Det fanns både positiva och negativa reaktioner om Skolverkets riktlinjer i våra intervjuer med pedagogerna. Dessa reaktioner presenteras i denna huvudkategori och analyseras sedan i resultatdiskussionen.
4.4.1 Vad anser du om Skolverkets nya riktlinjer?
Vi frågade pedagogerna vad de ansåg om de nya riktlinjerna som Skolverket (2016 b) har gått ut med (6-12 barn/1-3 år, 9-15 barn/4-6 år). Det fanns mycket negativitet i och med att det bara är riktlinjer och flera pedagoger önskade att de borde lagstadgas istället. En pedagog uttrycker att det behövs action och inte bara ord och tycker även att riktlinjerna borde
lagstiftas. En annan pedagog uttrycker att det är skitsnack och att det varken finns pengar eller resurser till sådana riktlinjer.
Det låter jättebra, men jag tror inte på det förrän jag ser det. Sen är det så, vi har pratat jättemycket om detta i förskolechefsnätverket i kommunen. Att du kan ju tolka, då måste de ju gå in direkt och mena, vad är det de menar med barngrupper? För att vi delar våra barngrupper under dagen också. Är det en sådan grupp eller är det
avdelningsgruppen? Det står där inte och det är en himla skillnad. Det är likadant det här man söker bidrag. Vi har ju inte sökt det för att få små barngrupper för att vi känner
32
att det är svårt i våra lokaler, medan vissa då, då tar man ut en liten grupp vissa timmar om dagen och så kallar man det små barngrupper. Nej, jag vet inte. Jag tycker det är fel, det är ju inte det som är syftet. Så att då får man nog gå ut mer tydligt, exakt vad det är som gäller. Sen tycker jag det är jättebra om de ändrar barngrupperna. Absolut, för både barnen och pedagogerna. (Pedagog 26, 2016-04-18)
Det finns även de som är positiva till de nya riktlinjerna, men de hade gärna velat se ett minimumkrav på personaltätheten. En av pedagogerna uttrycker att riktlinjerna är väldigt bra, men vill se ett minimumkrav på personaltätheten och gärna en bestämmelse över hur små och krångliga lokalerna inte får vara för förskoleverksamheten.
Med dessa nya riktlinjer tror och hoppas jag att varje enskilt barn kan få sina behov tillgodosedda mer än tidigare. Varje enskilt barn kommer att få mer tid och den
pedagogiska verksamheten kommer kunna erbjuda barnen en mer anpassad verksamhet för alla barnen. Även pedagogerna i förskolan kommer troligtvis känna sig mer
tillräckliga. (Pedagog 4, 2016-04-08)
De finns de pedagoger som tycker att riktlinjerna är väldigt bra, men det saknas förtroende för att det ska bli verklighet eftersom det varken finns pengar, lokaler eller personal för att i realiteten minska barngrupperna. Det behövs fler förskolor, lokaler, pedagoger, förskolegårdar och fler som lagar mat och städar. Pedagogen menar även att det är en förskolerevolution att komma dit, att det kommer kosta mycket pengar och vara en karusell i början, men att det ska bli väldigt spännande att vara med om denna utveckling eftersom det verkligen är för barnens bästa.
Det är toppen att skolverket är intresserade av en sänkning av barngruppens storlek. Men det löser inte alla problem. Tyvärr kommer alldeles för många nya studenter ut med en bristande förmåga att göra ett pedagogiskt arbete i verkligheten. Vi som tar emot studenter måste våga höja ribban och inte vara ”mammor” som tycker synd om svaga studenter under deras praktik. Vår arbetsgivare måste kräva mer av befintlig personal samtidigt som våra förskolechefer måste ha utbildning i hur man leder pedagogiskt arbete. Våra fackföreningar måste sluta skydda dem som faktiskt inte sköter sitt uppdrag utifrån de styrdokument vi har. det kan låta hårt det jag skriver men verksamheten och framförallt barnen är beroende av pedagoger som är härvarande, nyfikna, busiga, trygga, påhittiga och som ser barnen som viktiga individer som är värda det bästa av oss. (Pedagog 10, 2016-04-09)
En pedagog anser att det är positivt med stora barngrupper, att det är svårt att ha sådana riktlinjer eftersom det blir mer flexibilitet med fler barn och fler pedagoger. Att stora grupper ger en större möjlighet att dela in barnen i mindre grupper, om man skulle ha färre barn i grupperna genererar det också i färre pedagoger rent ekonomiskt.
4.4.2 Resultatdiskussion om Skolverkets riktlinjer
Skolverket (2016 b) har pratat med enhetschefen Ulrika Lundqvist som säger att det finns olika riktmärken eftersom behoven ser annorlunda ut. Alla barn har sina speciella behov, de
33
små barnen kräver mer omsorg än de stora. Detta måste man utgå ifrån om barnen ska få en trygg förskola. En del pedagoger hoppas på att detta ska kunna gynna barnen att få sina behov tillgodosedda mer än tidigare, verksamheten kommer kunna erbjuda barnen en mer anpassad tid på förskolan. Även personalen kommer antagligen känna sig än mer tillräckliga. LPFÖ 98/rev.2010:7 ”Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt.” Det finns förhoppningar hos pedagogerna att varje barn kan få sina behov tillgodosedda med dessa nya riktlinjer och på så sätt kunna följa läroplansmålen.
Skolverket (2016 b) menar att personaltätheten är viktig, men att stora barngrupper i sig är ett större problem, särskilt för de yngsta barnen. Tryggheten blir påverkad av de stora
barngrupperna eftersom detta leder till att barnen tvingas ha för många relationer till barn och vuxna. En pedagog menar att ett minimumkrav på personaltätheten är viktigt och vill även se en bestämmelse över hur lokalernas storlek och utformning ska se ut. Skolverket (2016 e) menar att den fysiska miljön har stor betydelse för barnens utveckling. Miljön kan främja barnens utveckling, lärande och hälsa. Barnen ska erbjudas en god miljö i förskolan och en lämplig sammansättning och storlek på barngruppen.
Följande tabell visar den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten i förskolan mellan åren 1985-2015. Tabellen visar att under den senaste tioårsperioden har den
genomsnittliga barngruppen inte blivit större och personaltätheten har varit stabil (Skolverket, 2016 d). År 1985 Per grupp 13,4 Per årsarbetare 4,3 1990 13,8 4,4 1995 16,7 5,5 2003 17,2 5,4 2004 17,2 5,4 2005 17,0 5,2 2006 16,7 5,1 2007 16,7 5,2 2008 16,9 5,3 2009 16,8 5,3
34 2010 16,9 5,4 2011 16,8 5,3 2012 16,9 5,3 2013 16,8 5,3 2014 16,9 5,3 2015 16,7 5,2
35
5 Slutsats och diskussion
Studiens syfte var att förstå hur pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek och Skolverkets riktlinjer. Detta var intressant att undersöka eftersom pedagoger behöver få till en förändring inom förskolan när det gäller bland annat barngruppernas storlek och den psykosociala arbetsmiljön. Vår teoretiska ansats var utvecklingspsykologiskt perspektiv och det som vi särskilt intresserade oss för var anknytningsteorin och hur den tog sig uttryck i förskolan. Med utgångspunkt i detta syfte så formulerade vi följande frågeställningar:
- Hur beskriver pedagogerna förskolans psykosociala arbetsmiljö med utgångspunkt i barngruppernas storlek?
- Vilka faktorer spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek enligt pedagogerna?
- Vad är pedagogernas tankar kring Skolverkets nya riktlinjer?
Vi har besvarat dessa frågor genom att först intervjua pedagoger och sedan sammanfattat alla deras tankar i våra resultatdiskussioner. Slutsatsen av de svar vi fick från pedagogerna är att det finns många faktorer som spelar in för att en barngrupp ska fungera. En del av dessa faktorer kan vara ekonomi, lokaler, personaltäthet och planering av verksamheten. Det fanns en pedagog som menade att det kunde gynna både barn och pedagoger om det fanns en stor barngrupp och ett stort arbetslag. Forskningen pekar däremot på att barn blir mycket tryggare i mindre grupper med få personer att förhålla sig till. De minsta barnen befinner sig i den känsligaste utvecklingsfasen och är beroende av ett begränsat antal relationer och kan på så sätt bli negativt påverkade av de stora barngrupperna och antalet pedagoger som detta medför (Winsvold & Gulbrandsen, 2009, Waldenström, 2014).
Pedagogerna beskrev att den psykosociala arbetsmiljön påverkar dem på ett negativt sätt, bland annat genom den höga ljudnivån och den stora arbetsbelastningen som stressar dem i deras dagliga arbete.
Pedagogernas tankar kring Skolverkets riktlinjer var blandade, vissa ansåg att riktlinjerna var väldigt bra och ville se att de blev lagstadgade, medan vissa ansåg att riktlinjerna inte skulle gå att genomföra på grund av att det varken finns pengar, lokaler eller personal för att täcka det behov som finns.
36
Skollagen (Kapitel 8, 8§, SFS 2010:800) menar att huvudmannen ansvarar för att barnen ska erbjudas en bra miljö och att barngrupperna ska ha en passande struktur och storlek. Av studiens resultat kan man fundera på om alla stora barngrupper är mindre bra för barnen. Vad är det egentligen som påverkar barngruppen mest? Är det pedagogernas förhållningssätt eller barngruppens storlek? Att utgå ifrån Skolverkets riktlinjer är en bra början, men inte alltid lätt att genomföra som några av pedagogerna menade.