Webbenkät möjliggjorde ett stort deltagarantal vilket bidrog till att resultaten blev lättare att generalisera än vid exempelvis intervjuer. Deltagarna i studien överrepresenterades av kvinnor, åldersspannet 18–24 och omnivorer. Eftersom deltagarna framför allt var kvinnor i det yngre åldersspannet så finns möjlighet att generalisera denna grupp på populationen. Samtidigt gjordes ett bekvämlighetsurval av deltagare vilket bidrog till att övriga resultat inte var generaliserbara till populationsnivå. Deltagarnas snedfördelning hade potentiellt minskat
20
om enkäten även delades i Facebookgrupper för de övriga kosthållningarna då dessa hade mycket låg svarsfrekvens i relation till blandkost. Samtidigt är snedfördelningen av data, speciellt kosthållningarna representativ för hur fördelningen av de olika kosthållningarna ser ut i Sverige (35). Enligt opinionsundersökningen så kunde det konstateras att 7 respektive 2 % av respondenterna var vegetarianer respektive veganer. Detta är därmed jämförbart med resultaten från den genomförda studien, med en procentsats på 9,4 % vegetarianer och 5,1 % veganer. Alltså är resultatet av de ovannämnda kosthållningarna generaliserbart till
populationen. Kosthållningarna grupperades vid analys för att öka resultatens
generaliserbarhet, detta gjordes även med åldrarna. Något som har reflekterats över i
efterhand är att vegetarianer ofta innefattar lakto-ovo-vegetarianer, alltså de som konsumerar ägg och mejeriprodukter men i övrigt har en kost fri från animalier. Detta innebär att
grupperingen av vegetarianer och veganer tillsammans kan ifrågasättas då veganer helt utesluter animalier. En mer representativ indelning av kosthållningarna hade kunnat vara blandkost för sig, pescetarian och vegetarian ihop eftersom de utesluter en del, men inte alla, animalier och mejeriprodukter kan ingå i båda kosthållningar, samt vegan för sig då de utesluter samtliga animalier. Bonferroni correction användes för att korrigera för
slumpmässigt signifikanta svar. Den metoden har dock fått kritik för att vara konservativt i sin bedömning, vilket kan resulterat i flera falska negativa utfall (36, 37).
En pilotstudie gjordes där deltagarna ombads ge feedback på innehåll och utformning av enkäten. Detta underlag användes för att minska missförstånd mellan deltagarna och författarna och på så vis stärka studiens validitet.
Tidigare har man sett att hälsa varit motivation till att välja att äta vegetariskt, i dessa studier har framförallt fysiska hälsofördelar lyfts (38). Samtidigt har det även visats att de med vegetarisk kosthållning självskattat högt på påståenden om att vara tillfreds med sig själv. Detta kan i sin tur tolkas som bättre psykisk hälsa. Begreppet hälsa är alltså komplext. Vid utformningen av hälsopåståendena i denna studie så var den fysiska hälsan i fokus. Dock fick inte deltagarna instruktioner om att enbart ha den fysiska hälsan i åtanke så kan deras svar ha innefattat betydligt mer än det, exempelvis psykisk hälsa.
Kunskapspåståendena formulerades utifrån det källmaterial som användes i bakgrunden. Rätt respektive fel svar bestämdes av författarna utifrån källmaterialet. En bakgrundsfråga kunde ha formulerats för att undersöka vad personen hade för förkunskap om de valda områdena. Detta hade gett en bättre förståelse till varför en del av deltagarna tyckte att det exempelvis var lätt att nå RDI för kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten eftersom det kan kännas lätt för en person som besitter kunskap om andra goda kalciumkällor eller nyttjar kosttillskott. Ett alternativ hade varit att deltagarna fått ange andra goda källor till exempelvis kalcium i fritext om de svarat att de anser det vara lätt.
Att mäta kunskap i en webbenkät kan vara problematiskt eftersom det finns en risk att
deltagarna sökt svar på frågorna från utomstående källor under genomförandet av enkäten. På grund av detta reduceras reliabilitetenav svaren på kunskapspåståendena. Samtidigt bidrar en webbenkät till att deltagarna kan fylla i den när det passar dem, detta bidrar till att fler har möjlighet att svara och att svarsfrekvensen blir högre.
En djupare analys av attityder hade möjliggjorts om fritextfält funnits där deltagarna själva fått ange skäl till att de väljer eller utesluter växtbaserade alternativ och mejeriprodukter. Detta gäller även kunskapspåståendena. Fritextfält hade stärkt studiens reliabilitet eftersom enkäten bestod av färdiga påståenden. På grund av de färdiga påståendena så blir nyanser
21
svårare att urskilja i resultatet. Fritextfält hade samtidigt blivit mycket tidskrävande att analysera och uteslöts för att kunna göra en grundlig analys av de data som samlats in. Fördelen med slutna frågor var att enkäten tog kortare tid att genomföra vilket kan ha bidragit till ett högre deltagarantal. Fritextfält kunde dessutom upplevas mer krävande att svara på som respondent och genom att exkludera dessa så var chanserna att respondenten fullföljde enkäten större.
6 SLUTSAT
Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning. Den största attitydskillnaden kunde ses mellan omnivorer och växtbaserade kosthållningar. Dessa attityder skiljde sig mest i påståenden om hälsa, smak och
näringsinnehåll i mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Resultaten från studien går att generalisera till populationen unga kvinnor samt kosthållningarna vegetarian och vegan då fördelningen av dessa respondenter motsvarar fördelningen i befolkningen i Sverige. En stor andel av deltagarna från både blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan svarade vet ej eller fel på många av kunskapspåståendena. Utifrån detta drogs slutsatsen om att det finns kunskapsbrist om näringsmässiga skillnader mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Någon slutsats kunde inte dras om kunskap och attityd skiljer sig mellan
åldersgrupperna.
Utifrån resultaten uppmuntrar vi till ökad kunskap om växtbaserad kost på populationsnivå och på vilket sätt de växtbaserade produkterna skiljer sig från de animaliska, framförallt hos dem som överväger att övergå till eller redan följer vegansk kosthållning. Det blir bland annat vår uppgift som dietister att sprida denna kunskap vidare.
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Ella Walter och Moa Albertsson har båda planerat, utformat och skrivit samtliga delar av uppsatsen och dess innehåll.
8 TACK
22
REFERENSLISTA
1. Janssen M, Busch C, Rödiger M, Hamm U. Motives of consumers following a vegan diet and their attitudes towards animal agriculture. Appetite. 2016;105(1): 643-51. 2. Lea EJ, Crawford D, Worsley A. Public views of the benefits and barriers to the
consumption of a plant-based diet. Eur J of Clin Nutr. 2006; 60: 828-37.
3. Reipurth MFS, Hørby L, CG Gregersen, Bonke A, Perez-Cueto FJA. Barriers and facilitators towards adopting a more plant-based diet in a sample of Danish
consumers. Food Qual Prefer. 2019;73(1): 288-92.
4. Rosi A, Mena P, Pellegrini N, Turroni S, Neviani E, Ferrocino I, et al. Environmental impact of omnivorous, lacto-ovo-vegetarian, and vegan diets. Sci Rep. 2017; 7: 6105. 5. Frésan U, Sabaté J. Vegetarian diets: planetary health and its alignment with human
health. Adv Nutr. 2019; 10: 380-388.
6. Kearney JM, McElhone S. Perceived barriers in trying to eat healthier – results of a pan-EU consumer attitudinal survey. Br J Nutr. 1999; 81: 133-7.
7. Nordic nutrition recommendations 2012. 5 ed. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2014. [cited 2020-10-23]. Available from:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/andra-sprak/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf
8. Rosenfeld DL, Burrow AL. Vegetarian on purpose: understanding the motivation of plant-based dieters. Appetite. 2017;116(1): 456-63.
9. Singhal S, Baker RD, Baker SS. A comparison of the nutritional value of cow’s milk and nondairy beverages. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2017;64(5):799-805.
10. Scholz-Ahrens KE, Ahrens F, Barth CA. Nutritional and health attributes of milk and milk imitations. Eur J Nutr. 2020;59(1): 19-34.
11. Allen S, Goddard E, Farmer A. How knowledge, attitudes, and beliefs impact dairy anti-consumption. Br Food J. 2018;120(10): 2304-17.
12. Livsmedelsverket. Vegansk mat. Uppsala; Livsmedelsverket. [uppdaterad 2020-06-03; citerad 2020-09-03]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/vegansk-mat
13. Mäkinen OE, Wanhalinna V, Zannin E, Arendt EK. Foods for special dietary needs: non-dairy plant-based milk substitutes and fermented dairy-type products. Crit Rev Food Sci Nutr. 2016;56(3): 339-49.
14. Livsmedelsverket. D-vitamin [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2020 [uppdaterad 2020-05-29; citerad 2020-09-25]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin
15. Craig WJ. Health effects of vegan diets. Am J Clin Nutr. 2009; 89: 1627-33. 16. Elorinne AL, Alfthan G, Erlund I, Kivimäki H, Paju A, Salminen I, et al. Food and
nutrient intake and nutritional status of Finnish vegans and non-vegetarians. PLoS ONE 2016; 11(2): e0148235.
17. Schüpbach R, Wegmüller R, Berguerans C, Bui M, Herter-Aeberil I. Micronutrient status and intake in omnivores, vegetarians and vegans in Switzerland. Eur J Nutr. 2017; 56: 283-93.
18. Hansen TH, Madsen MTB, Jørgensen NR, Cohen AS, Hansen T, Vestergaard H, et al. Bone turnover, calcium homeostasis, and vitamin D status in Danish vegans. Eur J of Clin Nutr. 2018; 72: 1046-54.
19. Clarys P, Deliens T, Huybrechts I, Deriemaeker P, Vanaelst B, De Keyzer W, et al. Comparison of nutritional quality of the vegan, vegetarian, semi-vegetarian, pesco-vegetarian and omnivorous diet. Nutrients. 2014; 6: 1318-32.
23
20. Iguacel I, Miguel-Berges ML, Gómez-Bruton A, Moreno LA, Julián C. Veganism, vegetarianism, bone mineral density, and fracture risk: a systematic review and meta-analysis. Nutr Rev. 2018;77(1):1-18.
21. Sheerwood L. Human physiology from cells to systems. 9 ed. Boston: Cengage Learning. 19, The Periferal Endocrine Glands; 704.
22. Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
23. Vetenskapsrådet. God forskningssed [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017 [citerad 2020-10-21]. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
24. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002. [citerad 2020-10-22]. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskning setiska_principer_VR_2002.pdf
25. Povey R, Wellens B, Conner M. Attitudes towards following meat, vegetarian and vegan diets: an examination of the role of ambivalence. Appetite. 2001;37:15-26.
26. Faber I, Castellanos-Fejioó NA, van de Sompel L, Davydova A, Perez-Cueto FJA. Attitudes and knowledge towards plant-based diets of young adults across four European countries. Exploratory study. Appetite. 2020;145.
27. Spronk I, Kullen C, Burdon C, O’Connor H. Relationship between nutrition knowledge and dietary intake. Brit J Nutr. 2014;111:1713-1726.
28. O´Connor C, Glatt D, White L, Revuelta-Iniesta R. Knowledge, attitudes and
perceptions towards vitamin D in a UK adult population: a cross-sectional study. Int J Environ Res Public Health. 2018;15(11): 2387.
29. Aggarwal R, Bains K. Protein, lysine and vitamin D: critical role in muscle and bone health. Crit Rev Food Sci Nutr. 2020;8:1-12.
30. Sethi S, Tyagi SK, Anurag RK. Plant-based milk alternatives an emerging segment of functional beverages: a review. J Food Sci Technol. 2016;53(9):3408-23.
31. Kranthi Vanga S, Raghavan V. How well do plant based alternatives fare nutritionally compared to cow´s milk?. J Food Sci Technol. 2018;55(1):10-20.
32. McClements DJ, Newman E, Farell-McClements I. Plant-based milks: a review of the science underpinning their design, fabrication, and performance. Compr Rev Food Sci Food Saf. 2019;18(6):2047-67.
33. Oatly AB. Oat drink [Internet]. Malmö: Oatly AB [cited 2020-10-09]. Available from: https://www.oatly.com/int/products/oat-drink
34. Jordbruksverket. Livsmedelskonsumtionen i siffror – hur har konsumtionen utvecklats de senaste femtio åren och varför? [Internet]. Jönköping; Jordbruksverket; 2015. 2015:15. [citerad 7 februari 2021]. Hämtad från:
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164 110182/ra15_15.pdf
35. Djurens rätt. Opinionsundersökning våren 2018 [Internet]. Novus; 2018. [citerad 2021-02-13]. Hämtad från: https://www.djurensratt.se/sites/default/files/2018-06/vegoopinion-maj2018.pdf
36. Armstrong RA. When to use the Bonferroni correction. Ophthalmic Physiol Opt. 2014; 34: 502-8.
37. Goldman M. Statistics for bioinformatics [Internet]. Berkeley: UC Berkeley; 2008. [cited 2020-10-16]. Available from:
24
38. Corrin T, Papadopoulus A. Understanding the attitudes and perception of vegetarian and plant-based diets to shape future health promotion programs. Appetite.
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
FÖLJEBREV OCH ENKÄT
Bilaga 1 (1/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
Mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ. Vuxnas attityd till och kunskap om dem. Vi är två studenter, Ella Walter och Moa Albertsson, som studerar sista terminen på
dietistprogrammet vid Umeå Universitet. I vårt examensarbete ingår det att skriva en kandidatuppsats samt utföra en studie inom ämnet kostvetenskap. Vi har valt att göra en enkätstudie vars syfte är att undersöka vuxnas uppfattning om mejeriprodukter och dess växtbaserade alternativ. Vi skulle uppskatta om du som är mellan 18 och 30 år och bosatt i Sverige vill delta i denna studie för att bidra till den kunskapslucka vi identifierat i
forskningen.
Enkäten består av 20 frågor och tar ca 5 minuter att genomföra. Medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. Samtliga personuppgifter kommer att hanteras konfidentiellt. Detta innebär att insamlat material endast kommer att användas i denna studie och det kommer inte gå att spåra enskilda personers svar i den färdiga uppsatsen. Med din
medverkan ger du samtycke till att slutresultaten av enkätstudien publiceras i DiVA portal (http://umu.diva-portal.org/). DiVA portal är ett öppet arkiv och söktjänst för
forskningspublikationer och studentuppsatser.
Webbenkäten är öppen till och med 20/9/2020. Om du har frågor gällande studien, ångrar ditt deltagande eller ta del av slutresultatet är du varmt välkommen att kontakta någon av oss. Tack på förhand!
Ella Walter
elwa0065@student.umu.se
Moa Albertsson
moal0111@student.umu.se
Joachim Sundqvist, handledare
joachim.sundqvist@umu.se
HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Enkäten bevaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Umeå universitet är
personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet
Bilaga 1 (2/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se. *Obligatorisk
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. *
Markera alla som gäller.
Genom att klicka i denna kryssruta väljer jag att delta i studien och godkänner att Umeå universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande
dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Ange en kod (8 valfria tecken) som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle ångra ditt deltagande: *
1. Ålder *
Bilaga 1 (3/9) https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Över 30 2. Kön *
Markera endast en oval. Kvinna
Man Icke-binär Vill ej ange
3. Just nu är jag bosatt i Sverige * Markera endast en oval. Ja
Nej
Bilaga 1 (4/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
5. Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten * Markera endast en oval.
Ja Nej Vet ej
6. Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket *
Markera endast en oval. Ja
Nej Vet ej
7. Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt utbytbara mot växtbaserade alternativ *
Bilaga 1 (5/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Ja
Nej Vet inte
8. Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter *
Markera endast en oval. Ja
Nej Vet ej
9. Det är svårare att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten * Markera endast en oval.
Ja Nej Vet ej
10. Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk *
Markera endast en oval. Ja
Nej Vet ej
11. Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter *
Bilaga 1 (6/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Ja
Nej Vet ej
12. Komjölk är en mer komplett näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ
*
Markera endast en oval.
13. Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk
*
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
14. Det är hälsosammare att använda växtbaserade alternativ i matlagning jämfört med mejeriprodukter * Markera endast en oval.
Bilaga 1 (7/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Håller helt med
Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
15. Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt *
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
16. Det är mer etiskt korrekt att välja växtbaserade alternativ än mejeriprodukter
*
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
17. Gurtar (ex soy- och havregurt) är hälsosammare alternativ till yoghurt/filmjölk *
Bilaga 1 (8/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Håller helt med
Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
18. Grädde, crème fraiche och liknande är att föredra smakmässigt vid matlagning framför växtbaserade alternativ såsom iMat och Cooking Fraiche * Markera endast en oval.
Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
19. Det finns få goda veganska produkter som alternativ till mejeriprodukter *
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
20. Mejeriprodukter och växtbaserade alternativ påverkar klimatet i samma utsträckning *
Bilaga 1 (9/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Håller helt med
Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
Tack för din medverkan!
Det här innehållet har varken skapats eller godkänts av Google.
Bilaga 2 (1/1)
Kodning av ja respektive nej till rätt och fel svar av kunskapspåståendena.
Ja Nej
Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket
Rätt Fel
Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt utbytbara mot växtbaserade alternativ
Fel Rätt
Näringsinnehållet hos
växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk
Fel Rätt
Komjölk är en mer komplett näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ
Rätt Fel
Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten
Fel Rätt
Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter
Fel Rätt
Det är svårare att nå
Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten
Rätt Fel
Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter