Metoddiskussion

Viktigt att tänka på är att de uppfattningar som de intervjuade personerna uttryckte inte är en representation av alla elever och personal på skolan, utan endast de som intervjuats. Det insamlade materialet kan även bara visa vad de tyckte och tänkte vid själva intervjutillfället. Om samma personer intervjuats fler gånger finns möjligheten att andra uppfattningar kommit fram eller att de ändrat åsikt. De individer som medverkade i studien gjorde det frivilligt och efter godkännande från vårdnadshavare. Detta kan ha en betydelse för vilka elever som intervjuades. Dessutom påverkar de teorival som gjorts hur resultatet tolkats. Hade andra teorier används, hade också andra slutsatser kunnat dras. I metodkapitlet diskuterades maktrelationer kopplat till intervjuer med eliter och barn, i detta fall biträdande rektor och elever. Under intervjun med rektorn var vi medvetna om en maktrelation där vi upplevde att vi var underordnade. Detta på grund av att intervjun skedde mycket på den biträdande rektorns villkor, exempelvis tid och plats samt att hen har mer erfarenheter av ämnet i praktiken. Men samtidigt hade vi en maktposition eftersom vi frågade hen om hur de arbetar med elevinflytande och vi var de som på ett sätt övervakade och bedömde rektorns svar. I intervjun med eleverna intog vi en maktposition, då vi organiserade hur intervjun skulle gå till, vem som fick ordet och när vi skulle bryta eller gå vidare från ett visst ämne. Men vi upplevde att eftersom eleverna var fler än oss bidrog det till att de fick en starkare position än om de intervjuats separat. Detta stämde överens med Kvale (2014) och Wibeck (2010) som presenterades i metodkapitlet.

5.3 Tidigare forskning

Den tidigare forskning som presenterats i studien fokuserade främst på det formella inflytandet, klassråd och elevråd. Vi upplevde därför ett behov av att istället undersöka hur elever och ledning upplever elevinflytande i det vardagliga arbetet, under till exempel lektioner och andra beslutsfattande i verksamheten än de som görs på exempelvis klassråd. I Elvstrands (2009) studie upplevde eleverna en ojämlikhet mellan dem själva och rektorn när rektorn medverkade på elevråden. I vår studie kunde istället eleverna uttrycka en önskan om att fler vuxna skulle lyssna på dem. Lelinge (2011) undersökte

41

klassråd kopplat till deliberativa samtal och fann att klassråd sågs som något positivt av elever och personal, till skillnad från Børhaug (2006) som fann en känsla av att inte kunna påverka hos de elever han intervjuade. De elever som intervjuades i denna studie visade tecken på att de hade liknande känslor som eleverna i Børhaugs (2006) studie, men en skillnad var att även Børhaug undersökte elevinflytande i elevråd. Vi ser därför att vår studie kan visa på att elever kan uppleva en svag förmåga att kunna påverka sin skolvardag även utanför kontexten elevråd och att det skulle kunna bero på dels intresse för olika frågor eller dels på brist på kunskap över vad de faktiskt har rätt till inflytande över.

5.4 Fortsatt forskning

Resultatet i studien kan visa på faktorer som man kan tänka sig att arbeta med om man vill öka deltagandet i olika beslutsfattanden och andra sätt att påverka i skolan, och därmed stärka demokratin och elevernas möjligheter till inflytande. För att kunna göra detta tror vi att en större studie, med ett större antal elever, i olika årskurser hade behövts. Dessutom hade studien kunnat utföras under längre tid, med kompletterande metoder, så som observationer, för att djupare kunna studera de demokrati- och maktfaktorer som påverkar elevernas inflytande. Man skulle även kunna titta på en bredare kontext genom att studera de institutionella strukturer som skolor är omgivna av, kopplat till makt.

5.5 Avslutande reflektioner

Under arbetet med detta examensarbete har vi fått en större förståelse för hur komplext begreppet elevinflytande är och inte minst hur komplex själva idén om demokrati i skolan faktiskt är. På grund av denna komplexitet och oklarheter kring styrdokumentens intentioner kan man fråga sig om skolan borde ha det stora ansvaret att fostra demokratiska medborgare. Detta ifrågasätter även Biesta (2011) som anser att samhällets alla aktörer borde ta ett större ansvar för detta. Detta kan även kopplas till Forsbergs (2000) avhandling där begreppet vidgas mer mot samhällets och de statliga perspektiven på elevinflytandet och hur detta kan skilja sig mot skolans perspektiv. Som man kan läsa i Englunds (2003) text förändras ständigt relationen mellan skola och demokrati, därför

42

kanske skolans roll att fostra demokrater minskas med tiden och fokus läggs mer på införandet av demokratiska arbetssätt i skolans hela verksamhet.

Vi har även fått en förståelse för hur stor de vuxnas roll kan vara när det kommer till elevernas kunskaper om elevinflytande. Som blivande lärare har vi en tydlig tanke att ta med oss i vårt framtida yrke, nämligen att man måste hitta en gemensam förståelse för elevinflytande i organisationen för att kunna nå politisk jämlikhet och maktsymmetri. Det kan även vara mer än bara elevernas intresse som påverkar om de vill vara med i olika inflytandesammanhang.

I den tidigare forskning som studerats i arbetet med detta examensarbete har vi funnit olika tolkningar och perspektiv på vad elevinflytande är och hur det ser ut. I några texter ligger fokus mer på de formella tillfällena till inflytande medan andra fokuserar mer på undervisning. Med detta som bakgrund menar vi att det inte är konstigt att det även finns olika uppfattningar bland olika aktörer eller skolor. Av de elever och den biträdande rektor som vi intervjuat har elevinflytande uppfattats som något viktigt och bra. Därför tror vi att det är värt att studera elevinflytandet och fortsätta arbeta för att gynna elevinflytande både för personal och elever.

43

6. Referenser

Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Liber AB: Stockholm.

Aspán, Margareta (2005) Att komma till sin rätt. Barns och vuxnas perspektiv på ett

skolprojekt för ökat elevinflytande. Diss., Stockholms universitet.

Biesta, Gert J.J. (2011) Learning Democracy in School and Society- Education, Lifelong

learning, and the Politics of Citizenship. Sense Publishers: Rotterdam

Beronius, Mats (1986) Den disciplinära maktens organisering: om makt och

arbetsorganisation. Arkiv: Malmö

Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Liber ekonomi: Malmö

Børhaug, Kjetil (2006) Mission Impossible? School level student democracy, Citizenship,

social and economics education. Vol 7, nr 1 (2006).

Danell, Mats (2003) Vad händer i skolans hus? En studie av hur lärare uppfattar och

formar elevers inflytande. Diss., Luleå Universitet.

Elvstrand, Helene (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Diss., Linköpings universitet.

Englund, Tomas (2000). Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Englund, Tomas (2003) Skolan och demokratin - på väg mot en skola för deliberativa samtal? i Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och

samhälle. Britta Jonsson & Klas Roth (red.) Studentlitteratur: Lund.

44

Forsberg, Eva (2000) Elevinflytandets många ansikten. Diss., Uppsala Universitet.

Kroksmark, Tomas (2006) “@ografi - En elektronisk möjlighet att samla forskningsdata”

Didaktisk tidskrift Vol 16, Nr1:2006, s.37-52

Kvale, Steinar (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. edn, Studentlitteratur: Lund.

Lelinge, Balli (2011) Klassråd- ett socialt rum för demokrati och utbildning- Om skola

och barndom i förändring. Lic. -avh., Malmö Högskola.

Nilsson Roddy (2008) Foucault: En introduktion. Égalite_{́: Malmö.}

Rönnlund, Maria (2011) Demokrati och deltagande Elevinflytande i grundskolans

årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Diss., Umeå Universitet.

Rönnlund, Maria (2013) Elevinflytande i en skola i förändring Utbildning & Demokrati 2013, vol 22, nr. 1, 65-83.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet- Lpo 94. Skolverket: Stockholm.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket: Stockholm.

Tham, Amelie (1998) Jag vill ha inflytande över allt: en bok om elevinflytande i skolan

från skolverket. Skolverket, Stockholm.

Wibeck, Victoria (2010) Fokusgrupper- Om fokuserade gruppintervjuer som

45

Young, Iris Marion (2000) Inclusion and Democracy, Oxford: Oxford University Press.

Internetkällor

Skolinspektionen (2015), Skolenkäten VT 2015,

https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-Skolenkaten/skolenkaten-vt- 2015/ (Hämtad: 2016-01-15)

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, Hämtad: 2016-01-22

Intervjuer

2016-02-04 Intervju med Bitr. rektor. 2016-02-11 Följdfrågor på mail 2016-02-16 Elevintervjuer

46

Bilaga 1

Förfrågan om medverkan i studie

Examensarbete Hej!

Jag och min kurskamrat Emelie Frostander har nu börjat att skriva vårt examensarbete inom grundlärarutbildningen åk 4-6. Vårt arbete kommer att handla om elevinflytande i undervisningssammanhang. För att kunna utföra detta arbete skulle vi gärna vilja

intervjua er rektorer samt ca 10 elever i åk 6. Skulle ni kunna tänka er att hjälpa oss med detta?

Det skulle i så fall vara aktuellt i veckorna 5 och 6. Vi skulle behöva ca 40 minuter per intervju med er. Eleverna skulle vi vilja intervjua i fokusgrupper, ca 30 minuter per grupp. Alla intervjusvar kommer givetvis hanteras konfidentiellt.

Skulle detta vara genomförbart? Tacksamma för svar!

Vänliga hälsningar

47