5. Resultat & analys
6.5 Metoddiskussion
Vi valde att göra kvalitativa metoder för att detta underlättade för oss att besvara studiens syfte och frågeställningar om barns delaktighet och inflytande i samlingen. Vi ville att de personer som var delaktiga i vår studie skulle få vara det frivilligt, därför ansåg vi att frågeformuläret var en bra metod eftersom den var frivillig att fylla i. Vi frågade även pedagoger och barn ifall dem ville bli intervjuade så även denna metod var frivillig. Eftersom vår studie skulle bli så trovärdig som möjligt behövde vi även observera de barn och pedagoger under samlingsstunderna som blev intervjuade (Löfdahl, Hjalmarsson, Franzén, 2014).
En annan metod vi hade velat prova ifall vi haft mer tid hade varit att lägga ut samma frågeformulär på internet och bett pedagoger att besvara. Vi hade då fått en mer trovärdig studie. Detta eftersom vi hade fått större mängd material att arbete med. Vi valde intervjumetoden för att få så konkreta svar som möjligt. Nackdelen med intervjumetoden var att det inte var så många som ville bli intervjuade. Om vi skulle göra om intervjuerna, hade vi försökt att ta kontakt med andra förskolor också för att få mer information.
6.6 slutsats och förslag till fortsatt forskning
Vi vill avsluta med ett svar vi fick av ett av barnen vi intervjuade: Vad är en samling?
33
En samling är en sån där man får frukt och man får komma fram och räkna kulor och berätta för sina kompisar vilken dag det är. Det gör man med lapparna där det står måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Sen sätter man dem på väggen. En samling är en sån som man kan lära sig mycket grejer och räkna och lära sig bokstäver. Man kan också sjunga olika sånger. Man pratar också om skola och bilar. (pojke 4 år, 2016-03-23).
Detta svar från barnet tolkar vi att samling är en stor del i hans lärande. De flesta av pedagogerna som besvarade vårt frågeformulär ansåg att pedagoger ska ta mer del av barnens intresse och idéer för att få in lärande, ha roligt och mer lekfull samling. Däremot ska det helst vara en planerad samling, annars kan det lätt bli en onödig samling där barnen inte är intresserade av innehållet.
Till slut vill vi påpeka att en meningsfull och givande samling leder till att barnen utvecklas i deras livslånga lärande.
Eftersom behovstrappan i det humanistiska perspektivet är uppdelat tydligt och tyvärr inte stämmer in på alla barns behov, kanske någon hade velat utveckla denna trappa. Den hade kunnat användas i förskolans verksamhet och då särskilt samlingen. Målet hade kunnat vara att försöka få varje barn att uppfylla alla fem stegen, då hade kanske alla barn känt sig viktiga och fått en bättre självkänsla redan i förskoleåldern. Detta hade troligtvis krävts enormt mycket av pedagoger runt om i världen, men å andra sidan hade detta arbete kunnat underlätta för psykiatrin. Detta eftersom vi kanske hade fått fler självsäkra barn som hade varit psykiskt friskare. Detta hade kunnat bli en tradition under samlingsstunderna på förskolor, tillsammans med de redan traditionella aktiviteterna almanacka och närvaro. Det är viktigt att se varje barn, både enskilt och i grupp.
I framtiden vill vi se fler studier om samling i förskolan och hur det påverkar barnens utveckling och framförallt de yngre barnen i förskolan är vår förhoppning med denna studie. I dagsläget (2016) vet vi inte om samlingen kommer att finnas kvar som en tradition i förskolans verksamhet. Vi hoppas att vår studie blir en inspiration för andra människor att forska vidare hur en samling på förskolor kan se ut och hur pedagoger kan arbeta med en samling. Vår förhoppning är att samlingen kommer finnas kvar på förskolor men att den utvecklas och används utifrån de barn varje pedagog dagligen möter i förskolas verksamhet.
34
7. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber
Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i
förskolan: hallå, hur gör man?. 1. uppl. Stockholm: Liber
Guvå, Gunilla (2006). Från jag till vi- grupputveckling i förskola och skola. Stockholm: Fritxers
Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013) Att involvera barn i forskning och
utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första
skola! Lund: Studentlitteratur
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan: Lpfö 98.(1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens
metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2011). Värdegrund i förskola och skola: om
värdegrund, yrkesidentitet och praktik. 2. Rev. Uppl. Göteborg: Rebus
Olofsson, Britta (2010). Meningsfull samling i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund:
perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur
Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: Utveckling i en förändrad värld, 2., rev. (och utök) utg.Hässelby:Runa.
35
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts
Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Internetkällor
Aroseus, Frida (2016). Maslows behovstrappa. Hämtad 21 jun, 2016 från lätt att lära [Tillgänglig 2016-06-21] https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt- perspektiv/maslows-behovstrappa/
Att arbete med särskilt stöd: några perspektiv.(2002). Stockholm: Statens skolverk
[ Tillgänglig på internet 2016-06-18]
http://www.skolverket.se/puplikationer?id=923
Ballard, J (1975). Circle Book: A leader handbook for conducting circle time. Massachusetts: Mandala. [ Tillgänglig på internet 2016-05-02]
http://eprints.maynoothuniversity.ie/3728/1/BernieCollinsthesis2011.pdf
Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2007 [Tillgänglig på internet 2016-05-02]
http://www.lh.umu.se/digitalAssets/6/6084_avh_ekstrom.pdf
Mosley, J (1998) More quality circle time. Wisbech, Cambridgshire: Lda [Tillgänglig på internet 2016-05-02]: http://icep.ie/wpcontent/uploads/2013/12/CollinsKavanagh.pdf
36
Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet: rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21
november 2000.(2001). Linköping: DEPARTMENT of Child Studies/Tema barn, Linköpins universitet
[Tillgänglig på internet 2016-06-18]: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva- 54904
Pedagogiskt program för förskolan(1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl.
37
8. Bilagor
Bilaga 1Intervjufrågor
Hej!Jag ber att få låna några minuter av er dyrbara tid för att besvara dessa frågor. Svaren kan jag och min skrivkamrat ha nytta av när vi ska skriva vårt examensarbete. Allting sker givetvis anonymt.
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Jenny & Malin * Hur ser pedagoger på samlingens roll i förskolan?
* Hur uppfattar och tänker pedagoger kring samlingens innehåll och form?
* Hur påverkas den fria leken när det blir avbrutet då samlingen ska äga rum?
* Hur resonerar pedagoger kring barns delaktighet och inflytande i samlingen?
38
Bilaga 2
SAMTYCKESBLANKETT
(CONSENT FORM)
Till alla vårdnadshavare som har barn på denna avdelning
Vi är två tjejer som ska skriva vårt examensarbete på Malmö Högskola. Vi
ska skriva om samling på förskolan och se hur delaktiga barnen är och hur
lärorik samlingen är.
Vi behöver intervjua barn samt filma samlingar när vi observerar för att
senare kunna gå tillbaka till vårt material när vi börjar skriva.
Därför behöver vi er tillåtelse och underskrift att få göra detta. Ifall ni är två
vårdnadshavare behöver vi bägges underskrift.
Vårt syfte är att försöka nå ut till pedagoger och få dem att se på samling på
ett annorlunda sätt. Vi är mycket tacksamma om ni vill hjälpa oss med
detta. Vi kommer naturligtvis fråga barnen också ifall de tycker att det är
okej att bli filmade och intervjuade. Tack på förhand önskar Jenny Nilsson
och Malin Hellman!
(For all guardians who have children in this department
We are two girls who are writing our thesis at the university of Malmö. We`ll write about the collection on the nursery and see how the children are involved and how instructive collection is.
We need to interview children and film collection when we observe. Therefore we need your permission and signature to do that. If you are two guardians, we need signatures from both.
Thanks in advance wish Jenny Nilsson and Malin Hellman!)