Metoddiskussion

Vi valde att vända oss till tio verksamma pedagoger i ett arbetslag för år 1-3. Slutligen fick vi föra samtal med sju av dem. Vi hade en medveten tanke då vi beslutade att samtala med både klasslärarna och fritidspedagogerna i arbetslaget. Detta eftersom de har olika uppdrag i sin profession. Vi reflekterade över om vi hade kunnat få ett annorlunda resultat av vår empiriska undersökning om vi hade vänt oss till olika skolor för intervjuerna. Det är högst troligt att vi hade fått en större spridning och variation i svaren, särskilt om vi hade vänt oss till skolor med olika profiler. Dock anser vi att resultatet hade blivit snarlikt då vi vet att verksamma pedagoger är medvetna om att styrdokumenten förespråkar estetiska arbetssätt, trots dess avsaknad av

guidning i tillämpandet. Vårt syfte med undersökningen var aldrig att framställa en generell bild av pedagogers förhållning till estetiska uttrycksformer. Snarare vill vi ta del av deras tankar. Därför var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vårt enda tänkbara alternativ. Vid en eventuell observation hade den estetiska situationen känts framtvingad.

Under våra samtal använde vi oss av en digital diktafon för att kunna koncentrera oss på samtalet och undvika distraktion vid minnesanteckningar. Av ljudfilerna kan vi konstatera att informanterna fick god betänketid att besvara de öppna frågorna och vår samtalsmetod gav förutsättningen för individuella svar. Vi beslutade att lägga två böcker på bordet vid

74 _{Skoglund (1998)} 75

Lindstrand & Selander (2009)

76

43

intervjutillfällena, Boken om pedagogerna77 och Inlärning på elevernas villkor78. Trots risken att böckernas titlar skulle inverka på informanternas svar valde vi att ha dem med för att inbjuda till reflektion. Först i slutet av samtalen, när våra frågor var besvarade, diskuterade vi titlarna med informanterna och förklarade dess medverkan i vår studie.

Vi väntade oss att deras olika åldrar, utbildning och yrkeserfarenhet skulle ge en större spridning i definitionen av estetiska uttrycksformer. Detta till trots fick vi samstämmiga svar.

5.3 Slutdiskussion

I vår slutdiskussion kan vi stolt presentera att definitionen av de estetiska uttrycksformerna innebär att förmedla med kroppen och att uppleva med sinnena. Vi har träffat pedagoger som anser att undervisningen ska innehålla praktiska moment som berör flera sinnen. Trots

informanternas olika bakgrund kan vi se likheter i deras definition. Däremot när vi undersöker hur de använder sig av estetiska uttrycksformer i undervisningen kan vi se skillnader.

Klasslärarna har större fokus på att t ex ritandet ska komplettera skriftspråket och stimulera läs- och skrivutvecklingen. Samtidigt menar fritidspedagogerna att estetiska uttrycksformer som drama ska utveckla känslolivet, samarbetet och förståelsen för varandra. Här kan vi se en skillnad i lärarnas respektive fritidspedagogernas förhållningssätt till de estetiska

uttrycksformerna. Lärarna fokuserar på en kunskapsutveckling där ofta t ex målandet eller bilden

blir det centrala medan fritidspedagogerna ser till den sociala utvecklingen där drama står i centrum. Här tror vi att den samlade skoldagen kan ha betydelse. Med begreppet samlad skoldag menas att fritidshemstid ligger delvis fördelad under skoldagen. Detta kan förklara att lärarna och fritidspedagogerna har fokus på olika utvecklingar hos eleverna eftersom de har olika ansvar. Lärarna ansvarar för att eleverna når målen i styrdokumenten. Fritidspedagogerna arbetar under samma styrdokument men har dock inga färdighetsmål att uppnå med sin verksamhet.

Det är gemensamt för alla informanter att de estetiska uttrycksformerna används i ett visst kommunicerande syfte. Oftast används de estetiska uttrycksformerna integrerat i undervisningen vilket öppnar fler vägar för eleverna till lärande. Genom vår litteratur fick vi ta del av skillnaden

77

Forssell (2007)

78

44

i pojkars och flickors skapande i framförallt bild. Denna skillnad är inget som våra informanter påpekar eller tar upp till diskussion. Vid intervjutillfällena var vi inte medvetna om hur stor skillnaden är, därför ställde vi heller ingen direkt fråga.

Vad som förvånar oss är att pedagogerna inte oftare använder sig av slutprodukten. Denna skulle vanligen kunna komma till nytta, inte bara som en återkoppling utan även för andra elever att ta del och lära sig av. Vi får t ex höra om att bänkkamraten får titta på bilden som eleven ritat till sin diktamen i läseboken. Varför inte låta bänkkamraten även läsa texten och beskriva bilden som eleven gjort?

Samtliga lärare hävdar att eleverna får både skapa fritt och prova nya tekniker inom begreppet

estetiska uttrycksformer. Dock misstänker vi att det finns en svårighet i att se skillnad på fritt till

form och fritt till innehåll. Kanske anar vi också en rädsla för svårigheten i att motivera syftet med lektionstillfället om det är fritt till både form och innehåll.

Vi funderar här i vår slutdiskussion på om pedagogerna med avsikt låter bli att använda dansen som en estetisk uttrycksform pga. den rådande traditionen att bjuda in en danspedagog i år 2 och år 5.

Våra informanter glädjer oss med beskedet att de använder sig av estetiska uttrycksformer dagligen. Glädjande eftersom Gardner79 hävdar att ju fler intelligenser som stimuleras desto fler ingångar till elevens lärande används. Vi menar att svaret på frågan hur ofta avslöjar förhållandet till de estetiska uttrycksformerna.

Pedagogerna har en förståelse för att de estetiska uttrycksformerna främjar olika lärstilar. Här framkommer det också att den egna inlärningsstilen påverkar undervisningsmetoden. De låter oss också få veta att de inte kan se några nackdelar med att arbeta estetiskt, möjligtvis svårigheter men inte större än att man arbetar sig förbi dem.

Journalisten Carl-Magnus Höglund80 har intervjuat den internationellt kända forskaren Anne Bamford. På uppdrag av Unesco har hon, under två års tid, granskat 170 länder för att ta reda på hur respektive lands skolor arbetar med kultur och estetiska ämnen. Resultatet presenterar hon i sin forskningsrapport The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts

in education. Bamford menar att det finns stora vinster för elevernas kunskapande genom att ha

ett kreativt och estetiskt arbetssätt. Elevernas läsning och skrivning förbättras, elevernas kritiska

79

Forssell (2007)

45

tankeverksamhet stärks och självförtroendet samt förmågan att samarbete gynnar gemenskapen i klassen. Dock måste undervisningen hålla en hög klass och upplevas meningsfull av eleverna. Det känns tillfredsställande att Bamfords internationella undersökning, vilken omfattar 170 länder, presenterar samma bekräftande resultat som vår empiriska undersökning baserad på samtal med sju pedagoger och deras positiva uppfattning om estetiska uttrycksformer.