5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Mitt metodval tror jag fortfarande var rätt metod för denna typ av studie (Backman, 2008). Att alla eleverna fick en enkät där de hade obligatoriska, samt valbara frågor att besvara gjorde så att jag fick resultat på det som jag undersökte med en bonus i form av varför de hade svarat som de gjorde på de obligatoriska likert-skalefrågorna. Den aspekt av metodvalet som hade kunnat ifrågasättas är hur jag skrev frågorna och svaren till biologispelet. Under lärarutbildningen har det nämligen inte ingått någon som helst information om hur man skriver provfrågor. Den kunskap jag har om frågeskrivande har jag fått erfara från min VFU genom att titta på gamla prov från skolan och se hur de skriver frågor på olika nivåer, E-, C- och A-nivå. Därefter har jag själv konstruerat prov på det viset och dessa prov har använts på min VFU-skola. Det faktum får mig till att misstänka att mitt frågeskrivande inte var helt fel. Svaren till frågorna konstruerades utifrån informationen i de läroböcker som jag använde mig av.
Vid testtillfällena då eleverna informerades om min studie och vad de skulle få göra hade de eventuellt kunnat få ut skriftlig information utöver den muntliga som de fick (Backman, 2008). Detta för att förtydliga syftet och tillvägagångssättet för studien. Vad gäller förtydligande kan man diskutera mina formuleringar, både av elevinstruktionerna, spelreglerna, enkäten och frågekorten. Förstod eleverna mina formuleringar? Enligt vissa
33
elevsvar, var det inte alla som alltid förstod frågorna och svaren. Där fanns också de elever som påstod att frågorna var mycket bra formulerade. Svaren på enkäten visar att olika elever tänker på olika sätt, dvs. som Gardner (2001) uttrycker det, har olika intelligenser.
Resultaten som erhölls var svaren på enkäten, men inte alla elever som var med och spelade spelet svarade på enkäten. Det var enbart 35 elever utav 50 som svarade. Då enkäten var anonym vet jag inte vem som har svarat och vem som inte har svarat (Backman, 2008). Kan man avgöra vilka elever som svarat? Är det de mest ansvarsfulla eleverna som har svarat och i så fall vad gör en elev ansvarsfull? Kan det tänka sig att de elever som har svarat på enkäten är de elever som tyckte att mitt arbete var intressant, eller är det elever som gillat mig som lärarstuderande? Då enkäten var anonym finns det inget sätt att ta reda på vem som svarat utan att fråga eleverna, vilket hade gjort studien mindre anonym (Backman, 2008).
Det sista jag vill nämna är relevansen av biologispelet för de deltagande eleverna. Optimalt för studien hade varit om jag fått tag på elever som var i slutet av Biologi 1 eller precis avslutat kursen. Detta var dock inte möjligt. Deltagarna var antingen i mitten av Biologi 2 eller i slutet av Biologi 2. Detta gjorde att spelet kanske inte var lika aktuellt för dem då de studerade andra delar inom biologin just nu. Det är lite synd att eleverna inte har lagt mer på minnet från biologi 1 än vad de visade. Kanske behöver de lite repetition i alla fall? Eleverna som deltog i studien kunde ändå ge sin åsikt om spelets konstruktion vad gällde formuleringar, layout och syfte.
34
6. Referenser
Aparicio, A. F., Vela, F. L. G., Sánchez, J. L. G., & Montes, J. L. I. (2012). Analysis and
Application of Gamification. Proceedings of the 13th International Conference on Interacctón
Persona-Ordenador.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Björndahl, G., Landgren, B., & Thyberg, M. (2011). SPIRA Biologi 1. Stockholm: Liber AB.
Cheong, C., Cheong, F., & Filippou, J. (2014). Towards the gamification of learning:
Investigating student perceptions of game elements. Journal of Information Systems
Education, Vol. 25 (nr 3), s. 233-244.
Esaiasson, P., Giljam, M., et al. (2004). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle,
individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books.
Glenda, G. A., Kenny, R. F., et al. (2008). Taking educational games seriously: using the
RETAIN model to design endogenous fantasy into standalone educational games.
Education Tech Research Dev, Vol. 56, s. 511‐537.
Henriksson, A. (2012). Iris biologi 1. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindström, L (2008). "Gardner om hur vi tänker" i Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber AB.
MI Oasis (2014). Official Authoritative Site of Multiple Intelligences. Hämtad från http://multipleintelligencesoasis.org/about/ (Hämtad 26/11-2015).
35
Gunnarsson, R. (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad från http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml (Hämtad 16/1-2016)
NE.se (2016) Likertskala. Hämtad från
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/likertskala (Hämtad 28/11-2015)
O'Mara, J. (2012). Process drama and digital games as text and action in virtual worlds:
developing new literacies in school. Research in Drama Education, Vil. 17 (nr 4), s. 517-534.
Pinder, P. J. (2013). Utilizing instructional games as an innovative tool to improve science
learning among elementary school students. Education, Vol. 133 (nr 4), s. 434-438.
Sadler, T. D., Romine, W. L., Menon, D., Ferdig, R. R., & Annetta, L. (2015). Learning
biology through innovative curricula: A comparison of Game- and Nongame-based approaches. Science education, Vol. 99 (nr 4), s. 696-720. Doi: 10.1002/sce.21171
Skolverket. (2011a). Ämne - Biologi. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner- amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/bio?tos=gy&subjectCode=BIO&lang=sv&courseC ode=BIOBIO01#anchor_BIOBIO01 (Hämtad 28/11-2015)
Skolveket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705 (Hämtad 28/11-2015)
Tiger, M (2010). Hur bedömer biologilärare möjligheten att använda sig av ett
undervisningsspel. (Kandidatuppsats) Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs
Universitet. Tillgänglig:
36
Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waterhouse, L (2006). Multiple Intelligences, the Mozart Effect, and Emotional Intelligence:
37
Bilaga 2 - Enkäten
38
42