Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att ansvara för nutritionen hos den äldre patienten på en geriatrisk vårdavdelning. För att besvara studiens syfte, valde författarna att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Valet av metod baserades på betydelsen och intresset av att öka förståelsen för sjuksköterskans arbete relaterat till nutrition. Den beskrivna metoden kan användas när levda erfarenheter och upplevelser vill undersökas och ger forskaren möjlighet att få den önskade informationen (Trost, 2010). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide (Danielsson, 2012), (bilaga 3) med frågor utformade utifrån att kunna besvara studiens syfte och studiens teoretiska referensram. Alla informanter fick samma frågor, men följdfrågorna varierade. Fördelen med att göra studier på det här sättet är att informanterna ges möjlighet att dela med sig av detaljerad och uttömmande information om det som ämnas att studeras (Polit & Beck, 2017). På frågan om personcentrerad vård, som var kopplad till studiens teoretiska
referensram, framkom att sjuksköterskorna på den inkluderade enheten hade liten eller ingen kunskap om det direkta begreppet, vilket påverkar studiens resultat utifrån detta begrepp. Detta fynd förvånade författarna då personcentrerat arbetssätt är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och ett välkänt begrepp i hälso-och sjukvården (SSF, 2017).
Genom att granska begreppen överförbarhet, giltighet och tillförlitlighet kan kvalitativ
forskning sträva mot en hög trovärdighet (Granehiem & Lundman, 2004). För att öka studiens trovärdighet är det viktigt att deltagarna hade erfarenheter inom det valda ämnet (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). Författarna valde att inkludera deltagare som har arbetat med geriatriska patienter i minst ett år. Det resulterade i att arbetslivserfarenheten med att arbeta med geriatriska patienter hos informanterna i studien varierade mellan 4–29 år vilket
30
författarna anser ger en bra spridning av materialet. Enligt Granheim & Hällgren Lundman (2012) påverkas ett resultats giltighet av deltagarnas ålder, där en större variation ger en ökad möjlighet att se olika erfarenheter av området som studeras.
Deltagarna bestod av fyra sjuksköterskor och två distriktsköterskor, som alla arbetar på samma avdelning. Distriktsköterskorna och sjuksköterskorna utför samma arbetsuppgifter på avdelningen när det gäller patientens nutrition. Distriktsköterskorna benämns i studien för sjuksköterskor, för att förenkla texten för läsaren samt för att uppfylla konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2018) Samtliga intervjuer är utförda på kvinnliga sjuksköterskor då det vid tidpunkten för datainsamlingen inte fanns några manliga sjuksköterskor anställda på
avdelningen. Enligt Granheim & Lundman (2004) kan trovärdigheten öka om informanterna består av både kvinnor och män. Författarna bedömer dock att studiens resultat hade blivit densamma, då informanterna utgick ifrån sina upplevelser och erfarenheter om det berörda fenomenet. I planeringsfasen av studien hade författarna planerat att intervjua åtta
sjuksköterskor men mot slutet av intervjuperioden noterade författarna att ingen ny
information framkom från intervjuerna och författarna ansåg då att datamättnad uppnåtts. För att få ett mer tillförlitligt och överförbart resultat skulle sjuksköterskor från olika avdelningar kunnat inkluderas, dock fanns inte tid eller praktisk möjlighet att kunna genomföra detta.
Den första kontakten med den som ska intervjuas är viktig för att kunna ge ökad motivation och information om studiens syfte. I planeringen tänkte författarna informera i studien på en arbetsplatsträff, vilket dock inte kunde genomföras på grund av att besöksförbud och att restriktioner förelåg på avdelningen relaterat till Covid-19 pandemin. Alla sjuksköterskor som uppfyllde inklutionskriterierna fick därför skriftlig information, bilaga 2, i sina postfack på avdelningen och kontaktade därefter författarna. Tid och plats för intervjuerna bestämdes av informanterna och det ledde till att två av intervjuerna skedde via telefon, övriga intervjuer skedde i anslutning till arbetsplatsen. Att inte alla intervjuer skedde på samma sätt kan minska studiens tillförlitlighet enligt Lundman & Hällgren Graneheim (2012). Platsen för intervjun bör vara på en plats där deltagaren känner trygghet och vara i en miljö som är ostörd (Trost, 2010). Av de intervjuer som skedde på arbetsplatsen skedde gjordes två av intervjuerna i samband med att informanterna slutat arbetet för dagen, vilket kan ha påverkat deras möjlighet att vara avslappnade och trygga, om de känt att de haft bråttom hem eller om de haft mycket under arbetsdagen. Att göra en intervju över telefon gör att deltagarens kroppspråk och gester går förlorad (Trost, 2010) vilket kan ha påverkat studiens resultat.
31
Transkriberingen av texterna skedde i direkt anslutning till intervjun eftersom den ickeverbala kommunikationen då fanns färskt i minnet, vilket ledde till en bättre helhetsförståelse.
Transkriberingen av intervjuerna gjordes av författarna enskilt och enligt Kvale och Brinkman (2009) är det viktigt att man använder samma sätt att göra en utskrift. Båda författarna
transkriberade därför texten ordagrant i löpande text och märkte i texten ut när deltagaren tog en paus eller tänkte efter i berättandet. Den transkriberade texten skrev sedan ut och delades sedan av den andra författaren inför analysprocessen. För att öka studiens tillförlitlighet lästes intervjutexterna först enskilt för att få en förståelse av materialet och sedan analyserades materialet tillsammans. Meningsenheter identifierades gemensamt, vilket sedan
kondenserades till att skapa koder, subkategorier och kategorier. En styrka med studien är att processen kring analysen har utförts tillsammans och författarna har under analysens gång diskuterat olika hinder och svårigheter. Denna tillgång styrker studiens tillförlitlighet (Graneheim & Hällgren Lundman, 2002). Urval, presentation av deltagare och
tillvägagångssätt beskrivs tydligt i metodavsnittet, detta för att öka studiens överförbarhet (Elo & Kyngäs, 2008; Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Även alla steg i
analysprocessen presenteras under metodavsnittet och presenteras i en tabell (1), för att beskriva hur data från intervjuerna har grupperats i kategorier. Ett välbeskrivet
tillvägagångssätt och utförligt beskriven metod ökar förutsättningarna för att någon annan skulle kunna genomföra denna studie igen och få ett liknande resultat. Studiens trovärdighet kan då anses öka enigt Polit & Beck (2017) som menar att tillförlitligheten är hög om en ny studies resultat förväntas bli detsamma. I analysförfarandet har den transkriberade texten och tabellerna med det analyserade materialet lästs många gånger av båda författarna, och det slutliga materialet genomgick sortering vid flertalet tillfällen vilket kan öka trovärdigheten (Graneheim et al, 2017). Att författarna läst samtliga intervjuer enskilt, genomfört analysen tillsammans och diskuterat olika tolkningsmöjligheter är en styrka för studien. I resultatet har citat använts för att spegla informanternas beskrivning av sina erfarenheter och genom dessa förtydliganden stärks trovärdigheten (Elo & Kyngäs, 2008) Genom att redovisa citat från intervjuerna ges styrka åt studiens giltighet (Lundman & Hällgren Lundman, 2012, Polit & Beck, 2017)
Tidigare erfarenheter och kunskap hos författarna inom ämnet anses vara förförståelse enligt Henricsson (2017). Förförståelsen innebär att kunskap och förståelse för området som studeras redan existerar innan studien genomförd (Pribe & Landström, 2012). Genom att
32
författarna är verksamma inom samma yrkesområde, att vårda äldre patienter, har författarna haft sin förförståelse i beaktande under arbetets gång. Författarna har arbetat med att hålla sin förförståelse i bakgrunden och har diskuterat detta sinsemellan under analysförfarandet för att inte färga resultatet. Detta kan anses stärka studiens tillförlitlighet (Pribe & Landström, 2012) Författarnas utbildning och tidigare kontakt med geriatriska avdelningen kan vara ett problem då informanterna kan tro att författarna redan vet alla svar och känner till avdelningens rutiner. Att intervjuas om upplevelser som indirekt kan vara kopplade till den egna
arbetsplatsen kan tänkas ha en negativ inverkan på informanterna, och det kan påverka deras vilja att vara ärliga, trots att de garanterades fullständig anonymitet.
Författarna till denna studie har liten erfarenhet av att genomföra och analysera intervjuer vilket kan vara en svaghet för studien, samtidigt så har analysprocessen granskats regelbundet av handledare med erfarenhet av förfarandet vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2017). Denna triangulering genom utbyte och diskussion om idéer och uppfattningar kan anses öka trovärdigheten av studiens resultat (Polit & Beck, 2017).
Överlag måste resultatet i denna intervjustudie tolkas med försiktighet, då studien är utförd på en och samma avdelning i en region i Mellansverige. En större spridning av olika
arbetsplatser i landet hade gett mer styrka till studien då denna studie har ett begränsat material anpassat till den studerade avdelningen. Författarna anser ändå att resultatet belyser erfarenheter kring nutritionen hos sjuksköterskorna på denna avdelning väl och tror att delar av resultatet belyser sjuksköterskans erfarenheter kring nutrition i allmänhet, vilket även styrks av tidigare studier och forskning inom området.