebär att den kommunikativa förmågan ökar ju fler multimodala verktyg som används. Vidare skulle det kunna vara så att två multimodala verktyg stimulerar samma sinnen och vi ifrågasätter då om den kommunikativ förmågan ökar.

När Sternudd talar om pedagogiskt drama beskriver hon det som användbart i kommunikativa sammanhang och menar att utforskande av mänskliga situationer möjliggörs just i den kollektiva kommunikationen (2000, s. 34).

kommunikation och meningsskapande. Det behövs även verktyg för att kunna se, värdera, bedöma och vidareutveckla de medieprodukter som finns tillgängliga (2003, s. 149). Vi människor behöver alltså inte bara producera och reproducera tecken utan även tekniker. Teknikproducenten återskapar kommunikation och meningsskapande med hjälp av de befintliga resurserna och i en sådan process bearbetar och omformar teknikproducenten sin representation. En sådan meningsskapande aktivitet bildar subjektivitet eftersom detta görs genom de egna erfarenheterna. Kress talar om människan som aktiv i produktion och reproduktion (skapandet och återskapandet) av tecken. Ett sätt att uppfatta

teckenproduktion på är att individen använder sig av en grundläggande strategi, som innebär att använda det som finns tillgängligt. Kress menar att det är ett reducerande och förvanskande sätt att se det på, då det centrala är de egna representerade resurserna som teckenproducenten skapar genom det som är tillgängligt. Enligt Kress är det ett

missförstånd om man tror att barn i sin handling endast imiterar han menar att barnet återskapar med hjälp av sina befintliga resurser. Man kan se de tillgängliga resurser som råmaterial i den löpande process i vilken människor bearbetar och omformar sin

representation (1998, s. 192).

Alla de verktyg som nämns i studien är multimodala. Vi har inte funnit något verktyg som är monomodalt. Det har under arbetes gång blivit synligt för oss hur mycket som är

mulimodalt vilket väcker frågan, finns det monomodala verktyg? Vidare kan man fråga, har det någonsin funnits monomodala verktyg? Är det kanske på det viset att det monomodala inte är en dikotomi till det mulitmodala, kanske finns det en form där det mulitmodala inte är en av två utan en av flera; en multitomi?

Referenser

Ander, J-E (2003). Tredje språket – kommunikation med flera sinnen. Bokförlaget Arena

Aulin-Gråhamn, L/Thavenius, J (2003). Kultur och estetik i skolan. Malmö: Lärarutbildningen vid Malmö högskola

Bjerg, J (red) (1998). Pædagogik –en grunbog til et fag. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag

Bjørkvold, J-R (1991). Den musiska människan Barnet, sången och lekfullheten genom

livets faser. Stockholm: Runa Förlag

Florez, E/Nazar G (2008). Interkulturell kommunikation – Ett praktiskt redskap för dig som

vill skapa ett gott arbetsklimat i skolan. Malmö: Malmö Stad

Höst, M/Regnell, B/Runeson P (2006). Att genomföra examensarbete. Studentlitteratur

Kress, G/van Leeuwen, T (1996). Reading Images The Grammar of Visual Design. London: Routledge

Ladberg, G (2000).Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Lindö, R (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

NE Nationalencyklopedin (2000). Multimedia 2000 plus. Nationalencyklopedien Ostrowski, A (1998). Kom-mu-ni-ka-tion. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Repstad, Pål (2007) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Sternudd, M (2000). Dramapedagogik som fostran? Fyra dramapedagogiska perspektiv –

dramapedagogik i fyra läroplaner. Stockholm: Elander Gotab

Strandberg, L (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Nordstedts Akademiska Förlag

Bilagor

1)

Informationsbrev.

Hej vi är två studenter på Malmö högskola som läser pedagogiskt drama VI.

Vi ska skriva ett utvecklingsarbete på 15 HP vilket vi har valt ska handla om användandet av multimodala verktyg i dramapedagogiskt arbete.

Vårt syfte är att undersöka vilka samt på vilka sätt multimodala verktyg används av yrkesverksamma pedagoger med kompetens inom ämnet pedagogiskt drama. Vi har tänkt genomföra vår studie på följande sätt:

1. Informationsträff med er som väljer att delta torsdag den 28 februari 2008 kl 16:30 Under detta tillfälle kommer vi att dela ut ytterligare information om kommande moment samt samtala med er kring multimodala verktyg i en dramapedagogisk kontext. Denna träff kommer att videodokumenteras.

2. Detta moment innehålla deltagarnas dagboksanteckningar under fyra veckor.

Anteckningarna ska innehålla information om hur ni använder er av multimodala verktyg i ert dramapedagogiska arbete. Anteckningarna kommer ni att få skicka till oss via mail veckovis.

3. Avslutningsträff tisdagen den 1 April 2008 Kl.17:30-18:30. Denna träff kommer att innehålla samtal i grupp kring föregående moment. Även denna träff kommer vi att videodokumentera.

Vi hoppas att detta låter som något du kan tänka dig att hjälpa oss med genom att delta och ber dig meddela oss via mail senast Torsdag den 21 februari 2008 oavsett om du vill vara med eller inte.

Annitta Konge Mail: LL011175@stud.mah.se Susanne Kjellberg Mail: LF05707@stud.mah.se

2)

Instruktioner för dagboksanteckningar

1. Skriv en kort presentation av dig som yrkesperson t.ex. utbildning/utbildningar, yrkesverksamma år etc.

2. Skriv en presentation om din nuvarande arbetsplats samt dina arbetsuppgifter. 3. I vilken mån uppskattar du att du använder dig av multimodala verktyg i din dramapedagogiska verksamhet.

4. Dagboksskrivandet: Beskriv målgrupp samt dramapasset, planering, genomförande, utvärdering. Beskriv också de verktyg du använt (både de multimodala samt de icke- multimodala).

3)

Intervjuguide

1. Beskriv dig själv som yrkesperson t.ex. utbildning/utbildningar, yrkesverksamma år etc.

2. Beskriv din nuvarande arbetsplats samt dina arbetsuppgifter.

3. Beskriv de verktyg du använder dig av i din dramapedagogiska verksamhet. Berätta hur du använder dem och varför.

4. På vilket/vilka sätt skulle du kunna koppla begreppet multimodalitet till din dramapedagogiska verksamhet.

5. Ser du ett samband mellan ovanstående (punkt 1-4) och samhällsutvecklingen.