I kvalitativa studier används ofta begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbar- het för att påvisa vetenskaplig kvalitet (Mårtenson & Fridlund, 2017).
Trovärdighet: Författaren är kollega och bekant med studiemiljön, något som kan ha inneburit bättre formulerade frågor och bättre förståelse för svaren. Å andra sidan kan rollen som både student, föränd- ringsledare och kollega ha påverkat respondenternas svar så att dessa färgats av upplevda förväntningar. Studiens resultatredovisning har visats för tre informanter, en från varje intervjugrupp. Dessa personer bekräftade resultaten, något som bedöms stärka trovärdigheten (Wibeck, 2010). Studiens trovärdighet hade möjligen ökat om flera grupper intervjuats eller om triangulering med enskilda intervjuer eller enkäter utförts (Wibeck, 2010). En svaghet är att författaren inte kunnat jämföra kodning och kategori- sering av textmaterialet med en annan forskares bedömning, så kallad interbedömarreliabilitet (Wi- beck, 2010).
Pålitlighet: Wibeck (2010) beskriver hur en obekväm intervjumiljö, eller en intervjuare som upplevs fel kan utgöra ett hot mot validiteten. Intervjuerna i denna studie utfördes i en för deltagarna trygg miljö, författaren som också är kollega intervjuade. Antalet gruppmedlemmar, fyra till fem personer, under- lättade samtalen då alla fick samtalsutrymme (Wibeck, 2010). Gruppernas sammansättning var homo- gen, något som kan ha inneburit minskad dynamik. Valet av homogena grupper grundades i en miss- tanke om att hierarkiska skillnaderna mellan olika personalkategorier skulle påverka samtalet än mer negativt, det vill säga att vissa informanter skulle tystna. En styrka bedöms dock vara gruppernas totala sammansättning av individer där variationen av erfarenhet och profession liknar personalsammansätt- ningen på förlossningsavdelningen. Samtalen flöt lätt och upplevdes uppriktiga. Av praktiska skäl fanns ingen assistent med vid intervjuerna, något som både kan vara en svaghet och en styrka. En svaghet då det inte funnits ytterligare en person att stämma av intrycket av diskussionerna med. En styrka då yt- terligare en person, som endast lyssnar och antecknar, påverkar interaktionen (Wibeck, 2010). Förfat- tarens tredubbla roller, kollega, förändringsledare och student, innebär en förförståelse för fenomenet som studeras. Trots medvetna försök att lyssna och analysera förutsättningslöst, kan detta haft betydelse i analysarbetet (Priebe & Landström, 2017).
Bekräftelsebarhet: Intervjuerna transkriberades och lästes flertalet gånger. För att säkerställa att ana- lysen av intervjuerna var grundade i data diskuterades utskrifterna med en studiekamrat och kollega på förlossningsavdelningen. En person med erfarenhet av intervjuer medlyssnade på samtliga inspelade intervjuer där de viktigaste argumenten, interaktion och tonlägesändringar diskuterades, läste det tran- skriberade materialet och medgranskade slutligen indelningen i subkategorier och kategorier.
39
Överförbarhet: studien avser en unik kontext. Liknande problem kan tänkas uppstå i andra samman- hang, författaren har därför försökt beskriva kontexten för förbättringsarbetet så fylligt som möjligt, för att underlätta läsarens bedömning av överförbarheten.
Slutsatser
Förbättringsarbetets mål nåddes i februari 2020. Att ostört slutföra den omedelbara eftervården med den födande kvinnan och det nyfödda barnet innebar ökat värde för båda. Kvinnorna uppgav sig bli bättre informerade, fick bättre stöd till amning och hud-mot-hud-vård och upplevde ett högre välbefin- nande då de lämnade förlossningen. Andelen barn som ammade på förlossningen ökade. Personalen beskrev ökad arbetstillfredsställelse och en förbättrad arbetsmiljö.
Förbättringsarbetet har inneburit att höga krav ställts på koordinerande barnmorskor för planering och fördelning av arbetet. Behovet av planering blir extra stort i situationer med hög arbetsbelastning vilket innebär ytterligare utmaning.
Anpassningar till hög arbetsbelastning som inneburit att delar av den omedelbara eftervården inte ut- förts, tycktes ha normaliserats. Personalen beskrev hur det på avdelningen fanns en förväntan om snabbt arbete, något som gjorde att de kunde uppleva skuldkänslor då noggrant arbete tagit tid. Med systematiskt förbättringsarbete var det möjligt att i högre utsträckning skapa utrymme för personalen att ostört arbeta klart och att höja kvalitén på vården. Då arbetsbelastningen varierar krävs kontinuerligt arbete för att påminna om när anpassningar är nödvändiga och när de inte är det.
Sensemaking var en effektiv metod för att skapa drivkraft och förståelse för förändring och lämpade sig väl att använda i kombination med Nolans förbättringsmodell. I en stor personalgrupp kräver metoden hög närvaro av förändringsledare och medlemmar i förbättringsteamet. Behovet av att avsätta tid bör därför beaktas. Detta förbättringsarbetearbete lyckades inte involvera nattpersonalen i tillräcklig ut- sträckning.
40
Referenser
Addison, L. (2020). Maternity Nursesʼ Knowledge about Sudden Unexpected Postnatal Collapse and Safe Newborn Positioning. MCN, the American Journal of Maternal Child Nursing, 45(2), 116–121. https://doi.org/10.1097/NMC.0000000000000597
Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Aase, K., Rosness, R. (2013). Att förstå olyckor och resiliens i organisationer – sex perspektiv. I Ödegård, S. (red.), Patientsäkerhet: teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Batalden, P. B., & Davidoff, F. (2007). What is "quality improvement" and how can it transform
healthcare? Quality & Safety in Health Care, 16(1), 2. https://doi.org/10.1136/qshc.2006.022046
Batalden, P. B., & Stoltz, P. K. (1993). A framework for the continual improvement of health care: building and applying professional and improvement knowledge to test changes in daily work. The Joint Commission Journal on Quality Improvement, 19(10): 424-47
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2001). Kvalitet från behov till användning. (3., [omarb. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Brown, S., Small, R., Argus, B., Davis. PG., Krastev. A. (2002). Early postnatal discharge from hospi- tal for healthy mothers and term infants. Cochrane Database of Systematic Reviews 2002, Issue 3. Art. No.: CD002958. https://doi.org/10.1002/14651858.CD002958
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Calais, D. (2010). Skin-to-skin contact of fullterm infants: an explorative study of promoting and hindering factors in two Nordic childbirth settings. Acta Pædiatrica (Oslo), 99(7), 1080–1090. https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2010.01742.x
Curtis, P., Ball, L. & Kirkham, M. (2006) Why do midwives leave? (Not) being the kind of midwife you want to be. British Journal of Midwifery 14(1), 27-31. doi:10.12968/bjom.2006.14.1.20257 Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henriksson (red.), Vetenskaplig teori och
metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur Eckerdal, P., Kollia, N., Löfblad, J., Hellgren, C., Karlsson, L., Högberg, U. (2016). Delineating the Association between Heavy Postpartum Haemorrhage and Postpartum Depression. PLoS ONE, 11(1), E0144274.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0144274
Elg, M.(2013) Mätning för bättre styrning – att synliggöra och hantera variation för styrning och förbättring av offentlig verksamhet. Innovationsrådet Stockholm. Hämtad 210131 från: https://www.innovationsradet.se/vad-vi-gor/rapporter/
Gioia, D., & Chittipeddi, K. (1991). Sensemaking and Sensegiving in Strategic Change Initiation. Strategic Management Journal,12(6), 433-448. Retrieved April 6, 2020, from
www.jstor.org/stable/2486479
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:con- cepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
41 24(2), 105-112.
Graviditetsregistret (2021). Hämtad 2021-01-29 från: https://www.medscinet.com/gr/de- fault.aspHenricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examin- ation inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur Hildingsson, S. (2011). “What is could indeed be better”—Swedish women’s perceptions of early
postnatal care. Midwifery, 27(5), 737–744. https://doi.org/10.1016/j.midw.2010.04.007 Hildingsson, I., Westlund, K. & Wiklund, I. (2013). Burnout in Swedish midwives. Sexual & Re-
productive Healthcare 4(3), 87-91. https://doi.org/10.1016/j.srhc.2013.07.001
Hollnagel, E. (2013). Att känna sig säker eller att vara säker: övergången från säkerhet-I till säkerhet-II (s. 388-398) i Ödegård, S. (red.), Patientsäkerhet: teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hollnagel, E., Wears, R. & Braithwaite, J. (2015). From Safety-I to Safety-II: A White Paper. Hämtad från: https://www.england.nhs.uk/signuptosafety/wp-content/uploads/si-
tes/16/2015/10/safety-1-safety-2-whte-papr.pdf
Holmgren, P-Å. (2008). Postpartumblödningar. (s. 553-563). I K. Hagberg, K. Marsál & M. West- gren (Red.), Obstetrik. Lund: Studentlitteratur
Hunter, L. (2009). A Descriptive Study of “Being with Woman” During Labor and Birth. Journal of Midwifery & Women’s Health, 54(2), 111–118. https://doi.org/10.1016/j.jmwh.2008.10.006 Iveroth, E. & Hallencreutz, J. (2016). Effective organizational change: leading through sensemaking.
Abingdon: Routledge.
Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (2009). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur.
Kennedy, H., Shannon, M., Chuahorm, U., & Kravetz, M. (2004). The landscape of caring for women: a narrative study of midwifery practice. Journal of Midwifery & Women’s Health, 49(1), 14–23. https://doi.org/10.1016/j.jmwh.2003.09.015
Langley, G. J., Moen, R. D., Nolan, K. M., Nolan, T. W., Norman, C. L., Provost, L. P (2009). The im- provement guide: a practical approach to enhancing organizational performance. (2. ed.) San Francisco: Jossey-Bass.
Larsson, T. (2013). Sjukvårdens subkultur – ett hinder för säker vård? (s. 375-385) i Ödegård, S. (red.), Patientsäkerhet: teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lindh, M., Gustafson, P. (2017). Säker vård – i dag och i morgon. (s. 23-51) i Boström, A., Nord- ström, G. & Wilde Larsson, B.(red.) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur
Linsey, M., Steege, J. & Rainbow, G. (2016). Fatigue in hospital nurses – “Supernurse” culture is
a barrier to addressing problems: A qualitative interview study. International Journal of
42
Lingman, G., Nordström, L. & Wiklund, I. (2008). Komplikationer i puerperiet. (s. 615-618). I K. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (Red.), Obstetrik. Lund: Studentlitteratur Marchant, S., (2009). Physical Problems and Complications in the Puerperium. (s. 639-652). I
Myles, M.F., Fraser, D.M. & Cooper, M.A. (2009). Myles Textbook for Midwives (15th ed.)
Churchill Livingstone
Marshall, M., Pronovost, P., & Dixon-Woods, M. (2013). Promotion of improvement as a science. The Lancet, 381(9864), 419-421. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(12)61850-9
Moore, E.R., Bergman, N., Anderson, G.C., & Medley, N. (2016). Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database of Systematic Reviews, (11). https://doi.org/10.1002/14651858.CD003519.pub4
Mårtensson, J., Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henriksson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nelson, E. C., Batalden, P. B. & Godfrey, M. M. (red.) (2007). Quality by design: a clinical microsystems approach. 1. ed. Lebanon, N. H.: Center for the Evaluative Clinical Sciences at Dartmouth
Nelson, E. C, Mohr, J. J, Batalden, P.B., & Plume, S. K. (1996). Improving health care, Part 1. The clinical value compass. The Joint commission Journal of quality improvement, 22(4), 243-258.
Nilsson, I., Danbjørg, D., Aagaard, H., Strandberg-Larsen, K., Clemensen, J., & Kronborg, H. (2015). Parental experiences of early postnatal discharge: A meta-synthesis. Midwifery, 31(10), 926–934. https://doi.org/10.1016/j.midw.2015.07.004
Olsson, A., Lind, C., Fernando, M. & Rothstein, E. (2019). Bäckenbotten och förlossningsskador: handbok för barnmorskor. Gothia Fortbildning AB.
Priebe & Landström. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar– grundläggande vetenskapsteori. I M. Henriksson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur
Ransjö-Arvidson, A-B, Sjödin, M. & Widström, A-M. (2008). Föräldra-barn-interaktion, amning och stöd efter födelsen. (s. 119-129). I K. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (Red.), Obs- tetrik. Lund: Studentlitteratur.
Rudman, A., Waldenström, U. (2007). Critical views on postpartum care expressed by new mothers. BMC Health Serv Res 7, 178. doi:10.1186/1472-6963-7-178
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SBU. (2019). Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvin- nan. Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. Rapport 300. Hämtad från: https://www.sbu.se/300
SFS (2003:460) Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2003:460
43
Shojania, K. G., & Grimshaw, J. M. (2005). Evidence-based quality improvement: The state of the science. Health Affairs, 24(1), 138-150. https://doi.org/10.1377/hlthaff.24.1.138
Simpson, K. (2015). Nurse Staffing and Care During the Immediate Postpartum Recovery Period. MCN, the American Journal of Maternal Child Nursing, 40(6), 403– 403. https://doi.org/10.1097/NMC.0000000000000182
Simpson, K. (2018). Emerging Trends in Perinatal Quality and Risk With Recommendations for Patient Safety. The Journal of Perinatal & Neonatal Nursing, 32(1), 15–20.
https://doi.org/10.1097/JPN.0000000000000294
SKL. (2016). Förlossningsvård och kvinnors hälsa i fokus: kartläggning av nuläge och för- bättringsområden. Hämtad från: https://skr.se/tjanster/merfranskr/rapporteroch- skrifter/publikationer/forlossningsvardochkvinnorshalsaifokus.29833.html
Socialstyrelsen. (2017). Vård efter förlossning: En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-doku- ment/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-13.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Komplikationer efter förlossning: Riskfaktorer för bristningar, samt direkta och långsiktiga komplikationer. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalas- sets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-20.pdf
Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. (2014). Genomlysning av Stock- holms läns förlossningsenheter. Slutrapport Mars 2014. Hämtad från:
http://docplayer.se/4944876-Genomlysning-av-stockholms-lans-forlossningsenheter.html
Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. (2017). Plan för förlossnings-
och neonatalvården i Stockholms län 2017-2024. Hämtad från: https://www.sll.se/glo- balassets/bilagor-till-nyheter/2017/plan-for-forlossningsvard.pdf
Stockholms läns landsting (2017). Viktigt välja förlossningsenhet som har plats. Hämtad 2019-05- 18 från: https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-
vard/2017/02/Viktigt-att-valja-forlossningsenhet-som-har-plats/
Stockholms läns landsting (2017). Styrning av länets förlossningssjukvård: Projektrapport nr 2/2017. Landstingsrevisorerna. Hämtad från: https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/poli- tiska-organ/halso-och-sjukvardsnamnden/2017/171121/17-yttrande-over-landstingsrevisorer- nas-projektrapport-2-2017-styrning-av-lanets-forlossningsvard-.pdf
Thelin, I. L., Lundgren, I., Hermansson, E. (2014). Midwives' lived experience of caring during child- birth – a phenomenological study. Sexual & Reproductive Healthcare, Volume 5, Issue 3: 113- 118. https://doi.org/10.1016/j.srhc.2014.06.008
Tonnquist, B. (2018). Projektledning. (Sjunde upplagan). Stockholm: Sanoma utbildning. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskap-
lig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Waldenström, U. , Rudman, A. and Hildingsson, I. (2006), Intrapartum and postpartum care in Sweden: women's opinions and risk factors for not being satisfied. Acta Obstetricia et Gy- necologica Scandinavica, 85: 551-560. https://doi.org/10.1080/00016340500345378 Weick, K. E., Sutcliffe, K. M., & Obstfeld, D. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking.
44
WHO. (2010). Technical Consultation on Postpartum and Postnatal Care. Department of Making Pregnancy Safer. Switzerland. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/bitstream/han- dle/10665/70432/WHO_MPS_10.03_eng.pdf
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Widström, A., Brimdyr, K., Svensson, K., Cadwell, K., & Nissen, E. (2019). Skin-to-skin contact the first hour after birth, underlying implications and clinical practice. Acta Paediatrica, 108(7), 1192- 1204. doi: 10.1111/apa.14754
Zetterström, J. (2008). Perinealbristningar. I K. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (Red.), Obs- tetrik. Lund: Studentlitteratur
45
Bilagor
Bilaga 1. Enkät till kvinnorna Stockholm 2019-10-15