Metoddiskussion

För att undersöka nyanlända barns språkutveckling använde vi oss av kvalitativa intervjuer, i syfte att få så verklig data som möjligt till vår studie. Enligt Patel och Davidson (2003) är meningen med en kvalitativ intervju att upptäcka och identifiera egenskaper hos någon, t.ex. den intervjuades uppfattning om något fenomen. En risk med denna typ av metod är feltolkningar, såsom missförstånd av frågor och svar. Vi tänker att alla människor är olika och tänker på olika sätt och i och med det tolkas alla situationer på olika sätt. För att undvika allt som kunde göra oss osäkra på förskollärarnas svar eller misstolkningar spelade vi in intervjuerna med hjälp av våra mobiler så att vi kunde gå tillbaka och lyssna på inspelningarna igen. Anledningen till inspelningen var också att vi kunde föra en dialog med pedagoger i den stunden utan att känna oss stressade att vi skulle få med allt pedagogerna sa. Intervjuerna genomfördes på olika dagar då vi hade valt att göra det i olika kommuner.

Vi upplevde några problem när vi hade bokat intervjuer med de olika förskolorna. För det första fick vi tid hos en förskola i Landskrona men tiden blev avbokad två dagar innan det var dags för intervjun. Vi skulle intervjua två förskollärare från olika avdelningar i förskolan och en av förskollärarna blev sjuk och den andra kunde inte heller vara på intervjun. Detta skapade oro för oss eftersom detta var den första förskolan som vi skulle intervjua och vi kände oss att vi blev stressade. Vi försökte att hitta en annan mångkulturell förskola som vi kunde göra våra intervjuer på och dagen efter fick vi en tid men tiden var veckan efter den som vi ville. Våra intervjuer blev sent genomförda och detta gjorde att vår undersökning med intervjuer och sammanställningar och senare även våra analyser blev kraftigt försenade. Detta skapade oro för oss och vi blev stressade. Vi har nu förstått att vid liknade forskning blir det väldigt viktigt att vara ute i god tid. Personer som ska hjälpa till kan bli sjuka och behöva boka om eller helt enkelt avboka.

31

Vi lämnade våra tio intervjufrågor på ett utskrivet papper och anledningen till att vi gjorde så var för att vi ville att pedagogerna skulle kunna förbereda sig en vecka innan vi intervjuade dem. Efter intervjuerna kom vi på att det inte var en bra ide att lämna ut frågorna i förväg. Svaren kunde på detta sätt diskuteras i förväg mellan förskollärare och även riskera att inte bli så spontana. Om vi hade förstått detta tidigare hade vi kompletterat intervjuerna med någon typ av observation också, samt inte gett ut frågorna i förväg. Det kan vara stor skillnad på vad man säger och vad man gör, har vi förstått nu i efterhand. Vi utgick från informationen i bilaga 1 när vi pratade med cheferna i förskolan. I efterhand insåg vi att vi inte visste om cheferna gett denna information till förskollärarna så vi förklarade informationen på intervjun. Dessutom anser vi såhär i efterhand att antalet intervjuer är i minsta laget, men vi insåg inte detta förrän rätt så sent i processen. Efter att ha reflekterat mer över Patel och Davidsson (2003) insåg vi att vi kanske borde ha gjort ett studiebesök på förskolorna innan intervjuerna så vi hade varit bättre förberedda.

6.3 Vidare forskning

Vi fick relevana svar och information från våra intervjuer men för att utveckla denna undersökning tror vi att observationer skulle vara ett bra uppföljningsområde. Vi anser att observationer av nyanlända barn och pedagoger inom förskolan hade varit intressanta. Då hade man fått möjlighet att observera nyanlända barn och förskollärare i den rätta miljön. Man kunde undersöka olika språkliga situationer, språklekar och samtal mellan nyanlända barn och förskollärare. Vi hade på detta sätt även fått reda på om arbetet med nyanlända barns språkutveckling sker på det sätt som pedagogerna berättade.

32

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber

Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur

Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i

Undervisning och handledning. Stockholm: Liber

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Brinkman, Svend & Tanggaard, Lene (2010). Kvalitative metoder: en grundborg. 2.upp. København: Liber

Dimbelby, Richard & Burton Graeme (1995). Kommunikation är mer än ett ord. Lund. Studentlitteratur

Ellneby, Ylva (2008). Pedagoger mitt i mångfalden: att möta barn från andra kulturer i

förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Heister Trygg, Boel (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. 2. uppl., Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)

Heister Trygg, Boel (2004). TAKK: tecken som AKK: tecken som alternativ och kompletterande

kommunikation. Umeå: Specialpedagogiska institutet

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3uppl. Lund. Studentlitteratur

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/29219 (2018-04-12)

33

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber.

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, Gunilla & Ola Nyberg (1996). Barnen och språken: tvåspråkighet och flerspråkighet i

familj och förskola. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan (Lpfö98/2016). Stockholm: Skolverket

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1995). Kommunikation mellan människor. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (2007). Kommunikation: samspel mellan

människor. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan

relaterat till läroplanens intentioner. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning, 9(7), 1-14.

file:///C:/Users/Sarhad/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8bbwe/Te mpState/Downloads/1012-Artikkelen-3976-3-10-20150408%20(1).pdf (2018-04-20)

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur

34

Skolverket (2016). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/559 35574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3576.pdf?k=3576 (2018-04-16)

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan: teori och praktik. Stockholm: stödmaterial.

file:///C:/Users/Sarhad/Desktop/skolverket%20flera-sprak-i-forskolan%20.pdf (2018-04-15) Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prism

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Säljö, Roger (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. 2 uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2010). Före Bornholmsmodellen. Stockholm: Natur & kultur.

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (red.) (2009). Barns tidiga

lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis. http://hdl.handle.net/2077/20404 (2018-04-03)

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling. Malmö: Malmö högskola. http://hdl.handle.net/2043/11603 (2018-04-06)

Skaremyr, Ellinor (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Licentiatavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.

35

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32622 (2018-04-08)

Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och

språkutveckling. Lidingö: Hatten

Vygotskij, Lev S (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Van Laere, Katrien & Vandenbroeck, Michel (2017). Early Learning in Preschool: Meaningful and Inclusive for All? Exploring Perspectives of Migrant Parents and Staff, European Early

Childhood Education Research Journal, 25, 2, pp. 243-257, ERIC, EBSCOhost, https://www-

tandfonlinecom.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/1350293X.2017.1288017?scroll=top&needAccess =true (2018-05- 06)

Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2018-05-02)

36

Bilaga 1

Information om examensarbetet ”nyanlända barn – En studie om pedagogernas roll till nyanlända barn språkutveckling”

Vårt namn är Rynaz Rasho och Hozan Suliman och vi är studenter vid Malmö universitet. Vi studerar vår sjätte termin på förskollärarprogrammet och skriver just nu ett examensarbete om pedagogernas roll till nyanländ barn språkutveckling. Syftet är att fördjupa oss och få kunskaper om hur pedagogerna kan komma att påverka barnens möjlighet till språkinlärning och utveckling samt analysera vilka utmaningar lärarna kan möta i arbetet.

Data som samlas in kommer endast att användas i vårt examensarbete när vi genomförar intervjuer kommer vi inte skriva namn på förskolan och inte heller på pedagoger som ska bli intervjuat. Under intervjuerna kommer vi att använda oss av intervjufrågor samt ljudinspelningar. För att kunna genomföra studien behöver vi tillåtelse från er att intervjua personalen och dokumentera deras arbete på just er verksamhet.

Om du har frågor eller funderingar så kan du ringa och maila oss.

Namn: Rynaz Rasho och Hozan Said

Tel. 07xxxxxxxx / 07xxxxxxxx

Epost: Rynazhaji2010@hotmil.com / Hozan_mizur@hotmail.com

Handledare för examensarbetet: Joakim Glase

Bilaga 2

37

1. Hur bemöter ni barn som har annat språk som modersmål och som inte kan svenska språket vid inskolning?

2. Hur gör ni pedagogiska dokumentationer med barn som inte behärskar det svenska språket?

3. Vilken/vilka resurser har eller använder ni i verksamheten för barn som inte behärskar det svenska språket?

4. Har ni det modersmålsstöd i verksamheten? I sådana fall vilka/vilken?

5. Hur uppmärksammas barns kultur på förskolan?

6. Vilken/vilka metoder använder ni för att hjälpa dessa barn att utveckla första- och andraspråksutveckling? Har ni en särskild plan för dem?

7. Hur skapar ni den sociala interaktionen mellan dessa barn och andra barn i förskolan samt mellan dessa barn och pedagoger?

8. Hur skapar ni en lärorik miljö för dessa barn?

9. Hur gör ni under en aktivitet så att barn som inte behärskar det svenska språket ska förstå instruktioner så de också kan delta i leken likt andra barn som behärskar det svenska språket?

10. Hur arbetar pedagogerna för att uppnå strävansmålen när det gäller barn som är tvåspråkiga och har ett annat modersmål än svenska?