Nyanlända elever i skolan ur ett lärarperspektiv
En studie om nyanlända elevers språkutveckling
Newly arrived pupils from a teacher's perspective
Mariam Muhnad HabibAkademin för utbildning, kultur Handledare: Eva Sundgren och kommunikation
Svenska Examinator: Karl Ågerup
Självständigt arbete i lärarutbildningen Grundnivå
Akademin för utbildning EXAMENSARBETE
kultur och kommunikation Kurskod 15 hp
Termin 6 År 2020
SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________
Mariam Muhnad Habib
Nyanlända elever i skolan ur ett lärarperspektiv En studie om nyanlända elevers språkutveckling Newly arrived pupils from a teacher's perspective
Årtal 2020 Antal sidor: 35
___________________________________________________________________________ Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.
___________________________________________________________________________ Nyckelord:
Modersmål, nyanländ elev, flerspråkig, svenska som andraspråk, kartläggning, språkutveckling, sociokulturell teori, förberedelseklass.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 5
1.1 Syfte och frågeställning ... 6
2 Bakgrund ... 7 2.1 Skollagen ... 7 2.2 Teori ... 7 2.3 Begreppsdefinition ... 8 3 Tidigare forskning ... 10 4 Metod ... 14 4.1 Urval ... 14
4.2 Beabetning och analys av det insamlade materialet ... 14
4.3 De etiska principerna ... 15
4.4 Genomförande ... 16
4.5 Validitet och reliabilitet... 16
5 Resultat ... 18
5.1 Första skolan – Sara ... 18
5.1.1 Lärares första bemötande och pedagogiska kartläggning av elever ... 18
5.1.2 Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum ... 19
5.1.3 Förutsättningar och utmaningar ... 19
5.2 Skola två – Amanda ... 20
5.2.1 Lärares första bemötande och pedagogisk kartläggning av elever... 20
5.2.2 Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum ... 21
5.2.3 Förutsättningar och utmaningar ... 22
5.3 Skola tre – Karin ... 23
5.3.1 Lärares första bemötande och pedagogisk kartläggning av elev ... 23
5.3.2 Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum ... 24
5.3.3 Förutsättningar och utmaningar ... 25
5.4 Resultatet ur det sociokulturella perspektivet ... 26
6 Diskussion ... 28
6.2 Metoddiskussion ... 31 6.3 Vidare forskning ... 31 6.4 Slutsats ... 32 Referenslista ... 33 Bilaga 1, informationsbrev... 36 Bilaga 2, intervjufrågor ... 38
1 Inledning
Antalet nyanlända barn i Sverige har ökat under de senaste åren. Allt fler skolor tar emot barn som är flerspråkiga, vilket gjort att Sveriges skolor blivit mångkulturella till skillnad från förr (Skolverket 2019). Bunar (2010, s. 72) skriver att lärare måste ha goda kunskaper och förståelse för elevers livsbakgrund. De barn som kommer till Sverige idag skiljer sig åt. Vissa barn som kommer till Sverige har redan en grund att stå på, erfarenheter att gå i skolan och tidigare kunskaper, medan de finns barn som inte haft den möjligheten. Det kan vara svårt för ett barn att börja om på nytt, i ett främmande land, där man har andra synsätt på saker. Det är en viktig faktor att barn som blir placerade i olika skolor ska kunna ges samma möjligheter som alla andra elever. Skolan ska vara ett ställe där elever känner sig trygga att komma till, samtidigt som skolan ska finnas där för att utveckla eleverna till goda samhällsmedborgare.
Det svenska språket är ett redskap för eleverna (Skolverket 2018). För att lära sig ett nytt språk och nå målen krävs det att eleven får olika förutsättningar. Alla elever ska få möjligheten att kunna tänka självständigt, kunna ha förmågan att tänka och
uttrycka sina tankar och känslor. Dock krävs det stöttning från skolan för att eleverna ska bli framgångsrika. Bunar (2010, s. 8) skriver att en gemensam nämnare för elever som är nyanlända är att de är nya i Sverige och nya i det svenska språket och skolan. Det innebär att både eleverna och skolan ställs inför många utmaningar, möjligheter, förväntningar och svårigheter. Många elever klarar inte av skolan då de tycker kraven att nå kunskapsmålen blir för svåra, och en stor anledning är det bristande språket. Lärarnas kompetens är en avgörande faktor för de nyanlända elevernas framgång (Skolverket 2019). Dock framhåller Skolinspektionen (2017) att många lärare brister i att undervisa nyanlända elever som behöver extra stöd i språket, då de inte har
underlag på grund av brist på kunskap om deras bakgrund. Eleven ses istället som ett problem man behöver handskas med.
I denna studie undersöks hur lärare arbetar med att främja nyanlända elevers språkutveckling i ämnet svenska. Förhoppningsvis kommer det att bidra till större kunskap om olika lärarstrategier som används i klassrummet. Studien bygger på semistruktuerade intervjuer med tre olika mellanstadielärare från olika skolor.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur tre olika mellanstadielärare arbetar med nyanlända elever i ämnet svenska. Studien utgår från följande frågeställningar;
- På vilket sätt arbetar lärare med nyanlända elever i svenskundervisningen? - Vilka utmaningar upplever lärare att de möter i en klass med nyanlända
2 Bakgrund
I detta kapitel definieras de begrepp som används i uppsatsen. Den teori som studien utgår från beskrivs också, nämligen Lev Vygotskij sociokulturella teori.
2.1 Skollagen
Idag är det många flyktingar som kommer till Sverige, vilket leder till att antalet nyanlända elever ökar i skolor. I Skollagen (2010) fastställs att alla elever ska få en likvärdig utbildning oavsett deras bakgrund. Det är även nödvändigt att genomföra en bedömning av elevernas kunskaper. Eleverna ska alltid få stöd och stimulans i undervisningen för att kunna utvecklas på bästa sätt.
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
2.2 Teori
Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som grundades av psykologen Lev Vygotskij. Han menar att inlärning sker genom samspel med andra individer (Säljö 2015, s. 94–95). Det blir ett samarbete mellan omgivningen och individen där interaktion sker i olika sociala kontexter. Barnet lär sig inte endast hur man
behärskar språket, utan utvecklar även en identitet och en kunskap om omvärlden. Språket är ett viktigt redskap i den sociokulturella teorin. Det är genom språket en individ kan tolka, analysera och kommunicera med resten av omvärlden. Skolan har
ett ansvar att utveckla kunskaper och kompetenser hos barn för att de sedan ska kunna fungera ute i samhället. En viktig aspekt i undervisningen är att den bidrar till nytta och ny kunskap för eleverna. Vygotskij betonar att det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga för att undervisningen ska kännas meningsfull (Säljö 2015, s. 94–95). Psykologen Jerome Bruner och hans kollegor (Woods, Bruner & Ross, 1976) inspirerades av Vygotskijs tänkande och myntade begreppet stöttning, scaffolding. Med stöttning menar de att läraren finns till hands för eleven på olika sätt, genom att stötta elevens utveckling av kunskaper, begrepp och färdigheter. Stöttningen sker genom planerad undervisning, relevanta aktiviteter och genom att vara lyhörd och anpassa undervisningen (Skolverket 2017b, s. 17). Vidare beskriver Vygotskij (1978, s. 87) att det är viktigt med förebilder och hjälp på traven för att man ska kunna agera självständigt. Det krävs att man skapar målinriktade aktiviteter för eleverna där språket har en avgörande roll. Det handlar om att utmana elever för att utveckla de, och att skapa en kommunikation bland elev och lärare för att språkutvecklingen och relationen ska bli lärorik.
Vygotskij (1978, s. 78–79) talar även om den proximala utvecklingszonen. Den proximala utvecklingszonen handlar om det stöd och den vägledning eleven får med hjälp av en vuxen eller någon mer kunnig, för att kunna ta till sig kunskap. Man använder vanligtvis begreppet när man talar om interaktion mellan vuxen och barn i undervisningen eller vid en aktivitet. Vygotskij menar att en elev oftast är mottaglig gällande ny information i klassrummet. Det är oftast då läraren eller en mer kunnig ger eleven vägledning till olika lösningar på uppgiften. Stödet som ges kan resultera i att barnet behärskar kunskapen och kan prestera på egen hand.
2.3 Begreppsdefinition
Nyanländ elev
Enligt Skollagen 12 a § avses med nyanländ den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet, och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. Regeringen (2014, s. 18) fastställer att en elev som är nyanländ alltid ska bedömas och bedömningen ska användas som
underlag för när placeringen i undervisningen ska ske. Eleven slutar räknas som nyanländ efter att den gått i skolan i fyra år.
Modersmål
Enligt Skolverket (2020b) är modersmål det första språket barnet lär sig. Man kan ha fler än ett modersmål, beroende på de språk som föräldrarna eller vårdnadshavaren talar. Barnet definieras då som flerspråkig.
Flerspråkig
Enligt Skolverket (2020a) kan definitionen av flerspråkighet vara komplext att beskriva. Vissa definierar det som talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk. I denna uppsats utgår begreppet flerspråkig från en individ som talar fler än ett språk.
Förberedelseklass
Regeringen (2014, s. 41) skriver att nyanlända elever som saknar kunskaper i språket ska få undervisning i förberedelseklasser. Vidare skriver Skolverket (2020a) att elever som går i förberedelseklasser får undervisning i andra undervisningsgrupper än den som eleven tillhör annars. Förberedelseklasser ska ge den kunskap som krävs för att den nyanlända eleven ska kunna delta i vanlig undervisning. Elevens undervisning i förberedelseklasser ska avbrytas så fort den bedöms kunna ha tillräckligt goda kunskaper för att delta i ordinarie undervisning. Man får endast gå i en
förberedelseklass i två år.
Svenska som andraspråk och SVA-lärare
Enligt Skolverket (2020c) är svenska som andraspråk en undervisning som ger elever med ett annat modersmål möjligheten att utveckla sig i det svenska språket. SVA-lärare är alltså lärarna som undervisar dessa elever.
3 Tidigare forskning
Nilsson och Axelsson (2013, s. 144–147) valde ut ett antal nyanlända elever i tre skolor och undersökte de utmaningar och möjligheter som de mött i ett vanligt klassrum. Den gemensamma nämnaren för dessa skolor var att alla tog emot
nyanlända elever, placerade dem i olika introduktionskurser och anställde lärare som hjälpte dessa elever med språket. Resultatet visar att eleverna tyckte att det var svårt att börja i en vanlig klass med andra elever eftersom det sätter press på dem.
Författarna skriver även att lärare saknar den kunskap och fokus som krävs för elever som behöver extra stöd i språket. Detta resulterar i att lärarna endast är kunniga i sina egna arbetsområden. Ett exempel är att lärare inte ger tydliga instruktioner eller vilka förväntningar de har på eleverna, utan i många fall är det elevens egna ansvar att ta reda på hur en uppgift ska redogöras. Många gånger förväntas de nyanlända eleverna att göra samma diagnoser och prov som resten av klassen, där de varken får använda sig av ordböcker eller andra hjälpmedel som stödjer dem. Utan stöd
resulterar det i att eleverna misslyckas. Det bristandet stödet bidrar till att eleverna blir frustrerade och till och med kan få ångest, vilket i sin tur gör att de ger upp och tappar motivationen. Eleverna i undersökningen kände mer samhörighet i en
språkverkstad och introduktionsklass än i det vanliga klassrummet. Eleverna menar att i det vanliga klassrummet kan det kännas ensamt och det finns inte lika mycket samhörighet där.
Skolinspektionen (2017, s. 25) har granskat hur skolor arbetar med nyanlända elever för att de ska utvecklas. Granskningarna gav upphov till mycket kritik då skolorna har svårigheter och en låg undervisningsnivå i sin utbildning i relation till nyanlända elever. Oftast brister skolorna i att ta reda på den kunskap och tidigare erfarenheter de nyanlända eleverna har. Detta resulterar i att skolorna inte kan ge eleverna det stöd och den anpassning som behövs för att stimulera deras behov. Granskningen som gjordes visade att många skolor försöker anpassa sig till att ta reda på
information om eleven, men misslyckas. Skolorna misslyckas även i att kartlägga eleverna. Ett annat resultat av granskningen visar att en positiv utveckling sker när skolor tar emot eleverna och kollar till dem i undervisningen. Dock är det många nyanlända elever som går i förberedelseklasser innan de går vidare till en vanlig klass. Detta menar Skolinspektionen (2014 s. 7) kan vara anledningen till att eleverna
förlorar kunskap som de egentligen bör ha. Lärare som intervjuats menar att eleverna som kommer från andra förberedelseklasser inte har tillräcklig kunskap i det svenska språket. Dock varierade detta i de olika skolorna. I vissa skolor hade eleverna övergått till en vanlig klass med andra elever snabbare än i andra skolor. Resultatet visade att eleverna i dessa skolor hade en högre motivation att vilja lära sig.
Skolinspektionen (2014, s. 7–8) gjorde även en granskning som visade att det är en viktig faktor att ta reda på var elever ligger i sitt lärande, hur deras tidigare
erfarenheter ser ut och hur man ska kunna anpassa undervisningen utifrån de förutsättningarna. Granskningen gjordes på olika skolor och resultatet visade att många skolor anpassar sig utifrån de förutsättningarna, men ingen skola gör en ordentlig kartläggning av de nyanlända eleverna. Kartläggningen ska bidra till mer kunskap om eleverna för att man ska kunna planera och anpassa sin undervisning utifrån elevens behov. När ingen ordentlig kartläggning görs bidrar det till att lärarna får mindre kunskap om eleverna samt att det blir en utmaning att anpassa sig till elevernas behov om man inte har något stöd med sig.
I forskningsrapporten Greppa språket (Skolverket 2012, s. 7) beskrivs att samhället idag har blivit mer språkligt heterogent och klassrummet har blivit mer
mångkulturellt än det varit tidigare. För många elever är det vanligt att använda sig av fler än ett språk i vardagen. Dock visar forskningen att det kan vara utmanade för nyanlända elever att lära sig både svenska som vardagsspråk och lära sig svenska som skolspråk. Att lära sig svenska som ett nytt språk innebär att man får arbeta dubbelt. Samtidigt som eleverna behöver lära sig läsa ska de även få arbeta med olika ord och begrepp som finns i skolvärlden. Som lärare man har rollen att hjälpa eleverna i sin språkutveckling, och lära eleverna att växla mellan vardagsspråket och skolspråket (Skolverket 2012, s. 66)
Wedin (2010, s. 6–7) har forskat om interaktion i klassrummet. Hon skriver att läsning är en främjande aspekt i undervisningen. Genom att låta elever läsa i grupp eller enskilt bidrar det till att eleven får en variation i undervisningen och utvecklas i sin läsning. När läraren läser tillsammans med eleverna får de ta del av kunskap från både lärare och sina klasskamraters reflektioner och perspektiv. Vid enskild läsning utmanas eleven genom att kunna handskas med en egen text själv. Wedin hävdar att läsningen bidrar till att eleverna lär sig en textuppbyggnad, vilket är en positiv fördel.
Dock skriver Wedin (2011, s. 210–211) att en nyanländ elev tillbringar mer tid i ett svenskt klassrum med elever som kommit längre i språket. De nyanlända eleverna får endast några få timmars undervisning i veckan i svenska som andraspråk och
modersmålsundervisning. Eleven bör få mer hjälp för att kunna utveckla ett
vardagsspråk i svenska och samtidigt utveckla svenska som undervisningsspråk där de lär sig ny kunskap. Kraven som ställs på nyanlända elever upplevs vara för höga i den undervisning som de deltar i.
Enligt Gibbons (2016) bör en återkoppling alltid vara planerad i en undervisning där man samtalar och diskuterar med eleverna. Det är läraren som måste skapa en bra planering för att undervisningen ska vara utvecklande för eleverna med kunskaper som är betydelsefulla för att förstå det nya språket. Nyanlända elever som går i förberedelseklasser bör alltid ha tydliga genomgångar för att inte bli förvirrade, då eleverna inte har så stort ordförråd i svenskan. Man bör sedan tidigare vara medveten om vilka erfarenheter och kunskaper eleverna bär på för att veta hur man ska anpassa sin undervisning. Bunar (2014, s.72) skriver i sin forskningsöversikt att flerspråkiga och nyanlända elever ägnar mycket tid åt att lära sig det svenska språket samtidigt som de ska ägna sig åt att lära sig skolans övriga ämnen. Detta skapar en förvirring samt att eleverna blir omotiverade eftersom det sätter press på eleven. Alla elever som inte uppnår förstaspråknivån ska läsa svenska som andraspråk där de tränar på uttal, ordförråd, grammatik, textstruktur och samtal. Dock är det många föräldrar som missförstår vad svenska som andraspråk handlar om och inte låter barnen läsa ämnet. Vidare skriver Bunar (2014, s. 69) att det brister i att använda elevers
modersmål i skolans arbete, till exempel att en lärare hjälper eleven med uppgifter på deras egna modersmål samtidigt som de översätts till svenska.
Kaya (2016, s. 21–22) skriver att lärare som undervisar nyanlända elever bör ha kompetensen och kunskapen för att undervisa elever som håller på att lära sig svenska. Dock visar många undersökningar att lärare saknar kompetensen och kunskapen för att undervisa nyanlända elever. Detta i sin tur påverkar lärares förmågor att kunna planera, genomföra och anpassa undervisningen utifrån
elevernas behov. Dock beskriver författaren olika arbetssätt som kan vara främjande för lärare att använda sig av i sin planering. Att utgå från elevernas behov och
erfarenheter är det viktigaste för att eleven ska känna sig trygg. Man bör arbeta aktivt med eleverna så de känner sig socialt inkluderade. Kaya (2016, s. 51) tar även upp att
modersmålen bör finnas med i undervisning som resurs. Eleverna ska kunna
utmanas och stöttas samtidigt som man skapar en trygg klassrumsmiljö för eleven. Även Axelsson och Magnusson (2012, s. 302) betonar att modersmål är en viktig faktor i undervisningen. Att ha modersmål i skolan är en bakgrundsfaktor för en positiv skolgång. För elever som inte lärt sig det svenska språket fullt ut är modersmålutvecklingen en betydelsefull aspekt i undervisningen. Modersmålet används som ett redskap när elever ska ta till sig kunskap. Att skolan ger
studiehandledning på modersmål är för det mesta en betydelsefull faktor.
Jepson Wigg (2016, s. 66–67) redogör för en studie baserad på nyanlända elevers erfarenhet och inkludering i svenska skolor. Jepson Wigg framhåller att elever har olika behov beroende på var de kommer ifrån och hur deras tidigare skolbakgrund ser ut. Det är viktigt att skapa ett bra första möte med den nyanlända eleven. Genom att skapa ett bra första möte skapas även relationer. En bra relation med eleven är viktigt, så att den ska känna sig välkomnad och mottagen.
4 Metod
I detta kapitel presenteras vilken metod som valts till studien och ges en beskrivning av urval, genomförande, bearbetning och analys. De forskningsetiska principerna samt validitet och reliabilitet förklaras också.
4.1 Urval
Denna studie genomfördes på tre olika skolor för att få en variation och olika
tankesätt för att få svar på frågeställningarna. Fokus i studien är riktat mot svenska som andraspråkslärare som arbetar med nyanlända elever. Ett subjektivt urval gjordes i valet av lärare. Ett subjektivt urval innebär att lärare som valts ut har tidigare kännedom om ämnet som är relevant för området som valts, vilket jag anser vara till stor fördel (Denscombe 2018, s. 67). Lärarna som intervjuats är anonyma och beskrivs med fiktiva namn. De benämns som Sara, Amanda och Karin. Jag skickade ut ett informationsbrev via mejl till de valda skolorna i Eskilstuna där jag berättade om studiens syfte (se bilaga 1). I mejlet beskrev jag vilka lärare som jag önskade skulle ställa upp på intervjuerna. Urvalet av skolor fokuserade främst på de som tar emot nyanlända elever och är mångkulturella.
4.2 Beabetning och analys av det insamlade materialet
Den datainsamling som användes i undersökningen är kvalitativa semistruktuerade intervjuer. Intervjuerna utgick från en intervjuguide (se bilaga 2) med olika frågor som ställdes till informanterna. Beroende på svaren från informanterna ställdes följdfrågor, detta för att utveckla materialet (Denscombe, 2018, s. 160).
Informanterna fick själva bestämma hur intervjuerna skulle genomföras, antingen genom telefonsamtal eller att träffas i skolan. Innan intervjuerna genomfördes fick informanterna ett informationsbrev om de etiska principerna och hur dessa
behandlas i studien (se bilaga 1). I brevet fick varje intervjuperson skriva under ifall de ville delta eller inte. Alla intervjuer som genomfördes spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Efter varje intervju gick jag igenom inspelningarna och transkriberade innehållet för att analysera resultatet. Transkribering innebär att det inspelade materialet överförs till ett skriftligt format, (Denscombe, 2018, s. 287).
ut all nödvändig fakta och markerade alla relevanta nyckelord till studien. Därefter kategoriserade jag svaren och fick då fram några huvudteman, nämligen lärarens
första bemötande och pedagogisk kartläggning av elever, anpassningar i ett flerspråkigt klassrum och förutsättningar och utmaningar.
4.3 De etiska principerna
De etiska principerna är en viktig faktor i denna studie. Enligt Vetenskapsrådet
(2017, s. 6) finns det fyra riktlinjer som ska följas under en intervju: samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet och nyttjandekravet. Dessa principer bygger på en försäkran att undersökning som görs inte ska komma ut till någon annan.
Samtyckeskravet handlar om att deltagarna i intervjun själva får avgöra om de vill
delta i en undersökning. Man kan även välja att avbryta sitt deltagande om man känner att man inte längre vill delta. (Vetenskapsrådet, 2017, s. 9).
Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som samlats in från deltagarna ska
förvaras så att ingen obehörig inte kommer åt data (Vetenskapsrådet, 2017, s. 12)
Informationskravet innebär att deltagarna får information om varför
undersökningen görs, vad syftet är och vad den handlar om (Vetenskapsrådet, 2017, s. 7)
Den sista, nyttjandekravet, handlar om att den insamlade informationen endast används för undersökningens syfte och inte lånas eller används för annat syfte (Vetenskapsrådet, 2017, s. 14)
I studien som genomfördes var det viktigt att deltagarna fick information om de etiska principerna och hur deras deltagande påverkar undersökningen. Innan intervjun skrev jag ett informationsbrev där jag presenterade mig själv, arbetet och undersökningen. I brevet beskrev jag även undersökningens syfte och hur
informationen skulle tas till vara. Deltagarna fick själva bestämma om de ville delta och all information som samlas har endast jag tillgång till och ingen annan obehörig. Min kontaktinformation fanns också med i brevet, ifall något skulle vara otydligt.
4.4 Genomförande
På grund av den rådande situationen med Covid-19 fanns det ingen möjlighet att träffa alla lärarna, utan intervjuerna fick ske online med webkamera. Dock skedde en intervju personligt där jag fick träffa läraren i skolan. Alla tre intervjuerna skedde inom loppet av en vecka. I alla tre intervjuerna började jag med att intervjua lärarna lite smått om arbetet de gör och de fick presentera sig själva för mig. Detta var endast för att intervjun skulle fortsätta med att lärarna kände sig trygga och avslappnade. Jag gick vidare till huvudfrågorna och lärarna fick prata fritt. Jag flikade in lite då och då för att ställa följdfrågor som var relevanta. Den första och andra intervjun tog ungefär 35 minuter och den tredje intervjun tog ungefär 50 minuter.
Den första skolan är min fältstudieskola. Skolan består mestadels av enspråkiga elever. Läraren som intervjuades är ämneslärare, men har på senare tid arbetat som svenska för andraspråkslärare. Läraren i den skolan samarbetar med de andra
lärarna i samma årskurs för att eleverna ska få bästa möjliga hjälp. I den andra skolan är majoriteten flerspråkiga elever. Här finns det språkstödjare och språkverkstad till hjälp. Läraren är även ämneslärare och har bara några års erfarenhet. Den tredje skolan är blandad med både flerspråkiga och enspråkiga elever. Denna intervju tog längre tid än förväntat, då en elev kom in under online-mötet och behövde hjälp. Eleven fick sitta med tillsammans med läraren, vilket gjorde att vi fick upprepa frågor och svar flera gånger. Det går inte att utesluta att detta kan ha påverkat lärarens svar.
4.5 Validitet och reliabilitet
Bryman (2018, s. 73) beskriver begreppet validitet som ett mått som mäter hur väl resultatet stämmer in med verkligheten. Validiteten i denna studie har ständigt reflekterats över och jag har försökt bedöma hur värdefullt resultatet är utifrån det insamlade materialet. Lärarna som intervjuades valdes utifrån att de har erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever, samt att jag själv har befunnit mig på den ena skolan tidigare där jag fått hålla i lektioner och varit med i verksamheten.
Reliabiliteten handlar om resultatet skulle bli detsamma ifall studien hade genomförts igen. Bryman (2018, s. 72) menar att det kan vara svårt att veta hur reliabel en studie egentligen är, men det finns olika metoder för att stärka
Då kan man gå tillbaka till materialet och lyssna på informanternas svar flera gånger. I denna studie spelades intervjuerna in för att kontrollera svaren.
5 Resultat
I detta kapitel beskrivs resultatet. Det är uppdelat i tre avsnitt där lärarna i de olika skolorna beskrivs enskilt. Varje avsnitt är uppdelat i de tre teman som min analys av materialet ledde till.
5.1 Första skolan – Sara
Sara har arbetat med nyanlända och flerspråkiga elever i cirka tre år. I nuläget undervisar hon årskurs 4–6 i en mångkulturell skola där mer än hälften av eleverna har en invandrarbakgrund.
5.1.1 Lärares första bemötande och pedagogiska kartläggning av elever
I första mötet med en nyanländ elev försöker Sara alltid ta hänsyn till att eleven har kommit till skolan med andra omständigheter. Hon försöker alltid ta hänsyn till eleven genom att anpassa sig utifrån den bakgrund eleven har. Hon framhåller att vissa elever kommer till Sverige med en traumatiserad bakgrund och en sådan aspekt kan skapa stressreaktioner hos en elev. Därför är det viktigt att inte gå för fort fram. En annan viktig aspekt som Sara nämner är att alltid försöka ha en positiv attityd gentemot dessa elever och höga förväntningar. Hon säger att det gynnar elevens motivation och att det leder till goda resultat om eleven vet vad som förväntas
samtidigt som eleven vet att läraren tror på eleven och har en positiv inställning. Det krävs att göra eleverna delaktiga i undervisningen för att de inte ska känna ett
utanförskap. Dock poängterar Sara att hon saknar kartläggningsmaterial, då det skulle underlätta för henne ifall något sådant existerade:
När jag arbetar med nyanlända elever saknas kartläggningen, och jag tror även vi inte är så bra på att kartlägga eleverna. Det är så klart väldigt dåligt då många bitar saknas under elevens utveckling.
Sara säger att det är svårt att veta någonting om eleverna, förutom den information som kommer från eleven och vårdnadshavarna. Det är svårt att veta hur mycket skolerfarenhet eleven har och hur den ligger till kunskapsmässigt. Viktigt är dock, påpekar Sara, att eleverna går till en förberedelseklass ungefär tre gånger i veckan.
Detta gynnar klassläraren då en mindre kartläggning sker där, vilket underlättar arbetet för henne.
5.1.2 Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum
Sara planerar alltid sin undervisning utifrån elevernas förutsättningar, vilken bakgrund eleven har och hur mycket skolbakgrund elever har haft. Hon tar reda på elevernas gruppnivåer. I sin planering brukar hon alltid förenkla elevens text eller skapa en undervisning som anpassas utifrån eleven så alla ska ha möjligheten att delta. Hon använder inte samma material till den nyanlända eleven som hon använder till resterande i klassen, utan uppgifterna brukar främst vara anpassade utifrån de behov eleven har:
När jag planerar mina undervisningar brukar jag avgränsa mina uppgifter utifrån elevernas olika behov och förutsättningar, att till exempel förenkla material eller texter till en specifik elev eller elever. Sedan är det ett stort ansvar att hela tiden göra sådana planeringar, därför brukar de nyanlända eleverna gå till svenska A-lärare ungefär tre gånger i veckan för att utveckla sitt svenska språk
Hon berättar att eleverna även får språkhandledning två gånger i veckan, vilket innebär att eleven får stöd i sitt hemspråk. Utöver det brukar Saras lektioner vara ganska strukturerade. Främst är det viktigt att skriva på tavlan hur dagens lektion ser ut och vad syftet är med arbetet som ska göras. Det är viktigt att vara noga med att gå igenom en text eller läsförståelse genom att läsa högt tillsammans med eleverna och avsluta med begrepp och ord som är lite svåra som man går igenom. Sara säger också att det är viktigt att använda bilder för att visa klassen samtidigt som man låter eleverna i klassen få chansa och ha möjligheten att räcka upp handen.
5.1.3 Förutsättningar och utmaningar
Den förutsättning Sara önskar hon hade i sitt klassrum är en språkhandledare på heltid i klassrummet. Hon anser att det är en viktig faktor att de elever som inte har det svenska språket i bagaget får det stöd och den hjälp som behövs. I nuläget har skolan inte råd eller tillgång till det, vilket gjort att eleverna i klassrummet hamnar efter i skolutveckling. Den största utmaningen som Sara stöter på är just att eleverna
brister i det svenska språket och det blir ansträngande för henne att inte alltid veta huruvida eleven förstår eller inte. Sara fortsätter med att beskriva att själva nivån på språket i klassrummet är väldigt låg vare sig eleven är född i Sverige eller någon annanstans. Så här beskriver Sara situationen:
Problemet är ju att vi inte har råd att anställa en extra massa lärare för att sedan sätta dem i olika klassrum och få hjälp. Alla önskar att det var så… men det är det absolut inte. Vi behöver hjälp. Jag har 32 elever i mitt klassrum och det är tufft att veta att det sitter en elev här och inte har någon aning om vad jag säger eller vad som försiggår i klassrummet. Det är tufft att veta att 20 av dessa 32 elever behöver hjälp med språket och jag är ensam med att lära ut.
Det är inte endast språket som är tufft, utan det är massa begrepp och nya termer som eleven ska lära sig. Det blir för svårt att lära sig ett helt nytt språk samtidigt som de ska lära sig andra ämnen. Dock tycker Sara att det som förenklat arbetet är att eleven arbetar i ett socialt klassrum där eleverna hjälper varandra.
5.2 Skola två – Amanda
Amanda har arbetat med nyanlända elever i över 20 år. Hon har undervisat
flerspråkiga elever i flera olika skolor, både mångkulturella och enspråkiga. Allmänt förklarar Amanda att hon vet hur man arbetar med nyanlända elever då hon har erfarenheter sedan långt tillbaka.
5.2.1 Lärares första bemötande och pedagogisk kartläggning av elever
I skolan hon arbetar i idag möter Amanda elever med en positiv inställning och höga förväntningar. Hon anser att det är viktigt att eleverna känner sig välkomnade in till skolan eftersom hon inte vet vad eleverna har med sig i bagaget när det kommer. Hon försöker alltid ta reda på elevernas bakgrund och vilka förkunskaper de har innan hon planerar sin undervisning. Det som dock brister är den pedagogiska
kartläggningen av eleverna. Amanda förklarar att de nyanlända eleverna bör
kartläggas för att se vad man har att jobba med, men den kartläggningen blir aldrig fullständig. Hon anser att den bristen är negativ då man inte riktigt lär sig om elevernas bakgrund och brister samt vilka förmågor de har. Skolan har ingen
förberedelseklass, men när den fanns för flera år sedan brukade man kartlägga eleverna vid välkomsten. Idag har eleverna inga kartläggningar, men Amanda säger att det beror på tidsbrist:
Det är självklart väldigt bra att kartlägga eleverna och få med sig en kartläggning när de kommer till klassrummet, men dock finns det inte tid för sånt och ingen tar tag i det heller. Jag skulle nog säga att det är väldigt negativt då man inte alltid vet hur anpassningen av eleven ska ges direkt
Dock fortsätter Amanda med att berätta att hon kartlägger eleverna själv då hon hinner se under resans gång vad eleverna behöver träna på och vad de behöver utveckla. Det är som en sorts kartläggning, säger hon, men inte så strukturerad och skriven som den bör vara.
5.2.2 Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum
I planeringen tittar Amanda mycket på de elever hon har, vilka erfarenheter och förkunskaper de har. Hon tar reda på elevernas behov och vad de ska lära sig. Kunskapskraven är även i fokus då det är något hon måste gå efter. Amanda brukar planera sin undervisning väldigt noggrant då hon funderar mycket på vad hon ska lära ut och på vilket sätt. Eleverna arbetar väldigt mycket tillsammans med läraren. De läser texter tillsammans och stannar upp på alla ord som är svåra. Det är viktigt, säger Amanda, att visa med bilder och rita för att eleverna ska få ta del av det visuella:
Jag brukar alltid säga att det är bra att titta på filmer innan och hitta mycket fakta innan man påbörjar något. Det är bra att fråga eleverna: Vad vet du om detta? Är en elev helt nyanländ så sätter man inte en faktatext i händerna på den det första man gör, utan i planeringen fokuserar man på att de ska lära sig språket.
Amanda fortsätter med att säga att hon tar hänsyn till att eleverna lär sig andra ämnen och inte bara svenska. Hon vet att det kan vara svårt och därför anpassar hon mycket av sin undervisning för att eleverna inte ska känna att de tappar motivationen för att de inte förstår. Det viktigaste är att prata mycket med eleverna och ge dem
mycket taltid så de vågar prata. Ett stort fokus i undervisningen är att alltid börja med att presentera ett nytt område med bilder. Så här beskriver Amanda arbetet:
När jag vet att eleverna kan mer, då börjar jag med läsningen. Jag brukar läsa om sånt som de känner till eller har kunskaper om. Vi läser tillsammans, skriver tillsammans. Ibland tar jag ut eleverna på utflykt där de tar bilder på olika saker och sedan får återberätta med sina egna ord om vad som hänt just där och då. Jag försöker alltid gå utifrån barnen själva och vad de kan.
Om eleverna ska skriva en text brukar Amanda hjälpa dem genom att de skriver en text tillsammans. När man känner att eleverna kan och har lärt sig försöker hon placera eleverna två och två. På det sättet samspelar eleverna med varandra och lär sig ifrån varandra. Det sista steget är att eleverna ska skriva själv, när Amanda väl känner att det är dags och de har den kunskapen som krävs. Hon brukar även planera in tid i undervisningen för återkoppling. Hon menar att det är viktigt att återkoppla till eleverna i slutet av undervisningen så de vet hur de ligger till och vad de ska tänka på till nästa gång.
5.2.3 Förutsättningar och utmaningar
De förutsättningar och utmaningar som Amanda möter är främst att eleverna är olika, har olika behov och har olika bakgrund/förutsättningar. Den största
utmaningen som Amanda möter är den brist skolan har gällande förberedelseklass:
Vi hade en förberedelseklass innan men de har tagit bort den för några år sen. Nu ska de ut direkt. Jag känner väl att förståelsen från lärare inte alltid finns fullt ut. En del lärare tänker inte hur svårt det är för en nyanländ elev. De förväntas göra saker som till exempel elever som är födda i Sverige gör, så ser det ut i läroplanen och
styrdokument. Det finns inte särskilda kunskapskrav om du är nyanländ
Det blir inte så mycket anpassningar för eleverna, då de måste hålla på med samma saker som resten av eleverna i klassen. Amanda känner mest att som lärare kan man skapa en okunskap kring dessa elever samt att man inte alltid hinner lägga all sin fokus på endast de eleverna. Vidare säger Amanda att bara för att en elev har ett bra
ytflyt betyder det inte att den förstår allting. En utmaning är främst att det är stora skillnader på barnen. De kommer från olika länder, har olika skolbakgrund och olika skoltraditioner. Vissa elever som kommer från vissa länder har det svårare än andra som kommer från andra länder. Eleverna är inte endast nya i ett helt främmande land, utan de bär med sig mycket i bagaget.
5.3 Skola tre – Karin
Karin är en mellanstadielärare som har arbetat med nyanlända elever i bara några få år. Dock har hon arbetat med nyanlända och flerspråkiga elever i mångkulturella skolor och vet hur man anpassar sig utefter det. Just nu arbetar Karin i en skola som är blandad med både mångkulturella och enspråkiga elever.
5.3.1 Lärares första bemötande och pedagogisk kartläggning av elev
Vid det första mötet med nyanlända elever är det viktigt att få eleverna att känna sig trygga och välkomnade, säger Karin. Hon anser att det är viktigt att skapa en bra kontakt till eleven och ta reda på elevens erfarenheter och intressen den har;
Det viktigaste för mig i mötet med den nyanlända eleven är att skapa en god relation till eleverna och lägga ner tid på att lära mig deras styrkor och
svagheter. Att skapa goda relationer till eleverna redan från början är viktigt för att kunna skapa en trygghet för eleven. Skolan blir en trygg plats för eleven
Hon säger att en pedagogisk kartläggning är väldigt viktigt för henne i
undervisningen. Karin samarbetar med EHT (elevhälsoteamet) där de gemensamt kartlägger den nyanlända eleven. I kartläggningen ingår elevens bakgrund, vilken tidigare kunskap eleven har, var den brister och vilka styrkor eleven har. Med kartläggningen diskuteras olika hjälpmedel och lösningar som bidrar till elevens utveckling. Karin brukar även kartlägga eleven själv då hon anser att hon känner eleven bäst och ser utvecklingen genom tiden. De flesta nyanlända elever som kartläggs brukar få undervisning i förberedelseklasser tre gånger i veckan, medan andra elever placeras direkt i ett vanligt klassrum. Detta är beroende av vilken
skolbakgrund eleven har med sig sedan tidigare. Vissa elever som kommer från andra länder har inte med sig någon skolbakgrund, säger Karin. Dessa elever brukar få en
individanpassad undervisning i språkverkstad eller ett förberedelseklassrum. För elever som redan har en annan skolbakgrund brukar anpassningen ske utifrån deras tidigare kunskaper.
5.3.2 Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum
I planeringen som Karin brukar använda sig tycker hon att hörselhjälpmedel i form av inläsningstjänst är ett bra hjälpmedel som utvecklar nyanländas uttal på svenska. De får olika möjligheter att lyssna på olika läromedel samtidigt som de läser.
Inläsningstjänsten innehåller även flera språk, vilket Karin anser är bra då eleverna kan lyssna på sitt egna modersmål samtidigt som de lyssnar på svenska. Hon
använder även sig mycket av visuellt stöd i form av bilder och tankekartor då hon lagt märke till att det är en viktig faktor i undervisningen. Hon säger att en del elever har svårt att ta till sig information genom att endast lyssna; många elever behöver se bilder eller läsa det som sägs för att lära sig.
Anpassning sker även mycket genom repetitioner. Detta menar Karin är nödvändigt i undervisningen med nyanlända och flerspråkiga elever så eleverna kan delta i
undervisningen och förstå fullt ut. Men språket är det som anpassas mest, då många elever i klassrummet inte förstår. En anpassning som Karin brukar göra är att sätta en mer kunnig elev bredvid en elev som inte kan så bra svenska än:
Under mina år som jag arbetat har jag lärt mig att ibland gynnas det av att sätta en elev med svensk bakgrund eller mer kunnig i språket med en elev som brister. Detta gynnar inte bara mig som lärare utan även eleven som brister i språket. Eleven hittar en vän som den kan kommunicera med och ta hjälp av… Det gynnar inte bara elevens språk utan eleven får öva på att prata konstant.
Karin fortsätter med att berätta att kroppsspråket är något hon tänker på konstant i sin undervisning. Att uttrycka sig mer kroppsligt menar hon gynnar eleverna på ett effektivt sätt. Att visa med kroppsspråk samtidigt som man pratar har hon märkt fångar elevens uppmärksamhet och det leder till att de förstår bättre. Det kan vara genom att prata om något samtidigt som man pekar på det föremålet.
5.3.3 Förutsättningar och utmaningar
När Karin skulle besvara vilka utmaningar hon stötte på i klassrummet, poängterade hon ut att elevens hälsa kan bli en utmaning. Hon har stött på många nyanlända eleven som känner sig omotiverade i klassrummet eftersom de inte förstår undervisningen helt. Detta menar hon bidrar till att eleverna inte känner sig
tillräckliga och känner att de inte får stödet fullt ut. Dock anser Karin att hon finner mindre utmaningar när eleverna har kommit ifrån förberedelseklasser. Anledningen är främst för att eleverna redan lär sig en hel del där innan de får undervisning i vanligt klassrum. Dock anser hon att det fortfarande framkommer utmaningar i klassrummet när elevernas svenska språk brister:
Min främsta önskan är att de hade funnits en lärarassistent eller klassresurs i klassrummet. Det hade ju underlättat en hel del för mig när eleverna exempelvis räcker upp handen och vill ha hjälp. Man kan säga att det hade varit en förstärkning i klassrummet
Vidare förklarar Karin att det är svårt att hitta material som alltid passar alla elevers behov i klassrummet:
Jag tycker nästan att det är svårt att finna en balans känns det som... ibland brukar jag nästan känna att det är så många elever som måste tillfredsställas att det nästan känns som en ständig utmaning jag måste handskas med.
Karin säger att det är en utmaning att anpassa sin undervisning utifrån elevernas behov hela tiden:
Det är en tuff uppgift… men man får bita i det sura äpplet och göra det ändå. Det är viktigt för eleven för att själva undervisningen ska bli givande. Det är även ett sätt för mig att se om eleverna hänger med undervisningen trots den anpassningen.
Dock är det en nödvändig faktor som bör göras för att eleverna ska få den bästa möjliga utvecklingen. Men även grupparbeten är väldigt viktigt för elevernas
utvecklande. Karin säger att det är en förutsättning att låta eleverna arbete i grupp i undervisningen. Detta skapar en kommunikation bland eleverna där de socialt får samspela med varandra. Vidare förklarar Karin att det även är viktigt att utmana eleverna, speciellt de som har fått grunden i språket och kan klara sig självständigt. En viktig faktor som Karin poängterar är dock att vissa elever känner sig omotiverade i ett klassrum med elever som behärskar språket. Hon säger att många elever inte känner sig välkomnade där som de gör i en förberedelseklass med andra nyanlända elever. Detta ser Karin som en utmaning, eftersom hon anser att trygghet och motivation är två viktiga grundpelare i undervisningen för att den ska bli
betydelsefull. En sista utmaning som Karin stöter på är att språkverkstad inte alltid finnas tillgängligt. Det skulle underlätta ifall det fanns, så eleverna kunde vara någonstans när de behövde hjälp.
5.4 Resultatet ur det sociokulturella perspektivet
Alla tre lärarnas arbetssätt kan kopplas till det sociokulturella perspektivet. Säljö (2015) beskriver att det sociokulturella perspektivet fokuserar mycket på att elever utvecklas när de får samspela med en annan individ i klassrummet. I Sara, Amanda och Karins klassrum är det ett stort fokus på att eleverna ska få samspela med andra elever i klassrummet för att utvecklas.
I alla tre lärares klassrum försöker de skapa goda relationer till eleverna genom att de tar hänsyn till den bakgrund eleverna kommer ifrån och att alla har olika
omständigheter i livet. Vygotskij (1978) menar att det är viktigt att kommunikationen mellan en lärare och elev är bra, för att samspelet ska bli bra. Det är även viktigt att låta eleverna delta i undervisningen, vilket Sara påpekar är viktigt.
Vygotskij (1978) betonar också att det är viktigt att utmana eleverna för att de ska kunna agera självständigt. Kommunikationen mellan elev och lärare är viktigt för att eleverna ska få en så betydelsefull utveckling. I alla tre skolor är kommunikationen och första mötet med eleven viktigt för lärarna. De anser att de är viktigt att bemöta eleven på ett sätt som gör att eleven känner sig trygg och välkomnad. Detta gynnar relationen mellan elev och lärare, men även kommunikationen. Karin hävdar också att det är viktigt att utmana eleverna som har kommit lite längre i språkutvecklingen.
Vygotskijs proximala utvecklingszon kan kopplas till Amanda och Saras klassrum. I båda lärarnas klassrum försöker lärarna placera de nyanlända eleverna med
bristande kunskaper i det svenska språket med en mer kunskapsrik elev i
klassrummet. Säljö (2015) skriver att det främjar elevers lärande när en elev får stöd av en mer kunnig person, så att den får hjälp på vägen.
Utifrån lärarnas beskrivning vad gäller relationen med eleven påpekar alla att stöttning är viktigt för elevens utveckling. Stöttning, scaffolding är ett centralt
begrepp i den sociokulturella teorin som går att koppla till lärarnas tänkande (Woods, Bruner & Ross, 1976). Karin framhåller att ett betydelsefullt läromedel i klassrummet är visuellt stöd, såsom bilder och tankekartor. Detta gynnar elever som har svårt att ta till sig information och istället kan använda sig av det visuella som stöd. Alla tre skolor försöker hitta material som passar elevernas utveckling för att kunna ge det stöd som eleverna behöver.
I Karins klassrum såg hon det som en förutsättning att eleverna får arbeta i grupp med varandra. Amanda hävdade samma sak, beroende på var eleverna låg
kunskapsmässigt. I den sociokulturella teorin pratas det mycket om lärandet utifrån ett socialt samspel. Detta kan kopplas till både Karin och Amandas arbetssätt
samtidigt som det kopplas till den proximala utvecklingszonen där eleverna hjälper varandra.
6 Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet i samband med tidigare forskning. I avsnitt 2 finns en metoddiskussion och i det sista avsnittet ges förslag till vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Det framgår av resultatet att alla intervjuade lärare försökte visa en positiv inställning i det första mötet med de nyanlända eleverna. Lärarna menar att det är viktigt att bemötandet blir bra för att eleven ska känna att de har kommit till en trygg plats. I alla intervjuer berättade lärarna att det är viktigt med en bra kontakt och relation till eleven, där man bland annat försöker få reda på vilka tidigare erfarenheter och intressen eleven har. Gibbons (2016) hävdar att det är viktigt att vara medveten om elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Även Jepson Wigg (2016) menar att det är viktigt att första mötet med eleven blir bra för att skapa en relation till eleven. Det är genom trygghet som eleven känner sig välkomnad och mottagen. Dock anser jag att det under intervjuns gång visar sig att de lärare som försökte skapa en
förståelse för elevens tidigare bakgrund och kunskaper även brast i det. Två av de tre lärarna som intervjuades anser att det är svårt att ta reda på elevernas kunskaper utan en ordentlig kartläggning. Skolinspektionen (2014) gjorde en granskning som visade att många skolor brister att göra en ordentlig kartläggning av eleverna. Detta bidrar till att lärarna får mindre kunskap om eleverna, vilket resulterar i att det blir svårt att anpassa undervisningen. Skolinspektionen (2017) gjorde även en annan granskning som visade att många skolor brister i att ta reda på elevers kunskaper och tidigare erfarenheter. I mina intervjuer framgick att alla lärare ville ha en
kartläggning av eleverna; dock gjordes ingen kartläggning i två av skolorna. I den första skolan, där Sara arbetar, saknades kartläggningsmaterial. Hon säger att utan en kartläggning känns det som att många bitar saknas i eleven utveckling som hon gärna hade velat veta. Detta resulterar i att det blir svårt att visa var eleven ligger kunskapsmässigt. I den andra skolan blir kartläggningen inte fullständig på grund av tidsbrist. Dock kartlägger Amanda eleverna själv då och då. Detta tyder på att
Skolinspektionens två granskningar stämmer överens med resultatet av intervjuerna. I en av intervjuerna framgick tydligt att det är en negativ faktor att kartläggningen inte sker, eftersom man inte får reda på elevernas kunskaper och förmågor.
I undersökningen gjord av Kaya (2016) framgår det att många lärare saknar kompetensen och kunskapen att undervisa nyanlända elever. Dock menar Kaya (2016) att det finns olika arbetssätt att arbeta med eleverna för att de ska känna sig socialt inkluderade. Elever ska utmanas för att de ska kunna utvecklas i sin kunskap. I skolan som Karin arbetar i berättade hon att det är viktigt att utmana eleverna, för att de ska kunna klara det självständigt senare. Detta kan kopplas till Kayas (2016) undersökning.
I mitt resultat framgick det att lärarna som intervjuades var överens om att
modersmål är en viktig faktor i en skola. Forskare som bland annat Kaya (2016) och Axelsson och Magnusson (2012) har påpekat att modersmål bör finnas med i
undervisningen som en resurs. Även Bunar (2014) påpekar att modersmålslärare bör hjälpa eleven med sitt modersmål, exempelvis att en uppgift översätts till svenska. Modersmålet används som ett redskap i undervisningen när elever som inte kommit långt i språkutvecklingen ska ta till sig kunskap. I min undersökning påpekade
lärarna även att modersmål i undervisning är en viktig aspekt. I den andra skolan där Amanda arbetar använder de studiehandledning på modersmål i skolan. Detta
gynnar enligt Axelsson och Magnusson (2012) elevernas skolframgång. Även Sara beskriver att eleverna får handledning på sitt egna modersmål två gånger i veckan, vilket gynnar eleverna.
När lärarna fick besvara frågan om de utmaningar och förutsättning de stötte på i klassrummet svarade Karin att en av utmaningarna hon stötte på är att många
nyanlända elever känner sig omotiverade i klassrummet eftersom de inte hänger med på grund av det bristande språket. Vidare beskriver Amanda att eleverna i
klassrummet måste hålla på med samma saker som resten av eleverna i klassrummet. Det kopplas till Nilsson och Axelssons (2013) forskning som betonar att många
nyanlända elever gör samma saker i klassrummet som sina klasskamrater. Vid prov och diagnoser får eleverna inte använda sig av något extrastöd eller hjälpmedel, som ordbok, vilket försvårar undervisningen. Detta bidrar till att eleverna får en känsla av otrygghet. Dock poängterar de intervjuade lärarna att det är brist på
förberedelseklass och språkverkstad i skolorna. Det finns inte alltid tillgängligt, vilket försvårar undervisningen i det vanliga klassrummet. Axelsson och Nilsson (2013) menar att det underlättar för elever som går i förberedelseklass eller språkverkstad då de känner mer samhörighet bland elever som ligger på samma nivå. Wedin (2011)
skriver att eleven tillbringar mer tid i ett svenskt klassrum än i svenska som
andraspråks- eller modersmålsundervisning. Elever bör ha mer tid för att utveckla sitt språk. Även detta kan kopplas till informanternas svar om mer undervisning och stöd för de nyanlända eleverna.
Granskningen av Skolinspektionen (2017) visar att många nyanlända elever går i förberedelseklasser innan de går vidare till en vanlig klass och att detta kan vara anledning till att elever förlorar kunskap som de bör ha. Detta stämmer inte överens med Karins svar, då hon anser att hon finner en mindre utmaning i klassrummet när eleverna har kommit ifrån förberedelseklasser. Detta beror på att eleverna får en hel del undervisning där innan de placeras in i en vanlig klass, vilket resulterar i att eleverna redan har en del kunskap.
Både Amanda och Sara nämner att det kan vara utmanade för eleverna att lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig andra ämnen. Det framhåller även Bunar (2014) som skriver i sin forskningsöversikt att det kan vara utmanande för elever att ägna sig åt att lära sig ett nytt språk och andra ämnen samtidigt. Detta kan även vara en faktor som skapar förvirring hos eleverna. Även forskningsrapporten Greppa språket (Skolverket 2012) beskriver att det kan vara utmanade för eleverna att jobba dubbelt med språket och växla mellan vardagsspråk och skolspråk.
Amanda berättar att hon låter eleverna arbete i par, enskilt och med läraren. Detta menar Wedin (2010) är en främjande aspekt i undervisningen. Det skapar en variation hos eleverna och utvecklar deras läsning. Amanda säger också att det är viktigt att arbeta tillsammans med läraren, till exempel genom att läsa texter och stanna upp på alla ord som är svåra. Wedin (2010) menar att när en lärare läser tillsammans med en elev får eleven ta del av kunskap från läraren samtidigt som eleven tar del av sina klasskamraters reflektioner. När Amanda känner att eleven har den kunskap som krävs, får den arbeta självständigt. Wedin (2010) menar att då utmanas eleven vilket bidrar till ett positiv resultat för elevens läsutveckling.
Gibbons (2016) skriver att en återkoppling alltid ska vara planerad i undervisningen där man samtalar med eleverna. Amanda säger också att återkopplingen är en viktig del i undervisningen, då eleverna får veta hur de ligger till och vad de kan utveckla till nästa gång.
6.2 Metoddiskussion
Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar och planerar undervisning med nyanlända elever i ämnet svenska. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod som redskap i studien som baserar sig på semistruktuerade intervjuer med tre olika lärare i tre olika skolor. På det sättet kunde jag få svar på min frågeställning. I intervjuerna ställde jag frågor som jag redan hade förberett samt följdfrågor som ställdes under intervjun. Anledning till att semistruktuerade intervjuer passade bäst i denna studie var för att jag tidigare genomfört den typen av intervjuer i ett tidigare arbete och tycker att undersökningen blir besvarad på ett utförligt sätt.
Jag skickade ut intervjufrågorna till valda lärare i förtid för att underlätta för dem. Detta underlättade även för studien då alla samtliga lärare hade förberett sig själva med stödord till varje intervjufråga, och därför blev svaren utförligt besvarade. Ett problem som jag dock fick bemöta var platsen och tiden. En av intervjuerna tog mycket mindre tid än jag förväntat mig. Det var svårt att hitta en tid som passade då lärarna hade fullt upp. Här kände jag att svaren kunde blivit mer utförligt besvarade. Detta kan anses som en nackdel i studien. De tog även längre än förväntat att få tid från de andra två lärarna. Dock gick intervjuerna bra och svaren blev utförligt besvarade. Jag kontaktade en annan lärare utöver de tre; dock kunde inte läraren delta då det var brist på tid och jag själv var tvungen att följa min egna tidsram. Studien blev ändå besvarad, då jag strävade efter en god validitet. Dock kunde reliabiliteten ha blivit högre ifall jag hade fått möjligheten att genomföra
observationer i klassrummen för att se till att resultaten stämmer in och att svaren på intervjufrågorna inte förskönas.
Det skulle ha varit givande om fler lärare hade intervjuats för att få en djupare förståelse och jämförelser mellan olika skolor, men det som stod i vägen var den rådande situationen med covid-19.
6.3 Vidare forskning
Med denna studie har jag velat bidra till ökad kunskap om lärares arbetssätt med nyanlända elever. Det som skulle vara intressant att utveckla vidare är att ha
bilden över hur lärare arbetar i klassrummet. Studien skrevs ur ett lärarperspektiv; dock skulle det vara intressant att undersöka frågorna ur ett elevperspektiv.
6.4 Slutsats
En kvalitativ studie har genomförts där andelen informanter var låg. Oavsett detta har viktigt resultat kommit fram. Resultatet visade att lärare använder sig av olika material i klassrummet. Informanterna påpekade att modersmål är viktigt att ha i skolan eftersom det gynnar de nyanlända eleverna. Lärarna var även överens om att förberedelseklasser är viktigt att ha då de kan få kunskap där innan de placeras i en vanlig klass. Lärare möter på olika utmaningar i klassrummet som kan vara svåra att hantera. Ett exempel är det bristande språket hos eleverna samt bristen på
Referenslista
Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och
kunskapsutveckling under skoltiden. I: Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (red). Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Vetenskapsrådet. Rapport, 2012:5 Bryman, A. & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända
elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bunar, N. (red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & kultur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4 uppl.). Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Jepson Wigg, U. (2016). Betydelsefulla skeden – från introducerande till ordinarie undervisning. I Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.), Skolans möte med nyanlända (s. 65–91). Stockholm: Liber
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). “Welcome to Sweden”: Newly Arrived Students’
Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. Hämtad från:
https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167055.1392388472!/menu/standard/ file/Welcome_to_Sweden_nilsson_axelsson.pdf
Regeringen. (2014) Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. Stockholm: Regeringen
Skolinspektionen. (2014). Utbildningen för nyanlända elever. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2017). En bild av Skolinspektionens senaste granskning.
Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/nyheter/sammanfattning-av-skolinspektionens-senaste-granskningar.pdf Skolverket. (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2 uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017a). 17 000 fler nyanlända i grundskolan. Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/om
oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2017-03-23-17-000-fler-nyanlanda-i-grundskolan
Skolverket. (2017b). Stöttning på olika nivåer. Stockholm. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundskola/033_nyanlandas- sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9-gy_02A_stottning_ny.docx
Skolverket. (2018). Ett inkluderande flerspråkigt klassrum. Stockholm. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/122_Inkludering_och_delaktighet_flersprakighet/del _04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/Ett%20inkluderande%20flerspråkig t%20klassrum.docx
Skolverket. (2019). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm. Hämtad från:
Skolverket. (2020a). Forskning om flerspråkighet. Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet
Skolverket. (2020b). Rätt till modersmålsundervisning. Stockholm. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning
Skolverket. (2020c). Stöd för nyanlända elever. Stockholm.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/stod-for-nyanlanda-elever
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wood, D. J., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The Role of Tutoring in Problem Solving. Journal of Child Psychiatry and Psychology, 17, 89-100.
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren. Hämtad från:
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:564649/FULLTEXT02.pdf?fbclid=IwAR3F6c3KGVNpS Q07KTdD4_bD3_zhSs7DMPwOebZYb-VtQpMgL61oiTjB4W8
Bilaga 1, informationsbrev
Informationsbrev om deltagande i en intervju om flerspråkiga och nyanlända elever i svenskundervisning. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Hej!
Mitt namn är Mariam Habib och jag studerar till grundskolelärare i åk 4–6 vid Mälardalens högskola. Jag håller just nu på att skriva mitt självständiga arbete i ämnet svenska som handlar om flerspråkiga elever i olika skolor. Arbetet utgår från ett lärarperspektiv och hur lärare ser på sina egna arbetssätt gällande elever med ett annat modersmål än svenska.
Syftet för studien är att undersöka hur du som lärare arbetar med flerspråkiga elever i svenska ämnet. Syftet är även för att få mer kunskap om hur lärare anpassar sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag vill genomföra en intervju med dig som kan ta ungefär 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in så jag kan analysera det i min undersökning. Materialet som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt
deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA.
Vill du delta i undersökningen?
JA NEJ
Ort:
Namnunderskrift:
Namnförtydligande:
Om du har vidare funderingar är du välkommen att kontakta mig. Tack för ditt deltagande!
Mariam Habib Tel:
E-post: mmb17001@student.mdh.se
Bilaga 2, intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetet som lärare?2. Har du någon erfarenhet av att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever? 3. Berätta lite om din roll som lärare i en klass med nyanlända elever?
4. Hur skulle en typisk lektionsplanering se ut för nyanlända elever? 5. Hur arbetar du för att främja språkinlärningen i svenska ämnet? 6. Vilka förutsättningar känner du att du har i din undervisning och vilka
förutsättningar önskar du att du hade? 7. Ger du en återkoppling till eleverna?
8. Känner du att du stötar på utmaningar eller svårigheter i din undervisning? 9. Vad är den tuffaste utmaningen?
10. Finns det något du tar hänsyn till i din undervisning? (barnets bakgrund, livserfarenhet, tidigare kunskaper)
11. Hur är ditt första möte med en nyanländ elev?
12. Kartlägger skolan elever? Om inte, hur görs det annars? 13. Har eleverna tillgång till modersmålsundervisning?
