Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp
Ht 2020
UNGA VUXNAS ATTITYD
TILL OCH KUNSKAP OM
MEJERIPRODUKTER
OCH VÄXTBASERADE
ALTERNATIV.
The knowledge of and attitude
towards dairy-products and
plant-based alternatives in young
adults.
SAMMANFATTNING
Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad
klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten.
Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år.
Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes.
Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder.
ABSTRACT
Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies.
Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds.
Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of
nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND ... 5
2 SYFTE ... 6
3 METOD ... 7
3.1. Metodval ... 7
3.2. Urval och rekrytering... 7
3.3. Datainsamling ... 7
3.4. Databearbetning och analys ... 8
3.5. Etiska aspekter ... 11
3.6. Förförståelse ... 11
4 RESULTAT ... 11
4.1. Deltagarna ... 11
4.2. Attityder rörande hälsa, etik, klimatpåverkan och smak ... 12
4.3. Kunskap om generella näringsmässiga skillnader ... 15
4.4. Kunskap om kalcium och vitamin D ... 15
5 DISKUSSION ... 16
5.1. Resultatdiskussion ... 16
5.2. Samhällsrelevans ... 19
5.3. Metoddiskussion ... 19
6 SLUTSAT ... 21
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 21
8 TACK ... 21
REFERENSLISTA ... 22 Bilaga 1. Följebrev och webbenkät
5
1 BAKGRUND
Det finns många olika anledningar till att individer väljer att äta växtbaserat. Ofta är
anledningarna fler, exempelvis hälsa tillsammans med djurrätt och klimatpåverkan (1, 2). Lea et al. (2) visade att kvinnor jämfört med män, i större utsträckning ansåg att en mer
växtbaserad kost smakar bra, bevarar och främjar hälsan, är fördelaktig för miljön och djurhållningen. Samtidigt noterades även en viss skepsis till om en mer växtbaserad kost är bättre för miljön (2) och om det fanns hälsofördelar med kosthållningen (3). Dock har det visats att klimatpåverkan är signifikant större för blandkost jämfört med vegetarisk och vegansk kost (4, 5).
Lea et al. (2) fann att den största anledningen till att inte välja att äta en mer växtbaserad kosthållning bygger på brist på information om kosthållningen. Dock är det viktigt att påpeka att majoriteten av deltagarna inte höll med om att detta var ett hinder till att börja äta mer växtbaserad kost. På grund av att informationsbrist angavs som ett hinder till att börja äta mer växtbaserat uppmanades därför livsmedelsindustrin, dietister samt andra hälsoprofessioner till att stärka allmänhetens kunskap om växtbaserad kost genom att sprida information. Samtidigt visade Kearney et al. (6) att informationsbrist inte var ett hinder till att övergå till en mer hälsosam kost i Europa, vilket nödvändigtvis inte innebär en växtbaserad kost, utan att det största hindret var brist på tid för tillagning och att deltagarna inte ville byta ut livsmedel som de ansåg smakar bra.
Den egna hälsan är en av de största anledningarna till att individer skulle välja växtbaserad kost (2). Deltagarna i studien av Lea et al. (2) lyfte fram eventuella hälsorelaterade fördelar med en mer växtbaserad kost, exempelvis lägre intag av mättade fetter, ett ökat intag av fibrer samt generellt förebyggande av sjukdomar. Dessa fördelar går även att uppnå med en
blandkost, dock rekommenderar Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) ett minskat intag av bland annat rött kött och charkuterier för bättre hälsa i den nordiska populationen (7, s.23). Reipurth et al. (3) observerade att merparten av deltagargruppen som har ett högt intag av de animaliska produkterna; kött, fisk, mejeriprodukter och ägg ansåg att växtbaserad kost inte var bättre för hälsan än blandkost. Gruppen med hög konsumtion av animalier hade dessutom en mer negativ inställning till smaken av växtbaserade produkter jämfört med gruppen med låg konsumtion av animalier.
Att klassificera en vegetarian/vegan som “etiskt motiverad” är svårt eftersom begreppet används på olika sätt i studier. En del väljer att inkludera både miljö och djurrätt medan andra inte inkluderar miljö (8). Janssen et al. (1) undvek begreppet etik helt och delar istället in frågorna i djurrättsmotiverade, hälsomotiverade och miljömotiverade. Framför allt har begreppet etik använts för att involvera både ekologiska- och moraliska problem, utan att särskilja dessa (8). I vissa studier innefattar etisk motivation även djurhållning och religiösa motiv till val av kost. Således varierar omfattningen av den etiska anledningen.
Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker skiljer sig från komjölk (9, 10) vilket individer som konsumerar de växtbaserade produkterna oftast inte är medvetna om (10). De flesta växtbaserade dryckerna har lägre proteinnivå och proteinkvalitet i jämförelse med mjölk (9, 10). Det finns växtbaserade drycker som är berikade med vitaminer och mineraler, dock varierar biotillgängligheten i produkterna. Dessa produkter kan alltså inte ses som
6
utesluter animalier ur sin kosthållning om inte kosten anpassas till att innehålla bra
växtbaserade källor till dessa. För att undvika brist på dessa mikronutrienter och på sikt sämre hälsa måste kunskapen om mikronutrienterna och vilka livsmedelskällor de återfinns i
förbättras hos populationen (11, 12, 13). Lea et al. (2) visade att osäkerhet och skepsis kring hälsovinsterna med växtbaserad kost finns, speciellt hos de som åt blandkost, vilket skulle kunna tyda på kunskapsbrist om växtbaserad kost.
Majoriteten av vitamin D som konsumeras kommer från berikade mejeriprodukter och fet fisk (14). Även solen är en viktig källa till vitamin D som kan nyttjas av alla förutsatt att hud exponeras för solstrålarna. På nordligare breddgrader är solen under flera månader otillräcklig för att kunna omvandla solstrålar till aktivt vitamin D (15). Om livsmedel som är berikade eller naturligt innehåller vitamin D utesluts ur kosthållningen bör kosttillskott tas för att uppnå RDI (14).
Många vegetarianer/veganer supplementerar vitamin D för att undvika brister, trots detta återfinns brister hos veganer (16). Detta kan bero på otillräcklig eller inkonsekvent
supplementeringen. Studier som undersökt skillnad i status av mikronutrienter hos veganer, vegetarianer och omnivorer visade att veganer har brist på serum-vitamin D, i större
utsträckning än vegetarianer och omnivorer (16, 17, 18). Hansen et al. (18) visade att över 50 % av veganerna och omnivorerna hade lägre intag av vitamin D än de 10 µg/dag som NNR rekommenderar.
Schüpbach et al. (17) förväntade sig att intaget av kalcium skulle vara lågt hos veganerna eftersom de uteslöt mejeriprodukter. Deras hypotes överensstämde med deras resultat. Clarys et al. (19) och Hansen et al. (18) kom fram till att veganer i snitt ligger under RDI för kalcium i deras respektive studier. Samtidigt kunde inte Elorinne et al. (16) påvisa att skillnaden i intag av kalcium var signifikant mellan veganer och övriga kosthållningar.
Både kalcium och vitamin D är viktiga för uppbyggnaden av starkt och friskt skelett (20). Bentätheten ökar fram till cirka 30 års ålder varpå benresorptionen och bennybildningen pågår i ungefär lika stor grad fram tills 50–60 årsåldern då resorptionen ofta sker i större utsträckning(21, s.704). Vid brist eller låga nivåer av kalcium och/eller vitamin D så är frakturrisken större (15). Låga nivåer av serum-vitamin D kan ses hos veganer som har svårare att nå RDI för mikronutrienten. På sikt påverkas den generella benhälsan negativt om bristerna inte åtgärdas.
2 SYFTE
Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år.
Syftet kommer undersökas utifrån frågeställningarna:
• Skiljer sig attityder, med fokus på smak, hälsa, etik och miljö, beroende på kosthållning eller ålder?
• Skiljer sig kunskap om generella näringsmässiga skillnader beroende på kosthållning eller ålder?
7
3 METOD
I detta avsnitt redogörs för vald metod, hur urvalet av deltagare genomförts och hur datainsamlingen gjorts. Därtill presenteras databearbetning och analysering. Slutligen redovisas studiens relevanta etiska aspekter samt vår förförståelse.
3.1. Metodval
En kvantitativ metod valdes för att få ett så stort deltagarantal som möjligt då förhoppning fanns att eventuellt kunna generalisera studiens resultat på populationen (22). En webbenkät utformades för att få ett stort deltagarantal, geografisk spridning men även ur ett
bekvämlighetsperspektiv då vi befann oss på olika orter. Med ett stort deltagarantal så
möjliggjordes analys på gruppnivå snarare än individnivå och skillnader kunde potentiellt ses mellan grupper.
3.2. Urval och rekrytering
Ett bekvämlighetsurval gjordes till följd av att vi befann oss på olika orter och deltagarna rekryterades därför via Facebook och Instagram genom att vi publicerade inlägg på våra privata konton. I inläggen på Facebook uppmanades till delning av inlägget för att få så stor spridning som möjligt. Dessutom ombads närstående till författarna att dela enkäten vidare. I följebrevet (Bilaga 1) angavs inklusionskriterierna: 18–30 år, då bentäthet kan påverkas fram tills 30 årsåldern, och bosatt i Sverige, för att minimera skillnaden i livsmedelsutbud. De som angav svar som över 30 (n = 7) och/eller att de inte var bosatta i Sverige (n = 1) exkluderades ur analysen. Eftersom kön inte analyserades exkluderades inte vill ej ange (n = 1) och icke-binär (n = 0) kön trots den låga svarsfrekvensen. Annan (n = 1) kosthållning exkluderades i vissa delar av analysen. Detta gjordes när kosthållningar jämfördes mot varandra eftersom svarsfrekvensen var för låg för att utröna resultat. Det totala deltagarantalet var 125 individer, med ett internt bortfall på 8. Vid analys av data varierade deltagarantalet på samtliga
påståenden eftersom annan kosthållning, vill ej ange och icke-binär kön exkluderades vid test av kosthållning respektive kön. Externt bortfall var svårt att bedöma då det inte gick att ta reda på hur många som sett inläggen men aktivt valt att inte svara på enkäten.
3.3. Datainsamling
Datainsamlingen skedde enligt godkänd projektplan. Enkäten skapades online i Google Forms och bestod av ett inledande följebrev samt enkäten (Bilaga 1). Följebrevet
presenterade syftet med studien och innehöll kontaktinformation till författarna. Därtill fanns information om hantering av personuppgifter, informerat samtycke och upplysning om att deltagarna kunde avbryta sin medverkan när som helst. För att kunna besvara enkäten
behövde deltagarna ge samtycke till sitt deltagande. Dessutom valdes en valfri åttasiffrig kod som kunde användas i efterhand om de skulle ångra sitt deltagande.
8
En pilotstudie om åtta personer genomfördes i dagarna innan enkäten släpptes. Syftet med denna var att få feedback på frågeställningarna, tiden det tog att genomföra enkäten samt ett underlag för att kunna se hur datasetet skulle behandlas i uppsatsen. De revideringar som gjordes till följd av pilotstudien var att förklaringar och definitioner av begrepp lades till i förklaring av avsnitten, exempelvis “Med gurtar syftar vi till de växtbaserade produkter som är tänkta som alternativ till yoghurt, filmjölk och dylikt.” under avsnittet Attityd.
Därefter publicerades webbenkäten (Bilaga 1) som var öppen under tio dagar i mitten av september 2020. Den färdiga enkäten bestod av 4 frågor och 16 påståenden, enkäten tog cirka fem minuter att genomföra.
3.4. Databearbetning och analys
Materialet från både pilotstudien samt webbenkäten samlades in online med hjälp av Google Forms och exporterades sedan till Excel för kodning. Det insamlade datasetet bearbetades dels i Excel, dels i IBM SPSS Statistics 27 där informationen även analyserades. Delar av datasetet grupperades för analys. Ålder grupperades till åldersgrupperna 18–24 år och 25–30 år. Nuvarande kosthållning grupperades till blandkost och pescetarian samt vegetarian och vegan för delar av analysen. Ja och nej-svaren från kunskapspåståendena kodades om till rätt och fel (Bilaga 2), för att kunna jämföra antalet rätta svar. Attitydpåståendenas vet ej svar exkluderades ur analysen. Undersökning ville göras för att ta reda på respondenternas inställning till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ utifrån olika perspektiv. En önskan om att se huruvida skillnader fanns i åldersgrupperna respektive kosthållningarna i ställningstaganden. De perspektiv som ville undersökas var hälsa, etik, klimatpåverkan och smak. Påståenden valdes ut från webbenkäten för att representera en specifik anledning. Dessa anledningar benämndes som anledningspåståenden, vilket är genomgående i kommande delar.
Eftersom alla insamlade data, förutom ålder, var kvalitativa så användes enbart icke-parametriska tester. De test som genomfördes på dessa data var Kruskal-Wallis, Mann-Whitney U och Fisher-Freeman-Halton Exact test. Kruskal-Wallis test korrigerades med Bonferroni correction som justerar för slumpmässigt signifikanta värden. Signifikansnivån som valdes för att kunna fastställa skillnader/samband i samtliga tester var p <0,05. De central- och spridningsmått som användes var median (m) samt 25e och 75e percentilerna. Medianen angavs i siffror som innebar; 1 = Håller helt med, 2 = håller delvis med, 3 = håller delvis inte med, 4 = håller inte alls med.
9
Tabell 1. Gruppering av enkätens påståenden och de variabler som påståendena testats mot. Webbenkät i Sverige, september 2020.
Attityd Påståenden Variabler
Anledningar Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt
Det är mer etiskt korrekt att välja växtbaserade alternativ
än mejeriprodukter Mejeriprodukter och växtbaserade alternativ påverkar klimatet i samma utsträckning Nuvarande kosthållning1 Grupperade kosthållningar2 Smak Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk
Grädde, crème fraiche och liknande är att föredra smakmässigt vid matlagning framför växtbaserade alternativ
så
som iMat och Cooking Fraiche
Det finns få
goda veganska produkter som alternativ till mejeriprodukter Nuvarande kosthållning1 Grupperade kosthållningar2 Hälsa Det är hälsosammare att använda växtbaserade alternativ i matlagning jämfört med mejeriprodukter Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt
Gurtar (ex soy- och havregurt) är hälsosammare alternativ till
yoghurt/filmjölk Nuvarande kosthållningar1 Grupperade kosthållningar2 Kunskap Generellt näringsinnehåll Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt utbytbara
mot växtbaserade alternativ
Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk
10 Kalcium och vitamin D Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter
Det är svårare att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om
fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter Grupperade kosthållningar3 Åldersgrupper3
Nuvarande kosthållning = blandkost, pescetarian, vegetarian och vegan
Grupperade kosthållningar = blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan 1 Testats med Kruskal-Wallis och korrigerats med Bonferroni correction
2 Testats med Mann-Whitney U
11
3.5. Etiska aspekter
Vid bedömning av huruvida studien var av känslig karaktär eller ej utgick vi från
Vetenskapsrådets God forsningssed (23). Det insamlade materialet bedömdes inte vara etiskt känsligt. Datainsamlingen skedde via internet så vi förhöll oss till GDPR gällande insamling av personuppgifter. För att säkerställa individskyddskravet utgick vi från de fyra
huvudkraven som innefattar: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och
nyttjandekravet (24). Informationskravet innebär att information förmedlas till deltagarna om studiens innebörd och villkoren för deltagandet i studien, att medverkan är frivillig och kan avbrytas. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna själva kan bestämma över sitt
deltagande i studien. Därför säkerställdes informations- och samtyckeskravet genom enkätens följebrev som presenterade studiens syfte och inhämtade deltagarnas frivilliga samtycke. Dessutom förtydligades det att deltagandet när som helst kunde avbrytas och att samtycke kunde återkallas om de så önskade. Konfidentialitetskravet handlar om att personuppgifter om deltagarna ska hanteras konfidentiellt samt att dessa uppgifter ska förvaras säkert.
Nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen om deltagarna enbart får användas i forskningssyfte. För att kunna säkerställa konfidentialitet- och nyttjandekravet så
informerades deltagarna om att deras personuppgifter hanterades konfidentiellt enligt GDPR. De insamlade uppgifterna har endast använts vid framställandet av denna uppsats och
förvarats säkert, uppgifterna kommer sedan att raderas efter att uppsatsen har godkänts.
3.6. Förförståelse
Förförståelsen innefattar fem avklarade terminer på dietistprogrammet på Umeå Universitet med kurser relevanta för yrkesrollen. Under utbildningen så har vi varit i kontakt med individer från samtliga kosthållningar. Enkätens utformning har påverkats utbildningen och egna attityder till produkterna. För att undvika vinkling så har vi försökt vara neutrala i påståendena genom att i lika grad som möjligt ställa positiva och negativa påståenden om både mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Denna förförståelse har varit i åtanke under skrivprocessen och har i så stor utsträckning som möjligt inte påverkat arbetet.
4 RESULTAT
Resultaten av den genomförda enkätstudien och dess analyser redovisas här.
4.1. Deltagarna
Totalt analyserades svar från 117 individer; 94 kvinnor, 22 män och en ej angivet kön. Majoriteten rapporterade att de följde kosthållningen blandkost (76,9%) (Tabell 2).
Tabell 2. Deltagarnas fördelning av kosthållning, medelålder och kön, (n=117) webbenkät i Sverige, september 2020.
12
4.2. Attityder rörande hälsa, etik, klimatpåverkan och smak
De kosthållningar där flest signifikanta skillnader kunde ses mellan var blandkost och vegan samt blandkost och vegetarian för attityderna rörande hälsa, etik, klimatpåverkan och smak (Tabell 3). Ingen kosthållning instämde i påståendet Mejeriprodukter och växtbaserade alternativ påverkar klimatet i samma utsträckning. Medianen för Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk skilde sig mest mellan veganer (m= 1, håller helt med) och omnivorer (m= 3, håller delvis inte med).
Inställningen till påståendet Grädde, créme fraiche och liknande är att föredra smakmässigt i matlagning framför växtbaserade alternativ så som iMat och Cooking Fraiche visade en signifikant skillnad mellan blandkost och pescetarian (p = 0,030) samt blandkost och vegan (p < 0,001). Omnivorer höll i större utsträckning med om detta påstående jämfört med pescetarianer och vegetarianer som delvis inte höll med samt veganer som inte alls höll med. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan åldersgruppen 18-24 år och 25-30 år avseende påståendena Det är hälsosammare att använda växtbaserade alternativ i matlagning jämfört med mejeriprodukter (p =0,831), Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt, (p = 0,710) och Gurtar (ex soy- och havregurt) är hälsosammare alternativ till yoghurt/filmjölk (p = 0,576). Däremot kunde signifikanta skillnader ses mellan
kosthållningarna blandkost och vegetarian samt blandkost och vegan för samtliga
hälsorelaterade påståenden (Tabell 3). Skillnaderna som kunde påvisas var att vegetarianerna och veganerna höll med om att växtbaserade alternativ är mer hälsosammare än
13
Tabell 3. Median och 25e samt 75e percentiler för svar från varje kosthållning instämmande till attitydpåståenden. 1 = Håller helt med, 2 = håller delvis med, 3 = håller delvis inte med, 4 = håller inte alls med. Skillnader mellan varje kosthållning och attitydpåståenden,
signifikansnivå p <0,05, webbenkät i Sverige, september 2020.
Blandkost Pescetarian Vegetarian Vegan P-värden1 Blandkost Pescetarian Vegetarian Vegan
Anledningar
Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk (n=115) 3 [2-4] 2 [1-3] 2 [1-3] 1 [1-1] Blandkost - 0,072 < 0,001 0,008 Pescetarian 0,072 - 1,000 0,760 Vegetarian < 0,001 1,000 - 1,000 Vegan 0,008 0,760 1,000 -Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt (n=80) 2 [2-3] 3 [3-4] 4 [3-4] 4 [4-4] Blandkost - 0,255 0,011 < 0,001 Pescetarian 0,255 - 1,000 1,000 Vegetarian 0,011 1,000 - 1,000 Vegan < 0,001 1,000 1,000 -Det är mer etiskt korrekt att
välja växtbaserade alternativ än mejeriprodukter (n=111) 2 [1-3] 2 [1-3] 1 [1-2] 1 [1-1,25] Blandkost - 1,000 0,023 0,042 Pescetarian 1.000 - 0,937 0,632 Vegetarian 0,023 0,937 - 1,000 Vegan 0,042 0,632 1,000 -Mejeriprodukter och växtbaserade alternativ påverkar klimatet i samma utsträckning (n=98) 3 [3-4] 4 [3,25-4] 4 [3,75-4] 4 [4-4] Blandkost - 1,000 0,503 0,118 Pescetarian 1,000 - 1,000 1,000 Vegetarian 0,503 1,000 - 1,000 Vegan 0,118 1,000 1,000 -Smak
Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk
(n=115)
-14
Grädde, crème fraiche och liknande är att föredra smakmässigt vid matlagning framför växtbaserade alternativ så som iMat och Cooking Fraiche (n=102) 2 [1-2] 3 [2-4] 3 [1-4] 4 [4-4] Blandkost - 0,030 0,119 < 0,001 Pescetarian 0,030 - 1,000 0,877 Vegetarian 0,119 1,000 - 0,286 Vegan < 0,001 0,877 0,286 -Det finns få goda veganska
produkter som alternativ till mejeriprodukter (n=100) 2 [1-3] 2 [2-3,5] 4 [2-4] 3 [1,75-4] Blandkost - 0,4792 0,0122 0,2302 Pescetarian 0,4792 - 0,1792 0,5822 Vegetarian 0,0122 0,1792 - 0,5172 Vegan 0,2302 0,5822 0,5172 -Hälsa
Det är hälsosammare att använda växtbaserade alternativ i matlagning jämfört med mejeriprodukter (n=90) 2 [2-3] 2 [2-3] 1 [1-2] 1 [1-1] Blandkost - 1,000 0,020 0,005 Pescetarian 1,000 - 0,029 0,006 Vegetarian 0,020 0,029 - 1,000 Vegan 0,005 0,006 1,000 -Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt (n=80) 2 [2-3] 3 [3-4] 4 [3-4] 4 [4-4] Blandkost - 0,255 0,011 0,001 Pescetarian 0,255 - 1,000 1,000 Vegetarian 0,011 1,000 - 1,000 Vegan 0,001 1,000 1,000 -Gurtar (ex soy- och havregurt)
är hälsosammare alternativ till yoghurt/filmjölk (n=77) 3 [2-4] 3 [1-4] 2 [1-2] 1 [1-2] Blandkost - 1,000 0,015 0,011 Pescetarian 1,000 - 0,883 0,417 Vegetarian 0,015 0,883 - 1,000 Vegan 0,011 0,417 1,000 -n=antal
15
4.3. Kunskap om generella näringsmässiga skillnader
Av 116 respondenter svarade 58 rätt på påståendet Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket, 45 svarade rätt på Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt
utbytbara motväxtbaserade alternativ, 50 svarade rätt på Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk och 38 svarade rätt på Komjölk är en mer komplett
näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ. Strax under hälften i gruppen
blandkost och pescetarian svarade rätt på påståendena medan gruppen vegetarian och vegan svarade ungefär en fjärdedel eller färre rätt på påståendena. Förutom på påståendet
Näringsinnehåll hos växtbaserade drycker varierar mycket, där hade den sistnämnda gruppen större andel rätta svar (Tabell 4). Endast påståendet Komjölk är en mer komplett näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ visade signifikant skillnad (p <0,001) där
vegetarian och vegan i större grad svarade fel (“nej”) jämfört med blandkost och pescetarian. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-30 och
ovanstående påståenden.
Tabell 4. Grupperade kosthållningar som svarat rätt/fel/vet ej på påståenden om näringsmässiga skillnader, (n= 116) webbenkät i Sverige, september 2020.
Grupperade kosthållningar
P-värde1
Blandkost och pescetarian, n (%)
Vegetarian och vegan, n (%)
Rätt Fel Vet ej Rätt Fel Vet ej Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket 47 (47,5 %) 5 (5,1 %) 47 (47,5 %) 11 (64,7 %) 0 (0,0 %) 6 (35,3 %) p=0,401 Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt utbytbara mot växtbaserade alternativ 40 (40,4 %) 21 (21,2 %) 38 (38,4 %) 5 (29,4 %) 7 (41,2 %) 5 (29,4 %) p=0,106 Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk 46 (46,5 %) 14 (14,1 %) 39 (39,4 %) 4 (23,5 %) 5 (29,4 %) 8 (47,1 %) p=0,141 Komjölk är en mer komplett näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ 38 (38,4 %) 24 (24,2 %) 37 (37,4 %) 0 (0,0 %) 11 (64,7 %) 6 (35,3 %) p <0,001 n = antal
1 P-värde framtaget med Fisher-Freeman-Halton Exact test
4.4. Kunskap om kalcium och vitamin D
Av 116 respondenter svarade totalt 15 rätt på påståendet Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten, 34 svarade rätt på Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter, 57 svarade rätt på Det är svårare att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten och 104 svarade rätt på Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter. På
16
majoritet rätt svar oavsett kosthållning. 89,9 % av blandkost och pescetarian och 88,2 % av vegetarian och vegan hade rätt på påståendet. Endast påståendet Det är lätt att nå
Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten visade signifikant skillnad (p = 0,041) där vegetarian och vegan i större grad svarade fel jämfört med blandkost och pescetarain. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan åldersgrupperna 18-24 och 25-30 och ovanstående påståenden.
Tabell 5. Grupperade kosthållningar som svarat rätt/fel/vet ej på påståenden om kalcium och vitamin D, (n= 116), webbenkät i Sverige, september 2020.
Grupperade kosthållningar
P-värde1
Blandkost och pescetarian, n (%)
Vegetarian och vegan, n (%)
Rätt Fel Vet ej Rätt Fel Vet ej Det är lätt att nå
Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten 14 (14,1 %) 37 (37,4 %) 48 (48,5 %) 1 (5,9 %) 12 (70,6 %) 4 (23,5 %) p=0,041 Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter 25 (25,3 %) 34 (34,3 %) 40 (40,4 %) 9 (52,9 %) 4 (23,5 %) 4 (23,5 %) p=0,088 Det är svårare att nå
Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten 51 (51,5 %) 15 (15,2 %) 33 (33,3 %) 6 (35,3 %) 7 (41,2 %) 4 (23,5 %) p=0,067 Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter 89 (89,9 %) 3 (3,0 %) 7 (7,1 %) 15 (88,2 %) 0 (0,0 %) 2 (11,8 %) p=0,766 n = antal
1 P-värde framtaget med Fisher-Freeman-Halton Exact test
5 DISKUSSION
5.1. Resultatdiskussion
Vid analys av nuvarande kosthållning och påståenden om hälsa, etik, klimatpåverkan och smak sågs signifikanta skillnader mellan blandkost och de växtbaserade kosthållningarna för hälsa, etik och smak. Vegetarianer och veganer var mer benägna att hålla med om att
växtbaserade alternativ är mer etiskt korrekta och smakar bättre, detta stämmer delvis överens med resultaten från Reipurth et al (3). I den genomförda studien höll inte vegetarianerna och veganerna alls med om att Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ
17
för denna uppsats då det ger en överblick av skillnaderna som individer har i attityder till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ beroende på nuvarande kosthållning. Resultaten i denna studie visade att veganer jämfört med omnivorer i större utsträckning håller med om att växtbaserade drycker smakar bättre än mejeriprodukter samt att det är mer etiskt korrekt att välja växtbaserade alternativ. Reipurth et al. (3) observerade att de med ett högre intag av animalier hade en mer negativ inställning till smaken av växtbaserade produkter, vilket även vi gjorde. Dock framgår det inte vilka växtbaserade produkter som studien av Reipurth et al. (3) innefattade. Med tanke på detta kan andra produkter än de som är menade att ersätta mejeri, exempelvis sojafärs vara inkluderade vilket gör att den inte är fullt överförbar till vårt resultat. Den etiska aspekten stärks av Janssen et al. som såg att nio av tio veganer angav “... motives related to animal welfare, animal agriculture and/or animal rights.”(1, s.646) som en av anledningarna till att de följer vegansk kosthållning. Faber et al. (26) visade att den generella inställningen till växtbaserad kost var positiv ur ett hälso-, klimat- och djurvälfärdsperspektiv. Samtidigt hade deras deltagare begränsad kunskap om vad en växtbaserad kost består av. De såg även att kunskap kan vara en bidragande faktor till att välja växtbaserad kost (26, 2). Resultaten från den genomförda studien stämmer delvis överens med det Faber et al. fann. Respondenterna från samtliga kosthållningar hade en mer positiv inställning till växtbaserade produkter ur ett etiskt perspektiv, samt att de ansåg att det är hälsosammare i matlagning. Klimatperspektivet var svårare att koppla till detta eftersom påståendet ställde växtbaserade alternativ och mejeriprodukter lika. Det som säkert kan sägas baserat på den genomförda studien var att samtliga kosthållningar inte alls eller delvis inte håller med om att livsmedelsgrupperna påverkar klimatet i lika utsträckning.
Lea et al. (2) visade skillnad på sina valda åldersgrupper och fördelar med en mer
växtbaserad kost. Studiens åldersgrupper var 20–24, 25–44, 45–64 och 65+, skillnaderna som kunde ses var att de två yngsta åldersgrupperna ansåg att den största fördelen var minskat intag av mättat fett medan den äldsta åldersgruppen ansåg att främsta anledningen var ökat fiberintag. Detta kunde vår studie ej stärka då indelningen i åldersgrupper skilde sig åt mellan studien och att dess analys inte genererade signifikanta resultat för de valda åldersgrupperna. Hade studien haft ett större åldersspann och fler deltagare hade skillnader potentiellt kunnat utrönas.
Av de 116 analyserade svaren så sågs det att 50-87 % av respondenterna svarat fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i
mejeriprodukter där endast 10 % svarade fel eller vet ej. Kunskapsbrist sågs både hos
gruppen blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. Främst påståendena som berör de näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ där vet ej svar påvisades i större utsträckning. Dessa resultat tyder på kunskapsbrist. Kunskap om näringsinnehållet i mejeriprodukter och växtbaserade alternativ måste stärkas för att undvika potentiella näringsbrister (11, 12, 13). Det är framför allt viktigt att de som överväger eller redan väljer växtbaserade alternativ förstärker sin kunskap om de växtbaserade produkterna för att undvika näringsbrister (10). Lea et al. (2) har visat att den största angivna barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är brist på generell information om
18
smakpreferens (6). Tid är en aspekt som inte undersöktes i vår enkätstudie, därför går det inte att koppla till enkätstudiens resultat. Med tanke på svårigheterna med överförbarhet bör det ske med försiktighet gällande att dra för stora slutsatser med Lea et al. (2) som grund och istället stäva efter att återskapa denna studie med den nordiska befolkningen. Faber et al. (26) såg att kunskapen om vad växtbaserad kost består av är begränsad i Europa samtidigt som deltagarna hade en positiv inställning till kosthållningen. Detta stämmer inte överens med att erhållandet av kunskap om kost har visats ha en positiv association till faktiskt intag (27). Resultaten från den genomförda studien visade att kunskapsnivån var låg hos majoriteten av respondenterna, vilket även andra studier sett (3, 26). Detta skulle innebära att den generella inställningen till växtbaserad kost skulle vara lagd åt det negativa hållet, samt att intaget av växtbaserade produkter skulle vara lågt. Eftersom konsumtion ej efterfrågats kan detta endast spekuleras kring, dock var inställning till växtbaserade alternativ mer negativa hos
omnivorer.
Påståendet Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter resulterade i att 34,3 % av gruppen blandkost och pescetarian samt 23,5 % av vegetarian och vegan svarade felaktigt. Dessutom med en relativt hög andel vet ej-svar hos båda grupperna. Detta resultat var jämförbart med O´Connor et al. (28) som också undersökte kunskapen om vitamin D hos deltagarna i studien. I den studien kunde det påvisas att majoriteteten inte kände till vilka livsmedelskällor som är goda källor till vitamin D. 29 % svarade att mejeriprodukter är en källa till vitamin D. Detta är felaktigt eftersom mejeriprodukter inte innehåller vitamin D naturligt, det krävs att produkterna berikas (14). Således råder kunskapsbrist om att vitamin D inte finns naturligt i mejeriprodukter. Påståendet Kalcium förekommer naturligt i
mejeriprodukter visade att nästintill alla respondenter svarade korrekt, alltså att påståendet var sant. Detta innebar att kunskapen om kalcium i mejeriprodukter var högre än vitamin D hos respondenterna. En negativ följd till att inte känna till källor till vitamin D är att risken för brist potentiellt är högre, speciellt för veganer och de bosatta på nordliga breddgrader. En systematisk översiktsartikel (20) har visat att veganer har en lägre bentäthet sett till hela kroppen jämfört med omnivorer. Vi kan utforma en teori om att den lägre bentätheten hos veganer (20) till viss del beror på att de har visats ha ett lägre s-vitamin D och intag av kalcium jämfört med omnivorer (16, 17, 18) eftersom dessa näringsämnen är essentiella för hälsosam bendensitet (29). Supplementering av kalcium och vitamin D undersöktes ej i vår studie. Detta bör has i beaktning vid analys av resultaten eftersom respondenterna kan uttrycka att de tycker att “Det är lätt att nå RDI för kalcium [och vitamin D] trots att
mejeriprodukter utesluts” på grund av kosttillskotten. Samtidigt bör inte kunskapen om goda källor till mikronutrienterna påverkas av detta. Detta då respondenterna på grund av
supplementeringen eventuellt bedömer att de inte är i behov av den typen av kunskap. Resultaten från den genomförda studien visade att veganer dessutom ansåg att växtbaserade ersättningsalternativ vara direkt utbytbara näringsmässigt med mejeriprodukter. Detta
stämmer inte eftersom näringsinnehållets biotillgänglighet (30, 31) är lägre i de växtbaserade produkterna, någon som veganerna alltså ej är medvetna om. På grund av en omedveten kunskapsbrist kring skillnader i näringsupptag är det möjligt att många veganer tror att de når upp till RDI för vitamin D och kalcium trots att de inte gör det (30). De växtbaserade
produkterna skiljer sig åt emellan varann på fler sätt än näringsmässigt, exempelvis till smak och taktilt (30, 32). Detta kan bidra till att veganer som i större utsträckning väljer
19
5.2. Samhällsrelevans
Allt fler växtbaserade livsmedel lanseras som alternativ till mejeriprodukter. De växtbaserade produkterna presenteras som direkt utbytbara alternativ till de mejeriprodukter som de är tänkta att ersätta (33). Det finns emellertid näringsmässiga skillnader mellan dessa typer av produkter, i form av biotillgänglighet av näringsämnen och innehåll av makro- och
mikronutrienter (9). I och med detta är inte växtbaserade alternativ likvärdiga mejeriprodukterna näringsmässigt.
Näringsmässiga skillnader i produkter behöver i sig inte innebära någon näringsmässig risk för konsumenten utöver felaktig information när de presenteras som direkt utbytbara. Det är först när konsumenten i övrigt har en restriktiv kosthållning och avstår helt eller till större del från animaliska produkter som det potentiellt kan uppstå nutritionsbrister hos individen (14). De näringsämnen som det finns risk för brist på är kalcium, zink, riboflavin, vitamin B12, D, A och essentiella aminosyror (10). Vår studie visade att en stor andel av deltagarna svarade vet ej på majoriteten av kunskapspåståendena. Detta tyder på en rådande kunskapsbrist hos både de med ett större intag av animalier och de som helt eller delvis exkluderar animalier. För dietisten är detta relevant att känna till då de kan fånga upp individer snabbare genom att fråga om kännedom kring de näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ samt diskutera andra goda källor till kalcium och vitamin D (2). Brist på information om växtbaserad kost fungerar även som ett hinder för omnivorer att övergå till en mer växtbaserad kost. NNR rekommenderar ett större intag av växtbaserade produkter och minskat intag av rött kött och charkuterier (7, s 23). I och med detta bör kunskapen om växtbaserad kost, framförallt alternativa källor till de mikronutrienter som det är störst risk för brist på, öka hos populationen (11).
Jordbruksverket (34) har undersökt konsumtionsmönstret i Sverige under de senaste 50 åren och det har konstaterats att matvanorna har förändrats på många sätt. Det har observerats att mjölkkonsumtionen har minskat drastiskt, detta beror förmodligen på att matvanorna har förändrats under dessa år. Svenskarnas matvanor har idag influerats av andra länders traditioner och livsmedelsval på ett helt annat sätt än vad som gjordes förr. Råvaran mjölk skiljer sig mycket i sitt användningsområde i världen. I Sverige har mjölk varit en central del genom historien, medan i andra länder har den inte haft samma givna plats. I och med globalisering har mjölken fått en mindre roll även i Sverige. Det ska dock poängteras att mejeriprodukter såsom grädde, syrade mjölkprodukter och ost har ökat i konsumtion, vilket kan tänkas bero på ökat livsmedelsutbud och påverkan av andra kulturers matvanor. I Jordbruksverkets rapport har det också fastställts att konsumtionen av grönsaker, frukt och bär har ökat vilket förmodligen har med den ökade hälsomedvetenheten att göra samt att växtbaserad kost har expanderat. Idag har en växtbaserad kost en större roll i samhället än för 50 år sedan. Enligt en opinionsundersökning (35) uppgav 7 respektive 2 % att de var
vegetarianer och veganer. Detta är jämförbart med den genomförda studien som visade att 9,4 % av respondenterna var vegetarianer och 5,1 % var veganer.
5.3. Metoddiskussion
20
om enkäten även delades i Facebookgrupper för de övriga kosthållningarna då dessa hade mycket låg svarsfrekvens i relation till blandkost. Samtidigt är snedfördelningen av data, speciellt kosthållningarna representativ för hur fördelningen av de olika kosthållningarna ser ut i Sverige (35). Enligt opinionsundersökningen så kunde det konstateras att 7 respektive 2 % av respondenterna var vegetarianer respektive veganer. Detta är därmed jämförbart med resultaten från den genomförda studien, med en procentsats på 9,4 % vegetarianer och 5,1 % veganer. Alltså är resultatet av de ovannämnda kosthållningarna generaliserbart till
populationen. Kosthållningarna grupperades vid analys för att öka resultatens
generaliserbarhet, detta gjordes även med åldrarna. Något som har reflekterats över i
efterhand är att vegetarianer ofta innefattar lakto-ovo-vegetarianer, alltså de som konsumerar ägg och mejeriprodukter men i övrigt har en kost fri från animalier. Detta innebär att
grupperingen av vegetarianer och veganer tillsammans kan ifrågasättas då veganer helt utesluter animalier. En mer representativ indelning av kosthållningarna hade kunnat vara blandkost för sig, pescetarian och vegetarian ihop eftersom de utesluter en del, men inte alla, animalier och mejeriprodukter kan ingå i båda kosthållningar, samt vegan för sig då de utesluter samtliga animalier. Bonferroni correction användes för att korrigera för
slumpmässigt signifikanta svar. Den metoden har dock fått kritik för att vara konservativt i sin bedömning, vilket kan resulterat i flera falska negativa utfall (36, 37).
En pilotstudie gjordes där deltagarna ombads ge feedback på innehåll och utformning av enkäten. Detta underlag användes för att minska missförstånd mellan deltagarna och författarna och på så vis stärka studiens validitet.
Tidigare har man sett att hälsa varit motivation till att välja att äta vegetariskt, i dessa studier har framförallt fysiska hälsofördelar lyfts (38). Samtidigt har det även visats att de med vegetarisk kosthållning självskattat högt på påståenden om att vara tillfreds med sig själv. Detta kan i sin tur tolkas som bättre psykisk hälsa. Begreppet hälsa är alltså komplext. Vid utformningen av hälsopåståendena i denna studie så var den fysiska hälsan i fokus. Dock fick inte deltagarna instruktioner om att enbart ha den fysiska hälsan i åtanke så kan deras svar ha innefattat betydligt mer än det, exempelvis psykisk hälsa.
Kunskapspåståendena formulerades utifrån det källmaterial som användes i bakgrunden. Rätt respektive fel svar bestämdes av författarna utifrån källmaterialet. En bakgrundsfråga kunde ha formulerats för att undersöka vad personen hade för förkunskap om de valda områdena. Detta hade gett en bättre förståelse till varför en del av deltagarna tyckte att det exempelvis var lätt att nå RDI för kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten eftersom det kan kännas lätt för en person som besitter kunskap om andra goda kalciumkällor eller nyttjar kosttillskott. Ett alternativ hade varit att deltagarna fått ange andra goda källor till exempelvis kalcium i fritext om de svarat att de anser det vara lätt.
Att mäta kunskap i en webbenkät kan vara problematiskt eftersom det finns en risk att
deltagarna sökt svar på frågorna från utomstående källor under genomförandet av enkäten. På grund av detta reduceras reliabilitetenav svaren på kunskapspåståendena. Samtidigt bidrar en webbenkät till att deltagarna kan fylla i den när det passar dem, detta bidrar till att fler har möjlighet att svara och att svarsfrekvensen blir högre.
21
svårare att urskilja i resultatet. Fritextfält hade samtidigt blivit mycket tidskrävande att analysera och uteslöts för att kunna göra en grundlig analys av de data som samlats in. Fördelen med slutna frågor var att enkäten tog kortare tid att genomföra vilket kan ha bidragit till ett högre deltagarantal. Fritextfält kunde dessutom upplevas mer krävande att svara på som respondent och genom att exkludera dessa så var chanserna att respondenten fullföljde enkäten större.
6 SLUTSAT
Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning. Den största attitydskillnaden kunde ses mellan omnivorer och växtbaserade kosthållningar. Dessa attityder skiljde sig mest i påståenden om hälsa, smak och
näringsinnehåll i mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Resultaten från studien går att generalisera till populationen unga kvinnor samt kosthållningarna vegetarian och vegan då fördelningen av dessa respondenter motsvarar fördelningen i befolkningen i Sverige. En stor andel av deltagarna från både blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan svarade vet ej eller fel på många av kunskapspåståendena. Utifrån detta drogs slutsatsen om att det finns kunskapsbrist om näringsmässiga skillnader mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Någon slutsats kunde inte dras om kunskap och attityd skiljer sig mellan
åldersgrupperna.
Utifrån resultaten uppmuntrar vi till ökad kunskap om växtbaserad kost på populationsnivå och på vilket sätt de växtbaserade produkterna skiljer sig från de animaliska, framförallt hos dem som överväger att övergå till eller redan följer vegansk kosthållning. Det blir bland annat vår uppgift som dietister att sprida denna kunskap vidare.
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Ella Walter och Moa Albertsson har båda planerat, utformat och skrivit samtliga delar av uppsatsen och dess innehåll.
8 TACK
22
REFERENSLISTA
1. Janssen M, Busch C, Rödiger M, Hamm U. Motives of consumers following a vegan diet and their attitudes towards animal agriculture. Appetite. 2016;105(1): 643-51. 2. Lea EJ, Crawford D, Worsley A. Public views of the benefits and barriers to the
consumption of a plant-based diet. Eur J of Clin Nutr. 2006; 60: 828-37.
3. Reipurth MFS, Hørby L, CG Gregersen, Bonke A, Perez-Cueto FJA. Barriers and facilitators towards adopting a more plant-based diet in a sample of Danish
consumers. Food Qual Prefer. 2019;73(1): 288-92.
4. Rosi A, Mena P, Pellegrini N, Turroni S, Neviani E, Ferrocino I, et al. Environmental impact of omnivorous, lacto-ovo-vegetarian, and vegan diets. Sci Rep. 2017; 7: 6105. 5. Frésan U, Sabaté J. Vegetarian diets: planetary health and its alignment with human
health. Adv Nutr. 2019; 10: 380-388.
6. Kearney JM, McElhone S. Perceived barriers in trying to eat healthier – results of a pan-EU consumer attitudinal survey. Br J Nutr. 1999; 81: 133-7.
7. Nordic nutrition recommendations 2012. 5 ed. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2014. [cited 2020-10-23]. Available from:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/andra-sprak/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf
8. Rosenfeld DL, Burrow AL. Vegetarian on purpose: understanding the motivation of plant-based dieters. Appetite. 2017;116(1): 456-63.
9. Singhal S, Baker RD, Baker SS. A comparison of the nutritional value of cow’s milk and nondairy beverages. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2017;64(5):799-805.
10. Scholz-Ahrens KE, Ahrens F, Barth CA. Nutritional and health attributes of milk and milk imitations. Eur J Nutr. 2020;59(1): 19-34.
11. Allen S, Goddard E, Farmer A. How knowledge, attitudes, and beliefs impact dairy anti-consumption. Br Food J. 2018;120(10): 2304-17.
12. Livsmedelsverket. Vegansk mat. Uppsala; Livsmedelsverket. [uppdaterad 2020-06-03; citerad 2020-09-03]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/vegansk-mat
13. Mäkinen OE, Wanhalinna V, Zannin E, Arendt EK. Foods for special dietary needs: non-dairy plant-based milk substitutes and fermented dairy-type products. Crit Rev Food Sci Nutr. 2016;56(3): 339-49.
14. Livsmedelsverket. D-vitamin [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2020 [uppdaterad 2020-05-29; citerad 2020-09-25]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin
15. Craig WJ. Health effects of vegan diets. Am J Clin Nutr. 2009; 89: 1627-33. 16. Elorinne AL, Alfthan G, Erlund I, Kivimäki H, Paju A, Salminen I, et al. Food and
nutrient intake and nutritional status of Finnish vegans and non-vegetarians. PLoS ONE 2016; 11(2): e0148235.
17. Schüpbach R, Wegmüller R, Berguerans C, Bui M, Herter-Aeberil I. Micronutrient status and intake in omnivores, vegetarians and vegans in Switzerland. Eur J Nutr. 2017; 56: 283-93.
18. Hansen TH, Madsen MTB, Jørgensen NR, Cohen AS, Hansen T, Vestergaard H, et al. Bone turnover, calcium homeostasis, and vitamin D status in Danish vegans. Eur J of Clin Nutr. 2018; 72: 1046-54.
23
20. Iguacel I, Miguel-Berges ML, Gómez-Bruton A, Moreno LA, Julián C. Veganism, vegetarianism, bone mineral density, and fracture risk: a systematic review and meta-analysis. Nutr Rev. 2018;77(1):1-18.
21. Sheerwood L. Human physiology from cells to systems. 9 ed. Boston: Cengage Learning. 19, The Periferal Endocrine Glands; 704.
22. Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
23. Vetenskapsrådet. God forskningssed [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017 [citerad 2020-10-21]. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
24. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002. [citerad 2020-10-22]. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskning setiska_principer_VR_2002.pdf
25. Povey R, Wellens B, Conner M. Attitudes towards following meat, vegetarian and vegan diets: an examination of the role of ambivalence. Appetite. 2001;37:15-26.
26. Faber I, Castellanos-Fejioó NA, van de Sompel L, Davydova A, Perez-Cueto FJA. Attitudes and knowledge towards plant-based diets of young adults across four European countries. Exploratory study. Appetite. 2020;145.
27. Spronk I, Kullen C, Burdon C, O’Connor H. Relationship between nutrition knowledge and dietary intake. Brit J Nutr. 2014;111:1713-1726.
28. O´Connor C, Glatt D, White L, Revuelta-Iniesta R. Knowledge, attitudes and
perceptions towards vitamin D in a UK adult population: a cross-sectional study. Int J Environ Res Public Health. 2018;15(11): 2387.
29. Aggarwal R, Bains K. Protein, lysine and vitamin D: critical role in muscle and bone health. Crit Rev Food Sci Nutr. 2020;8:1-12.
30. Sethi S, Tyagi SK, Anurag RK. Plant-based milk alternatives an emerging segment of functional beverages: a review. J Food Sci Technol. 2016;53(9):3408-23.
31. Kranthi Vanga S, Raghavan V. How well do plant based alternatives fare nutritionally compared to cow´s milk?. J Food Sci Technol. 2018;55(1):10-20.
32. McClements DJ, Newman E, Farell-McClements I. Plant-based milks: a review of the science underpinning their design, fabrication, and performance. Compr Rev Food Sci Food Saf. 2019;18(6):2047-67.
33. Oatly AB. Oat drink [Internet]. Malmö: Oatly AB [cited 2020-10-09]. Available from: https://www.oatly.com/int/products/oat-drink
34. Jordbruksverket. Livsmedelskonsumtionen i siffror – hur har konsumtionen utvecklats de senaste femtio åren och varför? [Internet]. Jönköping; Jordbruksverket; 2015. 2015:15. [citerad 7 februari 2021]. Hämtad från:
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164 110182/ra15_15.pdf
35. Djurens rätt. Opinionsundersökning våren 2018 [Internet]. Novus; 2018. [citerad 2021-02-13]. Hämtad från: https://www.djurensratt.se/sites/default/files/2018-06/vegoopinion-maj2018.pdf
36. Armstrong RA. When to use the Bonferroni correction. Ophthalmic Physiol Opt. 2014; 34: 502-8.
37. Goldman M. Statistics for bioinformatics [Internet]. Berkeley: UC Berkeley; 2008. [cited 2020-10-16]. Available from:
24
38. Corrin T, Papadopoulus A. Understanding the attitudes and perception of vegetarian and plant-based diets to shape future health promotion programs. Appetite.
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
FÖLJEBREV OCH ENKÄT
Bilaga 1 (1/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
Mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ. Vuxnas attityd till och kunskap om dem. Vi är två studenter, Ella Walter och Moa Albertsson, som studerar sista terminen på
dietistprogrammet vid Umeå Universitet. I vårt examensarbete ingår det att skriva en kandidatuppsats samt utföra en studie inom ämnet kostvetenskap. Vi har valt att göra en enkätstudie vars syfte är att undersöka vuxnas uppfattning om mejeriprodukter och dess växtbaserade alternativ. Vi skulle uppskatta om du som är mellan 18 och 30 år och bosatt i Sverige vill delta i denna studie för att bidra till den kunskapslucka vi identifierat i
forskningen.
Enkäten består av 20 frågor och tar ca 5 minuter att genomföra. Medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. Samtliga personuppgifter kommer att hanteras konfidentiellt. Detta innebär att insamlat material endast kommer att användas i denna studie och det kommer inte gå att spåra enskilda personers svar i den färdiga uppsatsen. Med din
medverkan ger du samtycke till att slutresultaten av enkätstudien publiceras i DiVA portal (http://umu.diva-portal.org/). DiVA portal är ett öppet arkiv och söktjänst för
forskningspublikationer och studentuppsatser.
Webbenkäten är öppen till och med 20/9/2020. Om du har frågor gällande studien, ångrar ditt deltagande eller ta del av slutresultatet är du varmt välkommen att kontakta någon av oss. Tack på förhand!
Ella Walter
elwa0065@student.umu.se
Moa Albertsson
moal0111@student.umu.se
Joachim Sundqvist, handledare
joachim.sundqvist@umu.se
HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Enkäten bevaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Umeå universitet är
Bilaga 1 (2/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se. *Obligatorisk
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. *
Markera alla som gäller.
Genom att klicka i denna kryssruta väljer jag att delta i studien och godkänner att Umeå universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande
dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Ange en kod (8 valfria tecken) som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle ångra ditt deltagande: *
1. Ålder *
Bilaga 1 (3/9) https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Över 30 2. Kön *
Markera endast en oval. Kvinna
Man Icke-binär Vill ej ange
3. Just nu är jag bosatt i Sverige * Markera endast en oval. Ja
Nej
Bilaga 1 (4/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit
5. Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten * Markera endast en oval.
Ja Nej Vet ej
6. Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket *
Markera endast en oval. Ja
Nej Vet ej
7. Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt utbytbara mot växtbaserade alternativ *
Bilaga 1 (5/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Ja
Nej Vet inte
8. Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter *
Markera endast en oval. Ja
Nej Vet ej
9. Det är svårare att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten * Markera endast en oval.
Ja Nej Vet ej
10. Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk *
Markera endast en oval. Ja
Nej Vet ej
11. Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter *
Bilaga 1 (6/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Ja
Nej Vet ej
12. Komjölk är en mer komplett näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ
*
Markera endast en oval.
13. Växtbaserade drycker (ex havre- och mandeldryck) smakar bättre än komjölk
*
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
Bilaga 1 (7/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Håller helt med
Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
15. Mejeriprodukter är överlägsna växtbaserade alternativ näringsmässigt *
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
16. Det är mer etiskt korrekt att välja växtbaserade alternativ än mejeriprodukter
*
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
17. Gurtar (ex soy- och havregurt) är hälsosammare alternativ till yoghurt/filmjölk *
Bilaga 1 (8/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Håller helt med
Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
18. Grädde, crème fraiche och liknande är att föredra smakmässigt vid matlagning framför växtbaserade alternativ såsom iMat och Cooking Fraiche * Markera endast en oval.
Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
19. Det finns få goda veganska produkter som alternativ till mejeriprodukter *
Markera endast en oval. Håller helt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
20. Mejeriprodukter och växtbaserade alternativ påverkar klimatet i samma utsträckning *
Bilaga 1 (9/9)
https://docs.google.com/forms/d/1GJGI39GkMKrWVhYXyqXhipRFLL-KgjJXOTdOkx3nLyAE/edit Håller helt med
Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Vet ej
Tack för din medverkan!
Det här innehållet har varken skapats eller godkänts av Google.
Bilaga 2 (1/1)
Kodning av ja respektive nej till rätt och fel svar av kunskapspåståendena.
Ja Nej
Näringsinnehållet hos växtbaserade drycker varierar mycket
Rätt Fel
Mejeriprodukter är näringsmässigt direkt utbytbara mot växtbaserade alternativ
Fel Rätt
Näringsinnehållet hos
växtbaserade drycker är likvärdigt med komjölk
Fel Rätt
Komjölk är en mer komplett näringskälla jämfört med dess växtbaserade alternativ
Rätt Fel
Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten
Fel Rätt
Vitamin D förekommer naturligt i mejeriprodukter
Fel Rätt
Det är svårare att nå
Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) för vitamin D om fisk och mejeriprodukter utesluts ur kosten
Rätt Fel
Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter
