Metoddiskussion och förslag på vidare forskning

Lärarnas uppfattningar om och definitioner av begreppet nivågruppering skiljde sig en hel del åt, ett problem som Slavin (1987) också beskriver. Detta gör att diskussionen och debatten

kring differentieringsmetoden ofta blir diffus och i många fall fylld av argument såväl för som emot. L2s uttalande om att det är lite tabu med nivågruppering tangerar det dilemma som tagits upp i detta arbetes inledning samt avsnitt om tidigare forskning; spänningen mellan en skola för alla och att nivågruppera utifrån kunskapsnivå anses ofta gå emot vår svenska demokratiska tradition (Wistedt & Raman, 2011). Denna djupt rotade tradition av att det ska vara lika för alla visade sig försvåra intervjusituationerna. Trots att respondenterna innan intervjutillfället hade informerats om studiens fokus, det vill säga de elever som lätt nå målen med matematikundervisningen, samt att de vid inledningen av intervjuerna ombads definiera dessa elever, tenderade svaren ändå att glida in på de elever som har svårigheter att nå målen, något som jag lät ske då jag som intervjuare inte ville påverka mer än nödvändigt genom att exempelvis ställa ledande frågor (Bryman, 2011). Naturligtvis påverkar det dock resultatet varför jag kan se att ytterligare intervjuer med samma lärare skulle kunna bidra med vidare och djupare information för att kunna svara på syftet med detta examensarbete.

Johansson och Svedner (2006) menar att ”Genom att komplettera intervjun med observationer […] får man en betydligt allsidigare och djupare förståelse för det man undersöker” (s.48). Då mina frågeställningar riktades mot lärarens perspektiv anser jag dock inte en observation kunna fylla någon direkt funktion. Med studiens syfte i åtanke kan jag däremot tänka mig att en observation under en längre tid skulle kunna bidra med värdefull empiri och information. Vidare studier om elever som lätt når målen med matematikundervisningen och deras studiesituation behövs. En studie där man observerar och intervjuar eleverna i fråga skulle kunna lyfta ämnet ur elevernas perspektiv och ge oss djupare kunskap samt vidare förståelse för denna grupp elever. Underliggande examensarbete har lyft ett möjligt sätt att anpassa undervisningen för denna grupp. Det finns naturligtvis många fler.

Referenser

Allodi Westling, M. (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 139- 151. Hämtad 2016-11-21 från

http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1093/899

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Barger, R. (2001). Begåvade elever behöver också hjälp. Nämnaren: tidskrift för

matematikundervisning. (3), 18-23. Hämtad 2016-11-30 från

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1823_01_3.pdf

Boaler, J., William, D. & Brown, M. (2000). Students´experiences of ability grouping – disaffection, polarization and the construction of failure. Brittish Educational Research

Journal, 26(4), 631-648. Hämtad 2018-03-07 från

http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=e20111f 9-2b51-48cb-9f38-3a8132d1b015%40sessionmgr4010

Brinkkjær, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 rev. uppl.) Malmö: Liber.

Bråten, I. & Thurmann-Moe, A. C. (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, I. (Red.). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, I. (Red.). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Dale, E. L. (1998). Lärande och utveckling I lek och undervisning. I Bråten, I. (Red.). (1998).

Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Engström, A. (2007). De mest begåvade barnen är sämst på att lära nytt. Dagens nyheter. Hämtad 2016-11-29 från

http://www.dn.se/debatt/de-mest-begavade-barnen-ar-samst-pa-att-lara-nytt/

Eriksson, C. & Petersson, H. (2015). Särskilt begåvade elever: 2.4 Ämnesdidaktiskt stöd i matematik [Skolverkets stödmaterial]. Hämtad 2016-11-14 från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235974!/2_4_begavade_barn_ACCESSIBLE.p df

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 rev. uppl., ss. 133-143). Lund:

Studentlitteratur.

Jahnke, A. (2015). Särskilt begåvade elever: 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering [Skolverkets stödmaterial]. Hämtad 2016-11-14 från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235996!/1_3_begavade_barn_ACCESSIBLE- 1.pdf

Johansson, B. Svedner, P.O. (2006). Examensarbete I lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. Uppl.) Uppsala: Kunskapsförlaget.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 rev. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Loveless, T. (1999). Principles for Future Policy: The Tracking and Ability Grouping Debate.

Educational Horizons,77(3), 148-150. Redbirds and Bluebirds: To group or not to

group. Hämtad 2018-01-30 från

http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/42926307.pdf?refreqid=excelsior%3Ab1a c3a9d1c818c4836375743a96cc0e8

Lärarnas Riksförbunds hemsida:

https://www.lr.se/lrstud/startlrstud/omlrstud/nyheter/nyhetsarkivstuderandemedlem/dida ktiskmodellforkunskapsskapande.5.26b9d45013b571a3402728.html

Mattsson, L. & Bergmark, S. (2011). On track to gifted education in mathematics in Sweden. I B. Sriraman & K.H. Lee (Eds.), The Elements of Creativity and Giftedness in

Mathematics (pp. 81-101). Rotterdam: Sense Publishers.

Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an eganlitarian context. (Doktorsavhandling). Göteborg: Department of Mathematical Sciences, Chalmers university of technology and university of Gothenburg. Hämtad 2016-11-30 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34120/1/gupea_2077_34120_1.pdf

Mattsson, L. & Pettersson, E. (2015) Särskilt begåvade elever: 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering [Skolverkets stödmaterial]. Hämtad 2016-11-14 från http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235996!/1_3_begavade_barn_ACCESSIBLE- 1.pdf

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7919/6973

Persson, R.S. (2005). Voices in the wilderness: Counselling gifted students in a Swedish egalitarian setting. International Journal for the Advancement of Counselling, 27(2),

263-276. doi:10.1007/s10447-005-3185-3

Persson, R.S. (2010). Experiences of Intellectually Gifted Students in an Egalitarian and Inclusive Educational System: A Survey Study. Journal for the Education of the Gifted,

33(4), 536-569. Hämtad 2016-11-23 från

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:321684/FULLTEXT01.pdf

Persson, R.S. (2014). Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser.

Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), 129-138. Hämtad 2016-11-23 från

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1092

Persson, R.S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska

skolan. Hämtad 2016-11-30 från

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf

Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk

praktik. (Licentiatuppsats). Växjö: Matematiska och systemtekniska institutionen, Växjö

Universitet. Hämtad 2016-11-23 från

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206499/FULLTEXT01.pdf

Pettersson, E. (2011) Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. (Doktorsavhandling). Växjö: Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, Linnéuniversitetet. Hämtad 2016-11-23 från

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:414912/FULLTEXT01.pdf

Ramberg, J. (2016). The extent of ability grouping in Swedish upper secondary schools: a national survey. International Journal of Inclusive Education, 20(7), 685-710. Hämtad 2018-03-07 från

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/13603116.2014.929187

Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Stockholm: Liber. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så

långt som möjligt. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Fritzes https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2258.pdf%3Fk%3D2258 [2018-02-22]

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Slavin, R. E. (1987). Ability grouping and student achievement in elementary schools: A best evidence synthesis. Review of Educational Research, 57(3), 293-336. Hämtad 2018-02- 18 från

http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/1170460.pdf?refreqid=excelsior:822f6514

76d1cd5c099d6b2804f02c05

Stålnacke, J. (2015). Särskilt begåvade elever: 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan [Skolverkets stödmaterial]. Hämtad 2016-11-14 från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235994!/1_2_begavade_barn_ACCESSIBLE.p df

Szabo, A. (2017). Matematikundervisning för begåvade elever – en forskningsöversikt.

Nordisk matematikdidaktik, 22(1), 21-44. Hämtad 2018-03-08 från

http://ncm.gu.se.proxy.mah.se/pdf/nomad/22_1_021044_szabo.pdf

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red)., Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (3 rev. uppl., ss. 251-309). Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Elanders Gotab. Tillgänglig:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

[2018-02-09]

Wistedt, I. (2005). En förändrad syn på matematikbegåvningar? Nämnaren: tidskrift för

matematikundervisning, 32(3), 53-55. Hämtad 2016-11-23 från

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/5355_05_3.pdf

Wistedt, I. & Raman, M. (2011). Quality and Equity in Mathematics Education: A swedish Perspective. In B. Atweh, M. Graven, W. Secada & P. Valero (Eds.), Mapping Equity

and Quality in Mathematics Education (pp. 341-350). Dordrecht: Springer Verlag.

Wistedt, I., Bengmark, S., Biro, T., Dahl, T., Mattsson, L., Milrad, M., … Spikol, D. (2012). Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla.

Øzerk, K. Z. (1998). Olika språkuppfattningar; begreppsteorier och ett undervisningsteoretiskt perspektiv på skolämnesinlärning. I Bråten, I. (Red.). (1998). Vygotskij och