6. Diskussion
6.2 Metoddiskussion
I min studie valde jag att utgå från en kvantitativ metod istället kvalitativ. Fördelen med att använda sig av en kvantitativ analysmetod är att jag har möjligheten att nå en större målgrupp. Då jag i mitt syfte och frågeställningar söker skillnader och samband mellan elevers
prioriteringar, ger en kvantitativ analys en mer representativ bild av en större population. Då jag i mitt forskningsarbete har en population som innefattar flera olika idrotter kan jag med en kvantitativ analys nå fler respondenter från dessa målgrupper vilket en kvalitativ analys inte ger möjligheten till. Nackdelar med mitt val av metod är att det finns en större risk för bortfall då jag själv inte är närvarande när enkäten görs, vilket gör att jag måste förlita mig på att lärare som fördelar enkäten verkligen gör det samt att tillräckligt många elever väljer att delta i undersökningen. Med mitt val av metod har jag inte heller möjligheten att gå in på djupare analysfrågor som kan ge en djupare förståelse för varför elever tex väljer att prioritera träning eller matcher före skolarbete och vad det är som gör att vissa elever klarar av dubbla karriärer och vissa inte. Resultatet jag fick fram visar att det är fullt möjligt att ha dubbla karriärer och hur eleverna kan hantera dubbla karriärer varierar. Men i min studie går det inte att se någon förändring över tid i elevernas resultat som skulle kunna ge svar på om elevernas elitidrott påverkar deras studieresultat. Därav för att verkligen kunna svara på mina frågeställningar och få fram ett generaliserbart resultat så hade studien förslagsvis behövts göras över tre år där
30 man följer ett antal elever med olika idrottsinriktningar och deras studieresultat. Därefter hade man kunnat kombinera enkäter med intervjuer för att kunna svara på elevernas upplevelse av hur deras studier påverkas av deras elitidrott. Genom att använda detta tillvägagångssätt hade man kunnat se skillnader mellan olika idrotter och hur mycket tid eleverna har samt var de lägger denna tid.
Det största problemet i min studie ligger i urvalet. Planen för studien var att undersöka ett antal innebandy, ishockey, ridning, handboll, fotboll, golf och friidrotts elever för att jämföra de olika idrotternas svar. Men då jag inte fick in tillräckligt många svar var det inte möjligt att göra någon jämförelse mellan de olika idrotterna och deras svar. Bortfallet kan bero på att instruktörerna endast har lagt upp enkäten på elevernas lärplattform och där av gett eleverna eget ansvar att svara på enkäten. Eleverna kan då glömt att svara på enkäten eller valt att stå över från att delta helt och hållet. För att minska bortfallet i studien hade jag istället kunnat bestämma in en tid då jag kom på besök och gjorde enkäten med eleverna. Jag hade då kunnat hjälpa eleverna med eventuella frågor samt deltagandet i studien i enkäten hade ökat.
Vad som är problematiskt med denna studie är att reliabiliteten och validiteten faller.
Reliabilitet står för huruvida resultatet blir det samma om undersökningen skulle göras igen. Trots att åter gärder gjordes för att stärka reliabiliteten som korta och inte så avancerade frågor, att det finns en anonymitet i undersökningen samt miljöaspekten då elever inte kunnat hjälpas åt när de besvarat enkäten, faller reliabiliteten. Det beror på att upprepbarheten i undersökningen inte håller. Enkäten som skickade ut hade för få frågor som kunde kopplas till studiens syfte och ge olika nyanser om ämnet. Undersökningen framstår därför mer som en opinionsundersökning än en empirisk studie. Reliabiliteten faller även då det saknas
tillräckligt med material i undersökningen. Dels då det saknas en tydlig teoretisk
utgångspunkt att koppla till och då inte tillräckligt många respondenter har svarat på enkäten vilket gör att upprepbarheten faller. Då reliabiliteten är låg är även validiteten det. Validiteten bedömer om slutsatsen i undersökningen svarar på de frågeställningar och det syfte som har ställts upp. Även fast min undersökning har undersökt det som var tänkt med studien kan aldrig en studie som har låg reliabilitet ha en hög validitet56.
Så vad hade jag kunnat göra annorlunda? Som sagt ligger det stora problemet i mitt bortfall. Hade jag som tidigare nämnt fått med svar från ishockeyn, innebandyn och ridningen hade jag kanske kunnat framföra ett resultat som hade kunnat ses som mer generaliserbart. För att
31 kunna dra en mer korrekt slutsats så hade denna studien behövt följa ett antal olika elitidrotts elever över en längre tidsperiod.
6.3 Vidare forskning
Jag tycker det hade varit mycket intressant att fortsätta denna typen av forskning och följa elevers elitidrottssatsning och idrottens påverkan på elevers betyg. Förutom att jämföra olika idrotter så hade det även varit intressant att jämföra de olika idrottsinriktningarna NIU och RIG. När data samlades in gick det att se en avvikelse i prioriteringar och negativa effekter av elitidrott bland friidrottarna, dock gick det inte att presentera denna avvikelse på grund av för få svar hade samlats in. Det hade varit intressant och göra en vidare forskning och jämföra de två inriktningar och se om det finns något samband mellan RIG utbildning och lägre betyg.
Inom ämnet elitidrott finns det mycket outforskat som man skulle kunna studera vidare. Tex undersöka om elever med vissa karaktäristiska drag har en större chans att fortsätta med sin elitsatsning? Enligt skolverket ska elever som går specialidrott få möjligheten att utveckla idrottspsykologiska aspekter som en del i att öka elevers prestationsförmåga och personliga utveckling57. Det hade varit intressant och se hur skolor använder dessa idrottspsykologiska aspekter och hur de riktar dessa för att stödja elevers personliga utveckling och hur de fångar upp de elever som löper större risk för att avsluta sin idrott.
32
Referenser
Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, 4. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009
EU:s riktlinjer, ”EU guidelines on dual careers of athletes: Recommended policy actions
insupport of dual careers in high-performance sport”, 2012,
Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/assets/eac/sport/library/documents/dual-career-guidelines-final_en.pdf (Hämtad 2019-01-10)
Folkhälsomyndigheten, ”Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet”, Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bd4c8de3a04b4d20ac7e0f0
385193663/byggda-miljons-paverkan-fysisk-aktivitet.pdf, 2007, (Hämtad
2019-05-23)
Fria Läroverken, ”Joel Eriksson EK”, Tillgänglig:
http://laroverken.se/karlstad/berattelser/joel-eriksson-ek/, (Hämtad 2019-05-23)
Göteborgs Universitet, ”Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer”,
Tillgänglig:https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_pri
nciper_2002.pdf (hämtad 2019-01-11)
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker
Idrottsforskning, ”Kognitiv funktion: Så påverkas hjärnan av fysisk träning”
Tillgänglig:
33
24Kalmar, ”Politikern vill se fler idrottstimmar i skolan”,
Tillgänglig:
https://24kalmar.se/politikern-vill-se-fler-idrottstimmar-i-skolan_5f47e3f5-1 , 2018 (Hämtad 2018-12-19)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011).
Stockholm: Skolverket
Nikos Ntoumanis & Bernd Strauss, Psychology of sport and exercise: Personal
characteristics as predictor for dual career dropout versus continuation.
FEPSAC. 2015 Tillgänglig:
https://ac.els-cdn.com/S1469029215000370/1-s2.0-
S1469029215000370-main.pdf?_tid=86abb479-35a8-467b-9857-08ee712ea340&acdnat=1547112854_59cdf904f4034dff694adfe5b9711dc1 (Hämtad 2019-01-09)
Peter Adler & Patricia A.Adler, Sociology of Education: From idealism to pragmatic
detachment: The academic performance of college athletes. American
sociological association 1985. Tillgänglig:
https://www.jstor.org/stable/2112226?seq=1#metadata_info_tab_contents Hämtad (2018-12-11)
Rickard Linden,” Vem tränar fotbollsmålvakterna i Stockholm?”: En nulägesanalys av målvaktsträningen inom Stockholmsfotbollen. Examensarbete, GHI Stockholm, 2008
Riksidrottsförbundet, ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för bar och ungdom: Fysisk
aktivitet och inlärning”, 2009
1177, ”Rörelse är livsviktigt”,
Tillgänglig:
34 Skolverket,”Specialidrott”,Tillgänglig:https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskol an/laroplan-program-och-amnen-i gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw %2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSPE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&s v.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 2018 (Hämtad 2019-01-11)
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sverker Fryklund, ”Swedish student athletes’ within-career transitions”, Kandidatuppsats, Malmö Universitet, 2012,
Natalia Stambulova, Alina Franck & Lukas Linnér, ”På väg att bli en vinnare i långa
loppen”: Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer under sitt första läsår. FoU-Rapport. Halmstad Högskola, 2013
Svenskadagbladet, ”Mer idrott i skolan ger bättre betyg”, Tillgänglig:
https://www.svd.se/mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg , 2013 (Hämtad
2019-01-11)
Svenskidrott, ”Skillnad på RIG och NIU”, Tillgänglig:
http://www.svenskidrott.se/elitidrottpagymnasiet/skolakommunellersf/skillnadp
arigochniu/ 2017 (Hämtad 2018-12-19)
Ungdomsstyrelsen, ”En beskrivning av ungdomars villkor: Kultur och fritid”, Tillgänglig:
35 Moa Westermark & Susanna Larsson, ”Dubbla karriärer”: Elitidrottandesstudenters
uppfattningar om kombinationen elitidrott och akademiska studier.
36
Bilagor
37 Bilaga 2. Enkätformulär
38