6. Resultat och analys
6.3 Metodförverkligande
Av intervjuerna med personerna på Näringslivskontoret och en närmare genomsökning av Malmöstads hemsida (som Näringslivskontoret är en del av) går det att identifierat sex olika projekt/ företag som Malmöstad stödjer och samarbetar med. Dessa projekt/företag utgör det som tidigare beskrivits som metodförverkligandet. De sex projekten/företagen som identifierats är följande: Minc/Incubator (Minc 2014), Malmö Clean Tech City
36 (Malmöcleantech City 2014), Nyföretagarcenter Syd Malmö stads företagslots (nyföretagarcentrum syd), Drivhuset Malmö (Drivhuset Malmö) och Tillväxt Malmö (Tillväxt Malmö).
Följande modell är gjord för att visa på hur Näringslivskontoret, som i föregående modell var diskursiva praktiker, nu blivit förvaltare. De sex ovan presenterade organisationerna blir således de diskursiva praktikerna och de företag de skapar metodförverkligandet. Hela modellen står som föregående modell i relation till samma bredare social praktik, det neoliberala samhället.
I följande text presenteras två av de i senaste modellen, diskursiva praktikerna (projekt/företag). Presentationen av dessa avser att belysa hur de intervjuade personernas definitioner av de undersökta begreppen blivit verklighet. Således bidrar detta till en ”mättad” empiri, som det tidigare argumenterades för. Det första arbetssättet heter ”MINC/ INCUBATOR”. Så här skriver de om sig själva på sin hemsida:
Minc/Incubator är en företagsinkubator med fokus på att hjälpa företag med hög tillväxtpotential att växa lite snabbare och mycket smartare. I inkubatorprogrammet skapar vi förutsättningar för entreprenörer att på bästa sätt själv bygga ett växande bolag genom att erbjuda coachning och expertrådgivning, kontakter till kapital och strategisk utbildning. (Minc 2014)
Näringslivskontoret
(Förvaltare av diskursen)Minc/Incubator
Malmö Clean Tech City Malmö stads företagslots
Drivhuset Malmö Nyföretagarcentrum syd
Malmöstad (statskontor)
Neoliberala samhället Tillväxt Malmö37 Minc Incubator är ett uttryck för Näringslivskontoret i Malmös sätt att arbeta med entreprenörskap. Minc erbjuder entreprenörer en chans att växa med sina idéer. Frågan är om man genom detta redskap verkligen bidrar till att skapa fler arbetstillfällen (social hållbarhet), ekologisk hållbarhet som man syftar till att göra? Som sagt innan så är kan man ifrågasätta om de företag som skapas genom Minc gynnar de personer som är arbetslösa? Det enda som säkert går att säga är att entreprenörerna i allra högsta grad skapar arbete till sig själv.
Malmö Clean Tech City
Det andra arbetssättet heter ”Malmö Clean Tech City” och är likt MINC men har ett tydligt fokus på miljöteknikutveckling. Så här skriver dem på sin hemsida:
Malmö har på relativt kort tid blivit en föregångare inom hållbar stadsutveckling. Och de ambitiösa satsningarna fortsätter. Sedan januari 2010 satsar Malmö för fullt på att bli en Clean Tech City – en attraktiv plats för att starta, driva och utveckla företag inom Clean Tech-området. (Malmöcleantech City 2014)
En tydlig skillnad på detta arbetssätt och tidigare beskrivna Minc är satsningen på miljöteknik för en hållbar statsutveckling. Man skulle kunna se detta som en styrning från Näringslivskontorets sida, eller rättare sagt en uppmaning för entreprenörer att satsa på miljöteknikutveckling. Uppmaningen till en grön marknad ger uttrycket av en styrning mot en hållbar statsutveckling genom tillgodoseendet av en ekologisk hållbarhetsutveckling. Dock kan företagandet ifrågasättas på samma sätt som problematiseringen av Minc och den sociala hållbarheten. Det vill säga om det verkligen skapas jobb till de som är arbetslösa.
Sammanfattningsvis kan man jämföra dessa två uttryck med det tidigare presenterade resonemanget om ”competitive conditions”. Näringslivskontoret bidrar genom att skapa platåer för entreprenörer att växa, till ett klimat där entreprenörer tävlar mot varandra.
38
7. Diskussion
Hur ser förhållandet ut mellan entreprenörskapsdiskursen uttryck och den neoliberala samhällsordningen?
Hur tar entreprenörskapsdiskursen sig i uttryck bland praktiker på Näringslivskontoret i Malmö?
Vilka konsekvenser får ”entreprenören som samhällslösning”, i en neoliberal kontext, för uppfyllandet av en hållbar tillväxt, innefattande av sociala dimensioner?
Ingång till min studie har hela tiden varit med ett fokus på entreprenören för en tydlig koppling till ämnet ”Ledarskap och Organisation”. Genom en studie av uttrycken av entreprenörskapsdiskursen kan jag göra kopplingen till det neoliberala samhället. Samtidigt blir det tydligt att det neoliberala samhället använder entreprenören som uttryck dels för att reproducera sin egen mening. Det vill säga att förhållandet mellan entreprenörskapsdiskursen och den neoliberala samhällsordningen är tätt förknippat med varandra.
Både förvaltarna och Näringslivskontoret beskriver på sina hemsidor hur entreprenören fungerar som samhällslösning, för en hållbar tillväxt. Entreprenörskapsdiskursens meningsbyggnad som förmedlas syftar till att gynna den hållbara tillväxten. I min studie av praktikerna på näringslivskontoret blir det tydligt att det finns en problematik med att definiera vad en hållbar tillväxt innebär vilket bland annat ledde till en särkoppling av begreppet. Det ter sig problematiskt att arbeta med entreprenörskap för att uppnå någonting man inte kan definiera. Det vill säga att man inte kan säkerställa att arbetssättet resulterar i det man syftar till att uppnå.
Genom intervjupersonernas definition av entreprenören blir det tydlig att, entreprenören bidrar till en tillväxt igenom skapandet av nya företag som i sin tur kan bidra med att skapa jobb. Näringslivskontorets koppling mellan tillväxt och social hållbarhet visar sig i övertygelsen om att skapandet av företag, genom entreprenörens innovativa kraft, leder till fler arbeten som i sig leder till att det blir fler skattebetalare som i sin tur säkerställer välfärden i Malmö. Som jag redovisar i metodförverkligandet blir detta problematiskt då de företag som skapas inte nödvändigtvis skapar jobb till de som står utanför arbetsmarknaden. Då man uttryckligen använder entreprenören för att nå en hållbar tillväxt menar jag att detta blir anmärkningsvärt. För att vidare se ”entreprenören som samhällslösning” ur en kritisk synvinkel kan det diskutera huruvida den tidigare redogjorda bilden av individers identitet,
39 skapad av det neoliberala samhället, matchar den ansvarstagande bild Näringslivskontoret ger av entreprenören. De tidigare redogjorda teorier kring neoliberalism beskriver dagens individer långt ifrån så ansvarstagande och kollektivistiska tänkande som Näringslivskontoret hoppas på. Det vill säga att entreprenörer inte nödvändigtvis behöver bidra till att skapa arbetstillfällen till arbetslösa utan snarare existerar för att skapa arbete till sig själv. Detta resonemang ligger inom ramen för det neoliberala samhällets skapande av individer som lever för att tillgodose sina egna behov (individualism) snare framför en social hållbarhet.
I praktikernas snäva syn av entreprenören och tillväxt kvarstår alltså problematiken av att tillfredsställa den sociala hållbarheten, som i deras definition är minska arbetslösheten. Detta skulle således kunna vara en av anledningarna till försöket att bredda entreprenör begreppet, ”social entreprenörskapsdiskurs”, vilket i sig kan ses som något positivt. I beskrivningen av skillnaden mellan entreprenören och den sociala entreprenören finns ett förgivettagande av att den sociala entreprenören i sin natur skulle vara någon som gör gott. Jag menar istället att, så länge samhället är organiserat som det är och dominerat av den ideologi som jag menar dominerar kan det te sig farligt att uppmana till socialt entreprenörskap då denne spelar på samma marknadsstyrda spelplan som alla andra ”vanliga” entreprenörer. Detta kan leda till att man i och med sin snäva definition av entreprenören pressar in den sociala entreprenören i samma snäva fack, det vill säga en person som startar och driva innovativa företag för att tjäna pengar. Det sätt Näringslivskontoret uttrycker den undersökta entreprenörskapsdiskursen på, dels genom definitionerna av begreppen hållbar tillväxt, entreprenörskap och innovationer och genom metodförverkligandet (bidragandet till ”competitive conditions”) visar min studie på ett tydligt förhållande till den neoliberala samhällsordningen. Näringslivskontoret bidrar således genom sina definition och arbete med entreprenören till upprätthållandet av den neoliberala samhällsordningens, vilket i sig bidrar till att upprätthålla dem ojämna maktförhållanden neoliberalismen står för. Lika mycket som Näringslivskontoret bidrar till att reproducera systemet blir de därmed påverkade av de existerande maktrelationerna (2000, s.80).
Således vill jag, genom min studie, lyfta fram problematiken och konsekvenserna i användandet av entreprenören som samhällslösning. Då den neoliberala ideologin har positionera sig så starkt runt om i världen kanske det inte är så konstigt att den även har skapat meningsbyggnaden i entreprenörskapsdiskursen som Näringslivskontoret reproducerar genom sin snäva bild av entreprenören. Således kanske det inte är så konstigt att praktikerna inte kan definiera begreppet hållbar tillväxt då begreppet inte går att uppnå i den nuvarande
40 smala definitionen. Upptäckten av skillnaden i definitionen av entreprenören och den sociala entreprenören visar på ett försök till att bredda entreprenörskapsbegreppet. I likhet med Berglund (2012) som varnar för ivern av att bredda entreprenörskapsfunktionen ofta förbigås av ifrågasättandet av det givna rummet entreprenör spelar i, menar jag att min studie kan användas som ett breddat perspektiv på ifrågasättande av det givna rummet. Det vill säga den kontext man använder entreprenören i. Avslutningsvis vill jag förtydliga att studiens uppdagande av den neoliberala ideologins meningsbyggnad i entreprenörskapsdiskursen inte på något sätt är revolutionerande, då Näringslivskontoret lever i den kontext den gör. Däremot blir det intressant att lyfta fram en medvetenhet av hur kontexten påverkar oss i vårt sätt att organisera oss. Det är även intressant att lyfta fram hur entreprenören som samhällslösning i en neoliberal kontext skapar konsekvenser för hur Näringslivskontoret förhåller sig till en hållbar tillväxt. Praktikernas problem med att definiera vad en hållbar tillväxt innebär och svårigheterna i att förklara hur entreprenörerna specifikt bidrar till en social hållbarhet, ger uttryck för problematiken av att entreprenören inte explicit skapar arbetstillfällen till arbetslösa. Detta blir som sagt problematiskt då man använder entreprenören som redskap för att uppnå en hållbar tillväxt. Entreprenören bidrar dock i allra högsta grad till att skapa arbetstillfälle till sig själv i linje med det neoliberala, individualiserade samhället.
7.1 Slutord
Genom en kontextualisering av diskursen bredare sociala praktik bidrar studien till att synliggöra begränsningarna inom entreprenörskapsdiskursen i förhållande till den bredare sociala praktiken. Synliggörande kan användas för att förstå hur entreprenörskapsbegreppet blivit det modet det dag blivit. Medvetenheten kan också användas, för praktiker och forskare, som en insikt i begränsningarna för användandet av entreprenören som samhällslösning för en hållbar tillväxt i en neoliberal kontext. Då entreprenören blivit vår samtids sätt att organisera samhället menar jag att min studie utgör ett relevant bidrag till forskningskollektivet ”Ledarskap och organisation” breddade syn på entreprenören.
41
8. Referenser
Litteratur/Artiklar
Ahrne & Svensson (2011), handbok i kvalitativa metoder, Liber AB Stockholm Alan Bryman, (2008), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB Stockholm
Bauman Zygmunt (2002), Det individualiserade samhället, Daidalos AB, Uddevalla AB Bauman Zygmunt (1998), Globalization the human consequences, Blackwell Publishers Ltd, Oxford
Berglund, Karin (2012), Jakten på entreprenörer, om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen, Santérus Förlag, Stockholm
Bergström och Boréus (2005), Texters mening och makt, Studentlitteratur AB Lund
David Harvey (2005), a brief history of Neoliberalism, Oxford University Press Inc. New York
Foucault, Michel (1972), Vetandets arkeologi, Staffanstorp: Cavefors
Giddens, Anthony (2003), En skenande värld (andra upplagan, hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv), SNS Förlag, Stockholm
Halliday Michael (1994), Introduction to Functional Grammar, London: Edward Arnold Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1990), Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, tryck: Elanders Gotab
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2014-12-15)
Israel Joachim (1987), Individualism- kollektivism, som samhälleligt problem, Vol. 24, No. 2, Greenpeace/Invandrare/Välfärdsstaten (1987), pp. 44-57, Published by: Sveriges
Sociologförbund (Swedish Sociological Association)
http://www.jstor.org/stable/20850855?seq=1 (Hämtad: 2014-10-18)
Norman Fairclough (1992a) “Text and context. Linguistic and intertextual analysis within discourse analysis”, Discourse and Social Change, Cambridge: Polity Press
42 Saad-Filho and Johnston (2005), (cf. e.g. Blomgren 1997; Bourdieu 1998; 1998a; 2001; Giddens1998; Chomsky 1999; Campbell and Pedersen 2001; Touraine 2001; Marsdal and Wold2004; Rapley 2004; Harvey 2005; Hagen 2006; Plehwe et al. 2006), Neoliberalism : A Critical Reader, Pluto Press
http://site.ebrary.com.proxy.mah.se/lib/malmoe/detail.action?docID=10479654 (Hämtad: 2014-10-20)
Schumpeter, Joseph (2008) , om skapande och förstörelse och entreprenörskap, Nordstedts Akademiska Förlag AB
Steyaert och Katz (2004), Narrative and discursive approaches in entrepreneurship: a second movements in entrepreneurship book, Cheltenham: Edward Elgar
Verhaeghe Paul, Neoliberalism has brought out the worst in us. Published by Theguardian, 2014-09-29.
http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/sep/29/neoliberalism-economic-system- ethics-personality-psychopathicsthic (Hämtad: 2014-10-20)
Winther & Jörgensen(2000), Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur AB Lund
Internetkällor
Dagens Nyheter. 2014. http://www.dn.se/nyheter/sverige/dilsa-demirbag-sten-sverige-behover-fler-entreprenorer/ (Hämtat: 2015-01-08) Drivhuset. 2014. http://www.drivhuset.se/ (Hämtad: 2014-12-20) Entreprenör, tidningen för företagsamt folk. 2014. http://www.entreprenor.se/ (Hämtad: 2014-11-29) Malmöstad, Näringslivskontoret. 2014.2http://malmo.se/Foretagande--jobb/Driva--utveckla-foretag/Naringslivskontoret-Malmo- stad.html (Hämtad: 2014-10-24)
43 Malmö Cleantech City. 2014.
http://www.malmocleantechcity.se/malmo-cleantech-city/ (Hämtad: 2014-12-20) Malmö högskola, entreprenörskap. 2014.
http://www.mah.se/entreprenorskap (Hämtat: 2014-12-20) Minc. 2014. http://www.minc.se/incubator (Hämtad: 2014-12-20) Nationalencyklopedin. 2014. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marknadsekonomi (Hämtad: 2014- 11-20) Nationalencyklopedin, Kapitalism. 2014. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kapitalism (Hämtad: 2014-11-20) Nationalencyklopedin, Liberalism. 2014. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/liberalism (Hämtad: 2014-11-20) Nyföretagarcenter Syd Malmö stads företagslots. 2014.
http://www.nyforetagarcentersyd.se/?page=page5138a85398187 (Hämtad: 2014-12-16) Regeringen, Näringsdepartementet, 2014
http://www.regeringen.se/sb/d/18660/a/249135 (Hämtad: 2014-11-21) Skolverket, ämne entreprenörskap. 2014.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/ent?tos=gy&subjectCode=ent&lang=sv (Hämtat: 2014-12-20)
Svenskt näringsliv, om svenskt näringsliv. 2014.
http://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/ (Hämtad: 2014-11-22) SVT nyheter, arbetslösheten minskar i Skåne. 2014.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/arbetslosheten-minskar-i-skane (Hämtad: 2014- 12-03)
44 Tillväxtverket 1. 2014. http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/omtillvaxtverket/uppdragochorganisation/ledningoch styrelse.4.21099e4211fdba8c87b800016884.html (Hämtad: 2014-10-29) Tillväxtverket 2, Hållbartillväxt. 2014. http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/omtillvaxtverket/uppdragochorganisation/varsynpatil lvaxt/hallbartillvaxt.4.5a5c099513972cd7fea31f52.html (Hämtad: 2014-11-20) Tillväxt Malmö. 2014. http://tillvaxtmalmo.se/ (Hämtad: 2014-12-14) VLT debatt, publicerad. 2014-08-12. http://vlt.se/asikt/debatt/1.2558584-vi-maste-ta-vara-pa-vara-entreprenorer (Hämtad: 2015- 01-03)