För att kunna framställa ett tillförlitligt och användbart studieresultat genomfördes väl planerade och strukturerade intervjuer vilket resulterade i besvarade frågeställningar. Dock har det reflekterats kring om annorlunda svar hade givits om fokusgrupper hade gjorts istället för enskilda intervjuer. Tidigare studier (Darvishpour & Månsson, 2019) visar att fokusgrupper fungerar när dessa ämnen berörs då deltagarna känner varandra eller är bekanta. Fokusgrupperna kan bidra till en öppnare dialog då informanterna sätts i ett rum med individer som upplevt liknande situationer och har lika syn på saker och ting (Bryman, 2018, s. 603-604). Det hade varit intressant att se hur ungdomarna i samspel med varandra hade reagerat på varandras åsikter, om de hade utvecklat en mer tillbakadragen dialog eller en mer öppen dialog. Att sitta med personer med samma bakgrund och utseende och svara på frågor kring detta ämne kan väcka känslor och motivation till att vilja förmedla sina åsikter.
Vidare kan det diskuteras huruvida svaren vi fick kan bero på en köns effekt. Det vill säga att vi är två kvinnor och deltagarna i studien var endast unga män. Den tidigare forskningen har
visat på att kvinnor inte blir stoppade av polisen i lika stor utsträckning. En reflektion som görs kring detta är om respondenternas svar hade blivit annorlunda om uppsatsförfattarna varit icke vita män och därmed bidragit till att deltagarna hade kunnat relatera till
uppsatsförfattarna. Dock har respondenterna svarat tillräckligt utförligt för att ge svar på frågeställningarna och det kan bero på den gemensamma faktorn mellan parterna att vara icke vita och från segregerade områden, det vill säga att det har bidragit med en viss bekvämlighet och en trygghet.
Det går heller inte att undgå längden på intervjuerna, varje intervju var cirka 20 minuter vilket är relativt kort. Här spekulerades det också om köns effekten hade en påverkan eller om det var svårt för deltagarna att vara transparanta inom ämnet på grund av känsligheten. Utifrån observationerna av intervjuerna har vi uppfattat att vissa frågor inte gav utvecklade svar, somliga deltagare förmedlade en känsla av att inte vilja svara helt fullt på enstaka frågor. En fråga som förmedlade denna känsla var ”Har du någonsin kommit i kontakt med polisen?”, några intervjupersoner svarade endast ja eller nej och visade tydligt med
kroppsspråket att de inte ville ha följdfrågor. När vi hädanefter ställde frågan ”Hur upplever du att du blir bemött av polisen?” upplevde vi att det var lättare för dem att utveckla.
Anledningen till detta kan bero på att de inte ville känna sig dömda vid första frågan medan andra frågan bidrog till att de fick förklara att det inte alltid handlar om dem som själva problemet. Ämnets känslighet för vissa deltagare bidrog till att några intervjufrågor besvarades kort.
Att intervjuerna kunde bli korta lades märke till efter pilotundersökningen, trots det valde vi att inte göra några större förändringar då det hade tillfört onödig insamlad data. Den
intervjuguiden som formulerades inför intervjuerna var väl planerad och strukturerad för att ge svar på undersökningens huvudfrågor. Intervjuguiden var även godkänd av
uppsatsförfattarnas handledare. Om frågor hade tillförts som inte var nödvändiga hade det bidragit till extra arbete genom uteslutning av frågor som inte är relevanta för resultatet. Dock var det tydligt vid vissa intervjufrågor under intervjuerna att fler följdfrågor kunde ställts, det hade kunnat göras bättre vid enstaka tillfällen.
Tillförlitligheten i studien behöver behandlas för att se hur bra den har utförts. Reglerna för studien har fullföljts genom hela arbetets gång genom att noggrant ha följt Mälardalens högskolas riktlinjer för uppsatsskrivande inför varje moment. Det har däremot varit svårt att informera deltagarna i intervjuerna om de resultaten som sammanställts då rådande
pandemi gör att vi inte kan träffas. Respondenterna har dock blivit informerade om att vi inte kommer ändra i deras svar utan att vi endast utgår från vad de har förmedlat i de inspelade materialen. Vi har även gett informationen om att de får tillgång till uppsatsen när den är klar och vid det tillfället har de några dagar på sig att ge kommentarer kring om något är felaktigt. Genom denna reflektion kan vi se att trovärdigheten är relativt hög då regler har följts och utrymme för korrigering har givits till deltagarna.
Överförbarheten i studien har fångats till viss del då ett djup har fångats vid majoriteten av intervjuerna. Vid några intervjufrågor var det vissa som var mer djupgående än andra men det kompletterades oftast i andra frågor. Aspekten av den sociala verkligheten har fångats i undersökningen trots att det inte var en bredd i antalet intervjuer. I studien deltog individer som hade haft mycket poliskontakt och andra mindre men ändå gav majoriteten liknande svar kring den sociala verkligheten. Trots att intervjuernas längd inte var mer än 20 minuter gav respondenterna djupgående svar vilket ger en hög överförbarhet i de avseendet.
I metodavsnittet bland annat redogörs det för varje del i forskningsprocessen.
Undersökningens frågeställningar presenteras, vårt val av intervjupersoner framförs, en presentation av valet kring analysen av data redogörs, intervjufrågorna var väl planerade och transkribering av intervjuerna utfördes. Sättet forskningsprocessen har genomförts på bidrar till en hög pålitlighet. Tydlig information kring uppsatsskrivande har bidragit till en utförlig forskningsprocess.
Kvalitativ forskning har tendens att bli subjektivt i delar av arbetet vilket är svårt att undvika (Bryman, 2018, s. 65), av den anledningen kan vi inte summera att vi inte har haft
synvinklar, värderingar och förutfattade meningar innan undersökningens utförande. Att undersöka området har uppstått utifrån ett intresse kring ämnet då polisens arbete i vårt område har upplevts vara dåligt av en själv och ens omgivning. Intresset tyder på att vi haft synvinklar och en förförståelse kring ämnet innan uppsatsarbetet vilket bidragit till viljan att fördjupa sig i området. Dock kan vi förtydliga att vi gett möjligheten till att styrka och
konfirmera utan att vi medvetet påverkat informanternas svar. Detta har kunnat göras genom att granska intervjufrågorna innan så att ledande frågor ej ställs samt så har handledaren för uppsatsen fått godkänna materialet. Inga egna slutsatser har dragits utan resultatet har endast analyserats med hjälp av det som förmedlats och teorier samt tidigare forskning.
Slutligen kan vi summera att tillförlitligheten inte har röjts då regler för uppsatsskrivande har följts genom skrivandets gång.
6.5 Etik
I helhet har de etiska principerna som Bryman (2018) belyser beaktats genom arbetet och vi upplever inte att det har begåtts etiska felaktigheter i förhållande till respondenterna, en anledning till detta kan vara på grund av att etisk egengranskning har utförts med
handledaren. De forskningsetiska synpunkter som går att lyfta var kring den oro som många respondenter uttryckte över om deras identitet kunde röjas om de medverkade eller om saker de sagt skulle hamna i fel händer. Oron reflekterade vi över kunde bero på att vi var
socionomstudenter och kan därför kopplas till myndigheter. Vi menar att det låga förtroendet de förmedlade gentemot polismyndigheten kunde bidra till sämre tillit gentemot oss då vårt framtida yrke kan bli att arbeta nära polis.
Trots att vi kunde garantera respondenterna anonymitet så kan deras oro ha lett till att dem var tillbakadragna och inte lika öppna i deras svar. Då det kan vara jobbigt att prata om ens upplevelser med polisen för en del informanter så var vi tydliga med att nämna att vi inte använder oss av deras namn och ort. Deltagarna informerades om att det endast skulle vara uppsatsförfattarna som skulle ha tillgång till inspelningarna och att de får ta del av det slutgiltiga arbetet, detta kan ha bidragit till att intervjuerna hade ett positivt resultat. Det kan även diskuteras kring de deltagarna som var under 18 år då de inte var myndiga var det viktigt att vi tog ett etiskt ställningstagande samt reflekterade kring deras medverkan. Eftersom ämnet kunde upplevas som känsligt för vissa diskuterades det om vårdnadshavare
skulle kontaktas för samtycke dock ansågs detta inte behövas på grund av deras relativa förmåga att kunna fatta egna beslut i deras ålder. Varje deltagare deltog i intervjuerna frivilligt och de på fritidsgården som inte ville delta tog vi hänsyn till som uppsatsförfattare. Vetenskaplig forskning ställer krav på att föräldrar informeras om barnen är under 15 år vilket inte våra deltagare var.
7
SLUTSATS
Sammanfattningsvis visar studieresultatet att ungdomarna från det segregerade bostadsområdet i studien har en negativ syn på polisen dels på grund av tidigare
interaktioner med polisen men också med anledning av närståendes upplevelser med polisen. Synen kring polisens arbete i bostadsområdet är inte positivt och när en minoritet av
respondenterna uttrycker det bra arbetet polisen utför så syftar de inte till arbetet i deras område. En majoritet av ungdomarna hade erfarit dåligt bemötande av polisen i form av exempelvis polisbrutalitet, psykiskmisshandel och särbehandling som de ansåg berodde på vilket bostadsområde de var ifrån, deras klädstil och deras hudfärg. Informanterna uttrycker att de blivit utsatta för rasism i form av hur polisen uttrycker sig när de stöter på dem. En intressant ståndpunkt som respondenterna belyste var att en vit person inte tenderar att bli illa bemött på samma sätt trots samma bostadsområde och liknande klädstil.
Utifrån intervjupersonernas respons så kan en tydlig koppling göras till rasprofilering som nämnts tidigare i diskussionen. Rasprofilering handlar om att vissa grupper särbehandlas och inspekteras av maktpositioner på grund av ras/etnicitet (Schclarek, 2017, s.9) och det är detta de unga icke vita killarna beskriver, på grund av hur de ser ut och vart de kommer ifrån upplever de en känsla av annorlunda behandling. Ungdomarna upplever sina kännetecken som stigmatiserade och stämplade vilket leder till att rasprofilering av polis blir tydligt utifrån deras perspektiv. Den skeva interaktionen de haft med svenska polisen har bidragit till ett lågt förtroende där majoriteten av respondenterna uttrycker att de inte känner sig trygga i att kontakta polisen vid behov. Slutligen kan det ses att upplevelserna är en grund till synen och förtroendet hos de unga killarna. De ständigt ofrivilliga poliskontrollerna har bidragit till en sämre relation mellan polisen och unga icke vita killar i bostadsområdet och därför har det varit viktigt för oss att lyfta fram ungdomarnas röster för att belysa problemet.
Något som visades tidigt genom uppsatsarbetet var att svensk forskning brister i undersökning kring rasprofilering. I de tidigare forskningar som sammanställts belyser polisen att ungdomarna visiteras då de bor i områden med högbrottslighet och inte beroende på hudfärg eller etnicitet. Trots polisens konsekventa påstående sammanställs det i flera forskningar och i vår undersökning hur icke vita och etniska minoritetsgrupper beskriver att de ständigt särbehandlas av poliser flera gånger i månaden och ibland flera gånger per dag (Schclarek, 2017).
Rasprofilering är ett erkänt fenomen och väldigt debatterat i länder som Storbritannien och USA och därför ser vi också att Sverige utför mer forskning som jämför vita och icke vitas upplevelser med polisen. På så sätt kan det dras en slutsats om det ska erkännas i Sverige
eller inte. Idag är det bristande forskning om vita personers upplevelser med polisen, syn på polisen och förtroende till polisen vilket bidrar till att slutsatsen inte kan dras att vissa grupper visiteras mer än andra. Ett andra förslag på fortsatt forskning är att Sverige gör jämförelser med andra länder gällande relationen mellan polisen och icke vita från socialt utsatta områden. Genom sådana forskningar kan vi se om Sverige skiljer sig från länder där rasprofilering konstaterats som ett faktum.
REFERENSLISTA
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Anthias, F., & Yuval-Davis, N. (1993). Racialized boundaries, race, nation, gender, colour
and class and the anti-racist struggle. London: Routledge.
Becker, H. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag/A-Z förlag. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Darvishpour, M., & Månsson, N. (2019). Ensamkommandes upplevelser & professionellas
erfarenheter: integration, inkludering och jämställdhet. Stockholm: Liber.
Darvishpour, M., & Westin, C. (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett
mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur AB.
Elmroth, E. (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. European Union Agency for Fundamental Rights. (2017). Second European Union Minorities
and Discrimination Survey. Belgien: Bietlot.
https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2017-eu-midis-ii-main- results_en.pdf
Goffman, E. (2011). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur. Goffman, E. (2014). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur. Goffman, E. (1963). Stigma. Notes on the Management of Spoiled Identity. Texas:
Touchstone.
Jacobsson, K., Thelander, J., & Wästerfors, D. (2013). Sociologi för socionomer - en stående
inbjudan. Malmö: Gleerups.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kamali, M. (2005). Sverige inifrån. Röster om etnisk diskriminering. Stockholm: Edita Norstedts.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2011). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindström, J. (2019). Segregation. Malmö: Liber.
Martens, P., Shannon, D., & Törnqvist, N. (2008) Diskriminering i rättsprocessen: Om
missgynnande av personer med utländsk bakgrund. Hämtad den 24 oktober 2020
från Diskriminering i rättsprocessen (bra.se)
Meeuwisse, A., & Swärd, H. (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur.
Molina, I. (2005) Rasifiering. Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i
Sverige. de los Reyes, P., & Kamali, M (Red.), Bortom Vi och Dom. Stockholm: Edita
Norstedts Tryckeri.
Schclarek, L., & Keskinen, S. (2020) Racial profiling in the racial welfare state: Examining
the order of policing in the Nordic. Sage Journals. Hämtad den 24 oktober 2020 från Racial profiling in the racial welfare state: Examining the order of policing in the Nordic region (mdh.se)
Schclarek, L. (2017) Slumpvis utvald: Ras-/etnisk profilering i Sverige. Stockholm: Civil right defenders. Hämtad den 23 oktober 2020 från
https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.361560.1513162298!/menu/standard/f
ile/CRD-5600-Rapport_Slumpvis-utvald_final.pdf
SFS 1984:387. Polislag. Hämtad den 6 november 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/polislag-1984387_sfs-1984-387
Skinnari, J., Marklund, F., & Nilsson, E. (2018) Relation till rättsväsendet i socialt utsatta
områden. Stockholm: Brottsförebygganderådet. Hämtad den 24 oktober 2020 från Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden (bra.se)
Palmar, Joseph J., Halkitis, Perry N., & Kiang, Matthew V. (2012). Predictions of
stigmatization towards use of various illicit drugs among emerging adults, Journal of psychoactive drugs. Taylor & Francis Online, 44(3), s. 243-251. Hämtad den 28
december 2020 från
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02791072.2012.703510
Pettersson,T (2015). Invandraren och brott. Darvishpour, M., & Westin, C (Red.), Migration
och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (s. 331–334). Lund:
Studentlitteratur.
Weitzer, R., & Brunson, R. (2016). Strategic Responses to the Police Among Inner-City Youth. The Sociological Quarterly, 50(2), 235-256. Hämtad den 23 oktober 2020 från: Full article: Strategic Responses to the Police Among Inner-City Youth (mdh.se) Wästerfors, D., & Burcar, V. (2019) They are harsher to me than to my friend who is blonde'.
Police critique among ethnic minority youth in Sweden. Journal of Youth Studies,
23(2), 170-188. Hämtad den 23 oktober 2020 från:
‘They are harsher to me than to my friend who is blonde’. Police critique among ethnic minority yout (tandfonline.com)
Vidal-Ortiz, S (2008). People of color. Schaefer. R (Red.) Encyclopedia of race, ethnicity and
BILAGA 1
Missivbrev:
Hej!
Vi är två socionomstudenter som går sjätte terminen på Mälardalens högskola. Vi skriver examensarbetet och vårt syfte är att få en tydligare inblick i vad unga icke vita killar i segregerade områden har för syn på polisen och vilket bemötandet dem har fått av polisen i deras områden samt dess förtroende för polisen. Fokuset under intervjun kommer vara utifrån respondenternas egna åsikter och erfarenheter i förhållande till polisen då vi vill lyfta det utifrån de berördas synvinkel.
Om ni samtycker till att delta i intervjun så vill vi gärna spela in materialet vi utför så att vi kan lyssna på dem och lyfta det viktigaste ni har sagt. Inspelningarna är endast till för studiens syfte och kommer endast användas av oss som intervjuat och kommer raderas i efterhand. Intervjuerna tar cirka 20 minuter. Vi vill understryka att er medverkan i studien är frivillig och ni kan närsomhelst under intervjun välja att avbryta er medverkan. Vi försäkrar er även om att informanterna och bostadsområdet förblir anonyma och att informationen som förmedlas endast kommer användas för undersökningens syfte. Ni får självklart även ta del av vårt arbete när den är färdigställd.
Uppsatsförfattarna är:
Bezza Alemyehu – bae18001@student.mdh.se Denise Nyori – dni18001@student.mdh.se Tack på förhand för din medverkan, Hälsningar!
BILAGA 2
Intervjuguide: 1. Hur gammal är du?2. Har ett du annat ursprung än svensk? 3. Hur länge har du bott i området? 4. Vad tycker du om ditt område? 5. Vad är din syn på polisen?
6. Vad är din första tanke eller känsla när du ser en polis? 7. Har du någonsin kommit i kontakt med polis?
8. Hur upplever du att du blir bemött av polisen? 9. Hur tycker du att du bemöter polisen?
10. Har du blivit påverkad av något tidigare bemötande av polisen?
11. Tror du att det finns en betydelse i hur polisen bemöter en beroende på om man är icke vit eller inte?
12. Tycker du att polisen behandlar alla människor lika? 13. Hur ser din omgivning på polisen?
14. Finns det många poliser som patrullerar i området? Om ja, vad tror du det kan bero på? 15. Hur är ditt förtroende till polisen?
16. Ringer du polisen om du blir utsatt för brott?
17. Vilken syn tror du att polisen har på unga icke vita killar i ditt område?
18. Kan du se positiva och negativa delar med polisens arbete i ditt område? Om ja, på vilket sätt?