Metoddiskussion

En av svårigheterna med studiens design var att kontextualisera

problemområdet och hitta passade ansats till studiens syfte. En svaghet med studiens kvantitativa ansats är att data som genereras kan vara svår att få djupgående förståelse för, vilket påverkar möjligheten att ge

grundliga förklaringar och tolkningar av resultatet. Resultatdiskussionen baseras därmed i större utsträckning på antaganden utifrån teoretisk referensram än om en kvalitativ ansats tillämpats. Om studien antagit en kvalitativ ansats med ett induktivt perspektiv skulle data troligtvis bidra till en djupare förståelse för hur fenomenet och begreppet self-efficacy och LMX inverkar på och berör de enskilda individerna. Det hade dock inte gått i linje med studien, som hade som mål att undersöka om det fanns samband mellan self-efficacy och LMX samt att förstå dessa samband utifrån befintliga begrepp. Studien antog en deduktiv ansats då syftet

handlade om att förstå de faktorer som påverkar begreppen. Bryman (2011) beskriver induktion med utgångspunkt från verkligheten som syftar till att skapa ny teori för att få förståelse för människors tankar och känslor.

Studien möjliggjorde inte utrymme för respondenten att delge tankar och egna beskrivningar utan gav enbart visst utrymme för egen tolkning av frågorna, vilket försvarar en kvantitativ ansats med ett deduktivt

perspektiv. Sammanfattningsvis finns flera argument för att den

metodologiska utgångspunkten som använts i studien är ändamålsenlig. 5.2.1 Urval och bortfall

Klusterurval i kombination med snöbollsurval valdes utefter studiens syfte, för att mest fördelaktigt representera stickprovet i populationen. Resultatet kan ha blivit påverkat av urvalsmetoden, då enskilda företag valdes ut och kontaktades av författarna. Möjligtvis kan ett randomiserat urval vara mer fördelaktigt för att skapa större spridning och objektivitet i stickprovets population, men då med risk för att få färre svaranden.

Studien kan inte redovisa för bortfall då enkäten är utskickad som en länk och det rapporteras inte data på hur många chefer som erhållit länken. Studiens svarsfrekvens sätter delvis tillit till respondenternas

33

kontaktnätverk och vilja att hjälpa chefer i relation till varandra. En

konsekvens kan vara att svarsfrekvensen ökar, å andra sidan finns en risk för att respondenter som inte tillhör urvalsgruppen svarar. Den här risken har medvetet övervägts. För att kunna ta bort svaranden som inte tillhör urvalsgruppen har en kontrollfråga ställts i enkäten för att säkerställa kvaliteten på stickprovet. Anonymiteten blir även högre vid en länk-enkät och de etiska rekommendationerna följs i högre grad än via en

respondentenkät vilket argumenterar för val av enkätmetod. 5.2.2 Analys av data

Studien antar en samhällsvetenskaplig inriktning och resultaten bör

analyseras utifrån en generell antydan och anses inte utgöra ren fakta. Vid samhällsvetenskapliga studier argumenterar Field (2018) att Cronbachs alfa kan anta ett värde under 0,7 än om studien haft en naturvetenskaplig

karaktär och trots detta generera analyserbar data eftersom

mätinstrumenten utgörs av attitydmätningar. I studien uppmättes värdet under det rekommenderade värdet för Cronbachs alfa för det

sammanslagna värdet på LMX. Vilket argumenterar för att studien genomförde kontrollanalyser för varje enskild fråga för att säkerställa reliabiliteten i resultatet för LMX.

Under analys av data påverkade en korrelation resultatet, då variablerna Insatt och Värdesätter uppmätte en positiv korrelation (se Tabell 4).

Frågorna tar enligt SPSS samma del av variansen vilket bidragit till att Värdesätter inte är med i regressionsanalysen mot self-efficacy, vilket kan ses som en svaghet i studien. Variabeln Värdesätter handlade om hur mycket chefen värdesätter sina medarbetares potential. Frågan anses inte påverka det övergripande resultatet, då båda frågorna behandlar samma område inom LMX. Till korrelationsanalyserna för de tre sista frågorna i enkäten (Samarbete, Kommunikation och Påverkan) har Spearmans r används. För att få fram en regressionsanalys för variablerna har en multipel linjär regression utförts trots att den använder sig av Pearsons r. Det “fel”-värde som analysmetoden skapar är ett vedertaget accepterat fel och

34

medvetenhet finns att resultatet inte blir helt korrekt. Resultatet får ändå anses godkänt eftersom inga större skillnader i mätvärdena kunde ses. 5.2.3 Etiska överväganden och personuppgiftsbehandling

Ett hänsynstagande har tagits till de forskningsetiska kraven inför och under studiens genomförande. De etiska riktlinjerna har noga övervägts för att kvalitetssäkra objektiviteten i studien och för att resultatet inte ska manipuleras. Bryman (2011) menar att etiska överväganden och

kvalitetsvärdering är förenade med varandra och avgörande för studiers kvalitet. Enkäterna har besvarats anonymt och konfidentiellt, känsligt material är inte efterfrågat och insamlingsmetoden bedöms inte utsätta respondenterna för skada eller negativ påverkan, varför forskningsetiska krav därmed anses vara uppfyllda för studien.

5.2.4 Kvalitetsvärdering

Inför studien genomfördes en pilotstudie för att testa och utvärdera validiteten och reliabiliteten på enkätfrågorna samt kvalitetssäkra mätinstrumenten. Två mätinstrument har använts till enkäten, som

utvecklats och validerats av tidigare forskare. Det indikerar att precisionen på mätinstrumentens reliabilitet har testats i tidigare studier. Det innebär även att frågorna i mätinstrumenten redan prövats om de mäter det som är tänkt att mätas. Därför kan validiteten möjligtvis vara högre för frågorna som bedömer GSE och LMX 7-item än för de tre sista frågor i enkäten som behandlar ledarskapet där frågorna inte testats tidigare.

Mätinstrumenten har anpassats efter studiens syfte vilket kan påverka reliabiliteten och validiteten i instrumenten. För LMX har en fråga

uteslutits ur indexet. Instrumentet är enbart validerad för tidigare studier när det använts i sitt originalutförande. Instrumentet som mäter self- efficacy har anpassats och ändrades i formuleringar för att anpassas till chefskap vilket kan ha kommit att påverkat utfallet. Troligtvis skulle instrumentet påverka resultatet i högre grad om inga anpassningar gjorts utifrån studiens syfte, vilket förmodligen hade minskat instrumentets

35

övriga frågor då de inte är testade av tidigare forskare, vilket får till följd att validiteten sjunker. Däremot utgör frågorna en vinst ur ett

ledarskapsperspektiv, att veta hur kommunikationen och effektiviteten upplevs. Caldwell och Hayes (2016) menar att kommunikation och samarbete har en betydande roll för att nå effektivitet och framgång i organisationen.

36