Då syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående med demenssjukdom som vårdas på ett särskilt boende valdes en deskriptiv design. För att besvara syftet inkluderades artiklar med kvalitativ ansats då Polit och Beck (2020) menar att kvalitativa artiklar lämpar sig bäst för att beskriva ett fenomen utifrån levda upplevelser. Databasen Medline via PubMed användes för att finna
relevanta artiklar. Kompletterande sökningar i andra databaser, exempelvis Cinahl, hade möjligtvis kunnat genererar i fler artiklar relaterade till syftet, dock ansågs
kompletterande sökningar i andra databaser ej vara nödvändiga då PubMed genererade ett tillfredsställande antal artiklar att inkludera i resultatet. Relevanta sökord för syftet användes vid sökningen i PubMed. Då litteraturstudien behandlar närståendes
upplevelser användes sökordet Relatives. Med den booleska söktermen OR hade även synonymen Family kunnat användas för att finna fler artiklar. Att inte använda OR tillsammans med eventuella synonymer kan alltså ha begränsat utfallet vilket kan ses som en svaghet för litteraturstudien. Vid sökningen användes dock den booleska söktermen AND som enligt Polit och Beck (2020) preciserar sökningen och underlättar urvalet av artiklar.
För att begränsa antalet träffar i databassökningen valdes ett tidsspann på de tio senaste åren samt artiklar publicerade på engelska, då det är ett språk som författarna behärskar.
Att basera litteraturstudien på aktuell forskning är en styrka för resultatets kliniska tillämpbarhet. Att databassökningen begränsades till artiklar publicerade på engelska och att de skulle vara tillgängliga via Högskolan i Gävle kan ha begränsat utfallet av artiklar. Dock har begränsningarna ansetts vara nödvändiga för att finna ett
tillfredsställande antal relevanta artiklar, utan tillgången via Högskolan i Gävle hade åtkomsten till artiklar varit limiterad.
Urvalskriterier utformades för att underlätta urvalet av artiklar som besvarade syftet och således inkluderades i resultatet. Att artiklarna var uppbyggda enligt IMRAD-modellen var fördelaktigt för urvalsprocessen då de relevans- och kvalitetsbedömningsmallar som tillhandahölls av Högskolan i Gävle utgår ifrån den modellen. Användningen av dessa mallar kan ses som en styrka då författarna till föreliggande litteraturstudie har relativt liten erfarenhet av att bedöma relevans och kvalitet på artiklar. Genom att ha använt relevans- och kvalitetbedömningsmallar underlättades valet av artiklar att inkludera i resultatet.
I urvalsprocessen granskades överskådligt titlarna i träfflistan och abstract lästes på de
titlar som vid första anblick bedömdes vara relevanta utifrån syftet. En potentiell svaghet är att relevanta artiklar kan ha fallit bort på grund av att titeln eller abstract inte ansågs stämma överens med syftet.
Under dataanalysen lästes och färgmarkerades de inkluderade artiklarnas resultatdel självständigt, sedan jämfördes och diskuterades färgmarkeringarna. Detta för att minimera risken för missförstånd och att egna värderingar och åsikter påverkade
tolkningarna, vilket kan ses som en styrka. Inga artiklar eller slutsatser har uteslutits för att vinkla resultatet åt något håll. Digitala översättningsverktyg har använts för att försäkra korrekt översättning av de inkluderade artiklarna. Under hela arbetet har författarna till föreliggande litteraturstudie strävat efter att följa forskningsetiska principer och undvika omedvetna oredligheter. Författarna har försökt att förhålla sig objektiva genom att inte låta personliga värderingar eller tolkningar påverka resultatet, men enligt Polit och Beck (2020) är det svårt att inte göra subjektiva tolkningar för att förstå mänskliga upplevelser.
4.4 Kliniska implikationer
Denna litteraturstudie kommer vara betydande för huvudområdet omvårdnad då den syftar till att hjälpa sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer på ett särskilt boende, men kan även hjälpa sjuksköterskor som på ett eller annat sätt arbetar med demenssjuka personer och kommer i kontakt med deras närstående. Genom
litteraturstudien kan sjuksköterskor få en övergripande bild om närståendes perspektiv på demenssjukvården och hur de upplever den. I resultatet går det att utläsa att de närståendes inkludering i vården kring de demenssjuka höjer vårdkvaliteten. De
närstående kan bidra med information, kunskaper och erfarenheter om de demenssjuka som är viktigt för sjuksköterskans förutsättningar att bedriva personcentrerad vård. Med en ökad förståelse för de närståendes roll i demenssjukvården får sjuksköterskan bättre förutsättningar att bedriva god omvårdnad och anpassa den till den demenssjukes individuella behov.
4.5 Förslag på fortsatt forskning
Då större andel av befolkningen väntas drabbas av demenssjukdom är det ett högst aktuellt ämne att bedriva forskning kring. Vidare forskning behövs för att utreda orsaker till de brister som togs upp av närstående i föreliggande litteraturstudies resultat. Det
närstående, personal samt verksamhet för att finna de samband som påverkar vårdkvaliteten negativt. Då resultatet visade att det fanns en kunskapsbrist hos viss personal skulle det vara intressant att undersöka huruvida vårdkvaliteten påverkas om vårdpersonalen har specifik utbildning inom demensvård jämfört med ett särskilt boende där vårdpersonalen inte har det. Resultatet kan sedan användas för att implementera lösningar på en organisationell nivå som för demensvården framåt.
4.6 Slutsats
Upplevelsen av att ha en demenssjuk närstående på ett särskilt boende omfattades av både positiva och negativa känslor. Det primära för de närstående var de demenssjukas välmående. Sammanfattningsvis var de närstående nöjda om de involverades i vården och personalen var tillmötesgående. När de närstående istället upplevde missnöje kunde det härledas till bristande engagemang hos personalen samt organisationella brister.
Sjuksköterskans medvetenhet om de närståendes betydelse för personcentrerad vård ökar förutsättningarna att bedriva så god vård som möjligt.
Referenslista
Artiklar som ingår i resultatdelen har markerats med “*”.
Aggarwal, N., Vass, A. A., Minardi, H. A., Ward, R., Garfield, C. & Cybyk, B. (2003).
People with dementia and their relatives: personal experiences of Alzheimer's and of the provision of care. Journal of psychiatric and mental health nursing, 10(2), ss. 187–197.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2003.00550.x
Aveyard, H. (2018). Doing a literature review in health and social care – A practical guide. 4. uppl., Maidenhead: Open University Press.
* Bolt, S., van der Steen, J., Schols, J., Zwakhalen, S. & Meijers, J. (2019). What do relatives value most in end-of-life care for people with dementia?. International journal of palliative nursing, 25(9), ss. 432–442. https://doi.org/10.12968/ijpn.2019.25.9.432
* Carter, G., McLaughlin, D., Kernohan, W. G., Hudson, P., Clarke, M., Froggatt, K., Passmore, P. & Brazil, K. (2018). The experiences and preparedness of family carers for best interest decision-making of a relative living with advanced dementia: A qualitative study. Journal of advanced nursing, 74(7), ss. 1595–1604.
https://doi.org/10.1111/jan.13576
Demenscentrum. (2020). Vad är demens?
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens [hämtad 2020-12-09]
* Duxbury, J., Pulsford, D., Hadi, M. & Sykes, S. (2013). Staff and relatives'
perspectives on the aggressive behaviour of older people with dementia in residential care: a qualitative study. Journal of psychiatric and mental health nursing, 20(9), ss.
792–800. https://doi.org/10.1111/jpm.12018
Edvardsson, D. & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 75 - 103.
Ehrenfeld, M., Bergman, R. & Alpert, R. (1997). Family and staff involvement in treating dementia patients in nursing homes. Journal of clinical nursing, 6(6), ss. 505–
506. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.1997.tb00347.x Etikprövningsmyndigheten (uå). Vanliga frågor.
https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/ [2021-02-15]
* Førsund, L. H. & Ytrehus, S. (2018). Finding a place to connect: A qualitative study exploring the influences of the physical and social environments on spouses'
opportunities to maintain relationships when visiting a partner with dementia living in long-term care. Dementia (London, England), 17(7), ss. 858–879.
https://doi.org/10.1177/1471301216656087
* Garcia, L. J., Hébert, M., Kozak, J., Sénécal, I., Slaughter, S. E., Aminzadeh, F., Dalziel, W., Charles, J. & Eliasziw, M. (2012). Perceptions of family and staff on the role of the environment in long-term care homes for people with dementia.
International psychogeriatrics, 24(5), ss. 753–765.
https://doi.org/10.1017/S1041610211002675
Graneheim, U. H., Johansson, A. & Lindgren, B. M. (2014). Family caregivers' experiences of relinquishing the care of a person with dementia to a nursing home:
insights from a meta-ethnographic study. Scandinavian journal of caring sciences, 28(2), ss. 215–224. https://doi.org/10.1111/scs.12046
* Heggestad, A. K., Nortvedt, P. & Slettebø, Å. (2015). Dignity and care for people with dementia living in nursing homes. Dementia (London, England), 14(6), ss. 825–
841. https://doi.org/10.1177/1471301213512840
* Helgesen, A. K., Larsson, M. & Athlin, E. (2013). How do relatives of persons with dementia experience their role in the patient participation process in special care units?.
Journal of clinical nursing, 22(11-12), ss. 1672–1681.
https://doi.org/10.1111/jocn.12028
Hertzberg, A. & Ekman, S. L. (2000). 'We, not them and us?' Views on the relationships and interactions between staff and relatives of older people permanently living in
nursing homes. Journal of advanced nursing, 31(3), ss. 614–622.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2000.01317.x
* Høgsnes, L., Melin-Johansson, C., Norbergh, K. G. & Danielson, E. (2014). The existential life situations of spouses of persons with dementia before and after relocating to a nursing home. Aging & mental health, 18(2), ss. 152–160.
https://doi.org/10.1080/13607863.2013.818100
* Jakobsen, R., Sellevold, G. S., Egede-Nissen, V. & Sørlie, V. (2019). Ethics and quality care in nursing homes: Relatives' experiences. Nursing ethics, 26(3), ss. 767–
777. https://doi.org/10.1177/0969733017727151
Jakobsson Ung, E. & Lützén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 27 - 45.
Jing, W., Willis, R. & Feng, Z. (2016). Factors influencing quality of life of elderly people with dementia and care implications: A systematic review. Archives of
gerontology and geriatrics, 66, ss. 23–41. https://doi.org/10.1016/j.archger.2016.04.009
* Johansson, A., Ruzin, H. O., Graneheim, U. H. & Lindgren, B. M. (2014). Remaining connected despite separation - former family caregivers' experiences of aspects that facilitate and hinder the process of relinquishing the care of a person with dementia to a nursing home. Aging & mental health, 18(8), ss. 1029–1036.
https://doi.org/10.1080/13607863.2014.908456
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
* Lopez, R. P., Mazor, K. M., Mitchell, S. L. & Givens, J. L. (2013). What is family-centered care for nursing home residents with advanced dementia?. American journal of Alzheimer's disease and other dementias, 28(8), ss. 763–768.
https://doi.org/10.1177/1533317513504613
* Milte, R., Shulver, W., Killington, M., Bradley, C., Ratcliffe, J. & Crotty, M. (2016).
Quality in residential care from the perspective of people living with dementia: The importance of personhood. Archives of gerontology and geriatrics, 63, ss. 9–17.
https://doi.org/10.1016/j.archger.2015.11.007
Nagatomo, I., Akasaki, Y., Tominaga, M., Hashiguchi, W., Uchida, M. & Takigawa, M.
(2001). Abnormal behavior of residents in a long-term care facility and the associated stress of care staff members. Archives of gerontology and geriatrics, 33(3), ss. 203–210.
https://doi.org/10.1016/s0167-4943(01)00182-0
Nygaard, A., Halvorsrud, L., Grov, E. K. & Bergland, A. (2020). What matters to you when the nursing is your home: a qualitative study on the views of residents with dementia living in nursing homes. BMC geriatrics, 20(1), ss. 227.
https://doi.org/10.1186/s12877-020-01612-w
Pennbrant, S., Hjorton, C., Nilsson, C. & Karlsson, M. (2020). "The challenge of joining all the pieces together" - Nurses' experience of palliative care for older people with advanced dementia living in residential aged care units. Journal of clinical nursing, 29(19-20), ss. 3835–3846. https://doi.org/10.1111/jocn.15415
* Seiger Cronfalk, B., Ternestedt, B. M. & Norberg, A. (2017). Being a close family member of a person with dementia living in a nursing home. Journal of clinical nursing, 26(21-22), ss. 3519–3528. https://doi.org/10.1111/jocn.13718
Socialstyrelsen (2011). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Stockholm:
Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-1-12.pdf
Socialstyrelsen (2014). Socialstyrelsens termbank.
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv [2021-02-20]
Specht, J. P., Kelley, L. S., Manion, P., Maas, M. L., Reed, D. & Rantz, M. J. (2000).
Who's the boss? Family/staff partnership in care of persons with dementia. Nursing administration quarterly, 24(3), ss. 64–77. https://doi.org/10.1097/00006216-200004000-00009
Svenskt demenscentrum (2019). Om demenssjukdom på ett särskilt boende, en handbok från svenskt demenscentrum, andra upplagan.
https://www.demenscentrum.se/globalassets/publicerat_pdf/sdc_pdf/sarskilt_boende_sv .pdf
Sveriges kommuner och regioner. (2020). Särskilt boende för äldre (SÄBO).
https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/aldre/sarskiltboendealdre.28193.ht ml [hämtad 2020-12-09]
Willis, D.G. & Leone-Sheehan, D.M. (2018). Watson’s Philosophy and Theory of Transpersonal Caring. I Alligood, M.R. (red.) Nursing Theorists and Their Work. St.
Louis: Mosby, ss. 66 – 79.
Bilagor
Bilaga 1. Tabell 3. Relevansbedömningsmall
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet?
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
5. Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien?
Bilaga 2. Tabell 4. Kvalitetsbedömningsmall – kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen
att… Delvis, med
motiveringen att… Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte 1. Är den granskade studiens syfte
tydligt formulerat?
Metod 2. Är designen lämplig utifrån studiens
syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat 10. Är det resultat som redovisas tydligt
och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion 11. Diskuteras den kliniska betydelse som
studiens resultat kan ha?
12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga 3. Tabell 5. Metodologisk mall
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Bolt, S., end-of-life care for people with dementia? bodde på ett särskilt boende. kodades. Sedan jämfördes och diskuterades koderna och översattes till kategorier som slutligen bildad 4 teman.
Carter, G., carers for best interest decision-making of a bestod av 31 deltagare, dessa var närstående till demenssjuka personer som bodde på särskilda
boenden i England.
Semistrukturerade
intervjuer. Intervjuerna transkriberades och kontrollerades mot inspelningarna.
Först gjordes en tematisk analys med hjälp av ett erkänt sexstegsramverk, Braun och Clark.
Datan analyserades också utifrån en elektronisk databas.
Enighet om kodning och teman nåddes sedan genom reflektion och diskussion.
Duxbury, J., of older people with dementia in residential bestod av 8 personer från personalen och 8
närstående till personer med demens på ett särskilt boende. analyserades för att hitta teman.
Transkriptionerna
genomsöktes efter ”mening, fokus och poäng” för att göra en tematisk analys.
Teman diskuterades fram av författarna.
Førsund, L.H. &
Ytrehus, S.
2018.
Norge.
Finding a place to connect: A qualitative visiting a partner with dementia living in bestod av 15 nära anhöriga till personer med demens på särskilda boenden i Norge. Medelåldern på deltagarna var 79 år.
Intervjuer med öppna frågor. Uppföljnings intervjuer gjordes med sex av deltagarna.
Observationer av den
fysiska miljön gjordes för en fördjupad förståelse av det som deltagarna berättade om i intervjuerna.
Analysen gjordes utifrån metoder som skrivs av Charmaz (2014).
Intervjuerna analyserades först. Analysen ledde till de systematiska observationerna.
Datan från intervjuerna och observationerna jämfördes sedan både internt och mellan datan.
Garcia, L. J., bestod av 45 närstående till demenssjuka personer samt 59 arbetande från 8 olika vårdhem.
Data samlades in genom intervjuer med 15
fokusgrupper. Grupperna diskuterade och listade faktorer som kunde reducera störande beteende och öka livskvalitén. Sedan fick varje deltagare individuellt välja de 9 viktigaste faktorerna.
Teman identifierades genom fokusgruppernas listor och operativa kategorier och definitioner utvecklades för oberoende kodning av fyra forskare.
Dignity and care for people with dementia bestod av 15 demenssjuka personer från två olika särskilda boenden samt 7 st närstående till dessa.
Deltagande observation (deltog som en ”assistent”).
Intervjuer med öppna frågor från en tematisk guide.
Datan analyserades utifrån Kvale och Brinkmann (2009) trestegsmetod där det första steget representerar
intervjumaterialet, det andra sub-teman och det sista abstraktion till teori.
Helgesen, A.K., Larsson, M. &
Athlin, E.
2013.
Norge.
How do relatives of persons with dementia experience their role in the patient bestod av 12 nära anhöriga till demenssjuka personer från 3 olika särskilda boenden.
En pilotintervju
genomfördes för att testa en intervjuguide innan de riktiga intervjuerna genomfördes.
Alla deltagare intervjuades två gånger, där den andra intervjun syftade till att fördjupa, bredda och validera förståelsen av den första intervjun. för att identifiera kategorier.
Høgsnes, L., after relocating to a nursing home bestod av 11 makar till personer med demens på ett särskilt boende.
Ändamålsenligt urval.
kodades och gjordes till teman.
Slutligen diskuterades alla teman till alla författare var överens.
Ethics and quality care in nursing homes: bestod av 8 st närstående till demenssjuka från 2 särskilda boenden. Alla deltagare var kvinnor.
Individuella intervjuer som transkriberades ordagrant.
Intervjuerna hade 1 öppen fråga, som bjöd in till berättande.
Fenomenologisk -
hermeneutisk analysmetod som består av 3 steg.
Alla författare hade en aktiv roll i alla steg genom
analysprocessen och kom överens om resultatet efter varje steg, så även det slutliga resultatet.
Johansson, A., dementia to a nursing home bestod av 10 st närstående till personer med demens som placerats på ett särskilt boende under de senaste 12 månaderna.
De skulle ha deltagit aktivt i placeringen och
planeringen kring den demenssjukes vård.
Berättande intervjuer som började med en bred fråga som följdes upp med följdfrågor.
Datan från intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman.
Lopez, R. P., bestod av närstående till personer med demens som bor på ett särskilt boende.
De närstående skulle ha genomfört CASCADE-studien som gjordes innan och vara kontaktbara.
Sammanlagt deltog 16
Intervjuerna spelade in och transkriberades. Datan analyserades med induktiv teoretisk analysmetod.
Datan kodades och teman skapades utifrån dessa.
Milte, R., bestod av 18 kvinnliga och 8 manliga närstående till demenssjuka personer.
Medelåldern på deltagarna var 75 år.
Ansikte till ansikte - intervjuer med de
demenssjuka personerna.
De närstående deltog via fokusgrupper.
Fokusgrupperna var semistrukturerade med facilitatorer som syftade till att involvera alla deltagare i diskussionerna.
Inspelningar från intervjuerna transkriberades ord för ord.
Sedan genomfördes temakodningsprocedurer.
Datan analyserades induktivt.
Seiger Cronfalk, B., Ternestedt, B-M. & Norberg, A.
2017.
Sverige.
Being a close family member of a person with dementia living in a nursing home bestod av 10 st närstående till demenssjuka personer på det särskilda boendet.
Semistrukturerade intervjuer och kodades. Dessa jämfördes sedan i likheter och skillnader för att utveckla teman och subteman.
Bilaga 4. Tabell 6. Resultatbeskrivning
Författare Syfte Resultat
Bolt, S., Van der Steen, J., Schols, J., Zwakhalen, S.
& Meijers, J.
Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av vård vid livets slutskede för personer med demens, - och att jämföra detta på särskilda boenden och i hemmiljö.
Fyra teman identifierades:
- Bekräftande av mänsklig värdighet.
- Att erkännas som en viktig vårdgivare - Att inte prata om döden eller om att dö - Att fatta beslut tillsammans
Brist på personcentrerad vård var vanligast på vårdhemmen. Anhöriga tog en mer framträdande roll som vårdgivare när patienten vårdades i hemmet. Beslutsfattande inducerade liknande utmaningar i båda miljöerna.
Carter, G., McLaughlin, D., Kernohan, W. G., Hudson, P., Clarke, M., Froggatt, K., Passmore, P.
& Brazil, K.
Syftet med studien var att undersöka de närståendes upplevelse och
beredskap i deras roll som vårdgivare och beslutsfattare för personer med avancerad demens på ett särskilt boende.
3 teman kunde identifieras:
- Att ta hand om någon som lever med demens, påverkan på de närståendes välbefinnande och upplevelsen av att vara
beslutsfattare.
- Tillgång till support. De formella och informella nätverkens inflytelserika natur.
- Upplevd kunskap och förståelse för demensförloppet hos de närstående och personal.
Duxbury, J., Pulsford, D., Hadi, M. & Sykes, S
Syftet med studien var att utforska personal och närståendes syn på orsakerna till aggressivt beteende från personer med demens på ett särskilt boende samt de mest effektiva sätten att hantera det på.
Resultaten indikerade på att personalen i de deltagande enheterna anammade ett personcentrerat förhållningssätt till aggression. De svarar övervägande på aggressiva incidenter med interpersonella strategier, såsom distraktion i motsats till medicin eller återhållsamhet.
Førsund, L.H. & Ytrehus, S.
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fysiska och sociala miljöer påverkar makarnas möjligheter att upprätthålla relationer när de besöker en partner med demens som lever i långtidsvård.
Resultaten visade att det var viktigt för makarna att hitta en plats för att upprätthålla relationen. Tillgång till enskilda rum var en viktig funktion då de gemensamma utrymmena var små och begränsade för privata interaktioner.
Personalen var av betydelse för att kunna upprätthålla relationen mellan de anhöriga och den sjuke.
Garcia, L. J., Hébert, M., Kozak, J., Sénécal, I., Slaughter, S. E.,
Aminzadeh, F., Dalziel, W., Charles, J. & Eliasziw, M.
Syftet med studien var att utforska
Syftet med studien var att utforska