Ny översiktsplan i förhållande till gällande planer, program m m För Sollentuna gäller idag fem fördjupningar av översiktsplanen.
Tre fördjupningar föreslås fortsätta att gälla inom den nya över-siktsplanen och fördjupningen för Häggvik inom markerad del. I för-slaget till översiktsplan sägs emellertid att fördjupningarna enbart avses fortsätta gälla i "de avsnitt som de överensstämmer med nya översiktsplanens mål och riktlinjer". Länsstyrelsen anser att detta skapar osäkerhet då det enbart kan finnas en översiktsplan som gäller för ett område. Om inget annat framgår i kommunens anta-gandebeslut så är det den sist antagna planen som gäller för områ-det.
Med hänsyn till att samtliga fördjupningar är av äldre datum, an-tagna mellan åren 1987-1991, föreslår Länsstyrelsen att kommunen överväger möjligheten att ta in aktuella delar av fördjupningarna i den nya översiktsplanen som kortfattade områdesvisa inriktningar.
Avsnittet förtydligas så att det framgår att det är översiktsplanen som gäller före de äldre fördjupningarna.
Enligt planförslaget innehåller kulturmiljöplanen från 1993 med tillägg 2002 ytterligare riktlinjer för de värdefulla byggnader och miljöer som bör bevaras. Då riktlinjer för bevarande av bebyggelse och miljöer normalt ingår i en översiktsplan, föreslår Länsstyrel-sen att kommunen överväger att ta in kulturmiljöplanens
ytterli-gare riktlinjer i den nya översiktsplanen. En hänvisning kan då göras till kulturmiljöplanen som bakgrundbeskrivning.
Det är inte möjligt att redovisa alla riktlinjer i kulturmiljöplanen i översikt-planen då antal beskrivna objekt är många. Översiktöversikt-planen kompletteras med förklaring av hur riktlinjerna är konstruerade samt med ett avsnitt om kulturmiljöer i den obebyggda miljön.
Beskrivningar och riktlinjer
Att samla planens vägledning för bebyggelseutveckling under rubri-ken Den bebyggda miljön ger en helhet som är intressant och som även speglar de komplexa villkor som gäller för planeringen för samhällets utbyggnad idag. Samtidigt kan konstateras att flera texter i dessa avsnitt delvis utgör vägledning för bebyggelseutveckling som hänvisas till i det avslutande och sammanfattande avsnittet Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen. Länsstyrelsen ser inte att hän-visningarna fullt ut fungerar så att planens innebörd blir tydlig.
För att avhjälpa detta skulle avsedd text i de tidigare avsnitten kunna lyftas fram tydligare såsom riktlinjer på samma sätt som görs i gällande översiktsplan.
Ett exempel är de "enkla regler" som redovisas i avsnittet Villasta-den, som bör få formen av "riktlinjer" för att ge tydlighet åt den hänvisning som görs i planens avsnitt Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen.
Notera att på flera ställen i avsnittet Riktlinjer för mark- och vat-tenanvändningen finns felaktiga sidhänvisningar.
Avsikten är att i avsnittet Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen re-dovisa de viktigaste övergripande riktlinjerna samt att sidhänvisningarna ska hänvisa till hela bakgrundsbeskrivningen till respektive riktlinje. En hänvis-ning till endast delar av texten eller till ytterligare riktlinjer riskerar leda till att läsaren missar viktiga sammanhang. I avvägningen mellan att göra pla-nen mer lättläst och att förmedla en helhet har vi i detta fall valt det senare.
Kartredovisningar
De många illustrativa kartorna förenklar möjligheten att ta till sig översiktsplanens innehåll. Kartorna behöver emellertid överlag förses med tydliga stadsdelsnamn och andra namn från texten för att öka orienterbarheten. Detta är motiverat då översiktsplanen ska fungera som ett beslutsunderlag även för myndigheter m.fl. vilka inte har direkt lokalkännedom.
Kommungränsen mot Stockholms stad har ändrats vid väg E4 och kartorna redovisar två gränser, vilket behöver rättas till. På kartan över riksintressen, sidan 69, saknas en markering av Förbifarten inom Sollentuna kommun.
Kartorna har bearbetats sedan samrådet. Redovisningen av förbifarten har förtydligats.
Banverket
Järnvägen Ostkustbanan
Ostkustbanan är en av de banor som Banverket hävdar vara av riksintresse. Banan ingår i TEN-nätet (TransEuropeiska Nätet).
Banverket håller för närvarande på att precisera och beskriva riks-intresset Ostkustbanan. I preciseringen ingår att redovisa framtida markanvändningsbehov för ytterligare två spår längs Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala. Banverket studerar var de tillkom-mande spåren kan placeras i förhållande till befintlig anläggning.
Arbetet beräknas att vara klart i början av år 2010. Med precise-ringen av riksintresset vill Banverket säkerställa möjligheten att på sikt utöka antalet spår längs befintlig bana. En framtida utbyggnad kommer när den aktualiseras att föregås av planering enligt lagen om byggande av järnväg. I denna process kan även andra alterna-tiva sträckningar komma att prövas.
Längs Ostkustbanan finns idéer om en regionaltågsstation norr om Stockholm i framtiden. Flera olika stationer har diskuterats som lämpliga regionaltågsstationer. I förslaget till översiktsplan framgår att Sollentuna kommun förordar Häggvik. Om det framtida behovet att bygga ytterligare två spår längs Ostkustbanan skrivs i översikts-planen att kommunen bedömer att förslaget inte är fysiskt möjligt utan omfattande ingrepp och absolut inte miljömässigt acceptabelt.
Banverket vill påpeka att ett regionaltågsstopp i Sollentuna kommun troligen förutsätter en utbyggnad till sex spår på en längre sträcka längs banan än vid själva stationen.
Markanvändning intill järnvägen
I Banverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen Underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen är råd och rikt-linjer som berör markanvändning intill järnväg sammanställda. T ex anges råd utifrån risker med transport av farligt gods, buller och vibrationer.
Frågan om ett femte och ett sjätte spår utreds vidare av Trafikverket. Kom-munen avvaktar utredningen som ska vara klar i september 2011.
Vägverket
Vägverket yttrar sig som väghållare får väg 262, 265, 267, E18 och E4 samt som sektorsansvarig myndighet för vägtransportsystemet.
Allmänt om översiktsplanen
Det är positivt att det regionala perspektivet bejakats, där bland an-nat mellankommunala förbindelser illustreras. De olika stadsdelarna
beskrivs på ett bra sätt i planen men skulle vinna på tydligare ut-byggnadsstrategier.
Riksintressen
I planen redovisas Skålhamravägen, Förbifart Stockholm, väg 265 Norrortsleden, Europaväg 4 och Ostkustbanan som riksintressen.
Stäketvägen (v 267) redovisas som ett mellankommunalt och regi-onalt intresse. Vägverket vill upplysa om att även väg 267 (El8) tpl Stäket till (E4) tpl Rotebro är av riksintresse. Då E18 är under byggnation är det positivt om dess värdebeskrivning även utökas med "åtgärder får ej vidtas som förhindrar vägens fortbestånd".
Stäketvägen, väg 267, ändras till att redovisas som riksintresse. Värdebe-skrivningen för E 18 kompletteras.
Klimat
Vägverket ser positivt på Sollentuna kommuns ambition att utveckla det lokala vägnätet i riktning mot ett kapacitetsstarkt huvudvägnät som kan möta behovet hos den regionala kärnan. Vägverket anser bl a att ambitionen att bygga ut den centrala stadskärnan och att prioritera tillgänglighet med kollektivtrafik och gång- och cykel är goda utgångspunkter för översiktsplanen.
Kollektivtrafik samt gång - och cykelvägar
Vägverket stödjer ambitionen att ytterligare förbättra och prioritera kollektivtrafiken. Om gång- och cykelvägar skall byggas ut längs hu-vudvägnätet bör säkerheten för oskyddade trafikanter beaktas. En förbindelse mellan Helenelund och Kista kan vara ett bra sätt att knyta samman områdenas gång- och cykelstråk och minska barri-äreffekter. En förbindelse mellan Ryavägen och Hansta naturreser-vat finns planerat i den arbetsplan för Förbifart Stockholm som för närvarande är på samråd.
Infrastruktur
De planer för kommunala investeringar som finns redovisade ter sig väl avvägda, vilket Vägverket stödjer. Vägverket saknar dock en prioritetsordning för föreslagna objekt.
Trafikplats Häggvik
I planen förordas en översyn av trafikplats Häggvik i samband den kommande byggnationen av Förbifart Stockholm. Vägverket anser att det är positivt att behoven uppmärksammas.
Ny vägförbindelse mellan Norra Malmvägen och Danderydsvägen Vägverket anser att det är positivt att kommunen observerat att detta behov finns då det kommer att innebära en avlastande effekt på Norrortsleden. Förslaget värnar framkomligheten och stärker
för-bindelserna i det kommunala vägnätet. Förbindelsen ger även möj-lighet för ökad interaktion mellan de olika stadsdelarna.
Knistavägen och Norra Kolonnvägen
Vägverket ser positivt på att kommunen vill bredda vägen och på så vis förbättra det lokala vägnätet och kopplingen mellan stadsde-larna. Förslaget stärker det kommunala och mellankommunala hu-vudvägnätet.
Korsningar med Danderydsvägen
Kommunen prioriterar att förstärka korsningar med Danderydsvä-gen. Det framgår ej tydligt vilka korsningar som åsyftas och vilka behoven är. Sedan öppnandet av Norrortsleden har trafiken minskat på Danderydsvägen. En diskussion om att ta fram en gemensam strategi för sträckan bör inledas mellan kommunen och Vägverket.
Istället för en ny gång- och cykelförbindelse mellan Ryavägen och Hansta har kommunen och trafikverket kommit överens om att förbättra befintliga förbindelser genom Kronåsen och Knista. Översiktsplanen förtydligas något när det gäller de prioriterade åtgärderna i vägnätet.
Stäketvägen
Vägverket utreder för närvarande kapacitetshöjande åtgärder på väg 267, varför Vägverket ser positivt på att planen redovisar en breddning av väg 267. Breddning av vägen kan ha inverkan på om-råden i dess närhet. Likt påtalat i översiktsplanen berörs utred-ningsområdet väster om Rotebro av buller och barriäreffekter.
Detta, liksom hänsynstagande till miljökvalitetsnormer, bör beaktas i det fortsatta planarbetet.
Viby
Vägverket noterar att tidigare framförda önskemål om ramper från Vibyvägen mot E4 ej redovisas i planen. Vägverket välkomnar detta och föreslår att Vibys långsiktiga trafikförsörjning säkerställs genom stärkt lokalt gatunät. Det skulle förslagsvis kunna ske genom förbin-delse från Viby till Hedemoravägens underfart under väg 267.
Omledningsväg
Frestavägen utgör omledningsväg för Norrortsleden. Detta rör dock inte transporter med farligt gods, vilka omleds via Danderydsvägen.
Omledningsvägnät för E4 finns även genom kommunen, vilket bör framgå av kartmaterialet.
Redovisningen av transportleder för farligt gods korrigeras. Kommunen anser att kommunens gatunät kan användas som omledningsvägnät under förutsättning att detta är förenligt med befintlig eller planerad
stadsbygd-nadskaraktär och utformning av gatunätet, exempelvis att det inte innebär tillkommande krav när det gäller bl a riskhänsyn.
Buller
Vägverket stödjer- och har förståelse för argumentet att bebyggelse i centrala delar medför mindre biltrafik än mer perifer bebyggelse. I översiktsplanen eftersträvas en helhetssyn istället för avstegsfall med avseende på bullernivåer. Målet är att byggnader skall kunna uppfö-ras i princip var som helst inom den samlade bebyggelsen. Vägver-ket vill här framföra att vissa platser inte alltid är lämpliga för be-byggelse, vilket framförallt är tydligt i områden med höga bullerni-våer och höga luftföroreningshalter. Boverkets allmänna råd medger överväganden av avsteg i centrala delar av städer och längs
kollektivtrafikstråk, vilket inte är fallet längs trafikleder givet att inte andra förhållanden uppfylls. Avstegsfall bör därför ej gälla
generellt i kommunen.
Angående buller se kommentar efter länsstyrelsens yttrande om buller. När det gäller luftföroreningshalter måste detta hanteras vid planering för be-byggelse.
Vägverket arbetar kontinuerligt med att bullerskydda fastigheter längs vägarna. Tystare däck kan på sikt komma att sänka bullerni-våerna något. Vägverket använder bullerdämpande vägbeläggning där det är samhällsekonomiskt motiverat men inte vid samtliga ny-beläggningar. Vad beträffar bulleråtgärder för befintlig bebyggelse har Vägverket ansvar för att vidta åtgärder utefter det statliga väg-nätet där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Vägverket har ingen ekonomisk möjlighet att åtgärda buller när kommunen planerar ny bebyggelse intill befintliga statliga vägar. Vid sådana lägen bör därför kommunen fortsatt beakta miljökvalitetsnormer och bullervärden.
Infrastrukturens regionala betydelse
Kommunen anser att en diskussion om infrastrukturens roll behövs för att möjliggöra byggnation i kollektivtrafiknära lägen. Vägverket anser, precis som tidigare nämnts, att den strategin är bra. Samtidigt bör de riktlinjer som finns gällande bland annat buller och riskhän-syn för transporter med farligt gods beaktas. Kommunen önskar sänka hastigheten på E4 i syfte att minska bullret. E4 såväl som väg 265 och väg 267 är av riksintresse och fyller en viktig nationell och regional funktion. E4 är utformad för höga hastigheter i syfte att bi-dra till en sammanhållen region. Om varje önskemål om sänkning av hastigheter bejakades skulle detta medföra stora förändringar för de totala restiderna i regionen med en mer orörlig arbetsmark-nad som följd. Vi bör hjälpas åt för att stödja att E4:as funktion
upprätthålls. Även transportleder med farligt gods fyller en viktig övergripande funktion.
Kommunens ståndpunkt kvarstår.
Avstånd
Vägverket Region Stockholm hävdar att avståndet mellan motorvä-gens beläggningskant och kvartersgräns bör vara minst 25 meter och därtill ytterligare 10 meter mellan kvartersgräns och byggnad, dvs. totalt 35 meter. För motorvägsramper och länsvägar är mot-svarande avstånd minst 15 + 10 meter. För länsvägar likt Dande-rydsvägen med 50 km/h är motsvarande avstånd 8 + 5 meter.
Brandkåren Attunda
Insatstider
Boverkets byggregler (BBR) föreskriver att räddningstjänsten skall ingripa inom normal insatstid och om dessa tider överskrid så kan brandskyddsåtgärder krävas. Enligt allmänt råd bör normal insats-tid vara 10 minuter samt för friliggande byggnader med max 3 vå-ningar 20 minuter.
Insatstiden är ungefärlig och lätt kan variera. Detta medför att Sol-lentuna kommun inte kan förlita sig på att räddningstjänsten är på plats inom normal insatstid dygnet runt.
Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning
Brandkåren Attunda förbereder beslut om att förändra ambitionsni-vån på bemanning vilket kan medföra längre insatstider för höjdfor-don. Det vill säga att användande av den andra utrymningsvägen från bostadslägenheter över höjdfordon kan fördröjas.
Risker vad gäller väg- och järnvägstransporter av farligt gods Med hänvisning till tidigare riskanalyser menar förslaget att risksi-tuationen bör vara den samma längs hela järnvägssträckningen varför bostadsbebyggelse generellt kan uppföras på ett avstånd om 25 meter om vissa nämnda åtgärder vidtas. Brandkåren Attunda menar att varje ärende bör innehålla en riskbedömning, som grundar sig på aktuell plats och aktuella källor, till sannolikhet för att olycka kan ske.
Risker vad gäller objekt i omgivningen
Brandkåren Attunda noterar att förslaget behandlar risk för skred och översvämning vilka avses utredas vidare. Rapport om åtgärder för att förebygga dessa risker bör inlemmas eller refereras till i ÖP.
Riskhänsyn till verksamheter som hanterar brandfarliga varor och andra farliga kemikalier bör tas i de enskilda detaljplane- och
bygg-processerna. Brandkåren Attunda kan bistå med en samlad inven-tering över riskobjekt likväl över skyddsobjekt. Med de senare avses byggnader för daghem, vård och omsorg, skolor, detaljhandelsan-läggningar m fl byggnader.
Kommunens inställning kvarstår vad gäller riskhänsyn. Översiktsplanens avsnitt om riskhänsyn kompletteras med ett avsnitt om riskobjekt.
Övrigt
Brandkåren Attunda bekräftar vikten av att vara proaktiv i sam-hällsbyggnadsprocessen som påverkas av mellankommunal och re-gionala intressen samt riksintressen. Brandkåren är delaktig i pro-jekten Mälarbanan och Förbifart Stockholm där vi bevakar riskhän-syn i dessa projekt.
Komplettering av yttrande från den 7 december 2009
Brandkåren Attunda framför att med den dåvarande inriktningen att etablera ny brandstation i Rotebro (varvid brandstationerna i Upp-lands Väsbys och Sollentunas verksamheter läggs ner) bör med hän-syn till insatstider bostadsbebyggelse i Väsjöomrädet och Kärrdal inte uppföras högre än 3 våningar.
Under 2010 har Brandkåren Attunda inkommit med ansökan om markan-visning och planändring för en ny station vid Emblavägen i Häggvik vilket innebär att insatstiderna blir normala även till Väsjön och Kärrdal.
Företagarna Sollentuna
Den bebyggda miljön. Kvarter för arbete
Inom kommunen är de flesta företag fåmansföretag (icke bullrande verksamhet), därför vill Företagarna att lokaler för fåmansföretag inryms i centrumbebyggelsen och bostadsområdena. Det saknas i ÖP även Nätverkslokaler (ej att förväxlas med kontorshotell), dvs kontorsrum med gemensamma utrymmen för sammanträde och fika.
Dessa lokaler kan hyras av tex arkitekt, bygg-, IT- , konstrutör-, vent- och vvs-konsult.
Utomhusbuller
Kommunen måste prioritera arbetet med att väsentligt minska bull-ret från trafikleder, järnväg och flyg. Befintliga bullerskydd efter trafikleder och järnväg är otillräckliga och i vissa fall fel utformade.
Flertalet av de stora trafikskyltarna över motorvägen skall flyttas eller göras om. För idag reflekterar de mycket buller in i bebyggel-sen.
I översiktsplanen framhålls vikten av att skapa blandade miljöer med både bostäder och verksamheter. Översiktsplanen innehåller bl a riktlinjer om att
verksamheter ska finnas i bottenvåningarna vid omvandling till bostäder.
Buller uppmärksammas speciellt i översiktsplanen.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har ett intresseområde i kommunen. Detta behöver dock inte redovisas i översiktsplanen. Kartan på sid 69 bör revide-ras, markeringen bör tas bort.
I övrigt berörs kommunen bl. a. av väderradarstationen på Ar-landa. Vindkraftverk stör väderradarinformation samt även andra tekniska system som Försvarsmakten ansvarar för. Kommer det in ansökningar till kommunen om byggandet av vindkraftverk eller andra höga objekt, ska dessa remitteras till Försvarsmakten, oavsett var de ligger. Som högt objekt räknas högre än 20 m utanför och 50 m inom tätort.
Kartunderlaget korrigeras. Beskrivningen av riksintressena kompletteras. Se även kommentar till länsstyrelsens yttrande angående riksintressen.
Käppalaverket
Förbundet konstaterar att de kommer att kunna ta hand om avlopps-vattnet från Sollentunas befolkning år 2030.
I översiktsplanen beskrivs inte avloppshantering annat än översikt-ligt. Förbundet vill dock här ta upp två av riksdagens miljömål som berör avlopp. Dessa finns också som regionala mål.
Giftfri miljö:
Slam som produceras vid Käppalaverket får användas på åkermark.
Långsiktigt skärps kraven på slammets kvalitet avseende miljöfarliga ämnen. I samband med nybyggnation är det därför viktigt att bygg-material väljs så att målet Giftfri miljö kan uppnås. Kopparhalten i slam från Käppalaverket måste på sikt minska. Andra material för vattenledningar måste alltså väljas.
God bebyggd miljö:
Riksdagen har fastställt ett mål att 60 % av den fosfor som finns i avlopp ska återföras till produktiv mark. För att säkerställa sprid-ning av slammet krävs att det finns lagringsutrymmen. Det som i RUFS avses med "logistiskt goda lägen" är bl a sådana slamlag-ringsutrymmen. Sollentuna har en central placering utifrån Käppa-las upptagningsområdes perspektiv med goda kommunikationer för spridning av slam i de norra länsdelarna och i Uppsala län.
Vattenmyndigheten har klassat statusen på recipienten, innerskär-gården som otillfredsställande. Åtgärder måste alltså vidtas för att minska tillförseln av föroreningar. I det arbetet har tillskottsvatten-mängden (idag motsvarande ca 60 % ) stor betydelse. Det är viktigt
att dagvattennäten har tillräcklig kapacitet, att spillvattennäten hålls täta och att kommunen arbetar för bortkoppling av befintliga drän-vattensslutningar från fastigheter till spillvattennätet. Kommunens förslag med förtätning av bostadsbestånden är i det sammanhanget bra eftersom det leder till kortare avloppsledningar per person och inläckaget kan hållas på en låg nivå.
Sollentuna Energi AB underhåller kontinuerligt sina befintliga kopparled-ningar och byter årligen ut ca 7 km ledkopparled-ningar. I samband med detta kopplas dränvattenanslutningar bort och koppar byts ut mot andra material Enligt kommunens dagvattenspolicy ska dagvattnet i första hand tas om hand lokalt.
Kommunen bedömer att det inte finns någon lämplig plats inom Sollentuna för lagring av slam.
Lantmäteriet
Lantmäteriet stödjer kommunens uppfattning att upphäva gamla av-styckningsplaner, se under rubrik Villastaden.
I övrigt har Lantmäteriet inga synpunkter.
Norrvatten
Norrvattens vattentäkt är mycket viktig som dricksvattenreserv, var-för det ärt av största vikt att arbeten inom området utvar-förs med hän-syn till gällande skyddsföreskrifter. Garantier bör utformas så att en framtida förändrad verksamhet inom kommunen inte bryter mot gällande tillstånd eller utsätter täkten för skadliga påfrestningar.
Norrvatten har även ett huvudvattenledningsnät som sträcker sig inom kommunen. För att säkerställa vattenleveransen och att inga skador uppstår på ledningarna har Norrvatten och kommunen ett samarbete då t. ex nya detaljplaner eller andra arbeten kring Norr-vattens ledningsnät planeras.
Norrvatten anser det viktigt att få ta del av alla planer som i framti-den kan påverka ledningsnätet eller reservvattentäkten så att vi kan påverka utfallet redan i ett tidigt skede.
Genom gällande och förslag till nya föreskrifter för bl a Rotsunda vattentäkt är vattentäkten skyddad på så sätt att åtgärder inte får vidtas som kan skada vattentäkten. I översiktplanen redovisas de skyddsområden och skyddsföre-skrifter som gäller samt förslag till nya. Norrvatten remitteras regelmässigt alla detaljplaner för större förändringar.
Regionplanenämnden
Nämnden noterar att Sollentunas översiktsplan 2010 tar RUFS 2010 som utgångspunkt och ser planförslaget som ett mycket förtjänstfullt exempel på kommunal tillämpning och konkretisering av den