Vår kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med tre mellanstadielärare. Vi kunde ha valt att ha en enkätundersökning också, men då hade vi inte kunnat ställa följdfrågor och få det djupet på svar som vi var ute efter. Det var till fördel att vi var två som intervjuade då vi kunde hjälpas åt och tänka på olika saker under intervjun samt att vi kunde inflika med följdfrågor från olika aspekter. Det underlättade under transkribering att båda hade tillgång till det inspelade materialet och var väl insatta och delaktiga i varje intervju.
Som vi skrev i inledningen tyckte vi att det var intressant att vår studie om högpresterande elever utgick från ämnet svenska, då mycket tidigare forskning inom samma genre utgår ifrån matematik. Dock märkte vi under studiens gång att det var svårt att få tag på lärare som arbetade med högpresterande elever i ämnet svenska och att det inte fanns högpresterande elever i hög grad vid de 30 frågade skolorna som vi kontaktade. Det var enklare att hitta matematiklärare inom området, vilket är väldigt intressant. Det väcktes mycket tankar och frågor hos oss om varför det är så och vad det beror på.
Då liknande studier och tidigare forskning ofta hade sin inriktning inom matematiken var det svårt att utgå från studier som baserades inom rätt ämne på rätt årskurs. Därför fick vi nöja oss med att utgå från studier som hade inriktningar på andra årskurser. Att denna studie utgår från tidigare forskning med inriktning på högre årskurser ser vi inte som ett hinder då
undervisningen och arbetssätten för de högpresterande eleverna är liknande, oavsett ålder. Vi hade tänkt ha fler intervjuer men då det var svårt att få till fler, på grund av de rådande omständigheterna som är med covid-19, var vi tvungna att nöja oss med de tre vi gjorde. Vi
32
fick många svar från rektorer och lärare som sa att det var för stressigt för att kunna delta i studien, på grund av covid-19. Även intervjuer med högpresterande elever hade planerats att göras med då det var ännu svårare att få tag i dessa så ledde det till att vi fick utesluta detta helt, vilket var synd då det också hade varit till intresse att få höra från elevernas perspektiv- och därmed fått en djupare analys.
I informationsbrevet (se bilaga 1) beskriver vi syftet med studien samt tillvägagångssätt, vilket vi har behövt ändra under arbetets gång på grund av covid-19 och brist på tid. Därför stämmer inte innehållet i informationsbrevet med den faktiska studien.
5.3 Avslutande diskussion
Eleverna som är lågpresterande prioriteras i högre utsträckning än de som ses som högpresterande, vilka även är i behov av kontinuerligt stöd och handledning. Tidigare uppsatser och forskning har redan påvisat detta varpå vår studie bekräftar dessa fynd. Samverkan mellan lärarna sker i större utsträckning för de lågpresterande eleverna än för de högpresterande, där det nästan inte sker någon samverkan alls. De högpresterande eleverna utmanas i viss mån med nivåanpassade uppgifter, matriser som visar mål och riktlinjer, samt att de får samarbeta med högre årskurser. För att höja motivationen hos de högpresterande eleverna erhålls uppgifter som är på en högre nivå samt en tydlig återkoppling så eleverna vet hur de ska nå sina mål och utveckla sina kunskaper. Lärarna har mycket diskussioner med både elever och föräldrar för att motverka stressen.
Mycket pekar på att det saknas tillräckligt stöd för de högpresterande eleverna och att fokus ligger på de elever som är lågpresterande. Det finns inte mycket forskning kring området än, men det är något som behövs för att utveckla undervisningen så att den är
anpassad för varje elev, oavsett kunskapsnivå. Det finns anledning för vidare forskning för att ge underlag för att föra arbetet kring högpresterande elever framåt.
Vårt syfte med studien var att få mer kunskap om hur anpassningarna kan se ut för högpresterande elever i ämnet svenska, utifrån Skolinspektionens fyra utvecklingsområden och det anser vi att delvis gjort genom att besvara de fyra frågeställningarna som studien utgick ifrån. Studien blev trots allt något begränsad då det inte fanns tillräckligt med tillgängliga lärare eller lärare som hade högpresterande elever i ämnet svenska. Man hade
33
naturligtvis med fler deltagande kunnat få mer utbud och varierande svar, men vi har ändå uppnått vårt mål med att få mer kunskap inom detta område.
För fortsatta studier och forskning kan det vara intressant att studera varför det kan vara fler högpresterande elever i matematik än i ämnet svenska. Kan det bero på vilket modersmål eleven har? Att eleven inte behärskar svenska språket än men har god kunskap i matematik.
Vi saknar även en generell definition i till exempel styrdokumenten på vad som
kännetecknar en högpresterande elev. Ytterligare något intressant inför framtida forskning skulle vara att göra en större undersökning med fokus på högpresterande elever från olika årskurser och därmed få fram hur eleverna själva upplever undervisningen; är den anpassad för deras kunskapsnivå? Får de stöd och handledning från lärarna? Känner de sig stimulerade och utmanade?
34
Referenser
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok.
Batti, R. & Collin, M. (2014). Färdig, vad ska jag göra nu? En kvalitativ studie om lärares
metoder och arbetssätt med högpresterande elever i undervisningen. (Examensarbete).
Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:732562
Beijer, E. (2015). ”Duktiga elever får klara sig själva” En kvalitativ studie av hur lärare
arbetar med högpresterande elever. (Examensarbete). Mälardalens högskola, Akademin
för utbildning, kultur och kommunikation. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:817817
Bäck, G. (2015). Får högpresterande elever den utmaning de har rätt till i skolan? – En
empirisk studie baserat på lärares åsikter om arbetet med individualisering med fokus på högpresterande elever. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:816604/FULLTEXT01.pdf
Börjesson, A. & Sjöberg, C. (2006). Högpresterande elever – En bortglömd elevgrupp. Malmö högskola/Lärarutbildningen. Tillgänglig: https://muep.mau.se/handle/2043/3898 D.C., Phillips & Jonas F, Soltis. (2009). Perspectives of learning: thinking about education
series. 5th edition. Teachers Collage Press.
Dunn, R., Dunn, K. & Treffinger, D. (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt. Engman, C., & Östlund, I. (2017). Stimuleras och utmanas de högpresterande eleverna
tillräckligt? En studie om lärares och högpresterande elevers syn på utmaningar och stimulans i ämnet svenska, årskurs 1–3. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1111317/FULLTEXT01.pdf
Jensen, Mikael. (2016). Lärande och lärandeteorier: om den internationella människan. Studentlitteratur AB.
Malmberg, M. & Åström, M. (2012). ”Man vill ha alla elever delaktiga” Lärares inställning
till högpresterande elever. (Examensarbete). Malmö högskola/Lärande och samhälle.
35
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 SFS 2018:1098. Skollag. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt
som möjligt.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2014/stod-stimulans/stod-och-stimulans.pdf
Skolinspektionen. (2017). Arbetsformer och lärarstöd i grundskolan.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/flygan de-inspektioner/2017/rapport-arbetsfo-lararst-grsk-2017-mars.pdf
Skolinspektionen. (2018). Utmanande undervisning för högpresterande elever.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2018/hogpresterande/hogpresterande_elever_kvalitetsgranskning_si_2018. pdf
Skolverket. (2012). Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2012/hogpresterande-elever-hoga- prestationer-och-undervisningen
Skolverket. (2018). PISA 2018 – 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och
naturvetenskap.
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8595/1575624399449/pdf53 47.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad
2019). https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Säljö, R. (2017). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I Liberg (Red.) Lärande,
36 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Daidalos.
37
Bilagor
Bilaga 1
INFORMATIONSBREV
Information om undersökningen Hur undervisningen är anpassad
för högpresterande elever i åk 5–6, på två skolor i Mälardalen.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.Vi är två studenter som går tredje året på grundlärarprogrammet 5-6 på Mälardalens
Högskola. Just nu skriver vi ett arbete där vi vill ta reda på Hur undervisningen är anpassad
för högpresterande elever i åk 5–6, på två skolor i Mälardalen. Syftet med denna studie är att
utifrån rådande forskning och granskning inom området få mer kunskap om huruvida lärare får tillräckligt stöd i att möta de elever som är högpresterande i ämnet svenska. Studien kommer utgå från fyra utvecklingsområden som Skolinspektionen tog fram efter sin kvalitetsgranskning (2018). De fyra utvecklingsområdena som framkom är utmaningar i undervisningen, samverkan mellan lärarna, motivationshöjande åtgärder och elevhälsans arbete.
För att ta reda på hur det ser ut i skolorna har vi valt att göra en undersökning baserat på intervjuer med lärare och elever på olika skolor i Mälardalen. Det är fyra lärare som kommer bli intervjuade som har någon form av insikt i hur det är att arbeta med högpresterande elever. De elever som är tänka att intervjuas skall ses som högpresterande. Antal elever som skall bli intervjuade beror dels på godkännande från förmyndare, dels på hur många elever som är tillgängliga och passar in som högpresterande.
På grund av rådande omständigheter med Covid-19 är det rekommenderat att genomföra intervjuer via Zoom, Skype eller motsvarande. Samtalet önskas spela in men det är inget krav. Det förväntas av informanten (den som blir intervjuad) att svara så tydligt och utförligt som
38
möjligt. Vid avsatt tid önskar vi att informanten har det lugnt omkring sig och inte störs. Intervjun beräknas ta ungefär 45 minuter.
Svaren kommer att transkriberas och användas i syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor (observera att dessa frågor ej är intervjufrågorna):
- Hur utmanas högpresterande elever i undervisningen?
- Hur är samverkan mellan lärare och hur påverkas högpresterande elever av detta?
- Vilka motivationshöjande åtgärder finns det för högpresterande elever?
- Hur motverkas prestationsrelaterad stress för högpresterande elever?
Såväl skolor som informanter kommer att vara anonyma utåt, dvs. ingen identitet kommer att röjas. Huvudsyftet med frågorna är att få underlag för vårt arbete. Vi två som arbetar med undersökningen samt vår handledare kommer att ha tillgång till materialet under arbetets gång. När arbetet är slutfört kommer insamlad data (intervjuer) att raderas då de har uppfyllt sitt syfte.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst
avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA där ni också kan ta del av resultatet om så önskas.
39
Bilaga 2
INTERVJUFRÅGOR: LÄRARE
Bakgrund om begrepp: Det finns olika definitioner för vad högpresterande elever är. I vår
studie har vi valt att definiera dem som elever som har presterat bra eller har möjligheter till att göra det, med att åstadkomma bra betyg eller omdöme av lärare. Högpresterande elever är således de elever som presterar bättre än genomsnittet i klassen. En högpresterande elev behöver inte heller vara högpresterande i alla ämnen, utan man kan vara en högpresterande elev i en eller flera ämnen, beroende på hur bra eleven presterar i specifika ämnen.
1. Hur upplever ni att de högpresterande eleverna utmanas i undervisningen?
2. Hur arbetar ni för att motivera de högpresterande eleverna?
3. Upplever du att det finns högpresterande elever som har stress över att prestera bra?
4. Om ni upplever det, hur gör ni då för att motverka detta?
5. Upplever ni att de högpresterande får tillräckligt mycket anpassning?
6. Finns det en samverkan mellan lärarna kring att arbeta med högpresterande elever?
7. Hur upplever ni att eleverna motiveras i undervisningen?
8. Finns det en bra samverkan mellan lärare, elevhälsa, rektor, mm där man hjälps åt att
arbeta för högpresterande elever?