Studiens syfte var att beskriva de hemlösas upplevelser av sin vardag, och deras erfarenheter från vård och omvårdnad, både från de hemlösas perspektiv och
omvårdnadens perspektiv. Då genomförande av forskningsprocessen och dess utfall har gett ny kunskap både från de hemlösas och från omvårdnadens perspektiv inom
problemområdet, bedöms av båda författarna att studiens syfte har uppnåtts.
En svaghet finns i studiens metodplanering. När studien var i planeringsfasen, prövades två ansatser, det vill säga både den kvantitativa och den kvalitativa. Då datainsamlingen var osäker och sårbarhetsgraden var hög inom gruppens informanter, riktades
metodplaneringen senare mot en enbart kvalitativ ansats. Under forskningsprocessens gång observerades att data från de hemlösa informanterna var relativt sparsamma för att motsvara studiens syfte, varvid en informationssökning lades till i form av en intervju med en sjuksköterska som dagligen hade kontakt med hemlösa i sitt arbete. Detta kan möjligen ses som en svaghet, men även som en styrka då syftet var att beskriva de hemlösa människornas upplevelser från sitt liv och sin vardag, då även erfarenheter av vård och omvårdnad är betydelsefulla för denna utsatta grupp.
En ytterligare svaghet kan vara att texterna från två olika typer av källor var bristfälligt jämförbara, då anteckningar och memos från samtalen och dialoger med de hemlösa var kortfattade och spontana, med fokus på själva kärnan av informationen och då analysen baserades på handskrift, medan den transkriberade texten från intervjun med sjuksköterskan var fylligare och av mera resonerande karaktär och i analysen i form av transkriberad text. Denna skillnad i materialet gav utslag i själva analysen som visade att fynden från perspektivet omvårdnad möjligen är mera informativa än de från de hemlösas perspektiv.
Kritik kan riktas mot att materialet i sig var för avgränsat. Att de hemlösa i all sin sårbarhet är en svårfångad grupp för en datainsamlare är sannolikt lättare att förstå, men även att omvårdnadsperspektivet representeras enbart av en informant bör försvaras, då personen i fråga har både långvariga och dagsaktuella erfarenheter inom en ytterst smal
var inte heller att söka efter generaliserbar kunskap, utan enbart sådan kunskap som kan erbjuda ett gott exempel efter det syfte studien hade.
En annan svaghet var möjligen den ovana som datainsamlarna själva hade: bland annat var intervjuguiderna formade mera för att formellt ställa intervjufrågor än att skapa samtal, dialoger och en interaktiv intervju. Å andra sidan gav denna bristfällighet möjligen respondenterna friheten att utforma svaren på sitt sätt, och gav därmed möjligheten att nå en djupare kunskap.
För tillförlitligheten i studien talar dels den, trots ovan rapporterade brister, noggrant planerade och genomförda insamlingen av materialet samt den teoribaserade och systematiskt genomförda dataanalysen. För trovärdigheten i den talar bedömningen av arbetet, särskilt redovisningen av analysens fynd, av en inom problemområdet och inom forskningsvärlden erfaren person, med kunskap om såväl volontärarbete som styrelsearbete inom frivillighetsorganisationer för de hemlösa (Peer Review).
Bedömningen innehöll bland annat att analysens resultat motsvarade väl den bild som även granskaren hade från de hemlösas liv och vardag. En avvikelse mellan
granskarens uppfattning och studiens utfall var dock i det att denna fann en tydligare skillnad mellan dem som hade blivit hemlösa på grund av psykiska sjukdomar och den som hade blivit hemlösa av andra orsaker. Personerna med psykiska sjukdomar, menade granskaren, tog större plats bland annat i frivillighetsverksamheten inom ett storstadsområde än analysen i denna studie visade.
9.2 Resultatdiskussion
Omvårdnadens metabegrepp, som valdes till teoretisk förståelsegrund för arbetet och som stöd för diskussionen av studiens resultat sätts i syntes med analysfynden. Detta sker systematiskt, så att metabegreppen och de beskrivande begreppen förklarar och lyfter fram eventuella nya aspekter i studiens resultat.
9.2.1 Människa
omvårdnad - de hemlösa och deras liv och verklighet. Detta visas specifikt genom analysfynden värdelöshet, livssammanhang och vård och omvårdnad - en komplicerad fråga?. Studien har också visat att en omvårdnadsrelation kan skapas trots alla hinder och problem mellan parterna i vården, det vill säga sjuksköterskan och den hemlöse. Detta pekar möjligen på en utveckling, då relationsskapande är en god grund för att i framtiden kunna utveckla vårdens syn på de hemlösa, och även vårdens syn på människovärdets betydelse för den sårbare.
9.2.2 Miljö
Studiens resultat visar att miljön är villkor och omständigheter som påverkar
människan och hennes utveckling. Enligt subkategorierna det förlorade hemmet, den skenbara tryggheten och livssammanhang skulle det betyda att de hemlösa fastnar i denna miljö, men miljön kan även ge styrka när kroppen skall helas. Dessutom kan sjuksköterskan hjälpa de hemlösa att helas, inte bara genom att hjälpa dem att anpassa sig till sin situation, utan att anpassningen istället vänds åt ett annat håll; till vård och omvårdnad som möjlighet.
9.2.3 Hälsa
Omvårdnadens syn på hälsa kommer fram i begreppen att hälsa inte endast är avsaknad av sjukdom, utan att hälsan även är kulturberoende och att individen ska kunna använda sina egna resurser i strävan efter hälsa. Analysfynden visar att det finns flera hälsorisker hos de hemlösa, som att vara i lidandets begrepp och att ha ohälsa som ständig följeslagare. Analysen har också visat att lidandet kan vändas mot hälsa, detta visas i subkategorierna paradoxal styrka och att bli sedd. Omvårdnadens mål är möjligen här att rikta de hemlösas liv mot hälsa, genom att se dem och ta vara på den paradoxala styrkan.
9.2.4 Omvårdnadens handlingar
Begreppen relation, interaktion och etik, moral och ansvar i vårdande handlingar är menade att skapa goda möten med dem som är sårbara och i behov av vård. Dessa begrepp förklarar analysens fynd å ena sidan hälsa – den enskildes mål och å andra
löses, med hjälp av att ta vara på den kunskap och använda den som vården har i etik, moral och ansvar, skapas äkta relationer med de hemlösa och ger dem ett bättre liv och en bättre vardag.
9.3 Slutsatser
Analysen som är baserad på samtal med åtta hemlösa personer om deras liv och vardag, med stöd av en intervju med en sjuksköterska som är verksam inom vården av de hemlösa, har resulterat i ny kunskap som visar att den hemlöse lever i en miljö där anpassningen till miljön innebär en stor risk för att vara i lidandets grepp och ha ohälsan som ständig följeslagare, även om den enskildes mål är hälsa. Den nya kunskapen har också visat att de hemlösa sitter inne med en paradoxal styrka och en vilja att skapa god relation med omvårdnaden. För att denna relation verkligen ska stödja den hemlöse mot hälsa, krävs av omvårdnaden att låta den hemlöse bli sedd, att bejaka den hemlöses människovärde och värdighet, samt från sin sida bygga
relationen på etik, moral och ansvar; genom det hjälps den hemlöse till ett gott livssammanhang.
9.4 Praktisk relevans
Kanske är situationen fortfarande sådan att nya specifika centra för vård av hemlösa människor bör grundas och utvecklas, för att där ge möjlighet för dem att finna lösning på de problem som fortfarande finns kvar, såsom livslidande, utanförskap och en ökad sårbarhet. Målet bör vara att de i framtiden ska ha bostad och vårdas i samhället utan skillnad.