Metoddiskussion

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar och planerar undervisning med nyanlända elever i ämnet svenska. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod som redskap i studien som baserar sig på semistruktuerade intervjuer med tre olika lärare i tre olika skolor. På det sättet kunde jag få svar på min frågeställning. I intervjuerna ställde jag frågor som jag redan hade förberett samt följdfrågor som ställdes under intervjun. Anledning till att semistruktuerade intervjuer passade bäst i denna studie var för att jag tidigare genomfört den typen av intervjuer i ett tidigare arbete och tycker att undersökningen blir besvarad på ett utförligt sätt.

Jag skickade ut intervjufrågorna till valda lärare i förtid för att underlätta för dem. Detta underlättade även för studien då alla samtliga lärare hade förberett sig själva med stödord till varje intervjufråga, och därför blev svaren utförligt besvarade. Ett problem som jag dock fick bemöta var platsen och tiden. En av intervjuerna tog mycket mindre tid än jag förväntat mig. Det var svårt att hitta en tid som passade då lärarna hade fullt upp. Här kände jag att svaren kunde blivit mer utförligt besvarade. Detta kan anses som en nackdel i studien. De tog även längre än förväntat att få tid från de andra två lärarna. Dock gick intervjuerna bra och svaren blev utförligt besvarade. Jag kontaktade en annan lärare utöver de tre; dock kunde inte läraren delta då det var brist på tid och jag själv var tvungen att följa min egna tidsram. Studien blev ändå besvarad, då jag strävade efter en god validitet. Dock kunde reliabiliteten ha blivit högre ifall jag hade fått möjligheten att genomföra

observationer i klassrummen för att se till att resultaten stämmer in och att svaren på intervjufrågorna inte förskönas.

Det skulle ha varit givande om fler lärare hade intervjuats för att få en djupare förståelse och jämförelser mellan olika skolor, men det som stod i vägen var den rådande situationen med covid-19.

6.3 Vidare forskning

Med denna studie har jag velat bidra till ökad kunskap om lärares arbetssätt med nyanlända elever. Det som skulle vara intressant att utveckla vidare är att ha

bilden över hur lärare arbetar i klassrummet. Studien skrevs ur ett lärarperspektiv; dock skulle det vara intressant att undersöka frågorna ur ett elevperspektiv.

6.4 Slutsats

En kvalitativ studie har genomförts där andelen informanter var låg. Oavsett detta har viktigt resultat kommit fram. Resultatet visade att lärare använder sig av olika material i klassrummet. Informanterna påpekade att modersmål är viktigt att ha i skolan eftersom det gynnar de nyanlända eleverna. Lärarna var även överens om att förberedelseklasser är viktigt att ha då de kan få kunskap där innan de placeras i en vanlig klass. Lärare möter på olika utmaningar i klassrummet som kan vara svåra att hantera. Ett exempel är det bristande språket hos eleverna samt bristen på

Referenslista

Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och

kunskapsutveckling under skoltiden. I: Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (red). Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Vetenskapsrådet. Rapport, 2012:5 Bryman, A. & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända

elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bunar, N. (red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & kultur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4 uppl.). Stockholm:

Hallgren & Fallgren.

Jepson Wigg, U. (2016). Betydelsefulla skeden – från introducerande till ordinarie undervisning. I Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.), Skolans möte med nyanlända (s. 65–91). Stockholm: Liber

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). “Welcome to Sweden”: Newly Arrived Students’

Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. Hämtad från:

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167055.1392388472!/menu/standard/ file/Welcome_to_Sweden_nilsson_axelsson.pdf

Regeringen. (2014) Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. Stockholm: Regeringen

Skolinspektionen. (2014). Utbildningen för nyanlända elever. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2017). En bild av Skolinspektionens senaste granskning.

Stockholm. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-

oss/nyheter/sammanfattning-av-skolinspektionens-senaste-granskningar.pdf Skolverket. (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2 uppl.) Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017a). 17 000 fler nyanlända i grundskolan. Stockholm. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/om

oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2017-03-23-17-000-fler- nyanlanda-i-grundskolan

Skolverket. (2017b). Stöttning på olika nivåer. Stockholm. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundskola/033_nyanlandas- sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9- gy_02A_stottning_ny.docx

Skolverket. (2018). Ett inkluderande flerspråkigt klassrum. Stockholm. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-

specialpedagogik/Grundskola/122_Inkludering_och_delaktighet_flersprakighet/del _04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/Ett%20inkluderande%20flerspråkig t%20klassrum.docx

Skolverket. (2019). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm. Hämtad från:

Skolverket. (2020a). Forskning om flerspråkighet. Stockholm. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet

Skolverket. (2020b). Rätt till modersmålsundervisning. Stockholm. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till- modersmalsundervisning

Skolverket. (2020c). Stöd för nyanlända elever. Stockholm.

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/stod-for- nyanlanda-elever

Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wood, D. J., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The Role of Tutoring in Problem Solving. Journal of Child Psychiatry and Psychology, 17, 89-100.

Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological

processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren. Hämtad från:

http://du.diva-

portal.org/smash/get/diva2:564649/FULLTEXT02.pdf?fbclid=IwAR3F6c3KGVNpS Q07KTdD4_bD3_zhSs7DMPwOebZYb-VtQpMgL61oiTjB4W8

Bilaga 1, informationsbrev

Informationsbrev om deltagande i en intervju om flerspråkiga och nyanlända elever i svenskundervisning. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Hej!

Mitt namn är Mariam Habib och jag studerar till grundskolelärare i åk 4–6 vid Mälardalens högskola. Jag håller just nu på att skriva mitt självständiga arbete i ämnet svenska som handlar om flerspråkiga elever i olika skolor. Arbetet utgår från ett lärarperspektiv och hur lärare ser på sina egna arbetssätt gällande elever med ett annat modersmål än svenska.

Syftet för studien är att undersöka hur du som lärare arbetar med flerspråkiga elever i svenska ämnet. Syftet är även för att få mer kunskap om hur lärare anpassar sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag vill genomföra en intervju med dig som kan ta ungefär 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in så jag kan analysera det i min undersökning. Materialet som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt

deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA.

Vill du delta i undersökningen?

JA NEJ

Ort:

Namnunderskrift:

Namnförtydligande:

Om du har vidare funderingar är du välkommen att kontakta mig. Tack för ditt deltagande!

Mariam Habib Tel:

E-post: mmb17001@student.mdh.se

Bilaga 2, intervjufrågor

2. Har du någon erfarenhet av att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever? 3. Berätta lite om din roll som lärare i en klass med nyanlända elever?

4. Hur skulle en typisk lektionsplanering se ut för nyanlända elever? 5. Hur arbetar du för att främja språkinlärningen i svenska ämnet? 6. Vilka förutsättningar känner du att du har i din undervisning och vilka

förutsättningar önskar du att du hade? 7. Ger du en återkoppling till eleverna?

8. Känner du att du stötar på utmaningar eller svårigheter i din undervisning? 9. Vad är den tuffaste utmaningen?

10. Finns det något du tar hänsyn till i din undervisning? (barnets bakgrund, livserfarenhet, tidigare kunskaper)

11. Hur är ditt första möte med en nyanländ elev?

12. Kartlägger skolan elever? Om inte, hur görs det annars? 13. Har eleverna tillgång till modersmålsundervisning?