6.1 Resultatdiskussion
Ämneskunskaper är ett relativt brett begrepp som har sina tolkningsmöjligheter, och i studien visas grundlärarstudenters F–3 och verksamma lärares F–3 uppfattningar om begreppet ämneskunskaper. Vår definition av ämneskunskaper finns beskrivet i avsnitt 1.2 Begrepp och
definitioner, men det kan vara så att vårt urval definierat ämneskunskaper annorlunda. Utifrån
studiens resultat har detta emellertid troligtvis inte skett. I studien visas grundlärarstudenters F–3 och verksamma lärares F–3 uppfattningar om sina ämneskunskaper inom svenskämnet. Totalt är det åtta av tio informanter som svarar att de har tillräckliga ämneskunskaper inom svenskämnet för att kunna undervisa inom F–3, medan en verksam lärare, vid avslutade studier, uppger sig ha haft otillräckliga ämneskunskaper. Resultatet visar sedan på att
grundlärarstudenter och verksamma lärares ämneskunskaper inom F–3 skiljer sig inom olika delar i ämnet svenska. Det finns ett tolkningsutrymme i den insamlade kvalitativa data
gällande verksamma lärares F–3 tolkning av intervjufrågorna angående om de ansett att deras ämneskunskaper varit tillräckliga vid avslutad examen eller vid tiden för genomförd intervju. Det gemensamma som vi har kunnat se från resultatet är att grundlärarstudenter F–3 och verksamma lärare inom F–3 och deras ämneskunskaper, mestadels, trots allt är tillräckliga för att bedriva undervisning inom F–3 eftersom ämneskunskaperna ligger på en basal nivå. Detta kan kopplas till Alatalos (2011:139) studie vars resultat indikerar att oavsett utbildningen eller inte kan du planera och genomföra undervisning i svenskämnet för årskurs 1–3, däribland läs- och skrivinlärning. Till följd av tidigare erfarenheter och lärarnas egen skolgång har
verksamma 1–3 lärare den högsta kvalifikationen av alla lärarspann inom läs- och skrivinlärningen. I ett samtal med Thafvelin (muntl.) från Universitetskanslersämbetet
påpekar hon vikten av lärarutbildningars kvalité. Thafvelin (muntl.) förklarar vilka rättigheter och skyldigheter grundlärarstudenter har till högskolan eller universitetet. Genom att ha tagit del av denna information har vår syn på utbildningen förändrats. Universitetskanslersämbetet granskar grundlärarutbildningen utifrån examensmål som grundlärarstudenten efter avslutade studier ska ha uppnått, vilket även innefattar grundlärarstudenters ämneskunskaper. I den aktuella studien synliggörs det att utifrån den data som samlats in besitter urvalet informanter tillräckliga ämneskunskaper inom svenskämnet på grund av att nivån anses vara låg. Enligt
40 tolkningsramen som är baserad på Piaget (2013), den själsliga utvecklingen genom olika faser, Lockes (1996) empirism samt Shulmans (1986) Pedagogical Content Knowledge kunde ämneskunskaperna inom svenskämnet besittas genom praktiska moment, såsom erfarenheter, där dels sinnesintryck (Locke 1996:227), dels taktila och kinestetiska rörelser (Piaget
2013:93) kunde bidra till att utveckla ämneskunskaper. Detta kan utifrån den aktuella studiens resultat ses som en koppling till följd av verksamma lärares erfarenheter samt
grundlärarstudenters F–3 praktiska delmoment som funnits i deras undervisning på högskolan och genom deras 20 veckors verksamhetsförlagda utbildning som är fördelade på 4 års
heltidsstudier. Utifrån det teoretiska ramverket Shulmans (1986) PCK som enligt Skolverket (2018:2) är nödvändig för att kunna bedriva undervisning, indikerar den aktuella studien att fyra av fem grundlärarstudenter F–3 och fyra av fem verksamma F–3 lärare besitter PCK och därmed de nödvändiga aspekterna som Shulman (1986) påpekar och associerar till, samtidigt som det påvisas att en av fem grundlärarstudenter och en av fem verksamma lärare inom F–3 inte innehar en uppfylld PCK på grund av att de anser sig själva ha eller hade otillräckliga ämneskunskaper vid avslutade studier Ett resultat i studien är att bägge urvalsgrupperna ansåg sig ha tillräcklig information om litteratur, textgener och generella läs- och
skrivinlärningsmetoder. Vi kopplar till ett av examensmålen utifrån kunskap och förståelse där vi och alla andra grundlärarstudenter F–3 efter avslutade studier ska kunna visa vår ämneskunskap i forskning och utvecklingsarbete som i sin tur kommer att krävas för att bedriva undervisning inom den pedagogiska verksamheten (Thafvelin 2018:4). Samtidigt visar resultatet att en del grundlärarstudenter F–3 och verksamma F–3-lärare hade velat utveckla sina ämneskunskaper om hur undervisningen ska anpassas utifrån elevers
individuella förutsättningar och behov. Resultatet visar även att grundlärarstudenter F–3 och verksamma lärare F–3 har otillräckliga kunskaper om hur undervisningen ska planeras och bedrivas för elever med svenska som andraspråk. Även om grundlärarstudenter F–3 och verksamma lärare F–3 uppger att de har tillräckliga ämneskunskaper inom svenskämnet till följd av den låga nivån för elever med svenska som modersmål, är frågan hur elever med svenska som andraspråk påverkas om urvalsgrupperna samtidigt menar att de inte kan planera eller bedriva undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov? Frågan är utifrån
Skollagen (2010:800) och Skolverket (2019) hur undervisningen ska bedrivas om ämneskunskaperna inom dessa delar i svenskämnet är otillräckliga.
Vi avslutar med Thafvelins (muntl.) citat om varför grundlärarutbildningen är viktig att granska: ”I det långa loppet får vi bra lärare ute i skolorna. Sen kan man alltid diskutera vad
41 som är det bästa sättet att uppnå detta men det är bra att ha någon som tar in studenternas perspektiv.”
6.1.1 Slutsats
Åtta av tio informanter uppger att de kommer ha eller hade tillräckliga ämneskunskaper vid avslutade studier, medan två av tio informanter uppger sig ha eller hade otillräckliga
ämneskunskaper vid avslutade studier. Vissa verksamma lärare har uppgett sina
ämneskunskaper som otillräckliga vid avslutade studier men har idag utifrån vidareutbildning och erfarenheter tillräckliga ämneskunskaper i svenska. Det finns likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna och inom dem men samtidigt synliggörs vikten av praktisk erfarenhet för båda urvalsgrupperna. Utifrån vår data har vi dragit slutsatsen att deltagande grundlärarstudenter F–3 och verksamma lärare inom F–3 med utbildning eller genom erfarenheter av arbete inom den pedagogiska verksamheten kan bedriva undervisning inom svenskämnet för årskurserna F–3, om eleverna besitter grundläggande ämneskunskaper inom svenska. Vi har även dragit slutsatsen att grundlärarstudenter och verksamma lärare inom F–3 har otillräckliga kunskaper om hur undervisningen ska planeras och bedrivas inom
svenskämnet utifrån elever med svenska som andraspråk. Ämneskunskaperna inom svenskämnet har uppgetts av grundlärarstudenter och verksamma lärare inom F–3 vara så pass basala till följd av elevernas unga ålder där grundlärarstudenter och verksamma lärare inom F–3 har inhämtade ämneskunskaper genom tidigare erfarenheter och genom
erfarenheterna kan bedriva undervisning inom svenskämnet för årskurserna F–3. Dock handlar det mer om osäkerheten kring att ta över en klass och göra den till sin egen men genom praktiska erfarenheter inom den pedagogiska verksamheten kan ämneskunskaperna inom svenskämnet utvecklas.
6.2 Metoddiskussion
Vi har i studien, i största möjliga mån, besvarat forskningsfrågorna transparent genom att ha följt de forskningsetiska kraven samt refererat korrekt. Rimlighetskriteriet kan anses vara uppfyllt till följd av att resultatet, analysen och slutsatsen inte kan kritiseras eftersom 3.1
Metod har följts samt är beskrivet i detalj i avsnitt 3.4 Metod för analys av materialet. Studien
har följt en abstraktionsnivå där koherens och korrespondentskriteriet är uppfyllda genom att samtliga delar finns med och är beskrivna i detalj. Därmed följer studien en röd tråd (Tivenius 2015:15). De teoretiska perspektiven, den själsliga utvecklingen som sker genom olika faser (Piaget 2013) och Shulmans (1986) Pedagogical Content Knowledge är beprövade inom den
42 pedagogiska verksamheten, medan Lockes (1996) teori, empirism, som syftar till att
utbildning sker genom olika sinnesintryck, inte är beprövad och använd i samma utsträckning inom den pedagogiska verksamheten som de tidigare nämnda teorierna. Därför kan Lockes (1996) empirism kritiseras utifrån dess användning i studien. Anonymiteten i studien kan ha bidragit till att fler informanter valt att delta i studien. Varken den verksamma lärarens arbetsplats, det vill säga den kommunala grundskolan, eller grundlärarstudentens lärosäte har nämnts i studien då det inte varit relevant. Detsamma gäller informanternas namn och
eventuell känslig information vilket hanterats med försiktighet. En problematik som studiens anonymitet kan ha fört med sig är det socialt önskvärda, att informanterna kan ha besvarat intervjufrågorna utifrån vad som ansetts vara socialt önskvärt. Resultatet i studien kan ha visat liknande svar utifrån att informanterna arbetar inom samma kommunala skola alternativt tillhör samma lärosäte, eftersom vi inte har kunskap om vilka kommunala skolor alternativt lärosäten som informanterna tillhört. Då vi ej har kunnat delta vid situationer som när
ämneskunskaperna inte har räckt till har vi fått tolka informanternas svar som sanningsenliga. Metoden i studien är beskriven i detalj och den vetenskapliga noggrannheten har varit vår utgångspunkt i studien, vidare nämnt akribi (Tivenius 2015:15). Valet av internetbaserade, semistrukturerade intervjuer kan ha haft en negativ inverkan på resultatet, men vi har inte haft möjlighet att genomföra fysiska intervjuer på grund av COVID-19 pandemin. Därför har vi inte haft samma möjlighet att se informantens kroppsspråk och informantens attityd gentemot intervjufrågorna. Dessutom har vi inte kunnat se intervjusvaren kopplade till olika situationer utan vår data har utgjorts av informanternas tankar och åsikter. I transkriberingen av 794 utsagor kan det ha funnits felberäkningar från vår sida, till följd av den mängd data som samlats in. Studiens resultat kan inte generaliseras, vilket finns beskrivet i 3.4 Validitet och
reliabilitet. Vårt val av att använda oss av analysmetoden grundad teori och tematisk analys
grundas i studiens storlek och den kvalitativa rådata som samtals in från studiens 10 informanter. Vi har genom studiens resultat upptäckt det fördolda, även kallat det atletiska sanningskriteriet, som genom oetablerad- och etablerad teori visat på nya aspekter och kunskaper inom fenomenet. Studien har sina brister men den har genomförts korrekt genom att vi har använt oss av en exakthet, en noggrannhet samt operationaliserat studiens aktuella begrepp, se avsnitt Begrepp och definition 1.2. Genom studiens gång har vi haft en neutral syn på resultatet och inte undanhållit delar eller lyft fram delar som påverkar resultatet i någon som helst riktning. Vi har därmed agerat helt objektivt genom hela studiens process.
43