I denna studie valde vi kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn för att samla in det empiriska materialet. Vi valde inte bara att intervjua pedagoger muntligt, ansikte mot ansikte, utan vi valde även att använda oss av intervjufrågor som skickades till de pedagoger som ville vara med i studien via mail. Anledningen till detta beslut var att vi ville ha en större spridning av svar över hela Sverige, men även för att det var svårt att få tag på några pedagoger som kunde ställa upp på muntliga intervjuer. De kände att de inte hade den tiden eftersom utvecklingssamtal, IUP m.m. stod i vägen för deras deltagande.
Under de muntliga intervjuerna kunde vi välja i vilken ordning frågorna skulle ställas och vi kunde be respondenterna att utveckla sina svar. Vi kunde även hoppa över vissa frågor som vi kände skulle ge liknande svar som i föregående fråga eller irrelevanta frågor som inte
behövdes i stundens ögonblick, vi kunde då återkomma till dessa pedagoger om vi kände att vi behövde mer material till studien. Om vi jämför detta med de frågor som vi skickade via mail så ser vi stora skillnader i hur pedagogerna har svarat. Svaren via mail var i vissa fall inte lika utvecklade som när vi intervjuade pedagoger muntligt, medan andra pedagoger valde att skriva så mycket de kom på.
Det finns vissa svårigheter med att välja intervju som metod, vilket vi har använt oss av, och vi är väl medvetna om dessa svårigheter. Intervjuer kan leda till att respondenten säger det som de tror att vi som intervjuar vill höra, men det kan även vara så att respondenterna skriver/säger det som de verkligen tycker. Vi anser att de muntliga intervjuerna och
intervjufrågorna som skickades via mail som vi har använt oss av har gett oss en liten del av båda dessa delar, men vi känner ändå att resultatet från studien har en hög trovärdighet.
I intervjuerna fick vi mycket material att förhålla oss till och som senare skulle transkriberas. Den största delen av empirin kommer från intervjufrågorna som skickades ut via mail, där fick vi svar från 23 pedagoger om man jämför med de muntliga intervjuerna där vi endast intervjuade 3 pedagoger. Det mest relevanta för studien användes sedan i resultatkapitlet.
37
Problematiken med denna studie var att det fanns en del svårigheter med att hitta tidigare forskning som kunde kopplas till vår empiri. Att hitta internationell forskning var ingen lätt uppgift, dock så hittade vi avhandlingar på både engelska och norska. En av dessa
avhandlingar handlar om ljud i förskolan och är skriven av Fredrik Sjödin (2012) och den andra handlar om kvalitet och kvantitet i förskolan som är skriven av Aina Winsvold och Lars Gulbrandsen (2009). Den nyaste avhandlingen om barngruppens storlek i förskolan är skriven av Pia Williams, Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson (2016 a). Med tanke på att det inte finns så mycket tidigare forskning kring vårt aktuella ämne så har detta gjort att studien varit relativt svår att genomföra, men samtidigt visar detta att ämnet vi valt är väldigt relevant för tillfället.
Vi känner att de frågeställningar som vi ställde till pedagogerna hänger ihop med vårt syfte, teori och tidigare forskning på ett eller annat sätt. Svaren vi fick från pedagogerna har sammanställts i resultatkapitlet och sedan analyserats med den teori och tidigare forskning som vi har tagit upp i teoriavsnittet. Genom att göra på detta sätt har vi fått en röd tråd genom hela arbetet.
5.2 Resultatdiskussion
Den övergripande blicken kring barngruppernas storlek är negativt inställd. I de intervjuer vi gjort får vi en väldigt negativ syn på barngruppens storlek. De flesta pedagoger tycker att storleken är negativ för att barngrupperna anses vara för stora, inte en enda av de 26 respondenterna nämnde att det var en för liten barngrupp, vi valde att ha öppna frågor men alla svar ledde oss vidare in på den stora barngruppen och det som är negativt med detta. De flesta i vår studie tycker att det har med det kollegiala arbetet att göra. Att det läggs för mycket tid på att personal socialiserar med varandra istället för att vara närvarande i barngruppen. När samarbetet brister i arbetslaget kan man få en förståelse för att
barngruppens storlek känns övermäktig. Men det fanns däremot ett fåtal pedagoger som tyckte att de stora barngrupperna gav större möjligheter att dela in barnen i mindre grupper. En pedagog menade att om du har färre barn i grupperna så genererar det också i färre pedagoger rent ekonomiskt, i en grupp med fler barn och pedagoger blir det mer flexibilitet.
Det finns många faktorer som spelar in när barnens behov ska tillgodoses menade de pedagoger som vi intervjuade. De pratade om vilken betydelse ekonomin, lokalerna, personaltätheten, planeringen av verksamheten m.m. innebär för barnens enskilda behov. Arbetsmiljölagens (AML) avsikt är att på arbetsplatsen uppnå en bra arbetsmiljö som
38
förebygger olycksfall och ohälsa (Kapitel 1, 1§, SFS 1977:1160). Pedagogerna påpekar också att det finns en viss tidsbrist på grund av barngruppernas storlek, det är mycket mer
pappersarbete som ska göras, till exempel hantering av barnens schema och pedagogisk dokumentation. Även de praktiska arbetsuppgifterna har ökat med bland annat städning och att ringa in vikarier vilket beror på att ordinarie personal är borta på grund av sjukdom eller ledighet. Några av pedagogerna menade att en mindre barngrupp ökar möjligheten att hinna med och fokusera på verksamhetens uppgifter och barnens enskilda behov. Om vi tar ett exempel från vad en pedagog nämnde så hade en stor skillnad märkts av när vissa barn var hemma på grund av sjukdom. De hann med mycket mer i barngruppen och med planeringen. Detta gjorde att den fysiska och psykiska miljön på avdelningen inte blev lika stressfull som den i normala fall brukade vara.
Stressen påverkar både pedagogerna och barnen på ett negativt sätt. Att känna sig otillräcklig är något pedagogerna har påpekat i intervjuerna, de hinner inte se varje barns enskilda behov bland annat när det fattas personal och när det finns nyinskolade barn som behöver trygghet. Det är de mest uppenbara behoven som barnet signalerar om, som ses och uppmärksammas. När barngruppen är stor så skapar det mer arbetsuppgifter för pedagogerna och mindre tid för barnen. Barnen påverkas negativt av detta eftersom de inte får något tillfälle att skapa tillit och trygghet till pedagogerna. Samspelet mellan barnen och pedagogerna blir mindre med en större barngrupp.
Skolverkets riktlinjer gav blandade reaktioner från pedagogerna. Många tyckte att det var väldigt bra riktlinjer och hoppades att de skulle lagstadgas, medan andra ansåg att dessa riktlinjer bara var ”rent skitsnack” för att det varken finns pengar eller resurser till sådana riktlinjer. Det är i slutändan pengar det handlar om för att kunna ändra verksamheten efter de riktlinjer som Skolverket har upprättat och detta är nu upp till staten att ändra på.
Skolverket (2016 c) har lovat att föräldrar ska få en plats till sitt barn på förskola inom fyra månader från då anmälan om förskoleplats kommit in. Detta är något som verkar stressa personal på förskolorna. De flesta anser att de redan har för stora barngrupper och för mycket att göra med det administrativa arbetet. Detta som Skolverket (2016 c) har lovat kan innebära att förskolor får ta in fler barn än vad personalen anser är rimligt och det blir en stressfaktor. Att det när som helst kan komma in fler barn som för det första ska inskolas och sedan hitta en bra och trygg plats i gruppen och med personalen. Detta gör att den planerade
39
hinna med det som var planerat från början och målen i läroplanen blir lidande. Denna stress som hela situationen ger påverkar personalens psykosociala arbetsmiljö.
De pedagoger som arbetat inom förskolan i flera år har märkt en tydlig skillnad på
barngruppens storlek, barnen är fler och har fler närvarotimmar. Idag är det mer accepterat av föräldrarna att lämna sina barn fast de inte är fullt friska. Pedagogerna har en uppfattning om att föräldrarna tycker att barnen har det bra på förskolan där de får leka och ha det roligt. Verkligheten ser inte riktigt ut på det sättet. Barn som är på förskolan hela dagarna har oftast ingen möjlighet till vila och har de möjlighet till det så är det under bestämda tider, kanske inte alls när barnen själva behöver vilan. Är man dessutom sjuk och mår dåligt så känns inte förskolan som den rätta platsen att befinna sig på. Pedagogerna påtalar den stress de känner inför att hinna med alla barn, hur mycket tid finns där då till ett sjukt barn som behöver extra omvårdnad?
5.3 Vidare forskning
Forskning kring barns perspektiv om barngruppernas storlek är begränsad, vilket innebär att det finns behov av vidare forskning inom det området. Vår studie har handlat om
barngruppernas storlek och pedagogernas tankar kring Skolverkets riktlinjer, vilket har fått oss att fundera kring hur barnen ser på sin tillvaro i förskolan. En jämförelse kring olika kommuners situation i förskolan hade även varit intressant att undersöka. Vi använde oss av intervjupersoner från olika delar av landet, men lade ingen vikt på skillnaderna mellan dessa delar av landet. Det hade även varit intressant att jämföra hur barngrupper ser ut i olika sorters förskolor, såsom OB-förskolor, uteförskolor, bussförskolor m.fl.
40
6 Referenser
6.1 Litteratur
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns
uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Berg, Martin (2015). Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Broberg, Anders (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur.
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten
av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Ellneby, Ylva (2011). Må bra i förskolan: [musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage]. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
Hart, Susan & Schwartz, Rikke (2010). Från interaktion till relation: om anknytningsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Inledning I: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Kihlbom, Magnus (2009 a). Sjuklighet, olycksfall och buller i förskolan. I: Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta. På gott och ont. Stockholm: Carlsson.
41
Kihlbom, Magnus (2009 b). Stress, en reaktion på otrygghet. I: Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta. På gott och ont. Stockholm: Carlsson.
Killén, Kari (2014). Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Levi, Lennart (2003). Stress och hälsa i ett internationellt perspektiv. I: Theorell, Töres (red.)
Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Niss, Gunilla (2009). Samspelet mellan barn och vuxna. I: Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta. På gott och ont. Stockholm: Carlsson.
Sjödin, Fredrik (2012). Noise in the preschool: health and preventive measures. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2012. Tillgänglig på Internet: http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:567799/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2016-04-04]
Teveborg, Kickie (1997). Arbete i stora barngrupper. Solna: Ekelund.
Theorell, Töres (2003). Psykosociala faktorer – vad är det? I: Theorell, Töres (red.)
Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Sverige: Elanders Gotab. Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad: 2016-04-19]
Waldenström, Ulla (2014). Mår barnen bra i förskolan? Stockholm: Karolinska institutet University Press.
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016 a). Barngruppens
storlek i förskolan: konsekvenser för utveckling och kvalitet. 1. utg. Stockholm: Natur &
42
Winsvold, Aina & Gulbrandsen, Lars (2009). Kvalitet og kvantitet. Kvalitet i en
barnehagesektor i sterk vekst. Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring
NOVA Rapport 2. Tillgänglig på internet: http://www.nova.no/asset/3631/1/3631_1.pdf
[Hämtad: 2016-04-15]
6.2 Övriga referenser
Abrahamsson, Lena & Johansson, Jan (2013). Hundra år av långsamhet: Exposé över
begreppet psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 19, nr 2. Tillgänglig på
internet: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:668802/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2016-04-15]
Drevinger, Joanna (2016). Förskolor: Svårt att minska barngrupperna utan mer pengar.
Svenska Dagbladet, 29 mars 2016. Tillgänglig på internet: http://www.svd.se/forskolor-svart- minska-barngrupper [Hämtad: 2016-04-04]
Folkhälsomyndigheten (2010). Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan. 2. [rev.] uppl. Västerås: Edita Västra Aros. Tillgänglig på internet:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12934/buller-bort-liten-bok-ljudniva- forskola.pdf [Hämtad: 2016-04-05]
Ivarsson, Dan (2016). Utbyggnaden tvingar fram stora barngrupper. Sydsvenskan, 22 mars 2016. Tillgänglig på internet: http://www.sydsvenskan.se/malmo/utbyggnaden-tvingar-fram- stora-barngrupper/ [Hämtad: 2016-04-04]
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet ARM. Tillgänglig på internet: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/arbetsmiljolagen-bok- h008.pdf [Hämtad: 2016-04-04]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på internet:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-
2010800_sfs-2010-800#K8 [Hämtad: 2016-05-01]
Skolverket (2016 a). Förskolan. Stockholm: AB Typoform. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
43
Skolverket (2016 b). Nya riktmärken ska bidra till mindre barngrupper. Pressmeddelande, 12 februari 2016. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/nya-riktmarken- ska-bidra-till-mindre-barngrupper-1.245981 [Hämtad: 2016-04-04]
Skolverket (2016 c). Plats i förskolan. Pressmeddelande, 8 april 2016. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/skolformer/forskola/plats-i-forskolan-1.200171 [Hämtad: 2016-05- 03]
Skolverket (2016 d). Statistik om förskolan. Pressmeddelande, 12 april 2016. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola
[Hämtad: 2016-05-03]
Skolverket (2016 e). Så fungerar förskolan. Pressmeddelande, 8 april 2016. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/skolformer/forskola/sa-fungerar-forskolan-1.196227
[Hämtad: 2016-05-03]
Vagnér, Nikki (2010). Arbetsmiljö. Psykologiguiden, 19 januari 2010. Tillgänglig på internet:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=251&Arbetsmiljo [Hämtad: 2016-04-05]
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016 b). Forskare: Då vet man att barngruppen är för stor. Göteborgs-Posten, 20 januari 2016. Tillgänglig på internet:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2962380-forskare-da-vet-man-att-barngruppen-ar-for-stor
44
Bilagor
Bilaga 1
Informationsbrev till pedagoger.
Hej!Nu är det dags för oss att skriva vårt examensarbete. Vår önskan är att få intervjua er enskilt, intervjun kommer pågå i ungefär en halvtimme. Ni väljer själv om ni vill deltaga, ni kan när som helst ändra ert tidigare samtycke till deltagande, utan anledning. Insamlat material kommer endast behandlas utav oss, vår handledare samt vår examinator på Malmö högskola. Alla personuppgifter behandlas så att obehöriga ej kan ta del av dessa. I arbetet kommer vi referera till en förskola i södra Sverige. Vårt arbete kommer handla om barngruppernas storlek i förskolan. Vårt syfte med arbetet är att få en bild av hur pedagogerna ser på barngruppens storlek och sin arbetsmiljö, vi vill även få en bild av hur barn inom förskolan ser på sin egen situation i barngruppen. Vi har tänkt genomföra intervjuerna vecka 15. Skriv gärna upp ert namn och en tid (tidigast klockan 9,00) på det datum som passar för intervju. Finns möjlighet så samordna gärna tiderna.
Vid vidare frågeställningar är ni välkomna att kontakta oss via mail.
Vänliga hälsningar Josefin Törnqvist Emma Karlsson Måndag 11/4: Tisdag 12/4: Onsdag 13/4: Torsdag 14/4: Fredag 15/4:
45
Bilaga 2
Intervjufrågor.
1. Hur länge har du arbetat på förskola?
2. Tycker du att förskolans värld har förändrats mycket under den tid du arbetat? På vilket sätt?
3. Hur många barn har ni på förskolan/avdelningen? 4. Hur många personal är det på din avdelning? 5. Vad anser du vara en idealisk barngrupp? 6. Vad är en stor barngrupp?
7. Anser du att du påverkas i ditt arbete av storleken på barngruppen? På vilket sätt? 8. Upplever du att föräldrar har synpunkter på barngruppens storlek?
9. Anser du att barnens samspel med varandra påverkas av barngruppens storlek? 10. Anser du att barnens emotionella trygghet blir påverkad av arbetsmiljön på förskolan? 11. Anser du att du hinner tillgodose varje barns enskilda behov? På vilket sätt?
12. Anser du att barnens enskilda utveckling påverkas av barngruppernas storlek? 13. Vilka faktorer spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek? 14. Vad anser du om Skolverkets nya riktlinjer? (6-12 barn/1-3 år, 9-15 barn/4-6 år)