Metoddiskussion

Avsikten med denna studie var att få ett kvalitativt resultat som ett komplement till Skövde kommuns kvantitativa undersökning gällande ungdomars psykiska hälsa. Författarna hade även ett intresse för hur lärare kan främja elevers hälsa. Efter att ha undersökt ämnet uppstod syftet med studien.

7.2.1 Nackdelar

Författarna upplevde att samtliga elever var studiemotiverade och ambitiösa, vilket kan ha bidragit till något ensidigt resultat. Något som möjligen stärkt studien skulle vara ett

deltagande av elever från fler olika program. Fördelen med att ha fokusgruppsintervjuer med elever från olika program hade varit att få infallsvinklar från olika program och delar av skolan.

Rekryteringen genomfördes med hjälp av programansvarig lärare. Denne gav författarna förslag på tid och datum då datainsamlingen kunde genomföras. Programansvarig satte alltså författarna i kontakt med eleverna som sedan frivilligt fick delta. Hade författarna istället tagit kontakt med elever i någon offentlig del av skolan hade möjligen elever som var mer

30

intresserade av ämnet anmält sig, vilket kan ha påverkat resultatet annorlunda.

Deltagarna i de båda var väldigt eniga och klara om sina åsikter, tankar och upplevelser. Frågorna besvarades ofta snabbt och säkert, med få och korta diskussioner eleverna emellan. Detta ledde till att tidsåtgången för intervjuerna blev betydligt kortare än förväntat. Möjligen hade författarna i förväg kunnat skapa en mer utvecklad intervjuguide med frågor som i högre grad hade uppmanat till samtal eleverna emellan. Författarna själva anser att mer diskussion och ett mer utvecklat samtal eleverna emellan hade kunnat lyfta studien.

Nackdelar med att hålla fokusgrupper är bland annat att vissa deltagare kan ha mer

självförtroende och på så sätt framträda starkare i gruppen (Scottish Government Health and Social Care Directorates, u.å.). Detta var något som till viss del märktes av under

datainsamlingen, då båda fokusgrupperna innehöll individer som var mer framträdande med sina åsikter och erfarenheter.

Ytterligare en nackdel med fokusgrupper är att samtliga deltagare möjligtvis inte hinner känna förtroende för situationen och på grund av det inte vill dela med sig av alla tankar, åsikter och erfarenheter denne har (Scottish Government Health and Social Care Directorates, u.å.). Hade enskilda intervjuer kunnat genomföras hade författarna möjligen fått fler infallsvinklar, men då arbetet med studien hade en tidsbegränsning föll möjligheten att hinna med att genomföra enskilda intervjuer bort.

7.2.2 Fördelar

Gruppindelningen utefter kön skedde på grund av att deltagarna skulle känna sig bekväma i situationen. Två grupper med blandat kön hade eventuellt gett en längre och större diskussion, men på grund av att gruppindelningen användes så underlättade det för författarna att urskilja skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser och åsikter.Författarna anser att

uppdelningen var positiv, då vissa skillnader kunde märkas tack vare denna. Det var även skillnad i sätt att tala med varandra i grupperna, vilket i en blandad grupp eventuellt hade snedvridit resultatet. Pojkarna pratade betydligt mycket mer i munnen på varandra och

31

flickorna, vilka istället turades om med att prata, väntade tills andra pratat färdigt och vände sig emellanåt till varandra med frågan “eller vad tycker ni andra?”. Författarna tror att flickornas utsagor hade hamnat i skymundan i sällskap med pojkarna och att det hade ökat risken för att flickorna hade pratat mindre.

Eleverna var överlag snabba på att svara på frågorna och behövde sällan tänka efter någon längre stund. Detta minskade tidsåtgången, men visar även att eleverna själva var väl

medvetna om sina egna åsikter på ämnet. Vissa elever var mer framträdande och snabbare på att svara än andra, men samtliga elever bidrog med egna tankar på ämnet. Fördelen med att ha elever som läste samma kurs var att de möjligen kände en trygghet att dela med sig av sina upplevelser och åsikter, då de hade bekanta i sin omgivning.

Båda författarna deltog och var delaktiga genom hela processen, från bildandet av frågeguiden till den färdiga analysen. Båda författarna har transkriberat, läst igenom och jämfört dessa med ljudupptagningarna från fokusgruppsintervjuerna. Ljudupptagningarna var alltigenom tydliga, utan förlorat ljud, eller utomstående och/eller störande ljud. Analysen genomfördes tillsammans från början till slut och varje steg diskuterades sinsemellan innan några beslut togs. Författarna anser att detta har bidragit till en hög tillförlitlighet för resultatet, vilket stöds av Granskär & Höglund-Nielsen (2008).

De resultat som studien har genererat får stöd i tidigare genomförda studier, där

gymnasieelever har uttryck liknande önskningar och idéer (Warne, m.fl., 2013). Författarna anser att detta ökar giltigheten i studien och att detta pekar på att resultatet är representativt för gymnasieelever i denna åldersgrupp.

Då samtliga deltagande elever i undersökningen var 18 år fyllda så faller de utanför

barnkonventionens ramar. Författarna tror dock att deltagarnas åsikter och erfarenheter även kan spegla hur de blivit bemötta av lärare innan de nådde myndig ålder. Då denna studie är ett komplement till Skövde kommuns enkätundersökning av psykisk hälsa bland

32

8. SLUTSATS

Denna studie, samt tidigare forskning, visar enligt författarna vikten av att lärare upplyses, utbildas och påminns om hur viktig deras roll kan vara för elever, gällande både studieresultat och deras psykiska hälsa. Författarna hoppas att ett sätt att öka lärares förståelse för hur de kan påverka elever är att framföra elevernas åsikter, tankar och upplevelser av

lärarbemötande.

Samverkan lärare emellan gällande schemaläggning av examinerande moment innan lov rekommenderas. Detta för att minska risken för stress hos eleverna och de negativa effekter som detta kan få för deras psykiska hälsa, samt deras studieresultat. Vidare vill författarna lyfta vikten av varierade och individualiserade undervisningsmetoder, samt tydliga

instruktioner i klassrummet.

Det har visat sig vara viktigt att lärare visar sig tillgängliga för och lyssnar på sina elever, då skillnad märktes mellan pojkarnas och flickornas inställning till huruvida de hade någon lärare att prata med vid behov. Då lärare redan bär ett stort ansvar gällande eleverna kan ett annat alternativ vara att eleverna erbjuds kontakt med andra i skolpersonalen, exempelvis en kurator. Om denna studie vidareutvecklas så rekommenderar författarna att kuratorer och deras relation till elever undersöks.

Författarna vill särskilt lyfta elevernas behov av en god relation till sina lärare. Lärare som är positiva, visar tecken på att bry sig, är lyhörda och ser elevernas behov anses positivt både av eleverna i denna studie och i tidigare forskning. Att bli sedd av sin lärare utanför klassrummet efterfrågades specifikt av eleverna, och det är författarnas förhoppning att lärare som tar del av denna studie är villiga att ta till sig detta.

33

9. FORTSATT FORSKNING

Författarna anser att mer forskning kring ämnet bör genomföras. Först och främst i Skövde kommun, då denna studie enbart utförts på en gymnasieskola i ett program. En större studie som berör fler skolor och fler olika typer av gymnasieprogram rekommenderas för ett översiktligt och mer representativt resultat.

Det utforskade området är i dagsläget inte stort, speciellt inte nationellt, så tidigare relevant forskning varit svår att finna. Fler studier bör genomföras för att undersöka om lärares bemötande av elever skiljer sig mellan teoretiska och praktiska gymnasieprogram, samt hur lärare bemöter yngre elever på exempelvis mellan- och högstadienivå.

Författarna önskar att liknande studier i större utsträckning kan genomföras då ämnet är av stor vikt för framtida svensk skola, ungdomars välmående i skolan och deras hälsa genom hela livet.

34

Referenslista

Barnombudsmannen. (2010). Upp till 18 [Elektronisk resurs]: fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad 11 november, 2014, från Barnombudsmannen: http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Upp%20till%2018%202010.pdf

Barnombudsmannen. (2014). Så här lever Sverige upp till barnkonventionen. Hämtad 11 november, 2014, från Barnombudsmannen: http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och- unga/om-barnkonventionen/artiklar-om-barnkonventionen/sa-har-lever-sverige-upp-till- barnkonvnetionen/

Blatchford, P., Basset, P. & Brown, P. (2011). Examining the effect of class size on classroom engagement and teacher-pupil interaction: Differences in relation to pupil prior attainment and primary vs. secondary schools. Learning and Instruction 21, 715-730.

Brooks, T. L., Harris, S. K.,Thrall, J. S. & Woods, E. R. (2002). Association of Adolescent Risk Behaviors With Mental Health Symptoms in High School Students. Journal of Adolescent Health 31, 204-246.

Brüwhiler, C. & Blatchford, P. (2009). Effects of class size and adaptive teaching competency on classroom processes and academic outcome. Learning and Instruction 21 (2011) , 95-108.

Chen. Y., Thompson, M.S., Kromrey, J.D. & Chang, G.H. (2011). Relations of Student Perceptions of Teacher Oral Feedback With Teacher Expectancies and Student Self-Concept. The Journal of Experimental Education 79, 452–477, DOI: 10.1080/00220973.2010.547888

Eriksson, C. (2012). Kunskap om hälsa och lärande - en översikt av ett forskningsfält under utveckling. Stockholm: Vetenskapsrådet

Folkhälsomyndigheten. (2014a). Tonåringars psykiska hälsa. Hämtad: 11 november, 2014, från Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/nyheter- press/nyheter2014/tonaringars-psykiska-halsa-folkhalsomyndigheten_final.pdf

35

Folkhälsomyndigheten. (2014b). Barn och ungas uppväxtvillkor. Hämtad: 7 november, 2014, från Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor- och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/barn-och-ungas-uppvaxtvillkor/

Folkhälsomyndigheten. (2014c). Delaktighet och inflytande i samhället. Hämtad: 7 november, 2014, från Folkhälsomyndigheten:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-

levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/

Freidenfelt, J.L., Eklund, J., Väfors Fritz, M., & af Klinteberg, B. (2010). Poor school bonding and delinquency over time: bidirectional effects and sex differences. Journal of Adolescence, doi:10.1016/j.adolescence.2010.03.008.

Frydenberg, E. (2008). Adolescent coping: advances in theory, research and practice. London & New York: Routledge. Tylor & Francis Group.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, J.-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., & Persson, R.S. (2010). School, Learning and Mental Health - A systematic review. Stockholm: Royal Academy of Science.

Hjern, A., Alfvén, G., & Östberg, V. (2008). School stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Paediatrica 97, 112–117.

Humensky, J., Kuwabara, S.A., Fogel, J., Wells, C., Goodwin, B. & Van Voorhees, B.W. (2010). Adolescents With Depressive Symptoms and Their Challenges With Learning in School. The Journal of School Nursing 2010 26: 377. DOI: 10.1177/1059840510376515

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

36

Lager, A., Berlin, M., Danielsson, M., & Heimerson, I. (2009). Ungdomars hälsa. In: M Danielsson, M Berlin, I Heimerson, M Talbäck (red). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

Lynn, C.J., McKay. M.M., & Atkins. M.S. (2003). School social work: meeting the mental health needs of students through collaboration with teachers. Children & Schools 25(4): 197- 209.

Mörk, E., Sjögren, A. & Svaleryd, H. (2014). Hellre rik och frisk: om familjebakgrund och barns hälsa. (1. uppl.) Stockholm: SNS förlag.

Naidoo, J. & Wills, J. (2009). Foundations for health promotion, (3., kompletterande uppl.). Baillière Tindall, Elsevier Limited.

Needham, B. L. (2009) Adolescent Depressive Symptomatology and Young Adult Educational Attainment: An Examination of Gender Differences. Journal of Adolescent Health 45, 179–186. doi:10.1016/j.jadohealth.2008.12.015

Olson. A., Fahlén, I., & Jansson, S. (2008). Health behaviours, risk-taking and conceptual changes among schoolchildren aged 7 to 19 years in semi-rural Sweden. Child Care Health Dev., 34. 302-309.

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap, (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Liber.

Peterson, E. R., Ruble-Davies, C. M., Elley-Brown, M. J., Widdowson, D. A., Dixon, R. S. & Irving, S. E. (2011). Who is to blame? Students, teachers and parents views on who is

responsible for student achievement. Research in Education 86, 1-12.

Scottish Government Health and Social Care Directorates. (u.å.). Focus Groups. Hämtad 16 december, 2014, från Scottish Government Health and Social Care Directorates:

http://www.sehd.scot.nhs.uk/involvingpeople/methodologies/individualmethodologies/focusg roups.htm

37

Skolinspektionen. (2010). Rätten till kunskap [Elektronisk resurs] : en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2010). Redovisning av uppdrag om att rapportera om utveckling och insatser på skolområdet med relevans för hälsan. Dnr 2010:00234.

Skolverket. (2012). Tydligare krav på elevhälsan. Hämtad 14 november, 2014, från Skolverket:

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214586!/Menu/article/attachment/Elevh%C3%A4lsa %20-%20120228.pdf

Skolverket. (2013). Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? Hämtad 20 november, 2014, från Skolverket:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/vilka- mojligheter-och-risker-finns-med-elevinflytande-1.195587

Skolverket. (2014). Vägledning för elevhälsan. (2. [rev.] uppl.) Stockholm: Socialstyrelsen.

Skövde kommun. (2010). Psykisk hälsa Gymnasium Skövde 2010. Skövde: Skövde kommun.

Skövde kommun. (2014). Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde 2014. Skövde: Skövde kommun.

SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

SOU 2010:79. Pojkar och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

SOU 2010:80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

St Leger, L. (2005). Protocols and Guidelines for Health Promoting Schools. Promotion & Education 12:145. DOI: 10.1177/10253823050120030112

38

Stockholm Stad. (2007). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Svar på remiss från kommunstyrelsen. Hämtad 18 december, 2014, från Insyn Sverige: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=78366

Sveriges kommuner och landsting. (2009). Positionspapper [Elektronisk resurs] : psykisk hälsa, barn och unga. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtad 11 november, 2014, från Sveriges kommuner och landsting:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5163.pdf?issuusl=ignore

van Uden, J. M., Ritzen, H. & Pieters, J. M. (2013). I think I can engage my students.

Teachers’ perceptions of student engagement and their beliefs about being a teacher. Teaching and Teacher Education 32, 43-54.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Warne, M., Snyder, K. & Gillander Gådin, K. (2013). Promoting an Equal and Healthy Environment: Swedish Students’ Views of Daily Life at School. Qualitative Health Research 23(10) 1354–1368. DOI: 10.1177/1049732313505914

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

World Health Organisation. (2014). What is a health promoting school? Hämtad 16 december, 2014, från World Health Organisation:

39