Metoddiskussion och behov av fortsatt forskning

Som en kvalitativ intervjuundersökning gav metoden det resultat som eftersträvades. De intervjuade flickorna fick tydligt fram sina ståndpunkter och kunde vid flera tillfällen fördjupa både frågeställningar och svar. De var alla intresserade av frågeställningarna och uppskattade tillfället att reflektera över hur det hade varit. Fyra intervjuer är å andra sidan ett litet urval och metoden är mycket arbetsintensiv. Resultatet av denna studie tyder emellertid på att vi har dålig kunskap om stress. Elevernas uppfattningar var ganska vaga, och då hälsoundersökningar om stress bygger på självskattningar kan det vara skäl att titta på detta närmare. Även flera forskningsstudier (Schraml, 2013; Perski m fl, 2010) utgår från samma grundmaterial.

Flera forskare har nyligen börjat peka på hur kunskapen om hjärnan, inlärning och minne behöver tas med i undervisningen, liksom i forskning om undervisningsmetoder. I artikelserien ”Med hjärnan i undervisningen” från 2019, framhåller forskare vid Stockholms Universitet att psykologins och neurovetenskapens gemensamma förhållningssätt till inlärning och barns utveckling saknas på lärarutbildningarna och inom pedagogikvetenskapen. I andra delar av världen är däremot utbildningspsykologi vanligt. Det är en blandning av neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Istället för dagens pedagogik med egna teorier om hur man lär sig, kan man med hjärnforskning jämföra metoder för undervisning. De två forskningsfälten behöver lära mer av varandra (Thurfjell, 2019).

Artikelseriens budskap stämmer väl med min egen uppfattning. Fortsatt forskning inom matematikens didaktik behöver ha med stress som en given del i ramverket. Önskvärt vore en forskning som kunde undersöka stress i alternativa undervisningssituationer. Både fysiologiska mätningar och djupintervjuer har varsin roll att spela för att vi ska kunna förstå samband mellan stress och undervisning. Statistiken vi har idag bygger till stor del på självskattning. Forskning utanför det psykologiska fältet som inbegriper både stress och undervisning gick inte att hitta i studiens litteratursökning. Eleverna som jag intervjuade hade en vag uppfattning om stress, men hade ändå en hel del knep för att inte bli stressade. Sådana verktyg kan behöva en vetenskaplig bekräftelse för att bli utnyttjade i den utsträckning som behövs. För tyvärr behöver vi Räkna med stress!

42

Referenser

Ahrén, J.C. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Fritze. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Blomhøj, M. (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. Nämnaren, 4, 36- 45.

Brousseau, G. & Balacheff, N. (1997). Theory of didactical situations in mathematics:

Didactique des mathématiques, 1970-1990. Dordrecht: Kluwer Academic

Publishers.

Brandell, G. (1998). Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv. Hämtad 10 oktober 2020 från

http://www.maths.lth.se/matematiklth/personal/gerd/didaktikkurs/MadidkursF%F 6rel2.PDF

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Butler, G. (1993). Definitions of stress. D.P. Gray, (Red.), Stress Management in

General Practice (1 uppl., ss. 1-5). London: The Royal College of General

Practitioners.

Cobb, P., & Yackel, E. (1996). Constructivist, emergent, and sociocultural perspectives in the context of developmental research. Educational psychologist, 31(3-4), 175- 190.

Dweck, C.S. (2015). Mindset: du blir vad du tänker. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Engström, A. (2014). Elevers olikheter. K. Wallby, U. Dahlberg, O. Helenius, J. Häggström, & A. Wallby, (Red.), Matematikundervisning i praktiken. (1 uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet.

Folkhälsomyndigheten (2019). Skolbarns hälsovanor 2017/2018 Grundrapport. Hämtad 20 maj 2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718--- grundrapport/

Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och

unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985-2014. Artikelnummer:18023-

2. Hämtad 5 november 2020 från

43

Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland

tonåringar. Artikelnummer: 16003. Hämtad 5 september 2020 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv Gunnarsson, L., & Hartonen, A. K. (2006). Barns förmågor i matematik: Hur visar de

sig hos 10-åringar i ett svenskt klassrum? Examensarbete, Växjö universitet,

Matematiska och systemtekniska institutionen.

Gådin, K. G., & Hammarström, A. (2000). School-related health—a cross-sectional study among young boys and girls. International Journal of Health Services,

30(4), 797-820.

Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem: inspiration

till variation. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Hallsten, L., Josephson, M. & Torgén, M. (2005). Performance-based self-esteem: a

driving force in burnout processes and its assessment. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Huan, V. S., See, Y. L., Ang, R. P., & Har, C. W. (2008). The impact of adolescent concerns on their academic stress. Educational Review, 60(2), 169-178.

Håkansson, J., & Grant, B. (2006). Hur finner vi elever med fallenhet i matematik?: En

fallstudie, i år 8, om hur vi kan finna elever med matematisk fallenhet.

Examensarbete, Växjö universitet, Matematiska och systemtekniska institutionen. James, W. (1925). Psykologi. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Jank, W., & Meyer, H. (1997). Didaktikens centrala frågor. I Uljens, M.(Red.),

Didaktik-teori, reflektion och praktik.(s. 47-74). Lund: Studentlitteratur.

Jennervik, A. (2020). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland tonåringar relaterat till

Stress över skolarbetet – vilken roll spelar undervisningen?. Examinationsuppgift,

Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.

Johnson, M., & Blom, V. (2007). Development and Validation of Two Measures of Contingent Self-Esteem. Individual Differences Research, 5(4), 300-328. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje

[reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Kroksmark, T. (red.) (1999). Didaktikens carpe diem: att fånga den didaktiska

vardagen. Lund: Studentlitteratur.

Krutetskii, V.A. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago, Ill.: Univ. of Chicago P.

44

Lindstedt, I. (2017). Forskningens hantverk. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Mellin-Olsen, S. (1996). Oppgavediskursen i matematikk. Rekonstruksjon av en

diskurs. Tangenten 2/1996

Modin, B., Ostberg, V., Toivanen, S., & Sundell, K. (2011). Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health complaints. A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area. Journal of

adolescence, 34(1), 129–139. https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2010.01.004

Nationellt centrum för matematikutbildning (2014). Matematikundervisning i praktiken. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM),

Göteborgs universitet.

Ollfors, M., & Andersson, S. I. (2007). Ability of stress, sense of control, and self- theories to predict Swedish high school students' final grades. Educational

Research and Evaluation, 13(2), 143-169.

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund:

Studentlitteratur.

Perski, A. (2006). Ur balans: om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat

liv. ([Ny, uppdaterad utg.]). Stockholm: Bonnier fakta.

Perski, A., Schraml, K., Grossi, G., Makower, I., & Ivarsson, M. (2010). Intervention

mot stress i gymnasiet. En slutrapport avseende projektet FP308 för

Länsförsäkringars Forskningsfond. Research report, Stress Research Institute,

Stockholm University.

Peterson, C. & Seligman, M.E.P. (2004). Character strengths and virtues: a handbook

and classification. New York: Oxford University Press.

Rose, J. & Perski, A. (2017). Duktighetsfällan: en överlevnadshandbok för

prestationsprinsessor. (Ny, rev. utg.) Stockholm: Norstedt.

Schraml, K. (2013). Chronic stress among adolescents: Contributing factors and

associations with academic achievement. Doktorsavhandling, Stockholm:

Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen.

Skolinspektionen, (2018) Utmanande undervisning för högpresterande elever Tematisk kvalitetsgranskning, Dnr: 400-2017-7328 Hämtad 16 november 2020 från

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-

statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/utmanande-undervisning-for- hogpresterande-elever/

Säljö, R. (2014). Lärande- en term med många betydelser. Liberg, C. (red.), Lärande,

skola, bildning: [grundbok för lärare]. (tredje [reviderade och uppdaterade]

45

TEDx Talks. (2014, 12 september). The power of yet | Carol S Dweck |

TEDxNorrköping [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=J-

swZaKN2Ic

Theorell, T. (2004). Stressmekanismer och sjukskrivning. I Hogstedt, C., Bjurvald, M., Marklund, S., Palmer, E., & Theorell, T. (red.), Den höga sjukfrånvaron-sanning

och konsekvens. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Thurfjell, K. (2019, 2 januari -20 februari). Med hjärnan i undervisningen. Artikelserie.

Svenska Dagbladet. Hämtad 25 januari 2021 från https://www.svd.se/om/med-

hjarnan-i-undervisningen

Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wester, R. (2015). Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv. Malmö högskola, Lärande och samhälle.

Wiklund, M., Bengs, C., Malmgren-Olsson, E. B., & Ohman, A. (2010). Young women facing multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and youth.

Social science & medicine (1982), 71(9), 1567–1575.

https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.08.004

Wistedt, I., & Lagergren, R. (2006). Pedagogik för elever med intresse och fallenhet för matematik. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 33(3), 16-21.

Åsberg, M., Glise, K., Herlofson, J., Jacobsson, L., Krakau, I., Nygren, Å., ... & Svensson, A. (2003). Utmattningssyndrom–en kunskapsöversikt om

stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.

Åsberg, M. (2017). Stressbegreppets historia. Tidningen Mind. Hämtad 10 november 2020 från https://mind.se/aktuellt/stressbegreppets-historia/

Bilaga