Relationen mellan skola och elitidrott
En kvantitativ undersökning om elitidrottens påverkan på elevers betyg
A quantitative study on the influence of elite sport on students' grades
Författare: André Thorslund
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur, teknikkunskap Ämne: Idrottsvetenskap
Poäng: 15 hp
Handledare: Peter Carlman
2
Sammanfattning
Syftet med undersökningen var att undersöka idrottsgymnasisters syn på elitidrott och studier samt om det fanns ett samband mellan den tid de lägger på vald specialidrott och deras studieresultat. Studiens fokus var på elevers uppfattning om skolan, idrotten och kombinationen av de båda. I studien användes i kvantitativ metod i form av enkäter. Idrotterna som undersöktes var fotboll, innebandy, golf, friidrott, ridning, handboll och ishockey. Totalt deltog 57st elitidrottande gymnasieelever från 8 olika skolor. Resultatet analyserades efter begreppet dubbla karriärer och tidigare forskning. Tidsmässigt väljer elever att hoppa över studier för matcher och träningar men anser ändå att skolan är viktigare än deras specialidrott. Resultatet indikerar att elever klarar kombinationen av dubbla karriärer olika. Exakt vad det beror på är svårt att säga utan vidare forskning. Men mitt resultat visar att det är fullt möjligt att ha dubbla karriärer utan att det påverkar studieresultaten på gymnasiet negativt. Vad det är som gör att elever klarar dubbla karriärer beror troligen inte på en specifik orsak och skiljer sig från individ till individ.
Abstract
3
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 6
2.1 Syfte ... 6
2.2 Frågeställningar ... 6
3. Litteraturgenomgång ... 7
3.1. Idrott, fysisk aktivitet och hälsa... 7
3.2 Skillnad mellan nationellt idrottsgymnasium och riksidrottsgymnasium ... 7
3.3 Specialidrott... 8
3.4 Dubbla karriärer ... 8
3.5 Kombination idrott och skola ... 9
3.6 Fritid ... 12
3.7 Effekter av fysisk aktivitet ... 12
3.8 Ökad träningsvolym ... 13 4. Metod ... 14 4.1 Design ... 14 4.3 Urval ... 15 4.4 Mätinstrument ... 15 4.5 Genomförande ... 15 4.6 Databearbetning ... 16
4.7 Reliabilitet och validitet ... 16
4.8 Etiskt förhållningssätt ... 17
5. Resultat ... 19
5.1 Resultatanalys ... 19
5.2 Resultatpresentation ... 19
5.2.1 Elevers syn på prioriteringar ... 19
5.2.2 Elitidrott och påverkan på betyg ... 21
5.2.3. Samband mellan betyg och träningsmängd ... 22
5.3 Sammanfattning av resultatet ... 24
6. Diskussion ... 25
6.1 Resultatdiskussion ... 25
6.1.1Eleverns prioriteringar mellan skola och elitidrott ... 25
6.1.2 Elitidrott och betyg ... 27
5
1. Inledning
Idag finns det flera studier som visar att motion och ökad fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers prestation i skolan1. Men finns det en gräns för när träning och fysisk aktivitet tar upp för mycket av elevers tid och istället påverkar elevers betyg negativt? Joel Eriksson Ek är ishockeyproffs i NHL laget Minnesota Wild och har tidigare studerat
specialidrott på idrottsgymnasiet Fria läroverket i Karlstad. I en intervju berättar Joel att det gick bra att kombinera elitidrott och skola och att det är bra att ha en utbildning att luta sig tillbaka på. Men hur prioriterar egentligen specialidrottselever mellan vald idrott och skolarbete och anser eleverna att deras specialidrott påverkar deras betyg? Enligt Gy11 ska elever som läser idrott och hälsa förstå konsekvenser av fysisk aktivitet och där med de negativa effekter som för mycket fysik aktivitet kan ge2. Min studie kommer därför att fokusera på elever som går specialidrott på idrottsgymnasier.
Flera av de undersökningar som finns idag om dubbla karriärer kommer fram till att det går att kombinera elitidrott och skola, men fokuserar inte på om elitidrott kan ha en negativ inverkan på elevers betyg3. Enligt min vetskap verkar det saknas studier som berör elitidrottens eventuella negativa påverkan på betyg bland elever som läser på idrottsgymnasium inom forskningsområdet dubbla karriärer.
1 Folkhälsomyndigheten, ”Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet”, Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bd4c8de3a04b4d20ac7e0f0385193663/byggda-miljons-paverkan-fysisk-aktivitet.pdf, 2007, (Hämtad 2019-05-23) S.79
2 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket s.84
3 Natalia Stambulova, Alina Franck & Lukas Linnér, ”På väg att bli en vinnare i långa loppen”:
Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer under sitt första läsår. FoU-Rapport. Halmstad
6
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka idrottsgymnasisters syn på elitidrott och studier samt om det finns ett samband mellan den tid de lägger på vald specialidrott och deras studieresultat.
2.2 Frågeställningar
1. Hur ser elevers prioritering ut mellan skola och elitidrott?
2. Upplever eleverna att deras specialidrott har haft en negativ inverkan på deras betyg i skolan?
7
3. Litteraturgenomgång
3.1. Idrott, fysisk aktivitet och hälsa
Det är idag allmänt känt att fysisk aktivitet är bra för den allmänna hälsan och
träningsmöjligheterna är större än någonsin 4. Det framställs som att all form av rörelse är bra. Fysisk aktivitet behöver inte alltid handla om att lyfta tungt på gymmet eller springa en mil i spåret. Fysisk aktivitet kan istället vara en promenad i rask takt, trädgårdsarbete eller
friluftsliv. Dessa former av fysisk aktivitet kan minska risken för att drabbas av tex
hjärt-kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa5. Rekommendationen för en vuxen person är att
vara fysisk aktiv minst 150 minuter i veckan. Genom att följa denna rekommendation kan du uppleva att du känner dig piggare och starkare vilket är ett resultat av att blodcirkulationen ökar och kroppen lättare kan ta hand om blodfetter och stresshormoner6.
Idrott och fysisk aktivitet är inte bara viktig för den allmänna hälsan utan kan även öka prestationen i skolan. I Bunkefloprojektet såg de en klar ökning i antalet behöriga till
gymnasiet med ökad idrott i skolan. Jämfört med kontrollgruppen såg de en total ökning med 8 procent och en ökning med 13 procent bland killarna7. De positiva resultaten har fått flera att kräva fler idrottstimmar i skolan, bland annat Kristdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Jimmy Loord. Höstterminen 2019 kommer antalet idrottstimmar i grundskolan öka från 500 till 600, men Loord vill öka det ytterligare till 7008.
3.2 Skillnad mellan nationellt idrottsgymnasium och riksidrottsgymnasium
Under gymnasietiden kan elever välja att utöva en idrott utöver de vanliga studierna. Utbildningen kallas för specialidrott och kan läsas på två nivåer, ett riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Båda nivåerna följer samma
riktlinjer för ämnet specialidrott och kan läsas upp till 700 poäng. Skillnaden mellan dessa två
4 1177, ”Rörelse är livsviktigt”, Tillgänglig: https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Fysisk-aktivitet/Rorelse-ar-livsviktigt/, 2015 (Hämtad 2018-12-11)
5 1177, ”Rörelse är livsviktigt”, 2015 6 1177, ”Rörelse är livsviktigt”, 2015
7 Svenskadagbladet, ”Mer idrott i skolan ger bättre betyg”, Tillgänglig: https://www.svd.se/mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg , 2013 (Hämtad 2019-01-11)
8 nivåer ligger i rekryteringen och strukturen9. RIG har en riksrekrytering, eleverna får
inackorderingsstöd och RIG skolor garanterar även boende. NIU har lokal/regional
rekrytering, om eleverna inte bor på orten kan inte heller förstahandsmottagning garanteras och eleverna blir oftast mottagen i mån av plats10.
3.3 Specialidrott
Specialidrottämnet är ett teoretiskt och praktiskt ämne som syftar till att utbilda och utveckla ungdomar till elitidrottare. Elever som valt att gå specialidrott får möjligheten att ta del av metoder och teorier för prestationsutveckling samt förmåga att planer, genomföra och utvärdera tränings- och tävlingsverksamheter. Eleverna ska även få kunskaper om människokroppen, kost, idrottspsykologiska aspekter samt kunskaper om den möjliga idrottskarriären. Specialidrott får endast ges på riksidrottsgymnasier (RIG) eller nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) 11.
3.4 Dubbla karriärer
Dubbla karriärer är ett begrepp inom idrottsvetenskaplig forskning och innebär en karriär med minst två inriktningar, exempelvis idrott och studier12. Begreppet involverar olika stadier i en individs övergångar i exempelvis utbildning, idrottsliga utveckling samt psykologiska och psykosociala utveckling. Inom idrottssammanhang innefattar även begreppet ”dubbla karriärer inom idrotten sammanfattar kravet på idrottare att framgångsrikt initiera, utveckla och slutföra en elitidrottskarriär som en del av en livslång karriär, i kombination med
utbildning och/eller arbete samt andra områden som är av betydelse i olika skeden av livet”13.
9 Skolverket, ”Specialidrott”, Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubje ctCode%3DSPE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 2018 (Hämtad 2019-01-11)
10 Svenskidrott, ”Skillnad på RIG och NIU”,
Tillgänglig:http://www.svenskidrott.se/elitidrottpagymnasiet/skolakommunellersf/skillnadparigochniu/ 2017 (Hämtad 2018-12-19)
11 Skolverket, ”Specialidrott”, 2018
12 Natalia Stambulova, Alina Franck & Lukas Linnér, ”På väg att bli en vinnare i långa loppen”:
Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer under sitt första läsår. FoU-Rapport. Halmstad
Högskola, 2013, S. 10
13 EU:s riktlinjer, ”EU guidelines on dual careers of athletes: Recommended policy actions in support of dual
careers in high-performance sport”, 2012, Tillgänglig:
9
3.5 Kombination idrott och skola
Riksidrottsförbundet har gjort en undersökning på förstaårselever på riksidrottsgymnasier och deras upplevelser av dubbla karriärer. Undersökningen är uppdelad i två intervjuer, en som är gjord under höstterminen och en uppföljning på vårterminen.
I början av det första året upplevde eleverna att det var högre krav än tidigare. Eleverna beskriver det som en cirkel där allting hänger ihop skolan, idrotten och privatlivet och att det är krävande att kombinera allt. Eleverna upplever att deras idrott kan vara fysisk krävande och trötta dem. Tröttenheten gör att de ibland väljer att hoppa över studier för att de inte orkar. Dock ställer skolan vissa krav på eleverna. För att få ledigt från skolan för att tävla eller spela match måste eleverna ha minst godkänt i alla ämnen. För att inte bli efter i skolan och riskera ett icke godkänt betyg valde några elever att jobba före med skolarbetet. Det gjorde att eleverna fick mer tid över på vårterminen som de sedan kunde använda för att tävla och spela matcher14.
I uppföljningsintervjuerna ansåg eleverna att det inte var så mycket som hade förändrats sedan höstterminen. Eleverna upplevde fortfarande skolan som tuff och att den tog mycket av deras tid och energi. Någon elev menade att det var svårt att slappna av då det alltid fanns något man behövde göra i skolan. I deras idrott var situationen också den samma, eleverna ansåg att de fortfarande var tvungna att prestera samt att det var svårt att motivera sig till att träna då träningsmängden hade ökat. Eleverna upplevde även att det var svårt att hinna med skolan. Eleverna hade flyttat hemifrån och var tvungna att ta hand om sig själva och göra
vardagssysslor som de inte var vana vid annars utöver sin idrott. Denna nya vardag samt de ökade träningstimmarna fick eleverna att uppleva att det var svårt att hinna med i skolan15.
Adler och Adler har undersökt relationen mellan elitidrott och akademiska studier. Efter att ha samlat in data i fyra år fick de fram att elever som idrottar och/eller som går ett idrottsprogram tenderar att visa sämre studieresultat än de som väljer att inte göra det. Anledningen till detta anses vara att studenterna efter ett tag blir mindre intresserade av de akademiska studierna och istället väljer att lägga mer tid på idrotten och hoppas att lyckas i idrott istället. I en intervju sa en av studenterna så här ”Om jag var student som de flesta andra skulle jag kunna få bra studieresultat, men när vi spelar på den nivå vi gör här är det omöjligt att få bättre resultat än
10 genomsnittet. Det jag vill just nu är att vara en medelmåttig student, det finns helt enkelt inte tid för läsning”16.
Westermark och Larsson studie om dubbla karriärer undersökte uppfattningar om att kombinera elitidrott och akademiska studier. Deras undersökning skiljer sig från Adler och Adlers då deras resultat visar att det fungerar att kombinera elitidrott och studier. Westermark och Larssons resultat visar inte bara på att kombinationen elitidrott och studier fungerar utan ser det även som något positivt. Studenterna på Umeås universitet har möjligheten att flytta samt ändra studietakt för att bättre kunna kombinera studier och sin idrott. Dock är det inte alltid fördelaktigt att flytta på en tentamen enligt några av studenterna. Enligt studenterna menar de att de endast skjuter på problemet då dom blir tvungna att göra tentamen vid ett senare tillfälle, problemet blir då att de redan har påbörjat en nu kurs och tvingas att läsa två kurser samtidigt17.
Studenterna menar att deras studier kan ha en positiv effekt på deras idrott. Studenterna berättade att där kan finnas mycket dötid kring deras idrott, något som studenterna menar försvinner med deras studier. Då studierna tar bort mycket av deras studenternas upplevda dötid upplever några av eleverna en form av effektivisering av deras idrott som de ser som positivt. En annan student berättar att studierna ger en form av stimulans till vardagen. Studenten menar att det tidigare fanns möjlighet att slöa något som det inte längre finns möjlighet till tack vare studierna. Studenterna i undersökningen är dock något splittrade gällande frågan vilken effekt idrotten har på deras studier. En student berättar att hon under ett års tid varit skadad och inte längre kunnat idrotta på samma sätt. Studenten menar att då hon inte kan träna som tidigare har kunnat lägga ner mer tid på skolan, vilket då förbättrade skolresultaten. Två andra studenter menar istället att idrotten ger verktyg som de kan använda i studiesammanhang. Eleverna upplever att de tack vare sin idrott har lättare att fokusera, känna målmedvetenhet och känna ett driv att utvecklas. Eleverna menar att de tack vare dessa egenskaper presterar bättre i skolan18.
En tysk studie av Ntoumanis och Strauss undersökte vilka viktiga personliga egenskaper som krävs för att klara av dubbla karriärer. Studien gjordes över två år där totalt 125st studenter
16 Peter Adler & Patricia A.Adler, Sociology of Education: From idealism to pragmatic detachment: The academic performance of college athletes. American sociological association 1985. Tillgänglig:
https://www.jstor.org/stable/2112226?seq=1#metadata_info_tab_contents Hämtad (2018-12-11) S. 247
17 Moa Westermark & Susanna Larsson, ”Dubbla karriärer”: Elitidrottandesstudenters uppfattningar om kombinationen elitidrott och akademiska studier. Examensarbete, 2013, S. 28
11 deltog, av dessa 125st var 52 tjejer och 73 killar. Vid slutet av år 2 kontaktades de 125st studenter som hade deltagit i studien igen, av dessa 125 studenter hade 37st slutat med sin idrott. Största delen av avhoppen kom från tjejer (23st) och de som utövade individuella idrotter (31st)19. När det undersöktes vilka karaktäristiska drag som separerade de som valt att avsluta sin karriär och de som valt att fortsätta, fann man att de största skillnaderna fanns i studenternas motivation, vilja och skador. Studenter som visade högre mål,
konkurrensmotivation samt en högre vilja hade en större chans att fortsätta med sin idrott. En annan viktig faktor, ifall studenter valde att hoppa av utbildningen eller fortsätta, var skador. Studenter som råkat ut för idrottsrelaterade skador löpte en större risk att avsluta sin
idrottsliga karriär. Med anledning av de stora avhoppen från idrotterna föreslår författarna att studenterna ska få psykologisk träning som är baserad på de ovan nämnda begreppen
specifika personliga egenskaper20.
EU:s riktlinjer för dubbla karriärer instämmer med den ovannämnda forskningen och skriver att ”Idrott-, hälsovårds- och utbildningsmyndigheterna bör gemensamt stödja utvecklingen av hälso- och psykologhjälp, förebyggande och utbildningsprogram för idrottare inom områdena livskunskaper, förebyggande av skador, hälsosam livsstil, kost och återhämtningsteknik som en del av den pedagogiska delen av den dubbla karriären”21. Riktlinjerna beskriver
psykologisk assistans som en viktig stödjande tjänst som syftar till att hjälpa idrottare att komma över eventuella motgångar i livet men även inom den idrottsliga karriären. Hjälpen bör enligt EU fokusera på att lära idrottare livskunskaper som kan tillämpas både inom och utanför sporten22.
19 Nikos Ntoumanis & Bernd Strauss, Psychology of sport and exercise: Personal characteristics as predictor for dual career dropout versus continuation. FEPSAC. 2015 Tillgänglig:
https://ac.els- cdn.com/S1469029215000370/1-s2.0-S1469029215000370-main.pdf?_tid=86abb479-35a8-467b-9857-08ee712ea340&acdnat=1547112854_59cdf904f4034dff694adfe5b9711dc1 (Hämtad 2019-01-09) S. 1
20 Nnoumanis & Strauss, 2015 S. 47
21 EU:s riktlinjer, ”EU guidelines on dual careers of athletes: Recommended policy actions in support of dual
careers in high-performance sport”, 2012, S. 29
22 EU:s riktlinjer, ”EU guidelines on dual careers of athletes: Recommended policy actions in support of dual
12
3.6 Fritid
Fritiden är en viktig del i ungdomars personlighet och identitetsutveckling. Fritiden har en berikande effekt på oss människor då fritiden låter människor ägna sig åt aktiviteter som de själva vill. Fritiden ger unga möjligheten att skapa en identitet och träffa likasinnade genom att pröva och uppleva olika aktiviteter och skapa en gemenskap. Valet av sysselsättning på fritiden kan redan som ung ge olika vanor, erfarenheter och kompetenser som kan användas senare i arbetslivet. Ungdomar får inte endast något att identifiera sig med genom fritiden utan även mycket av det informella och icke-formella lärandet sker genom olika fritidsaktiviteter. Ungdomar som väljer att delta i olika föreningsidrotter har även bättre fysisk hälsa än unga som inte deltar eller har valt att sluta med föreningsidrott23.
3.7 Effekter av fysisk aktivitet
Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg kom fram till att tonåringar som konditionstränar visar ett högre resultat på IQ-test. Genom tester på ca 1,2 miljoner värnpliktiga män kunde de se samband mellan god kondition och ökat resultat på IQ-test. Förklaringen till detta anses vara att ökad konditionsträning ökar hjärnans
syreupptagningsförmåga24. En studie gjord av Carl-Johan Boraxbekk och Lars Jonasson från
Umeå universitet bekräftar detta och visar att konditionsträning har en positiv inverkan på hjärnans minnesfunktioner samt välmående. Studien visar att syreupptagningsförmågan har en positiv effekt på flera av hjärnans kognitiva förmågor som att planera och processa
information25.
Riksidrottsförbundet har gjort en forskningsgenomgång som visar att ungdomar som är medlemmar i idrottsföreningar presterar bättre i skolan. Ungdomar som var medlemmar i någon idrottsförening i skolår 6 och som fortsatte att vara aktiva i skolår 9 hade ett högre medelbetyg än de som inte var det. Studien visar att 40 % av de som deltog och var aktiva i någon föreningsidrott hade ett betyg över 240 poäng, vilket motsvarar ett snitt på väl godkänt.
23Ungdomsstyrelsen, ”En beskrivning av ungdomars villkor: Kultur och fritid”, Tillgänglig:
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-idag-2007.pdf , 2007, S.131-152
(hämtad 2018-12-11)
24 Riksidrottsförbundet, ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för bar och ungdom: Fysisk aktivitet och
inlärning”, Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/motionsidrott/idrott_viktigt_for_barn.pdf sid19
2009, S. 19 (hämtad 2018-12-11)
25 Idrottsforskning, ”Kognitiv funktion: Så påverkas hjärnan av fysisk träning” Tillgänglig:
13 Inom gruppen som hade valt att sluta med föreningsidrotten eller aldrig hade deltagit var det betydligt färre (22 %) som hade ett högt betyg26. För en lärare i idrott och hälsa är detta viktigt information då ämnet syftar till att ge elever kunskaper om vilka effekter fysisk aktivitet har på eleverna. Elever som läser idrott och hälsa ska ha kunskaper om hur deras livsstil påverkar deras fysiska hälsa samt de positiva och negativa effekterna av fysik aktivitet27.
3.8 Ökad träningsvolym
Fryklund skriver att i övergången till elitidrottande påverkades antalet träningstimmar. Från att vanligtvis träna 4 gånger i veckan kunde de nu träna upp mot 10 gånger i veckan. Det var inte endast antalet träningstillfällen som ökade utan även intensiteten, längden och kvaliteten på träningspassen. De intervjuade i studien ansåg att deras idrott var det absolut viktigaste för
dem även fast de hade andra intressen som exempelvis skolan28.
Linden har bland annat undersökt hur mycket tid en elitsatsande fotbollsspelare lägger i veckan på fotbollsträning. Enligt Linden ska en 16 åring som erbjuds proffskontrakt i engelska högsta ligan i fotboll Premier League redan lagt ner 7000 timmar på specifik fotbollsträning. Genomsnittligt lägger en 16 årig elitsatsande fotbollsspelare ner minst 15 timmar i veckan på specifik fotbollsträning29. Siffrorna är endast baserade på specifik fotbollsträning vilket betyder att andra träningsformer som konditionsträning, styrketräning och teori inte räknas in i denna beräkning och träningstimmarna kan överstiga de 15 som först nämns.
26 Riksidrottsförbundet, ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för bar och ungdom: Fysisk aktivitet och
inlärning”, 2009
27 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket s.84
28 Sverker Fryklund, ”Swedish student athletes’ within-career transitions”, Kandidatuppsats, Malmö Universitet,
2012, S. 40
14
4. Metod
4.1 Design
I undersökningen används en kvantitativ metod. Kvantitativ metod går ut på att man oftast konstruerar enkäter som skickas ut till en större målgrupp för att pröva en teori eller hypoteser. Syftet är att pröva en teori som man antingen själv konstruerat eller som redan existerar och att denna teori prövas mot den data man får efter respondenternas svar30. En kvantitativ metod bygger på att resultatet man får från sina respondenter ska gå att generalisa till en större population. Då man i stort sett aldrig har möjlighet att undersöka eller fråga alla som ingår i en population gör man så kallade stickprov. Stickprovet/urvalet består av en liten del av en population som man väljer att basera sin undersökning på. Resultatet man sedan får från sitt stickprov blir en generalisering som så nära som möjligt ska representera hela
populationen31. Ju fler som deltar i undersökningen desto större blir legitimiteten i undersökningen32.
I studien användes en kvantitativ metod istället för en kvalitativ då det passade bättre in på studiens syfte och frågeställningar. Med kvalitativa djupintervjuer nås oftast en för liten del av populationen. Eftersom studien undersöker elevers prioriteringar mellan skola och idrott samt samband mellan skolbetyg och vald tid på specialidrott skulle det vara svårt inom studiens tidsram att intervjua tillräckligt många elever för att få ett generaliserbart resultat. Av denna anledning anses enkäter och en kvantitativ analys passa bäst för studien.
Eventuella nackdelar som kan uppstå med en kvantitativ undersökning är att jag kan få ett större bortfall än vad jag får vid en kvalitativ. Jag har inte heller möjligheten att hjälpa respondenterna om de har några eventuella frågor om enkäten, vilket kan leda till ett ännu större bortfall33.
30 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011 sid 40 31 Bryman, 2011, S. 178-179
15
4.3 Urval
Urvalet i denna undersökning är elever från olika NIU- eller RIG-gymnasium som bor i eller i anslutning till en mellanstor stad. Respondenterna kommer från olika idrottsgymnasium med inriktningarna ishockey, innebandy, golf, friidrott, fotboll och ridning. Endast en specialidrott (friidrott) är en RIG-utbildning. Resterande idrotter som ingick i undersökningen var NIU-utbildningar. I undersökningen har 57st deltagit där 19st var män och 38st var kvinnor. Urvalet har gjorts för att överensstämma med populationen (elever med inriktning
specialidrott) vilket kallas för ett representativt urval. Ett representativt urval betyder att man undersöker en liten del av populationen vars svar ska spegla hela populationen34.
4.4 Mätinstrument
Enkäten som skickades ut bestod utav nio frågor (se bilaga 1). I de första 3 frågorna efterfrågades bakgrundsfakta som respondenternas kön, vilken årskurs eleverna går samt deras senaste snittbetyg. Efterföljande fyra frågor undersökte respondenternas prioriteringar. Jag ville här undersöka hur respondenterna väljer att prioritera sin tid mellan idrott och skola samt vad som för dom är viktigast - skolan eller idrotten. Enkäten avslutades med ytterligare två bakgrundsfrågor där jag ville se vilken idrott som respondenterna utövade samt hur många gånger i veckan de tränade.
4.5 Genomförande
Vid genomförande av enkätundersökningen tog jag telefonkontakt med flertalet
lärare/instruktörer i den aktuella kommunen. Under dessa samtal beskrev jag undersökningens syfte samt tillhandahöll praktisk information om exempelvis hur lång tid det skulle ta att svara på enkäten, att den var helt anonym samt om vilka elever som var målgruppen för studien. Innan enkäten skickades ut till respondenterna gjordes en pilotenkät där ett antal personer fick testa enkäten. Ändringar gjordes efter den feedback som gavs av testpersonerna. Enkäten är gjord via Survey & Report som är ett webbaserat enkätverktyg som tillåter respondenterna att svara på enkäten online, antingen via en dator eller mobiltelefon. Respondenterna har
informerats om enkäten via sina respektive instruktörer. Respondenterna har svarat på min enkät antingen under lektionstid eller hemma under tidsperioden 12/12-19/12 - 2018.
16
4.6 Databearbetning
Enkätsvaren har bearbetats genom analysfunktionen Survey & Report som är ett webbaserat enkätverktyg som underlättar insamling och sammanställning av data. Enkätsvaren
sammanställs i en rapport där alla svaren kan bearbetas och skapa mått på den statisk du vill framställa. Rapporten möjliggör jämförelser mellan olika svar från olika frågor och tar fram frekvensanalyser från enkätsvaren.
Något som kan förekomma i enkätstudier är bortfall. Bortfall är en felkälla som kan uppstå när respondenterna väljs ut eller när respondenterna svarar på enkäten. Exempel kan vara att respondenten visar ovilja att svara på en viss fråga på enkäten eller helt enkelt missat frågan helt och hållet. Vid bortfall är det viktigt att räkna med bortfallet så att även det är med i resultatet och analysen35. I min undersökning finns ett bortfall. Undersökningen var tänkt att studera 7 olika idrotter: Ishockey (0 deltagande), Fotboll (11 deltagande), Handboll (15 deltagande), Innebandy (1 deltagande), Ridning (1 deltagande), Friidrott (19 deltagande) och Golf (10 deltagande). Då inga ishockeyspelare och endast en person för både innebandy och ridning har svarat på enkäten har ingen av dessa idrotter ingått i analysen. Bortfallet kan bero på att instruktörerna lade upp enkäten på elevernas lärplattform istället för att göra enkäten under lektionstid. Eleverna kan då antingen ha glömt bort eller helt enkelt avstått från att svara på enkäten helt och hållet.
4.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet eller tillförlitlighet är ett begrepp som reflekterar över kvalitén i undersökningen. Reliabiliteten avgör om resultatet i undersökningen är baserat på slumpmässiga händelser eller ifall man skulle få fram samma resultat om undersökningen skulle göras igen och där med om resultatet är pålitligt36. För att undersökningen inte ska vara baserad på slumpmässiga händelser behandlar begreppet reliabilitet ord som stabilitet, pålitlighet, tillförlitlighet,
förutsägbarhet och mätteknisk precision. Det avser mätningens säkerhet och noggrannhet, visar mätningen en stark reliabilitet är träffsäkerheten hög i undersökningen 37.
I en enkät är det viktigt att frågorna är konstruerade så att de är enkla att förstå samt att man ställer frågor som rör samma ämne. Detta görs för att få med olika nyanser av det syfte
35 Bryman, 2011, S. 191-193 36 Bryman, 2011, S. 160-162
37 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm:
17
frågorna är tagna ur38. Enkäterna skapades därför med respondenterna åtanke, där frågorna
konstruerades så att medverkande skulle ha lätt att förstå frågorna och inga missförstånd skulle skapas samtidigt som där fanns en tydlig koppling till mitt syfte. Antalet frågor
komprimerades för att hålla den medverkande intresserad och inte tappa intresset. Detta för att motverka att den medverkande kryssade i utan att läsa frågan ordentligt. När enkäten
konstruerades var tanken att det skulle finnas flera frågor om samma ämne vilket kunde ge ett mer nyanserat svar om ämnet. Trots att frågorna kunde gå att koppla till mitt syfte ställdes det för få frågor som kunde ge olika nyanser. Den största delen av frågorna i undersökningen var ja och nej frågor vilket ledde till en enkelhet i frågorna samt kan ha varit en bidragande faktor till att respondenterna valde att besvara alla frågor i enkäten och inte hoppa över någon. Trots den höga svarsfrekvensen blir reliabiliteten i undersökningen låg då det inte fanns tillräcklig många frågor som kan ge en ökad förståelse och en mer nyanserad bild av elevernas åsikter. Undersökningen framstår därför mer som en opinionsundersökning än en empirisk studie vilket även leder till att studiens reliabilitet faller. Fortsatt så faller även reliabiliteten i undersökningen på grund av det höga bortfallet. Då ingen data kunde samlas från flera av de idrotter som var tänkta att undersökas går det inte att säkert fastställa att resultaten är
generaliserbara för hela den urvalsgrupp som jag valde.
Validiteten innebär att forskaren har undersökt det som från början var tänkt att undersöka, tex svarar undersökningens slutsatser på frågeställningarna och syftet39. I processens början gjordes en pilotstudie för att stärka validiteten i studien där fem klasskamrater fick svara på enkäten för att upptäcka eventuella svagheter samt ifall enkätfrågorna uppfattades som de var menade. Enligt testpersonerna antyddes det inte att det fanns några större problem med min enkät och att det jag ansågs vilja framföra förstods.
4.8 Etiskt förhållningssätt
Undersökningen som jag har gjort har förhållit sig till de fyra huvudkraven inom etiska principer. Det första är samtyckeskravet som innebär att undersökningen ska vara frivillig och att deltagen har rätt avbryta undersökningen när hen vill, detta ska även framgå i enkäten. Den andra av de fyra huvudkraven är nyttjandekravet. Nyttjandekravet innebär att forskningens innehåll endast ska förehålla sig till forskningens syfte och inte baseras på andra intressen.
18 Informationskravet är det tredje huvudkravet och innebär att man måste informera
respondenterna om vad undersökningen innehåller och när rapporten kommer att publiceras. Fjärde och sista kravet är konfidentialitetskravet och innebär att alla uppgifter som deltagarna lämnar ut till undersökningen behandlas konfidentiellt så att ingen kan identifieras och förblir anonyma40.
I min enkät fanns ett samtyckesformulär innehållande information om studien i början av i enkäten, respondenterna var tvungna att acceptera samtycke innan enkäten kunde påbörjas. I samtyckesformuläret beskrevs vad enkäten handlade om samt att enkäten är var anonym och kunde avbrytas precis när respondenten vill (se bilaga 1).
40 Göteborgs Universitet, ”Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer”, Tillgänglig:
19
5. Resultat
5.1 Resultatanalys
I min resultatanalys kommer jag att använda mig av frekvenstabeller för att visa mina resultat. Frekvenstabeller visar antalet personer samt den procentuella andelen personer som hör till de utvalda kategorierna. I en frekvenstabell finns möjligheten att gruppera kvoter eller variabler exempelvis variabeln ålder (5-10, 10-20, 20-30 och så vidare). Dock är det viktigt att inte göra för många kategorier eller kvoter då det blir svårt att få en övergripande bild över resultatet41.
I min undersökning har jag använt mig utav respondenter från NIU- eller RIG-gymnasium runt om i Karlstad kommun där 57 stycken har deltagit, varav 19 män och 38 kvinnor. Idrotterna som har undersökts är Fotboll (11 deltagande), Handboll (15 deltagande), Innebandy (1 deltagande), Ridning (1 deltagande), Friidrott (19 deltagande) och Golf (10 deltagande). Min enkät bestod av 9st frågor som var formade för att mäta hur mycket tid eleverna lägger ner på sin idrott, om eleverna hoppat över skolarbete för att träna/spela match eller tävla och om de anser att det haft en negativ påverkan på respondenternas betyg deras idrott har påverkat deras betyg negativt. I undersökningen har jag valt att endast använda mig av svar från elever som spelar fotboll, handboll, håller på med friidrott och golf då jag inte fått in tillräckligt med svar från de andra idrotterna.
5.2 Resultatpresentation
Resultatet presenteras utifrån studiens frågeställningar, elevers prioriteringar samt elitidrott och betyg. Jag kommer utifrån dessa två frågeställningar redovisa relevanta resultatet från enkätsvaren.
5.2.1 Elevers syn på prioriteringar
På frågan om eleverna under sin studietid har prioriterat sin träning före skolarbete visas att 64,9 % av de tillfrågade respondenterna har gjort detta och följaktligen har 35,1 % inte gjort det (se tabell 1). Resultatet visar även en spridning i procent mellan de olika idrotterna. Intressant är att över 80 % av de som utövar handboll och friidrott vid något tillfälle har valt att prioritera sin träning före skolarbete, medan 70 % av de som utövar golf menar att de inte
20 gjort det. Av de elever som utövar fotboll är det mer jämnt mellan de som svarat ja och nej. Det är dock fler som inte anser sig ha prioriterat träning före skolarbete.
Tabell 1. Respondenternas (n=55) svar på om de under sin studietid har prioriterat träning före skolarbete. Procent.
Idrottsgrenar Prioritering
träning
Totalt Fotboll Handboll Friidrott Golf
Ja 64,9 % 45,5 % 80 % 84,2 % 30 %
Nej 35,1 % 54,5 % 20 % 15,8 % 70 %
100% 100% 100% 100% 100%
På frågan om respondenterna har prioriterat match/tävling före skolarbete svarade 86 % av respondenterna att de hade gjort det (se tabell 2). Det är alltså fler som har anser sig ha prioriterat match/tävling före skolarbetet än som har prioriterat träning före skolarbete (21 % skillnad). Ser vi på fördelningen mellan idrotterna har elever som svarat ja en klar procentuell majoritet över elever som svarat nej på alla idrotter.
Tabell 2. Respondenternas (n=55) svar på om de under sin studietid prioriterat match/tävling före skolarbete. Procent.
Idrottsgrenar Prioritering
Match/tävling
Totalt Fotboll Handboll Friidrott Golf
Ja 86 % 90,9 % 93,3 % 84,2 % 72,7 %
Nej 14 % 9,1 % 6,7 % 15,8 % 27,3 %
100 % 100 % 100 % 100 % 100 %
21 Resultatet visar dock en avvikelse bland friidrottarna. Friidrottarna är den enda idrotten där majoriteten anser att träning är viktigare än deras studier. Även fast många av friidrottarna inte anser att träningen är viktigare än studierna, är det ändå en majoritet som anser det.
Tabell 3. Respondenternas (n=55) svar på ifall de anser att deras träning är viktigare än skolan.Procent.
Idrottsgrenar Idrott
viktigare än skolan?
Totalt Fotboll Handboll Fiidrott Golf
Ja 26,3% 27,3% 6,7% 52,6% 9,1%
Nej 73,7% 72,7% 93,3% 47,4% 90,9%
100% 100% 100% 100% 100%
5.2.2 Elitidrott och påverkan på betyg
I tabellen nedan (tabell 4) går det att avläsa att en relativt stor majoritet av eleverna inte anser att deras idrott påverkar deras betyg negativt, 70,2 % av respondenterna anser inte att deras idrott har haft en negativ effekt på deras studier. Dock anser 29,8 % att deras idrott påverkar deras betyg negativt. Går det att se några skillnader mellan idrotterna i denna fråga?
Tabellen nedan (tabell 4) visar att svaren är ganska lika mellan olika idrotter. Det går att se att en majoritet inom samtliga idrotter inte anser att idrotten har haft en negativ effekt på
betygen. Elever som ägnar sig åt handboll (33,3 %) och friidrott (31,6 %) är de som i störst omfattning anser att idrotten påverkat betyget negativt.
Tabell 4. Respondenternas (n=55) svar på ifall de anser att deras specialidrott har haft en negativ effekt på sina betyg i skolan. Procent.
Idrottsgrenar Specialidrottens
Påverkan
Totalt Fotboll Handboll Friidrott Golf
Ja 29,8 % 27,3 % 33,3 % 31,6 % 20 %
Nej 70,2 % 72,7 % 66,7 % 68,4 % 80 %
22
5.2.3. Samband mellan betyg och träningsmängd
Av de totalt 58st respondenter som har svarat på enkäten har 9st ett snittbetyg på A (15%), 14st ett snittbetyg på B (24,5%), 23st ett snittbetyg på C (40%), 7st ett snittbetyg på D (12,2%) och 4st har ett snittbetyg på E (6,7%). Efter att ha studerat det generella snittbetyget av mina respondenter har jag valt att dela in respondenterna i analysgrupper efter deras snittbetyg. Detta är för att få en närmare uppfattning av vad de med olika snittbetygen har svarat på enkäten för att sedan kunna göra en jämförelse mellan grupperna utifrån hur ofta de tränar eller spelar match/tävlar. Då det finns så få respondenter i kategorierna A, E och D har jag gjort tre analysgrupper. analysgrupp 1 som innehåller elever med snittbetyg D eller E, analysgrupp 2 som innehåller elever med snittbetyg C och slutligen analysgrupp 3 som har elever med A eller B.
5.2.2.1 Samband mellan träning och snittbetyg D/E
Figur 1 nedan visar att respondenter med ett snittbetyg på D eller E tränar ca 5-7 gånger i veckan där den största delen tränar 6-7 (63,6 %) i veckan. En vidare analys visade att 27 % av elever med betyg D eller E ansåg att idrotten påverkade deras betyg.
Figur 1. Elever (n= 11) med snittbetyg D eller E i relation till träningsmängd. Procent.
5.2.2.2 Samband mellan träning och snittbetyg C
23
Figur 2. Elever (n=23) med snittbetyg C i relation till träningsmängd. Procent.
5.2.2.3 Samband mellan träning och snittbetyg A/B
Precis som för analysgrupp 2 (snittbetyg C) kan man i figur 3 se att elever med snittbetyg A eller B, oftast tränar 6-7 gånger i veckan (62,6%). I jämförelse med analysgrupp 2 går det att se att exakt lika många respondenter (29,2 %) väljer att träna 8-9 gånger i veckan. Dock visar diagrammen att färre med snittbetyg A-B än snittbetyg C tränar 10-12 gånger i veckan (4,2 %). Dock till skillnad från analysgrupp 2 går det att avläsa att det finns respondenter som tränar 13-15 gånger i veckan.
24
5.2.2.4 Korrelationsanalys
För att tydligare se sambandet mellan elevers betyg och antalet tränade pass i veckan gjordes en korrelationsanalys. Betygen och antalet träningspass kodades om till siffror (1-5), där betyg E=1, D=2, C=3, B=4 och A=5 och där 5 eller mindre tränade pass=1, 6-7 pass=2, 8-9 pass=3, 10-12 pass=4, 13-15 pass=6 och 15 pass eller fler=642. Elevernas svar fördes sedan in i ett Excel program för att få fram ett mått på hur starkt sambandet mellan de två variablerna är där r=1 är ett mycket starkt samband (max) och r=0 visar att det inte finns något samband43. Resultatet av korrelationskoefficienten visade ett mått på r=0,28 vilket betyder att där finns ett
ganska svagt samband men ändå ett samband mellan fler träningspass och högre betyg44.
5.3 Sammanfattning av resultatet
Vid analys av de tre analysgrupperna går det att se att i alla tre grupperna tränar majoriteten av eleverna 6-7 gånger i veckan (ca 60%), dock går det att se en trend där de respondenter som tränar mest och visar upp högre betyg. I analysgrupp 2 och 3 tränar ingen av
respondenterna mindre än 6 pass i veckan tillskillnad från analysgrupp 1 där 36,4 %
respondenterna tränar 5 pass eller mindre. Resultatet av korrelationskoefficienten visade ett mått på r=0,28 vilket betyder att där finns ett ganska svagt samband mellan fler träningspass och högre betyg45. Detta indikerar att träning inte har någon negativ inverkan på elevernas betyg utan snaran tvärtom, eleverna visar istället upp högre betyg och tycks gynnas av att träna mer.
Tidigare kunde vi se i tabell 4 att majoriteten av respondenterna inte anser att deras betyg påverkas negativt av deras specialidrott (70%). Då eleverna inte anser att deras specialidrott har en negativ påverkan på deras betyg kan det vara en förklaring till varför ca 64% prioriterar träning före skolarbete och hela 86% av respondenterna prioriterar match/tävling före
skolarbete.
42Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur S.
94-97
25
6. Diskussion
Diskussionen för denna studie delas in i tre olika delar. Första delen av diskussionen
innefattar resultatdiskussionen, där diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning. Den andra delen är metoddiskussionen, där diskuteras styrkor och svagheter i studiens metod. I den tredje och sista delen lyfts möjlig framtida forskning inom uppsatsens område fram.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet kommer att diskuteras i relation till studiens tre frågeställningar och tidigare forskning. Frågeställningar som diskuteras är: Hur ser elevers prioriteringar ut mellan skola och elitidrott? Upplever eleverna att deras specialidrott har haft en negativ effekt på deras betyg i skolan. Finns det något samband mellan elevers skolbetyg och den tid de lägger på specialidrott?
6.1.1Eleverns prioriteringar mellan skola och elitidrott
Resultatet från undersökningen visar att elever prioriterar skola och idrott olika beroende på idrott. Enligt undersökningen har 64,9 % av alla respondenter prioriterat sin träning före skolarbete, men det finns stora skillnader mellan de olika idrotterna. I idrotter som fotboll och golf har 45,5 % av fotbollsspelarna prioriterat träning över skolarbete medan endast 20 % av golfarna har gjort det samma. Ser vi istället på handboll och friidrott har 80 % eller mer valt att vid något tillfälle hoppa över skolarbete för att träna. Vad det är som gör att vissa elever väljer att prioritera träningar före skolarbete är svårt att säga. Riksidrottsförbundets
undersökning av elevers upplevelse av dubbla karriärer kom fram till att det är krävande att kombinera elitsatsning med skolan och privatlivet. Eleverna beskrev det som en cirkel, där träning, skolarbete och privatlivet hänger ihop och att det är krävande att få allting att gå ihop. Flera av respondenterna menar att deras idrott var fysiskt krävande och tröttade ut dom vilket gjorde att de hoppade över skolarbetet för att de helt enkelt inte orkade46.
Det är tydligt att flertalet väljer att hoppa över studier för träningar men vad det är exakt som gör att mina respondenter väljer att hoppa över skolarbete för träning är oklart. Men även om det är tydligt att det finns en majoritet som hoppar över skolarbetet, finns det samtidigt inom
46 Riksidrottsförbundet, ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för bar och ungdom: Fysisk aktivitet och
26 de enskilda idrotterna som fotboll och golf många som aldrig valt att hoppa över studier för träning.
Fryklund skriver fram att träningsvolymen och intensiteten på träningarna ökar med en elitsatsning. Från att ha tränat 4 gånger i veckan tränar respondenterna nu mera upp mot 10 gånger i veckan och med högre intensitet. Respondenterna från den undersökningen ansåg att deras idrott var det absolut viktigaste även fast de hade andra intressen som exempelvis
skolan47. Jämför man träningsvolymen med respondenterna i föreliggande studie visas ett
liknande resultat. Flertalet av respondenterna tränade antingen 6-7 gånger i veckan (60,3 %) eller 8-9 gånger i veckan (24,1 %). Skillnaden mellan undersökningarna är att mina
respondenter prioriterar annorlunda i frågan om skolan. På frågan om eleverna ansåg att deras träning är viktigare än skolan svarade endast 26,3 % ja och 73,7 % nej. Intressant är att eleverna väljer att hoppa över skolarbete för träningar och matcher trots att de anser att deras studier är viktigare än deras idrott. Fortsatt anser ca 70 % av eleverna att deras specialidrott inte har någon negativ effekt på deras betyg, kan det vara en anledning till att eleverna anser sig kunna hoppa över studier? Vad min studie inte svarar på är vad som gör att elever väljer att prioritera träning och matcher/tävling före studier trots att eleverna anser att skolan är viktigare än idrotten. Riksidrottsförbundets respondenter menade att de hoppade över studier för att de helt enkelt inte orkade efter de fysiskt krävande idrottspassen48. Även fast detta kan vara en anledning krävs vidare forskning för att besvara denna fråga.
Betyder den ökade träningsvolymen att eleverna tidsmässigt inte klarar av dubbla karriärer? Jag skulle säga att det är svårt att avgöra efter bara dessa svar. Det är tydligt att eleverna väljer att prioritera olika oavsett vilket idrott de utövar. Eleverna väljer som sagt att hoppa över studier för matcher och träningar men anser ändå att skolan är viktigare än deras idrott, vilket indikerar att eleverna har en balans och klarar av dubbla karriärer. Samtidigt finns det elever som anser att deras idrott är viktigare än deras skolgång vilket ställer frågan hur det påverkar deras betyg?
47 Fryklund, 2012, S. 40
48 Riksidrottsförbundet, ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för bar och ungdom: Fysisk aktivitet och
27
6.1.2 Elitidrott och betyg
Respondenterna med lägst betyg (snittbetyg D-E) är också de som tränar minst.
Respondenterna i analysgrupp 1 (snittbetyg D-E) anser även att deras studieresultat inte påverkas av deras idrott. Vid en närmare jämförelse går det att se att större delen av respondenterna i analysgrupp 1 inte anser att deras idrott är viktigare än skolgången. Då majoriteten av eleverna har ett snittbetyg på D och ej anser att deras betyg påverkas av deras idrott kan man dra slutsatsen att eleverna klarar av dubbla karriärer. Men varför har inte dessa elever en högre träningsvolym? Respondenterna med betyg A-B och C visar upp ett högre betyg samtidigt som de tränar mer än respondenterna som har betyg D-E. Vad är det som gör att elever med betyg D-E inte kan visa ett högre studieresultat när de tränar mindre och elever med betyg A-B och C visar ett högre betyg när de tränar mer? Är det något annat som hindrar eleverna från att både träna mer och öka sina studieresultat?
Elever med snittbetyg D-E tränar mindre och visar upp sämre studieresultat samtidigt som majoriteten inte anser att deras idrott påverkar deras betyg. Elever med snittbetyg C tränar mer har ett högre betyg och anser i en högre grad att deras betyg påverkas av deras idrott och elever med A-B visar tydligt att det fungerar med dubbla karriärer. Det tränar nästintill lika mycket som eleverna med snittbetyg C och visar upp bättre resultat. Studien ”Dubbla karriärer” av Moa Westermark och Susanna Larsson handlar om elitidrottstudenters
uppfattningar om kombinationen elitidrott och akademiska studier49. Westermark och Larsson
undersökta studenter är splittrade i åsikten vilken effekt idrotten har på deras studier. En av studenterna berättar om ett fall där hon under ett års tid varit skadad och inte längre kunnat lägga ner tid på sin idrott. Istället kunde studenten lägga ner mer tid på studierna vilket resulterade i ett högre studieresultat. Min studie visar ett annorlunda resultat, där det istället visar sig att de som idrottar också visar upp ett bättre studieresultat. Resultatet från
korrelationsanalysen visade ett mått på r=0.28 vilket indikerar att det finns ett ganska svagt
samband mellan fler träningspass och högre betyg50. Två andra studenter från samma studie
berättar att de fått egenskaper från idrotten som de anser sig kunna använda i
studiesammanhang. Eleverna upplever att de tack vare sin idrott har lättare att fokusera, känna målmedvetenhet och känna ett driv till att utvecklas vilket kan vara en bidragande orsak till att vissa elever visar upp högre betyg än andra. En tredje student från Westermark och Larssons studie menar att det kan finnas mycket ”dötid” runt deras idrott och studierna blir ett sätt att
28 fylla vardagen51. Eleverna i studien läser på Umeås universitet och är därmed äldre än
eleverna i min studie, det kan indikera att vad det är som gör att eleverna klarar studierna bättre är mognad och disciplin. Mitt och Westmark och Larsson resultatet visar att högre träningsaktivitet inte nödvändigtvis behöver ha en negativ inverkan på elevers betyg utan snarare tvärtom, eleverna verkar gynnas av att träna mer. Att fysik aktivitet har en positiv inverkan på studieresultat har grundligt dokumenterats, men kan elevers personliga egenskaper vara en bidragande faktor till att vissa elever klarar dubbla karriärer bättre?52
Westermark och Larssons elever läser på universitet och kan ha lärt sig att leva med dubbla karriärer, eleverna som inte fixade dubbla karriärer kan ha fallit igenom redan på gymnasiet. Nnoumanis och Strauss undersökte viktiga personliga egenskaper som krävdes för att klara av dubbla karriärer. Undersökningen kom fram till att elever med högre mål och
konkurrensmotivation samt en större vilja hade större chans att fortsätta sin karriär. En annan viktig faktor ifall elever valde att fortsätta med sin idrott eller inte var skador. Elever som råkat ut för en högre grad av sportrelaterade skador löpte större risk att avsluta sin idrottsliga karriär53. Är det så att Westermark och Larssons elever har dessa karaktäristiska drag och där med klarar dubbla karriärer? Är det så att mina respondenter som visar upp höga betyg samtidigt som de tränar mycket är de som senare kommer kunna kombinera elitidrott och högskolestudier? Har mina respondenter i analysgrupp 2 och 3 dessa personliga egenskaper och är det vad som skiljer dom åt från analysgrupp 1?
Vad som är tydligt i min studie är att elever klarar kombinationen av dubbla karriärer olika. Exakt vad det beror på är som sagt svårt att säga utan vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa djupintervjuer, där syftet är att komma åt djupare information om känsliga ämnen. Med denna typen av metod kan jag fråga elever mer exakt genom följd frågor vad det är som gör att de klarar dubbla karriärer samt vilka orsaker som gör att eleverna väljer att hoppa över studier trots att de menar att skolan är deras högsta prioritet54. Mitt resultat visar att det är möjligt att ha dubbla karriärer utan att det påverkar studieresultaten på gymnasiet negativt. Vad det är som gör att elever klarar dubbla karriärer beror troligen inte på en specifik orsak och skiljer sig från individ till individ. Westermark och Larssons studie visar detta då tre olika elever ger tre helt olika svar till varför de anser sig klara dubbla karriärer. Även Adler och Adler studie ger ett svar som visar att några elever inte klarar dubbla karriärer. Deras idrott
51 Westermark & Larsson, 2013, S. 28
52 Idrottsforskning, ”Kognitiv funktion: Så påverkas hjärnan av fysisk träning”, 2018 53 Nnoumanis & Strauss, 2015 S. 47
29 gör det endast möjligt att kunna vara en medelmåttig student, vilket inte är tillräckligt enligt studenten55. Det kan också vara relativt vad som anses att klara dubbla karriärer. För vad en elev anser vara ett bra betyg skiljer sig från individ till individ, en kan anse att ett C är alldeles tillräckligt medan en annan inte alls gör det.
I arbetet med elever med dubbla karriärer tror jag att det är viktigt att skilja på elever och deras målsättningar. Alla elever är olika och alla har olika mål. En lärares roll att ge eleverna förutsättningarna för att kunna nå de målen de sätter ut och hjälpa dom på vägen. Hur den hjälpen kan se ut kan variera, en elev kan behöva mer psykologisk hjälp för att lyckas komma över sina motgångar, en annan kan behöva specifik idrottsträning som rehabilitering. För att så många som möjligt ska lyckas att bedriva dubbla karriärer krävs det att skolan har de redskap som krävs för att möta elevernas särart. Annars riskerar eleverna att falla av på vägen, för dubbla karriärer är möjlig så länge förutsättningarna finns för att bedriva den.
6.2 Metoddiskussion
I min studie valde jag att utgå från en kvantitativ metod istället kvalitativ. Fördelen med att använda sig av en kvantitativ analysmetod är att jag har möjligheten att nå en större målgrupp. Då jag i mitt syfte och frågeställningar söker skillnader och samband mellan elevers
prioriteringar, ger en kvantitativ analys en mer representativ bild av en större population. Då jag i mitt forskningsarbete har en population som innefattar flera olika idrotter kan jag med en kvantitativ analys nå fler respondenter från dessa målgrupper vilket en kvalitativ analys inte ger möjligheten till. Nackdelar med mitt val av metod är att det finns en större risk för bortfall då jag själv inte är närvarande när enkäten görs, vilket gör att jag måste förlita mig på att lärare som fördelar enkäten verkligen gör det samt att tillräckligt många elever väljer att delta i undersökningen. Med mitt val av metod har jag inte heller möjligheten att gå in på djupare analysfrågor som kan ge en djupare förståelse för varför elever tex väljer att prioritera träning eller matcher före skolarbete och vad det är som gör att vissa elever klarar av dubbla karriärer och vissa inte. Resultatet jag fick fram visar att det är fullt möjligt att ha dubbla karriärer och hur eleverna kan hantera dubbla karriärer varierar. Men i min studie går det inte att se någon förändring över tid i elevernas resultat som skulle kunna ge svar på om elevernas elitidrott påverkar deras studieresultat. Därav för att verkligen kunna svara på mina frågeställningar och få fram ett generaliserbart resultat så hade studien förslagsvis behövts göras över tre år där
30 man följer ett antal elever med olika idrottsinriktningar och deras studieresultat. Därefter hade man kunnat kombinera enkäter med intervjuer för att kunna svara på elevernas upplevelse av hur deras studier påverkas av deras elitidrott. Genom att använda detta tillvägagångssätt hade man kunnat se skillnader mellan olika idrotter och hur mycket tid eleverna har samt var de lägger denna tid.
Det största problemet i min studie ligger i urvalet. Planen för studien var att undersöka ett antal innebandy, ishockey, ridning, handboll, fotboll, golf och friidrotts elever för att jämföra de olika idrotternas svar. Men då jag inte fick in tillräckligt många svar var det inte möjligt att göra någon jämförelse mellan de olika idrotterna och deras svar. Bortfallet kan bero på att instruktörerna endast har lagt upp enkäten på elevernas lärplattform och där av gett eleverna eget ansvar att svara på enkäten. Eleverna kan då glömt att svara på enkäten eller valt att stå över från att delta helt och hållet. För att minska bortfallet i studien hade jag istället kunnat bestämma in en tid då jag kom på besök och gjorde enkäten med eleverna. Jag hade då kunnat hjälpa eleverna med eventuella frågor samt deltagandet i studien i enkäten hade ökat.
Vad som är problematiskt med denna studie är att reliabiliteten och validiteten faller.
Reliabilitet står för huruvida resultatet blir det samma om undersökningen skulle göras igen. Trots att åter gärder gjordes för att stärka reliabiliteten som korta och inte så avancerade frågor, att det finns en anonymitet i undersökningen samt miljöaspekten då elever inte kunnat hjälpas åt när de besvarat enkäten, faller reliabiliteten. Det beror på att upprepbarheten i undersökningen inte håller. Enkäten som skickade ut hade för få frågor som kunde kopplas till studiens syfte och ge olika nyanser om ämnet. Undersökningen framstår därför mer som en opinionsundersökning än en empirisk studie. Reliabiliteten faller även då det saknas
tillräckligt med material i undersökningen. Dels då det saknas en tydlig teoretisk
utgångspunkt att koppla till och då inte tillräckligt många respondenter har svarat på enkäten vilket gör att upprepbarheten faller. Då reliabiliteten är låg är även validiteten det. Validiteten bedömer om slutsatsen i undersökningen svarar på de frågeställningar och det syfte som har ställts upp. Även fast min undersökning har undersökt det som var tänkt med studien kan aldrig en studie som har låg reliabilitet ha en hög validitet56.
Så vad hade jag kunnat göra annorlunda? Som sagt ligger det stora problemet i mitt bortfall. Hade jag som tidigare nämnt fått med svar från ishockeyn, innebandyn och ridningen hade jag kanske kunnat framföra ett resultat som hade kunnat ses som mer generaliserbart. För att
31 kunna dra en mer korrekt slutsats så hade denna studien behövt följa ett antal olika elitidrotts elever över en längre tidsperiod.
6.3 Vidare forskning
Jag tycker det hade varit mycket intressant att fortsätta denna typen av forskning och följa elevers elitidrottssatsning och idrottens påverkan på elevers betyg. Förutom att jämföra olika idrotter så hade det även varit intressant att jämföra de olika idrottsinriktningarna NIU och RIG. När data samlades in gick det att se en avvikelse i prioriteringar och negativa effekter av elitidrott bland friidrottarna, dock gick det inte att presentera denna avvikelse på grund av för få svar hade samlats in. Det hade varit intressant och göra en vidare forskning och jämföra de två inriktningar och se om det finns något samband mellan RIG utbildning och lägre betyg.
Inom ämnet elitidrott finns det mycket outforskat som man skulle kunna studera vidare. Tex undersöka om elever med vissa karaktäristiska drag har en större chans att fortsätta med sin elitsatsning? Enligt skolverket ska elever som går specialidrott få möjligheten att utveckla idrottspsykologiska aspekter som en del i att öka elevers prestationsförmåga och personliga utveckling57. Det hade varit intressant och se hur skolor använder dessa idrottspsykologiska aspekter och hur de riktar dessa för att stödja elevers personliga utveckling och hur de fångar upp de elever som löper större risk för att avsluta sin idrott.
32
Referenser
Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, 4. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009
EU:s riktlinjer, ”EU guidelines on dual careers of athletes: Recommended policy actions
insupport of dual careers in high-performance sport”, 2012,
Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/assets/eac/sport/library/documents/dual-career-guidelines-final_en.pdf (Hämtad 2019-01-10)
Folkhälsomyndigheten, ”Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet”, Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bd4c8de3a04b4d20ac7e0f0
385193663/byggda-miljons-paverkan-fysisk-aktivitet.pdf, 2007, (Hämtad
2019-05-23)
Fria Läroverken, ”Joel Eriksson EK”, Tillgänglig:
http://laroverken.se/karlstad/berattelser/joel-eriksson-ek/, (Hämtad 2019-05-23)
Göteborgs Universitet, ”Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer”,
Tillgänglig:https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_pri
nciper_2002.pdf (hämtad 2019-01-11)
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker
Idrottsforskning, ”Kognitiv funktion: Så påverkas hjärnan av fysisk träning”
Tillgänglig:
33
24Kalmar, ”Politikern vill se fler idrottstimmar i skolan”,
Tillgänglig:
https://24kalmar.se/politikern-vill-se-fler-idrottstimmar-i-skolan_5f47e3f5-1 , 2018 (Hämtad 2018-12-19)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011).
Stockholm: Skolverket
Nikos Ntoumanis & Bernd Strauss, Psychology of sport and exercise: Personal
characteristics as predictor for dual career dropout versus continuation.
FEPSAC. 2015 Tillgänglig:
https://ac.els-cdn.com/S1469029215000370/1-s2.0-
S1469029215000370-main.pdf?_tid=86abb479-35a8-467b-9857-08ee712ea340&acdnat=1547112854_59cdf904f4034dff694adfe5b9711dc1 (Hämtad 2019-01-09)
Peter Adler & Patricia A.Adler, Sociology of Education: From idealism to pragmatic
detachment: The academic performance of college athletes. American
sociological association 1985. Tillgänglig:
https://www.jstor.org/stable/2112226?seq=1#metadata_info_tab_contents Hämtad (2018-12-11)
Rickard Linden,” Vem tränar fotbollsmålvakterna i Stockholm?”: En nulägesanalys av målvaktsträningen inom Stockholmsfotbollen. Examensarbete, GHI Stockholm, 2008
Riksidrottsförbundet, ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för bar och ungdom: Fysisk
aktivitet och inlärning”, 2009
1177, ”Rörelse är livsviktigt”,
Tillgänglig:
34 Skolverket,”Specialidrott”,Tillgänglig:https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskol an/laroplan-program-och-amnen-i gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw %2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSPE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&s v.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 2018 (Hämtad 2019-01-11)
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sverker Fryklund, ”Swedish student athletes’ within-career transitions”, Kandidatuppsats, Malmö Universitet, 2012,
Natalia Stambulova, Alina Franck & Lukas Linnér, ”På väg att bli en vinnare i långa
loppen”: Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer under sitt första läsår. FoU-Rapport. Halmstad Högskola, 2013
Svenskadagbladet, ”Mer idrott i skolan ger bättre betyg”, Tillgänglig:
https://www.svd.se/mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg , 2013 (Hämtad
2019-01-11)
Svenskidrott, ”Skillnad på RIG och NIU”, Tillgänglig:
http://www.svenskidrott.se/elitidrottpagymnasiet/skolakommunellersf/skillnadp
arigochniu/ 2017 (Hämtad 2018-12-19)
Ungdomsstyrelsen, ”En beskrivning av ungdomars villkor: Kultur och fritid”, Tillgänglig:
35 Moa Westermark & Susanna Larsson, ”Dubbla karriärer”: Elitidrottandesstudenters
uppfattningar om kombinationen elitidrott och akademiska studier.
36
