6. Slutsats och diskussion
6.1. Metoddiskussion
Valet av metod för insamlandet av vårt empiriska material står i relation till arbetets omfattning och i efterhand känns valet relevant för vår undersökning. Vi har efter närmare eftertanke önskat att urvalsgruppen varit större för att kunna ge ett mer rättvist resultat och för att kunna dra större slutsatser av vårt insamlade material.
Vad det gäller enkätundersökningens innehåll skulle vi ha gett respondenterna ett större utrymme till att förklara vad det är de äter, till exempel frågan om vad de helst åt till frukost och alternativet mackor med pålägg. Här skulle vi med närmare eftertanke ha gett dem utrymme till att ge exempel på det pålägg de helst har på mackan. Detta för att kunna få en större inblick i barnens måltidssammansättning samt om deras dagliga sockerkonsumtion början vid dagens första måltid.
Under våra gruppintervjuer där vi valde att randomisera ut fem respondenter under varje intervju som skulle delta, upplevde vi under intervjuerna att alla respondenter inte fick lika stort utrymme i samtalet och därmed skulle deltagarna ha varit färre till antal. Vi hade kunnat gå tillväga på andra sätt än just gruppintervjuer, exempelvis genom att intervjua respondenterna en och en. Detta ansåg vi vara orimligt med tanke på tidsbristen och eftersom vi ville skapa samtal kring vad respondenterna svarat på enkätundersökningen.
Urvalet till våra gruppintervjuer gjordes utifrån så kallad lottdragning där tio lappar var numrerade från ett till tio och resterande 20 lappar var blanka. Urvalet till våra intervjuer hade kunnat göras på många olika sätt, till exempel genom att välja ut var femte elev på klasslistan som deltagit i vår enkätundersökning till att delta i gruppintervjuerna. Ytterligare ett sätt hade kunnat vara att välja de fem första eller fem sista namnen på klasslistan, men eftersom urvalet skulle vara randomiserat och därmed ge alla respondenter en lika stor chans att delta har vi trots allt varit eniga om att urvalsmetoden vi valt varit väsentlig för vår undersökning.
6.2. Resultatdiskussion
Vi gick in i detta arbete med en föreställning om att studiens respondenters sockerkonsumtion skulle vara högre än bevisat och att några respondenter skulle visa tecken på sockerberoende. Till en början tog vi till oss den information från respondenterna som kunde kopplas till den tidigare forskning som redovisats och blev förblindade för hur resultatet faktiskt såg ut. Den tidigare forskning som redovisats i detta arbete kan uppfattas som normativt, det vill säga att forskningen pekar på hur människan borde ta ställning till sockerkonsumerande. Vidare kan detta tolkas som att vi endast valt att redovisa det negativa för att gynna studiens resultat. Dessvärre är detta den enda forskning som vi har hittat gällande ämnet och ansett vara relevant för vår studie. Forskningen redovisar för negativa syner på samhällsmedborgare som sockerkonsumenter.
Vidare efter ytterligare analyserande av studiens resultat upplever vi att respondenterna inte påvisar en, som forskningen säger, för hög sockerkonsumtion. Respondenterna visade en medvetenhet kring frukostens betydelse, dess inverkan på kroppen samt hur viktigt det för koncentrationen. Av resultaten av enkätundersökningen att döma kan vi utläsa att majoriteten av respondenterna konsumerar socker en till två dagar i veckan, vilket vi som genomfört undersökningen ser som rimligt då veckan har sju dagar. En ringa del av studiens respondenter påvisade en sockerkonsumtion som enligt vår tidigare forskning kan tolkas som för hög och rent av sockerberoende. Vi vill påpeka att detta som sagt endast är en liten del av studien som visat detta beteende och att resten av respondenterna visat en god medvetenhet kring sockerkonsumtion.
Det har varit intressant under studiens gång att höra respondenternas resonemang kring detta fenomen. I efterhand hade vi önskat att vi lagt större fokus vid intervjusammanhangen, till exempel chansen till att ställa fler öppna frågor istället för tiden som lagts på enkätundersökningens resultat. Detta för att få ett bredare barnperspektiv och öka generaliserbarheten. Trots detta upplever vi att vi har fått svar på våra två frågeställningar. Barnens resonemang har fått ett betydande utrymme i vår studie och vår underfråga om hur stor konsumtionen är har också blivit besvarad genom enkätundersökningarna.
Nya frågor som uppstått under arbetet med denna studie är bland annat vad skolorna kan ha för roll i elevernas sockerkonsumtion. Skolor kan ta ställning till vad som får säljas i skolcafeterian samt om eleverna får tillåtelse till att lämna skolgården under skoltid.
Kan tidiga insatser löna sig genom att undvika mellanmål med hög sockerbelastning på förskolorna? Diskuteras konsekvenserna av bristfälliga matvanor under till exempel skolans Hemkunskapsundervisning?
Förslag på vidare forskning är att göra ett arbete med undersökningar om hur frukostvanorna hos barn ser ut och även följa några barn under en skoldag och jämföra hur de mår, vad de orkar med samt hur koncentrationen är beroende på vilken frukost de ätit på morgonen.
Referenslista
Litteratur
Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson, Margit & Gebre-Medhin Mehari (2003). Nam-nam. Allt du behöver veta om ditt
barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Stockholm: Albert Bonnier Förlag AB.
Erlanson-Albertsson, Charlotte (2004). Socker och fett på gott och ont. Västerås: ICA Förlaget AB.
Gavin L Mary, Dowshen A Steven & Izenberg Neil (2005). Mat och hälsa för aktiva barn. Malmö: Richters förlag AB.
Ingvar, Martin & Eldh, Gunilla (2010). Hjärnkoll på vikten. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Wilhelmsson, Peter (2007). Friskare barn. Konsten att lyckas som förälder. Västerås: ICA bokförlag, Forma Publishing Group AB.
Elektroniska referenser
Johansson, Barbro (2005). Guldkant och hälsofara: Om socker och barn i Vi föräldrar och
Kamratposten 1969-2005. Tillgänglig 2011-10.13. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23191/1/gupea_2077_23191_1.pdf.
Svensson, Tommy (….). Socker ett beroendeframkallande gift. Tillgänglig 2011-05-18, http://www.utbildningscenter.se/dokument/nyhetsbrev4socker.pdf.
Sveriges Tandläkarförbund (2009-05-26). Kvalitativ undersökning om föräldrars och
personals inställning till förskolebarnens matvanor. Tillgänglig 2011-05-18,
http://www.tandlakarforbundet.se/media/60309/f%C3%B6r%C3%A4ldrar%20och%20f%C3 %B6rskolepersonal%20om%20barn%20och%20mat%20-%20sammanfattning.pdf.
Föreläsningar
Balldin, Jutta & Ljungberg, Caroline (2011-04-07). Föreläsning om metod och empirisk
Bilaga 1
Hej alla föräldrar!
Vi är två tjejer som heter Anna och Petra och kommer från Malmö Högskolas Lärarutbildning där vi läser vår sista termin och håller för närvarande på med vårt examensarbete som ligger inom ämnet hälsa och kost. Några av föräldrarna kanske känner igen Petra, då hon har haft praktik hos Gunilla under våren 2011.
Vi kommer att genomföra undersökningar i klass 5J och 6J i form av enkätundersökningar och gruppintervjuer. Vår önskan är att alla eleverna kommer att delta, men detta är såklart frivilligt. Det är viktigt att poängtera att eleverna kommer att vara anonyma i
enkätundersökningen och intervjun. Detta material kommer endast att finnas tillgängligt för oss som skriver och kommer endast att vara till underlag för vårt examensarbete. Materialet som vi kommer att använda kommer därmed inte att avslöja någon information om era barn. Vi kommer att göra våra undersökningar under vecka 37 med start måndagen 12/9.
Om ni som förälder inte vill att ert barn ska delta i vår undersökning ber vi er att kontakta ert/era barns klassföreståndare på förmiddagen måndagen den 12/9. Undersökningarna kommer att påbörjas runt lunchtid.
Vi tackar på förhand och hoppas att så många elever som möjligt kommer att delta i vår undersökning!
Med Vänliga Hälsningar
Anna & Petra
Bilaga 2
Kille Tjej Ålder:
Enkätundersökning HT11
Ringa in de alternativ som stämmer bäst in på dig. Du kan ringa in ett eller flera
alternativ.
Brukar du äta frukost?
Ja
Nej
Om ja:
Ringa in de alternativ som stämmer bäst in på vad du själv brukar äta till frukost
Fil
Fil med smak
Yoghurt Yoghurt med smak
Mackor Ägg
Gröt
Flingor – ange vilka:
Övrigt – ge exempel:
Om nej:
När äter du första gången under dagen?
När du kommer till skolan
Första rasten
Lunchen
Vad brukar du dricka till din frukost?
O’boy
Mjölk
Juice
Vatten
Saft
Té/Kaffe
Annan dryck – ge exempel:
Äter du något mellanmål på rasten?
Ja
Nej
Om ja:
Vad brukar du äta? Ringa in ett eller flera alternativ
Frukt
Macka
Riskakor
Kakor
Övrigt – ge exempel:
När du kommer hem på eftermiddagen, äter du något mellanmål? Ja Nej
Om ja:
Vad äter du till mellanmål på eftermiddagen?
Mackor med pålägg
Flingor
Müsli
Frukt
Övrigt – ge exempel:
Äter du godis?
Ja
Nej
Hur ofta äter du godis i veckan?
Aldrig
1 dag
2 dagar
3-4 dagar 5-6 dagar Alla dagar
Brukar du få ”godispeng” att handla för?
Ja
Nej
Om ja:
Hur mycket får du handla godis för?
10 kr
20 kr
30 kr
40 kr
50 kr
Om mer – ge exempel:
Dricker du läsk?
Ja
Nej
Hur ofta dricker du läsk i veckan?
Aldrig
1 dag
2 dagar
3-4 dagar 5-6 dagar Alla dagar
Hur ofta äter du andra sötsaker såsom glass, kakor och annat?
Aldrig
1 dag
2 dagar
3-4 dagar 5-6 dagar Alla dagar
Stort tack för ditt deltagande!
Vilket är ditt bästa matminne?
Rita i cirkeln nedan!
Bilaga 3
Frågeformulär till ostrukturerade gruppintervjuer
Hur ser ni på era egna matvanor?
Vad tycker ni är nyttig respektive onyttig mat?
Hur känner ni er när ni har ätit nyttig respektive onyttig mat? Äter ni frukost? Om ja, vad brukar ni äta? Om nej, varför? Varför väljer ni att äta godis?
Varför väljer ni att dricka läsk?
Hur mår ni när ni har ätit godis och druckit läsk? Vilka dagar i veckan äter ni godis och dricker läsk?