3. Tidigare forskning
7.2 Metoddiskussion
Hammar Chiriac och Einarsson (2018) menar att alla datainsamlingsmetoder har sina för- och nackdelar. Vi har övervägt huruvida vi ska genomföra observationer, enkäter eller intervjuer för att få svar på vår forskningsfråga. Enkät är en bra metod då den når ut till många men en nackdel med enkäter är att svaren kan vara begränsande istället för att ha ett reflekterande djup. Då observationer genomförs ser forskaren med egna ögon det som händer men får inte veta hur andra uppfattar händelserna. Dalen (2015) anser att en kvalitativ intervju passar då informanternas egna ord ska användas då det gäller deras erfarenheter och tankar. Detta stämmer väl överens med studiens syfte och frågeställningar.
Vi valde den semistrukturerade intervjun som metod för att det fanns möjlighet att följa upp med fler frågor när informanterna berättade något som behövde utvecklas. Intervjuns fördelar är att den kan ge fylliga svar och att intervjuaren kan vara mycket flexibel. Nackdelarna är att det tar tid både för den som intervjuar och för den som blir intervjuad (Dalen, 2015). Detta upplevde vi som ett dilemma då vi vet att speciallärare har ont om tid och att genomföra en intervju tar tid ifrån det ordinarie arbetet. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att genomföra intervjuer är ett hantverk som lärs in genom övning. Det upplevde vi verkligen! Det är en
52 konst att ställa bra frågor och att invänta svar. Kvale och Brinkmann (2014) tar upp vikten av att vara en aktiv lyssnare då intervjun genomförs. Det innebär att intervjuaren kan ställa lämpliga följdfrågor till det informanten säger. En bra genomförd intervju innebär en stor del spontanitet menar Kvale och Brinkmann (2014). Det är viktigt att vara förberedd och ha en plan men du ska också kunna ändra planen under själva intervjun. Vi kände att vi blev mer säkra på frågorna ju fler intervjuer som genomfördes. När vi lyssnade på inspelningarna av intervjuerna upptäcktes flera saker som verkligen kunnat förbättras, till exempel att låta en paus få vara lång. Det är lätt att fylla i åt den som ska svara. Vi upplevde att det var svårt att vara tysta då vi kände att vi ville stötta informanten. Kvale och Brinkmann (2014) menar att en forskare bör känna till ämnet då hen ska genomföra en studie. Forskaren behöver både läsa litteratur och vara i den miljö som det handlar om. Vi kände att vi genom att arbeta i skolans värld samtidigt som vi studerar har kännedom om skolan som arbetsplats. Vi vet bland annat hur en skolas organisation kan se ut och vilka regelverk lärare ska följa. Ett problem då vi intervjuar speciallärare som är våra blivande kollegor i bred mening är att vi kan känna solidaritet som kan påverka oss. Vi upplevde att vi ändå kunde genomföra våra intervjuer på ett bra sätt.
Urvalets storlek är svårt, vi valde att genomföra tolv stycken intervjuer. Kvale och Brinkmann (2014) menar att urvalet ofta är för litet eller för stort. Om man har ett stort urval blir det mycket data och det kan innebära att det är svårt att analysera allt material. Är urvalet för litet kan det innebära en svårighet att hitta data som är användbar. Enligt vår mening har våra frågor besvarats men vi inser också att utifrån tolv informanter kan det vara svårt att dra några generella slutsatser. En fördel kan vara att två personer läser igenom och analyserar datamaterialet, det blir en större tillförlitlighet då. En svårighet med att vara två intervjuare kan vara att vi ställer olika frågor och följdfrågor. Vi upplevde dock vid genomläsning och analys att vi såg många likheter i de olika informanternas svar.
7.3 Avslutande reflektioner
Studien visar att speciallärares uppdrag är komplext och att det ser väldigt olika ut på olika skolor. Speciallärares arbete består till stor del av undervisning av enskilda elever vilket innebär att det kategoriska perspektivet genomsyrar arbetet. Det finns en stor önskan från de informanter vi intervjuat att arbeta mer förebyggande och utvecklande men att det inte prioriteras i någon högre utsträckning. Speciallärarna berättar om en stor frihet och ett förtroende från sin rektor men att det är flera faktorer som stör arbetet, tiden räcker inte
53 till. Speciallärare möter många olika utmaningar i sitt arbete men menar att det är positivt. Då vi valde att försöka ta reda på vad speciallärare arbetar med var det utifrån våra egna erfarenheter av hur speciallärare arbetar. Vi såg att det inte stämde överens med det som utbildningen gav oss. Vår ambition är att arbeta relationellt vilket för oss innebär att arbeta tillsammans med lärare och elever i undervisningen. Vi ser dock svårigheter med detta då både vår studie och erfarenheter visar att det är ett kategoriskt perspektiv som dominerar. Vi kommer mötas av flera utmaningar då det gäller att utveckla vår yrkesroll. Vi kommer båda två att arbeta på den skola som vi arbetat på som lärare, men har inställningen att man kan bli profet i sitt eget land. Det vi fått med oss genom vår studie är att vara flexibla och ödmjuka i mötet med både vuxna och barn. Vi ser fram emot vår kommande yrkesroll men förstår också att det är ett komplext arbete med många dilemman.
7.4 Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att ta reda på mer kring samspelet mellan rektor, speciallärare och övriga lärare. Vad är det som gör att den specialpedagogiska undervisningen intar ett relationellt respektive kategoriskt perspektiv? Hur arbetas det med de dilemmaperspektiv som finns? Det vore spännande att få ta del av framgångsrika skolors förebyggande arbete och hur de organiserar verksamheten för att minska extra anpassningar och särskilt stöd.
54
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. 2:a upplagan. Liber: Stockholm.
Ahlefeld Nisser, D. von (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4), 245-264. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-14197
Berg, G. (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur.
Bergem, T. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Bladini, U.-B. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. Svensk speciallärarutbildning 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor. Om skolorganisationer och
skolförbättring. Lund: Studentlitteratur.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in Psychology 3(2), 77-101.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 2: upplagan. Stockholm: Liber.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
55 Byström, A. (2018). Specialläraren – en specialistkompetens i skolans värld. En studie av speciallärarens (specialisering språk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag. (15:3, 1-44). Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan
Kristianstad. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18735
Byström, A. & Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv och läsutveckling. I B. Bruce. (red.) Att vara speciallärare (s. 23-40). Malmö: Gleerups.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2:a upplagan. Malmö: Gleerups.
Emanuelsson, I. (2003). En skola för alla – om specialpedagogik. I S. Selander. (red.)
Kobran, Nallen och Majjen, tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.
Forskning i fokus nr 12 (s. 291-304). Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.
Eriksson Gustavsson, A.-L., Göransson, K. & Nilholm, C. (2011). Inledning. I A.-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson. & C. Nilholm. (red.) Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s. 13-32). Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2017). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. A. Fejes. & R. Thornberg. (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Akademisk avhandling i pedagogik. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad från
http://hdl.handle.net/2077/30583
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015). Speciella
yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Karlstad:
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstad universitet.
56 Hylander, I. & Skott, P. (2020). Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2018). Gruppobservationer teori och praktik. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Jepson Wigg, U. (2017). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes. & R. Thornberg. (red.)
Handbok i kvalitativ analys (s. 255-272). Stockholm: Liber.
Kragh, M. & Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner. I B. Bruce. (red.) Att vara speciallärare (s. 75-88). Malmö: Gleerups.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, G. & Pennlert, L. (2013). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i
didaktik. 5:e upplagan. Umeå: Fundo.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte
anses LAGOM. Stockholm: Liber.
Möllås, G., Gustafsson, K., Klang, N. & Göransson, K. (2017).
Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken. En analys av sex fallstudier. Karlstad: Karlstad universitet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3:e upplagan. Stockholm: Liber.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju- från vetenskapsteori till fältstudier. Stockholm: Liber.
Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda, Ledarskap i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.
57 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sharp, K. & Sanders, M. (2019). What is a theme? Teaching thematic analysis in qualitative communication research methods. Communication Teacher, 33:2, 117 – 121. Hämtad från DOI: 10.1080/17404622.2018.1536794
Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:05. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad
2019. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen och Skolverket. (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning –
förskola, skola och fritidshem. 3:e upplagan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarhandledning och samundervisning i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
58 Thornberg, R. (2016). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2017). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes. & R. Thornberg. (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 16 - 43). Stockholm: Liber.
Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practise: A matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29:2, 247-256. Hämtad från
DOI: 10.1080/08856257.2014.891336.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westling Allodi, M. (2005). Specialpedagogik i en skola för alla. Granskning av
specialpedagogiska verksamheter i en svensk kommun. Stockholm: Lärarhögskolan.
59
Bilagor
Bilaga 1
Missivbrev Hej!Mitt namn är xxxx och jag studerar till speciallärare på Linköpings universitet med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Det är nu dags för mig att skriva mitt examensarbete. Mitt syfte med studien är att undersöka hur speciallärares uppdrag ser ut. Därför skulle jag vilja intervjua dig som har erfarenhet av detta. Intervjun tar cirka 30-45 minuter och kommer att spelas in digitalt för att underlätta genomförandet av analysarbetet. Inspelningen kommer att raderas efter examensarbetets godkännande.
Jag är intresserad av att få reda på dina arbetsuppgifter, hur din tid fördelas på de olika uppgifterna inom undervisning, utredning och utveckling och hur det fungerar med samarbete och stöd på din skola.
Deltagandet i intervjun är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. All data kommer att behandlas konfidentiellt. De uppgifter som samlas in kommer endast att användas till mitt examensarbete.
Om det är något du funderar över får du gärna kontakta mig.
Med vänliga hälsningar Xxxx Mailadress telefonnummer
60
Bilaga 2
Intervjuguide InledningBörja med att presentera dig samt berätta om studien och informera om de forskningsetiska principerna.
Berätta om din utbildning, inriktning, hur du är anställd, tid i yrket, skolan du arbetar på, intresseområden.
Berätta om dina arbetsuppgifter
Vilka faktorer styr vad du arbetar med? (Ledning, lärare, övrig personal, lokaler, kartläggningar, elever, arbetsbeskrivning)
Har planerar du ditt arbete? (läsår, termin, vecka, dag) Hur kan en termin/läsår se ut?
Undervisning, utredning och utvecklingsarbete?
Hur arbetar du med extra anpassningar och särskilt stöd? Arbetar du med elever i klass/enskilt?
Vilka svårigheter/möjligheter upplever du då det gäller dina arbetsuppgifter?
Hur ser ditt schema ut?
Är det fast eller flexibelt? Ser det likadant ut varje vecka? Varför/varför inte? Hur bestäms ditt schema?
Vilka svårigheter/möjligheter upplever du då det gäller ditt schema? Be att få ta del av schema/årshjul.
Hur fördelar du din tid på de olika uppgifterna inom undervisning, utredning och utveckling? (Uppskatta)
Tycker du att du lägger fokus på rätt saker? Förklara!
Arbetar du med det du tycker du ska? Vad anser du är dina viktigaste uppgifter? Är det något du skulle vilja förändra?
Finns det några svårigheter/möjligheter då du fördelar din tid?
61
Berätta om hur du samarbetar med andra professioner!
Arbetar du ensam/tillsammans med andra lärare/arbetslag/ ETH/rektor? Vem/vilka kan du fråga om stöd i ditt arbete?
Saknar du något stöd? Berätta!
Vilka svårigheter/möjligheter finns det när det gäller samarbete och stöd?
Hur ser du på din kompetens i förhållande till dina arbetsuppgifter?
Vad är dina styrkor/svagheter?
Saknar du någon kompetens för att du ska kunna utföra ditt jobb på ett tillfredställande sätt?
Övrigt
Vad upplever du som de största utmaningarna med ditt arbete? Är det något du vill tillägga?
Tack för att du tog dig tid!