Metoddiskussion

De informanter som intervjuats har bestått av enbart pojkar, detta innebär förstås inte att deras svar kan generaliseras till att gälla samtliga pojkar och deras attityder till läsning. För att kunna göra mer övergripande generaliseringar hade en större grupp pojkar på flera olika skolor behövt ingå i studien. Då det var begränsad tid till studien har det inte varit möjligt att genomföra en så pass omfattande undersökning. Ytterligare invändningar mot studien som kan framföras är att den bygger på medierad information i form av elevers upplevelser och tankar. Tolkningar av elevernas svar ger ett resultat som inte behöver vara representativ för andra 12–13-åringar.

När godkännande från rektorerna skulle fås om att besöka deras skola för att göra intervjuer valdes frågan att ställas muntligt eller via mejl. Vid muntlig kontakt kom ett snabbare svar och muntlig kontakt underlättade när syftet med studien skulle förklaras. Nackdelen med att skicka mejl till rektorerna blev i mitt fall att det tog tid att få svar eller att rektorn inte gav någon återkoppling utan vidarebefordrade mitt mejl till berörd klasslärare. Syftet med studien blev svårare att formulera via mejl än vid en muntlig kontakt då det inte finns någon möjlighet att förtydliga de frågor som eventuellt kan uppstå. Tidigare erfarenhet är att rektorer kan vara svåra att få tag på via telefon, på grund av dessa erfarenheter valdes kontakt via mejl. Erfarenheten från denna studie är dock att kontakta rektorer via telefonsamtal först och vid uteblivet svar kan kontakt via mejl ske.

Intervjua elever har varit en svårighet som försökts ta an på bästa möjliga sätt dock finns en medvetenhet om de brister som finns i undersökningen gällande frågorna. Under transkriberingen upptäcktes att frågorna ibland upplevdes lite svåra samt att följdfrågor inte alltid ställdes där jag i efterhand hade önskat ha följdfrågor för att få ett djupare svar.

Det uppstod ibland svårigheter med att transkribera vad informanterna sa, detta kan bero på valet av inspelningssätt och plats. Omständigheter kring platsen som påverkat är att en del rum har ekat mycket och i vissa rum var bordet större vilket medförde att informanterna hamnade längre ifrån ljudinspelningen.

Utifrån Trost (2005) tankar om att elever kan påverkas i en gruppintervju på grund av att någon är mer dominant än den andra vill jag ändå hävda att informanterna inte påverkades av varandra på ett negativt sätt. Jag upplevde att informanterna gav det stöd till varandra som var tänkt, de lotsade varandra till sina svar. Det är möjligt att storleken på gruppen av informanter var så pass liten att det inte gav den påverkan som Trost (2005) nämner. Jag har även en viss relation till informanterna och jag anser att det bidrar till att informanterna inte lägger på en attityd. Vidare funderaringar som uppstått är hur jag som intervjuare påverkat informanterna, kan det ha funnits en problematik i att jag som kvinna intervjuar pojkar? Hade resultatet blivit annorlunda om en man hade intervjuat istället? Trost (2005) menar att det kan vara till en fördel att intervjuare och informant är olikkönade. Om informant och intervjuare är samkönade finns en risk att frågor som anses som givna inte ställs då det kan upplevas som självklara frågor (Trost, 2005).

I det urval som gjorts i denna studie har fokus varit på elever i årskurs 6, detta innebär att resultatet blir smalt då endast en ålder inom bokslukaråldern är representerad. Då Brink (2000) menar att läsning minskar hos äldre elever hade det varit intressant att jämföra elever i olika årskurser och undersöka om det finns ett minskat intresse eller en mer negativ attityd till böcker. Dock finns en uppfattning om att en sådan undersökning hade krävt fler informanter och varit mer tidskrävande vilket medför att det inte hade varit möjligt att genomföra på den tid som funnits till förfogande.

Utifrån en kritisk aspekt kan det tänkas att informanterna ger det svar som de tror förväntas av dem. Det är inte helt lätt att fråga om andras tankar och upplevelser då det finns stort tolkningsutrymme av vad som menas. En intervjufråga som ställdes innehöll ett värdeord, ordet mycket. Detta är något som blir svårt att relatera till då definitionen av ordet mycket kan betyda olika för olika personer. Det är även svårt att kontrollera om informanterna gett en mer positiv syn på litteratur än vad de egentligen har. Som förstagångsintervjuare i forskningssammanhang skulle studien enligt Patel och Davidson (2003) vara av låg

reliabilitet. Reliabiliteten är beroende på vilka frågor som ställs, en mer erfaren forskare hade utifrån erfarenhet kunnat välja andra frågor för att fånga studiens syfte.

Småord och informanternas kroppsspråk valdes medvetet bort vid transkriberingen då det inte uppfattades som betydelsefulla för studiens syfte. Resultat är därmed baserat på informanternas ord och inga tolkningar utifrån deras kroppsspråk eller ibland långa betänketider har ingått i analysen. Med mer erfarenhet hade eventuellt andra val gjorts, då kunde kroppsspråket varit av större betydelse men för det krävs antagligen en djupare förståelse i hur analyser av beteenden ska göras.