I metoddiskussionen diskuteras val av metod och genomförande avseende kvalitetskriterier som överförbarhet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och trovärdighet (Polit & Beck, 2012). Eftersom syftet med examensarbetet var sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom, användes en systematisk litteraturstudie. Det betyder att det skulle hittas kvalitativa artiklar som svarar på examensarbetets syfte. I detta arbete användes Evans (2002) fyra steg för att samla informationen för resultat.
Författaren av detta examensarbete valde databasen CINAHL Plus och Pubmed för att söka artiklarna. Pubmed innehåller mestadels artiklar som handlar om medicin och CINAHL Plus innehåller mestadels artiklar som handlar om omvårdnad. I detta examensarbete användes relevanta sökord för att hitta artiklar som var mest relevanta till syftet. Sökorden valdes på svenska och översattes sedan till engelska. Ibland kombinerades flera sökord för att komma fram till relevanta artiklar. För kombinationen användes mestadels AND och inte NOT för att
27
inte missa relevant information. Enligt Östlundh (2012) blir det bättre om inte ordet NOT används eftersom det kan orsaka att de relevanta artiklarna inte visas och därmed kan viktig information för examensarbetet missas. Det förekom att författaren av examensarbetet ibland inte hittade de önskvärda artiklarna trots användandet av relevanta sökord. Då behövde sökningen begränsas än mer för att relevanta artiklar på så vis skulle kunna hittas. Det förekom också att språket var en stor utmaning eftersom de flesta artiklarna var på engelska och examensarbetet var på svenska. Ett exempel är att i sökningen användes ordet nurse istället för den svenska motsvarigheten, sjuksköterska. I många artiklar betydde ordet nurse både sjuksköterska och undersköterska och därmed innehöll nyckelfynden både sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter. Författaren av examensarbetet var tvungen att läsa artiklarna noga för att förstå och välja bort undersköterskornas erfarenheter. För att examensarbetets resultat inte skulle bli påverkat av språkliga hinder var det bra att använda lexikon (Östlundh, 2012). Författaren av examensarbetet använde svensk-engelskt lexikon istället för Google translate. Sökningen begränsades med inklusions- och
exklusionstermer som skulle passa till examensarbetets syfte. Eftersom examensarbetets syfte var upplevelsen, baserades artikelsökningen endast på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Författaren av examensarbetet valde ut artiklarna som var mest relevanta genom att läsa de vetenskapliga artiklarnas rubriker och sammanfattning. Författaren av examensarbetet valde att exkludera patientupplevelser och fokusera på sjuksköterskors upplevelse. För att påvisa mer trovärdighet användes Peer-Review i sökningen och de vetenskapliga artiklarna som valdes ut var inte mer än elva år gamla.
Samtliga vetenskapliga artiklar som användes till detta examensarbete var
kvalitetsgranskade. För detta examensarbete användes Fribergs (2017) granskningsfrågor för att granska de vetenskapliga artiklarnas kvalitet. De vetenskapliga artiklar som svarade JA på de flesta frågorna bedömdes vara av hög kvalitet och valdes ut till examensarbetet. Fribergs (2017) granskningsfrågor ska skrivas i en egen tabell för att användas i examensarbetet. En styrka med kvalitetsgranskningen var att samtliga vetenskapliga artiklar lästes noga och kvalitetsgranskades av två personer. Detta kan dock ses som en svaghet eftersom det var första gången författaren genomförde en kvalitetsgranskning.
Ett av kvalitetskriterierna är överförbarhet och enligt Henricson och Billhult (2012) betyder överförbarhet att resultatet kan överföras till andra grupper och situationer.
Examensarbetets resultat visar på överförbarhet eftersom artiklarna handlade om
sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom på olika platser och i olika situationer. I de valda artiklarna belystes sjuksköterskors upplevelse oavsett land, kön
28
och erfarenhet. Artiklarna belyste erfarenheter av både manliga och kvinnliga sjuksköterskor, erfarna och nyanställda sjuksköterskor samt sjuksköterskor från olika länder och detta kunde höja överförbarheten i arbetet. Det kan även ses som en svaghet för examensarbetet att belysa erfarenhet av sjuksköterskor från olika länder eftersom erfarenheten är relaterad till vårdorganisationen och kulturen i landet och detta kan resultera i olika upplevelser av samma situation, t.ex. att vårda personer med demenssjukdom.
Enligt Polit och Beck (2012) uppnås bekräftelsebarhet först när resultatet reflekterar informanternas röst, inte att resultatet reflekterar författares perspektiv. Bekräftelsebarhet innebär att författaren har använt sökord för att hitta vetenskapliga artiklar som besvarade syftet och problemformuleringen. Sökord är nyckelord som har använts för att hitta relevanta artiklar. Artiklarnas resultat har därefter analyserats utifrån nyckelorden och grupperats i teman. Därefter har analysmetoden redovisats och beskrivits tydligt. Slutligen har författaren refererat till källor. Författaren av detta examensarbete har uppnått bekräftelsebarhet i litteraturstudien genom att under granskning av artiklarna vara objektiv och inte tolka resultatet. Under dataanalysen har egna tolkningar eller åsikter hos examensarbetets författare systematiskt reflekteras, och åsidosatts.
Trovärdighet innebär enligt Polit och Beck (2012) att tolkningen av artiklarnas resultat är rimlig och har en empirisk tillämplighet. När resultatet i studien återger verkligheten så är det mer trovärdigt att studien kan förhålla sig till verkligheten. Trovärdigheten har uppnåtts genom att relevanta artiklar som motsvarar problemformuleringen och syftet med
litteraturstudien har använts. Författaren av detta examensarbete har egen erfarenhet från kliniskt arbete inom demenssjukvård och har själv upplevt liknande problem som de som beskrivs i artiklarnas resultat. I resultatet förekommer citat för att ge ett större stöd till slutsatser som har gjorts utifrån resultatet från artiklar och på så vis ökat trovärdigheten av analysen.
Enligt Polit och Beck (2012) betyder pålitlighet vilken väg som ska användas för att komma fram till studiens resultat. Pålitligheten grundar sig på hur stadigt examensarbetet håller över tid och examensarbetet skall kunna diskuteras. För att uppnå pålitlighet av studiens resultat rekommenderar Polit och Beck (2012) att författare ska använda databaserna CINAHL Plus och PubMed för att söka forskningsartiklar inom omvårdnad, vilket författaren också har gjort. Författaren av detta examensarbete har begränsat sökområdet genom att använda kriterier för inklusion och exklusion. För att på bästa sätt kunna stödja studiens syfte valde författaren av examensarbetet ut högkvalitativa vetenskapliga artiklar för att på så sätt
29
garantera pålitligheten. Pålitligheten för examensarbetet är hög på grund av att resultatet är baserat med en reflekterad förförståelse, samt att analysen genomfördes av författaren under vägledning av handledaren.
Författaren till examensarbetet anser att examensarbetet har en god kvalité eftersom relevanta artiklar som svarar på syftet är valda. Enligt granskningsfrågorna har
examensarbetets inkluderade matrisartiklar hög kvalitet, och det är av vikt för resultatet.