6. Diskussion
6.4 Vidare forskning
Då denna studie fokuserat på pojkars attityd gällande läsning har området blivit relativt begränsat i sin helhet. För att ytterligare undersöka om pojkar faktiskt läser mindre än vad flickor gör och i mindre grad uppskattar läsning som aktivitet kan vidare forskning undersöka läsning hos båda könen. En kvantitativ undersökning skulle då kunna göras för att få en bild om hur och om det finns skillnader mellan kön och läsning. Vidare forskning
skulle även kunna undersöka elevers attityd till läsning och hur det är kopplat till deras skriftspråk då läsning sägs ha en påverkan på elevers skrivförmåga. Vidare forskning skulle även kunna fokusera på begreppet multimodal literacy där elevernas intresse kan finnas i större utsträckning än till den skönlitterära boken.
Referenser
1177 Vårdguiden. (2011). Barnets utveckling 10-12 år. Hämtad 18 april, 2017, från https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/barnets-utveckling- 10-12-ar/Barnets-utveckling-10-12-ar/
Arfwedson, G. B. (2006). Litteraturdidaktik: från gymnasium till förskola: en analys av
litteraturundervisningens hur-fråga med utgångspunkt från svenska didaktiska undersökningar i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Boglind, A., & Nordenstam, A. (2014). Från fabler till manga. Malmö: Gleerups utbildning.
Brink, L. (2000). Försvunna bokslukare?: om läslust och läsvanor hos elever i
grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: University of Gävle.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber. Camp, D. (2000). It takes two: Teaching with Twin Texts of fact and fiction. The
Reading Teacher, 53(5), 400-408. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=46a8a993- 9eaf-4468-ad5e-dfeb94ca8a70%40sessionmgr4005&vid=3&hid=4206
Chambers, A. (2011). Tell Me: Children, Reading and Talk: with the Reading
Environment. Woodchester: Thimble Press.
Clark, S. K., & Andreasen, L. (2014). Examining Sixth Grade Students’ Reading
Attitudes and Perceptions of Teacher Read Aloud: Are All Students on the Same Page?.
Literacy Research and Instruction, 53(2), 162-182. doi: 10.1080/19388071.2013.870262
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans
mellanår. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Malmö.
Granström, M. (2007). Att utvecklas som skönlitterär läsare med ett narratologiskt verktyg. I S. Granath & B. Bihl (Red.), Portar till språk och litteratur (s. 177-198). Hämtad från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5283/FULLTEXT01.pdf Ingvar, M. (2010). Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat: Ett
diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. (Statens offentliga
utredningar 2003:72). Hämtad den 27 april, 2017, från
http://www.regeringen.se/49b719/contentassets/01904bc2d1aa46d5b9412f8eb66a4b41/bi ologiska-faktorer-och-konsskillnader-i-skolresultat-sou-201052
Inställning. (u.å) I Nationalencyklepedin. Hämtad den 19 maj, 2017, från http://www.ne.se.proxy.library.ju.se
Jarvis, C. (2012). Fiction, empathy and lifelong learning. International Journal of
Lifelong Educational, 31(6), 743-758. doi: 10.1080/02601370.2012.713036
Johansson, H., & Linnros, T. (2016). Nu ska vi läsa… En litteraturstudie om hur
skönlitteratur inkluderas i undervisning samt dess effekter. Examensarbete, Jönköping
universitet, Högskolan för lärande och kommunikation. Hämtad från http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:930728/FULLTEXT01.pdf
Kilman, J. (2007). En kanon för alla – om en litteraturkanons vara eller icke vara. I S. Granath & B. Bihl (Red.), Portar till språk och litteratur (s. 117-132). Hämtad från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5283/FULLTEXT01.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Leonardz, J. (2012, 9 juli). Unga läser mindre i böcker. SvD.se. Hämtad från
https://www.svd.se/unga-laser-mindre--i-bocker
Litteracitet. (u.å.) I Nationalencyklopedin. Hämtad den 20 maj, 2017, från http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/litteracitet Logan, S., & Johnston, R. (2009). Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie. Journal of Research in Reading, Vol. 32(2), 199- 214. doi: 10.1111/j.1467-9817.2008.01389.x
Malmgren, L-G., & Nilsson, J. (1993). Litteraturläsning som lek och allvar: om tematisk
litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, L-G. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
McKenna, C. M., Kear, J. D., & Ellsworth, A. R. (1995). Children's Attitudes toward Reading: A National Survey. Reading Research Quarterly, Vol. 30(4), 934-356. Hämtad den 21 april, 2017, från http://www.jstor.org/stable/748205
Merisuo-Storm, T. (2006) Girls and Boys Like to Read and Write Different Texts.
doi:10.1080/00313830600576039
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur
på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, A. (2007). Att läsa eller icke läsa, det är frågan: Gymnasieelevers tankar om läsprojekt och läsvanor. I S. Granath & B. Bihl (Red.), Portar till språk och litteratur (s. 199-210). Hämtad från http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:5283/FULLTEXT01.pdf
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, M. (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur
Richardson, P. W., & Eccles, J. S. (2007). Rewards of reading: Toward the development of possible selves and identities. International Journal of Educational Research, 46(6), 341-356. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/command/detail?sid=d8dbf526-3bb6- 43b9-b733-16e40a3281e2%40sessionmgr4005&vid=3&hid=4206
Rosén, A.-S. (u.å.). Attityd. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 27 april, 2017, från http://www.ne.se
SFS 2003:460. Lag om etikprövning för forskning som avser människor. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Skolverket (2008). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers
läsförståelse: [fördjupad analys av PIRLS 2006]. Hämtad från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2315
Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011c). Är pojkar sämre på att läsa än flickor?. Hämtad den 27 april, 2017, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/ar-pojkar-samre-pa-att-lasa-an-flickor-1.157450 Skolverket (2012). PIRLS 2011. Hämtad 25 januari, 2017, från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2941.pdf%3Fk%3D2941
Smith, K. J., Smith, F. L., Gilmore, A., & Jameson, M. (2012). Students' self-perception of reading ability, enjoyment of reading and reading achievement. Learning and
Individual Differences, 22(2), 202-206. doi:10.1016/j.lindif.2011.04.010
Säljö, R. (2010). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning: grundbok för lärare (s. 137- 195). (2. utg.). Stockholm: Natur och Kultur.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 19 april, 2017, från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf White, H. (1980). The Value of Narrativity in the Representation of Reality. Critical
Inquiry, 7(1), 5-27. Hämtad från
http://www.jstor.org/stable/1343174?seq=1&cid=pdf-reference#references_tab_contents Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.