Metoddiskussion

Målet med all forskning är att uppnå hög giltighet och att få en hög sanningshalt i resultatet. Trovärdighet handlar om hur användbart eller överförbart en studies resultat är (Graneheim m.fl., 2017). Syftet bedöms vara besvarat genom den valda metoden, vilket ökar giltigheten. Nedan följer en metoddiskussion utefter rubrikerna giltighet, tillförlitlighet och

överförbarhet.

6.3.1 Giltighet

Utmaningen i planeringsfasen är att rekrytera deltagare med erfarenheter av det fenomen som studeras samt att de skall vara beredda att delge sina berättelser (Graneheim et al., 2017). Denna utmaning blev påtaglig då rekryteringsprocessen i regionerna inte fungerade som planerat. En förklaring skulle kunna vara en form av gatekeeping, det vill säga att verksamhetscheferna var ovilliga att medverka till synliggörandet av att sjuksköterskornas roll inom BUP till stor del handlar om den traditionella rollen, att assistera läkarna.

Deltagarna rekryterades istället via Facebook-gruppen Psykiatrisjuksköterskan. Berg (2015) beskriver att de vedertagna forskningsprinciperna utmanas då den internetbaserade

interaktionen och kommunikationen ökar, vilket blev tydligt i denna studie. Från att inte ha lyckats rekrytera någon deltagare, blev antalet intresserade betydligt fler. Sjuksköterskor från hela Sverige svarade och för att de geografiska avstånden skulle bli alltför långa ändrades kriterierna till även inkludera grundutbildade sjuksköterskor med mindre än ett års erfarenhet.

Sjuksköterskor som är aktiva i en psykiatrigrupp på sociala medier och väljer att tacka ja till att deltaga i en studie kan ha ett större engagemang i sitt arbete än andra. Detta kan ses som en svaghet då erfarenheter från mindre engagerade sjuksköterskor inte blivit representerade.

Samtidigt innebär det en styrka då engagerade deltagare kan ge rikare data. En annan risk med rekrytering via Facebook-gruppen kan vara att det inte finns någon garanti för att alla medlemmar verkligen är legitimerade sjuksköterskor och skulle därmed kunna lämna falska uppgifter under intervjun. Dock fanns en vetskap om var deltagarna arbetade och därmed anses risken som obefintligt. Ytterligare en svaghet med denna typ av rekryteringsprocess är att de som inte är aktiva i sociala medier inte får komma till tals. I denna studie deltog dock flera som blev tillfrågade genom sina kollegor som uppmärksammat inlägget i gruppen. För att en kvalitativ studie skall anses trovärdig krävs att antalet deltagare är tillräckligt stort för att insamlade data skall kunna visa variationer. Det låga antalet deltagare kan påverka studiens resultat. Samtidigt är det väsentliga för giltigheten inte heller antal deltagare, utan kvalitén på data, vilken bedömdes god då data innehöll en stor variation av erfarenheter. Eftersom deltagarnas ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning och ansvarsområden skiftade uppfattas data bidra med olika infallsvinklar på det studerade området, vilket enligt Graneheim et al. (2017) är ett tecken på giltighet.

Giltighet hör även samman med analysprocessen. Under denna tidskrävande process fanns studiens syfte hela tiden som stöd och noggrannhet lades vid att hela tiden koppla koderna till sammanhanget i transkriberingarna. Ingen data som svarade på syftet uteslöts med anledning av brist på passande kategori, utan olikheterna ledde att subkategorier skapades. Tillvägagångssättet i den kvalitativa innehållsanalysen upplevdes vara tydlig och lätt att förstå, vilket ses som en styrka eftersom det underlättade analysprocessen och minskade risken för feltolkningar. En tydlig redogörelse för hur analysprocessen har gått till leder till att de olika stegen blir lätta att följa och upprepa av andra (Graneheim & Lundman, 2004).

6.3.2 Tillförlitlighet

En studies tillförlitlighet handlar om noggrannhet i processens faser. I relation till datainsamlingen kan tillförlitligheten öka av att man övar upp sin förmåga att intervjua (Graneheim & Lundman, 2004). Därför genomfördes provintervjuer. För att undvika att deltagarna skulle ge tillrättalagda svar, medvetet eller omedvetet (Kvale & Brinkmann, 2014) uppmanades deltagarna att fritt berätta utan att tänka igenom svaren. Intervjumallen var till gott stöd, dock tycktes det ibland svårt för deltagarna att berätta om omvårdnaden. Det kan bero på hur intervjumallen var konstruerad eller att omvårdnaden av barn med depression, som resultatet också antyder, är svår att definiera. Deltagarna fick följdfrågor för att fördjupa svaren och mot slutet av intervjuerna upplevdes deltagarna som mer avslappnade och öppna.

Risken när det talade språket överförs till text är att deltagarnas kroppsspråk och betoningar, kan falla bort och tolkas på ett annat sätt (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Därav gjordes anteckningar under själva intervjuerna för att beskriva vissa detaljer. Intervjuerna genomfördes under drygt en vecka och transkriberades kort därefter. Ljudinspelningarna har lyssnats av efter transkriberingarna för att stämma av att den skrivna texten blivit korrekt. Analysprocessen gjordes noggrant genom att läsa transkriberingarna flertalet gånger med en medvetenhet om förförståelsen för att göra en rättvis tolkning, hela tiden med fokus på studiens syfte för att inte missa viktiga fynd. Tillförlitligheten ökar om författaren är medveten om sin egen förförståelse, vilken kan vara både en styrka och en svaghet

(Graneheim m.fl., 2017). Noggrannhet lades på att välja ut meningsenheter som svarade an på studiens syfte. Alltjämt med en medvetenhet om att textens kärna inte skulle gå förlorad under bearbetningens gång. Användandet av citat för att verifiera tolkningen bidrar också till tillförlitligheten.

Studien har genomförts av en enskild person, vilket minskar tillförlitligheten i resultatet eftersom diskussioner med skrivpartner inte varit möjlig under arbetets gång. För att

kompensera denna svaghet har stöd av handledare tacksamt mottagits och råd följts. Erfarna sjuksköterskekollegor inom psykiatrin har fått ta del av tankar och reflektioner under

arbetsprocessens gång.

6.3.3 Överförbarhet

Överförbarhet handlar om hur resultatet från en studie kan generaliseras till ett annat sammanhang (Graneheim & Lundman, 2004). Den aktuella studien skulle kunna överföras till andra barn- och ungdomspsykiatriska kliniker, både sluten- och öppenvård samt även till andra kontext där vårdpersonal möter barn, det vill säga inte specifikt de inom psykiatrin. Detta på grund av att relationskapandet till barnet och att göra vårdnadshavare delaktiga är någonting som krävs av all personal inom vården. I metodavsnittet ges en noggrann

beskrivning av studiens design, urval, datainsamling och analys av data. Detta ökar

överförbarheten eftersom läsaren kan ta del av tillvägagångssättet, dock är det läsaren som bedömer hur pass god överförbarhet studien har.

6.4 Etikdiskussion

Under hela arbetets gång har reflektioner gjorts kring de forskningsetiska principerna. Villkoren enligt informationskravet för studien har uppfyllts. Deltagarna har inte kontaktat mig eller min handledare efter intervjuerna.

Samtyckeskravet innebar att deltagandet var frivilligt, trots det kan det ha inneburit en svårighet för deltagarna att känna de lättvindigt kunde ångra sin medverkan med tanke på deras kännedom om den noggranna planeringen före intervjun och att jag i vissa fall rest långt för att genomföra intervjun. För att minimera känslan av plikt att deltaga påminde jag om frivilligheten och möjligheten om att avbryta.

Stor medvetenhet har ägnats åt konfidentialiteskravet. En fördel var att deltagarna arbetade på olika mottagningar i olika regioner, vilket innebar att de flesta inte kände varandra som de hade gjort om samtliga tillhörde samma mottagning. En svaghet gällande konfidentialiteten kan vara att medlemmarna i Facebook-gruppen öppet kunde läsa kommentarerna i tråden, därmed se vilka som visat intresse. Därför valdes att snabbt övergå till en privat

kommunikation. En risk skulle kunna vara att någon hört när intervjuerna eller

transkriberingarna pågick. Denna risk minimerades genom att de genomfördes i ostörda rum. Nyttjandekravet har uppfyllts utan problem, då ingen data blivit tillgänglig för obehöriga.

Eventuella risker var att deltagarna skulle kunna utsättas för etisk stress genom att reflektera över och delge sina mindre bra erfarenheter. Stämningen under intervjuerna upplevdes som avslappnad och respektfull, trots att det kunde ha upplevts svårt att dela med sig av

personliga tankar och erfarenheter. Det togs i beaktande och inga tecken sågs av att någon tagit illa vid sig.

Den vårdvetenskapliga nyttan med studien är den synliggör vilka utvecklingsmöjligheter det finns för sjuksköterskor inom BUP samtidigt kan medvetenheten öka om vilka utmaningar det innebär. Den samhälleliga nyttan kan vara att kunskapsbidraget ger möjligheter att utveckla kunskap om god omvårdnad av barn med depression, vilket kan leda till att barn återhämtar sig snabbare och färre slipper återinsjukna som vuxna i kroniska tillstånd av psykisk ohälsa.

En svaghet i den aktuella studien kan vara att det inte finns någon egen yrkeserfarenhet inom BUP, denna oerfarenhet kan samtidigt ha inneburit en styrka då förförståelsen sannolikt varit mindre och deltagarnas berättelser utgjort grunden för resultatet. Det fanns ändock en medvetenhet om en viss förförståelse om att omvårdanden skulle präglas av en stor tidsbrist och känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskorna, vilket delvis bekräftades.

7

SLUTSATSER

Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av omvårdnaden av barn med depression inom den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården.

Det framkom i resultatet att sjuksköterskan inte har det egentliga ansvaret gällande barn med depression, utan ofta samverkar med olika aktörer och yrkesgrupper, i likhet med vad som beskrivs i kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska i psykiatri. Sett ur ett vårdvetenskapligt perspektiv och med stöd av Tidal kan sjuksköterskans roll vara av stor betydelse för barnets återhämtning. För att det ska bli verklighet måste sjuksköterskan utveckla genuin nyfikenhet, använda den tillgängliga verktygslådan och ge tid som en gåva. Sjuksköterskorna beskrev att de tycker om sina arbeten trots att mötet mellan

sjuksköterskan, barnet och dess familj kan beskrivas som utmanande. Särskilt i de

situationer då sjuksköterskan upplever att det är familjen som bidrar till barnets depression. Det framkom att ansvaret för stödjande samtal tillhörde andra professioner och att det fanns en osäkerhet kring hur sjuksköterskor skulle bemöta barn i vissa situationer Sjuksköterskans roll var inte framträdande, trots den kunskap hen besitter för holistisk vård.

Sjuksköterskor skulle, om de fick större befogenhet, kunna arbeta mer med stödjande samtal och med familjearbete i barnens hem. Det skulle krävas en organisatorisk förändring för att låta sjuksköterskan gå från att vara en mellanhand till att bli en trygg vuxen som klarar av att stå kvar när det blåser runt barnet.

REFERENSLISTA

American Psychiatric Association (2014). MINI-D 5, Diagnostiska Kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.

Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model: A Guide for Mental Health Professionals. New York: Routledge.

Berg, M. (2015). Netnografi: att forska om och med internet. Lund: Studentlitteratur

BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin (u.å). Hämtad från https://www.bup.se/sv/Rad-och- fakta/Artiklar/Bra-att-veta-om-BUP/Aldersgrans-for-BUP/

Bennet, M., Walters, K., Drennan, V. & Buszewicz, M. (2013). Structured pro-active care for chronic depression by practice nurses in primary care: a qualitative evaluation. Plos One (8)9,1-8. doi: 10.1371/journal.pone.0075810

Bergqvist, M., Ulfvarson, J., Karlsson, E.A. & von Bahr, C. (2008). A nurse-led intervention for identification of drug-related problems. European Journal of Clinical

Pharmacology, 64(5), 451-456.

Colman, I., Wadsworth, M. E. J., Croudace, T. J. & Jones, P. B. (2007). Forty-year psychiatric outcomes following assessment for internalizing disorder in adolescence. American Journal of Psychiatry, 164(1), 126-133. doi: 10.1176/appi.ajp.164.1.126

Croom, S. (2009). Services for children and young people. In P. Barker (Red.), Psychiatric and mental health nursing – the craft of caring pp. 477–485. Hodder Arnold: London

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur Dardas, L. A., van der Water, B. & Simmons, L. A. (2018). Parental involvement on

adolescents depression interventions: a systematic review of randomized clinical trials. International Journal of Mental Health Nursing, 27(2), 555–570.

Evans, M. E. (2006). Integrating nursing care into systems of care for children with emotional and behavioral disorders. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing. 19(2), 62–68

Evans, M. E. (2009). Prevention of mental, emotional and behavioral disorders in youth: the institute of medicine report and implications for nursing. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, 22(3). 154–159. doi:10 1111/j.1744-6171.2009. 00192.x.

FN:s barnkonvention (SFS 2018:1197). Hämtad från regeringens webbplats:

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/

Graneheim, U. H., Lindgren, B-M. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness: Nurse Education Today 24,(2) 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Granrud, M. D., Steffenak, A. K. M. & Theander, K. (2019). Gender differences in symptoms of depression among adolescents in Eastern Norway: results from a cross-sectional study. Scandinavian Journal of Public Health, 47(2). 157–165.

doi:10.1177/1403494817715379

Hena, M., Leung, C., Clausson, E. K. & Garmy P. (2019). Association of depressive symptoms with consumption of analgesics among adolescents. Journal of Pediatric Nursing, 45, 19-23. doi: 10.1016.2018.12.008

Johannessen, E. L., Andersson, H. W., Bjørngaard, J. H. & Pape, K. (2017). Anxiety and depression symptoms and alcohol use among adolescents – a cross sectional study of Norwegian secondary school students. BMC Public Health, 17, 1-9. doi:

10.1186/s12889-017-4389-2

Johnson, U., Bohman, H., von Knorring, L., Olsson, G., Paaren, A. & von Knorring, A. L., (2011). Mental health outcome of long-term end episodic adolescent depression: 15- year follow-up of a community sample. Journal of Affictive Disorders, 130(3)395-404

Jorm, A. F., Morgan, A. J. & Wright, A. (2008). Interventions that are helpful for depression and anxiety on young people. A comparison of clinicians’ beliefs with those youth and their parents. Journal of Affective Disorders, 111(2/3), 227-234. Doi:

10.1016/j.jad.2008.02.021

Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2010). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Kay, C. M., Morgan, D. L., Tripp, J. H., Davies C. & Sykes, S. (2006). To what extent are school drop-in clinics meeting pupils’ self-identified health concerns? Health Education Journal, 65(3). 236–251. doi: 10.1177/0017896906067775

Kurki, M., Anttila, M., Koivunen, M., Marttunen, M. & Välimäki, M. (2018). Nurses’ experiences of the use of an internet-based support system for adolescents with depressive disorder. Informatics for health & Social Care, 43(3), 234-247. doi: 10.1080./17538157.2016.12691100

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lindgren, E., Söderberg, S. & Skär, L. (2016). Being a parent to a young adult with mental illness in transition to adulthood. Issues in Mental Nursing, 37(2), 98–105. doi: 10.3109/01612840.2015.1092621

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård, (s. 219–234). Lund: Studentlitteratur

Lundvall, M., Lindberg, E., Hörberg, U., Palmér, L. & Carlsson, G. (2019). Healthcare professionals’ lived experiences of conversations with young adults expressing existential concerns. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), 136-143. doi: 10.1111/scs.12612

Montreuil, M., Butler, K. J. D., Stachura, M. & Pugnaire Gros, C. (2015). Exploring helpful nursing care in pediatric mental health settings: the perceptions of children with suicide risk factors and their parents. Issues in Mental Health Nursing, 36(11), 849–

Musto, L. & Schreiber, R. S. (2012). Doing the best i can do: moral distress in adolescent mental health nursing. Issues in Mental Health Nursing, 33(3), 137–144. doi: 10.3109/01612840.2011.641069

Olsson, G. (2015). Affektiv sjukdom. I C. Gillberg, M. Råstam & E. Fernell (Red.) Barn- och ungdomspsykiatri (Tredje utgåvan, 262-302). Stockholm: Natur & Kultur

Paliadelis, P., Cruisckshank, M. Wainohu, D., Winskill, R. & Stevens, H. (2005).

Implementing family-centred care: An exploration of the beliefs and practices of paediatric nurses. Australian Journal of Advanced Nursing, 23(1), 31-36

Pattison, S. (2005). Making a difference for young people with learning disabilities for

inclusive counselling practice. Counselling & Psychotherapy Research, 5(2), 120-130.

doi:10.1080/17441690500258735

Polit D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. London: Wolter Kluwer.

Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., 25-40). Lund:

Studentlitteratur.

Raskauskas, J. (2010). Text-bullying: associations with traditional bullying and depression among New Zealand adolescents. Journal of School Violence, 9(1). 74–97. doi: 10. 1080/15388220903185605

Socialstyrelsen (2019a). Kodning inom psykiatrin. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/klassificering-och- koder/icd-10/psykiatrikoder/

Socialstyrelsen (2019b). Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga. Öppna jämförelser 2019. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2019-12-6475.pdf

SOU 1999:4. God sed i forskningen. Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/statens-offentliga-utredningar/1999/02/sou-19994/

Svenska föreningen för barn – och ungdomspsykiatri (2014). Riktlinje depression. Hämtad från: http://www.sfbup.se/wp-

content/uploads/2017/01/SFBUPRiktlinjeDepression2014.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf

Stegink, E. E., van der Voort, T. Y. G. (Nienke), van der hooft, T., Kupka, R. W., Goossens, P. J. J., Beekman, A. T. F. & van Meijel, B. (2015). The working alliance between patients with bipolar disorder and the nurse: helpful and obstructive elements during a

depressive episode from the patients’ perspective. Archives of Psychiatric Nursing, 29(5), 290–296. doi: 10.1016/j.apnu.2015.05.005

Thapar, A., Collishaw S., Potter, R. Thapar, A. K. (2010). Managing and preventing depression in adolescents. BMJ: British Medical Journal (Overseas & Retired Doctors Edition), 340(7740), c209. doi: bmj.c209

Vetenskapsrådet (u.å). Forskningsetiska principer – inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-12-12:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Woodgate, R. L. (2006). Living in the shadow of fear: adolescents’ lived experience of depression. Journal of Advanced Nursing. 56(3). pp. 261-269. doi: 10.1111/j.1365-

2648.2006.04020.

World Health Organization (2019). Depression. Hämtad från: https://www.who.int/news-

room/fact-sheets/detail/depression

Young, C. C., LaMontagne, L. L., Dietrich, M. S. & Wells, N. (2012). Cognitive vulnerabilities, negative life events, and depressive symptoms in young adolescents. Archives of Psychiatric Nursing, 26(1). 9–20. doi: 10.1016/j.apnu.2011.04.008

BILAGA A; INFORMATIONSBREV

FÖRFRÅGAN OM TILLÅTELSE ATT GENOMFÖRA STUDIE

Jag heter Karin Kaller och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad inom BUP öppenvård gällande barn med depression.

Jag ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att jag intervjuar 5-6 sjuksköterskor med fokus riktad mot deras specifika erfarenheter av att möta barn med depression. Önskvärt är att sjuksköterskorna har specialistsjuksköterskeexamen i psykiatri, vilket dock inte är ett måste. Däremot bör alla deltagare ha minst ett års arbetslivserfarenhet inom verksamheten och därmed en större erfarenhet av möten med barn med depression. Jag har valt att exkludera de vikarierande sjuksköterskor samt bemanningssjuksköterskor. Det bifogade missivbrevet innehåller kort information om studien och min önskan är att samtliga sjuksköterskor (som uppfyller kriterierna) på er BUP-mottagning får ta del av missivbrevet för att kunna ta ställning till om de önskar deltaga i studien.

Intervjuerna kommer att genomföras på sjuksköterskornas arbetsplats, vilket innebär att jag kommer att behöva boka ett samtalsrum på verksamheten under ca 3-4 timmar under dagarna, i mitten av februari. Varje intervju beräknas ta 45-60 min och genomförs under deltagarnas arbetstid. Planen är att genomföra två intervjuer per dag, max tre.

Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.

Hantering av data och sekretess

All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).

Etik

Studien granskas och godkänts enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 10 i bilaga 1 bifogad projektplan.

Eventuell risk/nytta för verksamheten

Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt att samtalsrum tas i anspråk på verksamheten. Deltagarna skulle kunna uppleva det svårt att berätta sina erfarenheter. I missivbrevet finns en beskrivning av studien och ämnet, vilket möjliggör att deltagarna redan innan intervjuerna kan börja fundera kring vilka erfarenheter de har av omvårdnad av barn med depression. Fördelar hänger samman med att ökad insikt i ämnet förhoppningsvis leder till ny kunskap som i sin tur kan leda till förbättrade åtgärder gällande omvårdnaden kring barn med depression och deras familjer. Verksamheten kommer att kunna få ta del av den färdiga uppsatsen och studiens resultat.

Nytta i ett vidare perspektiv

Sjuksköterskornas berättelser om deras erfarenheter leder till en större förståelse om vad de egentligen gör i mötet tillsammans med barn med depression och deras familjer. Genom att synliggöra detta kan det leda till en ökad kunskap som i sin tur leder till att sjuksköterskorna kan förbättra omvårdanden.

Information om studiens resultat

Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola