Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2004/560 KS.202
Översiktsplan för Sollentuna kommun
Sollentuna kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktplan. En över- siktsplan ska redovisa huvuddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den är också ett underlag för dialogen mellan kommunen och dess grannar och med staten.
Samrådet utgör även samråd kring miljökonsekvensbeskrivningen av förslag till ny översiktsplan.
Handlingar har varit utsända på samråd under tiden 2009-09-24 t.o.m.
2009-12-07. Handlingarna fanns under samrådstiden utställda i Turebergs- husets entré samt tillgängliga på kommunens webbplats.
För intresserade organisationer, företag, intresseföreningar etc erbjöds möj- ligheten att träffa kommunens planerare för att diskutera planförslaget. Ett par företag och föreningar utnyttjade denna möjlighet under samrådstiden.
På Kommunmässan i oktober 2009 i Stinsens köpcenter ställdes information om översiktplanen ut och kommunens planerare fanns på plats för diskus- sion och frågor. Översiktsplanen presenterades i samband med samrådet i kommunens tidning Sollentunajournalen. Under tiden efter samrådet har översiktsplanering vara tema i kommunledningskontorets monter på flera mässor i kommunens köpcentrum.
Remissinstanserna nedan har tillsänts samrådshandlingarna samt följebrev.
Planförslaget har sänts till följande remissinstanser:
Interna remissinstanser Skriftligt yttrande:
Länsstyrelsen 2010-06-18
Banverket, östra regionen 2009-11-20
Vägverket 2009-12-15
Brandkåren Attunda 2009-12-07, 2010-03-01
Företagarna i Sollentuna 2009-12-07
Försvarsmakten 2009-12-29 Grannkommuner
Danderyd 2009-12-07
Järfälla 2009-12-07
Solna 2009-12-04
Stockholm, stadsbyggnadsnämnden 2009-11-30
Sundbyberg 2009-12-04
Täby 2009-12-07
Upplands Väsby 2009-12-18
Hembygdsföreningen - Hyresgästföreningen -
Naturskyddsföreningen 2009-12-07
Norrvatten 2009-12-07 Käppalaförbundet 2009-12-21
Lantmäterimyndigheten 2009-11-10
Regionplanekontoret 2009-12-29
Sollentuna Energi AB 2009-12-07
Sollentuna Handelskammare -
Sollentuna Villaägareföreningars
samarbetsnämnd - Stockholms Handelskammare 2009-12-07
Storstockholms Lokaltrafik 2009-12-07
Svensk Handel 2009-12-01
Svenska Kraftnät -
TeliaSonera AB (Skanova) 2009-12-07, ingen erinran
Vattenfall 2009-11-18 Villaägareföreningar
Norrvikens Villaägarförening 2009-12-07 Edsängens Villaägarförening 2009-12-07 Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns
vattendistrikt 2009-12-14
Transportstyrelsen -
Luftfartsverket Arlanda -
Skogsstyrelsen - Sveriges kommuner och landsting -
Idrottsföreningar -
Fastighetsbolag,byggherrar etc
Skanska Mark- och Expl Nya Hem AB 2009-12-06
JM AB 2009-12-07
Interna remissinstanser
Barn- och ungdomsnämnden -
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -
Handikapprådet 2009-12-07 Integrations- och demokratinämnden 2009-12-07
Kultur- och fritidsnämnden -
Miljö- och byggnadsnämnden 2009-12-16
Pensionärsrådet 2009-12-02, ingen erinran
Socialnämnden -
Sollentuna ungdomsråd -
Vård- och omsorgsnämnden -
Dessutom har skrivelser inkommit från följande:
Förbundet för Ekoparken 2009-12-07 Fyndets samfällighetsförening 2009-12-07 Registerenh. Sollentuna Traversen 11 och 12 2009-12-07
Gerry Johansson, Sollentunaholm 2009-11-20
Bo Orre 2009-11-30
Lars-Åke och Elisabet Lundquist 2009-11-30
Boende i Sjöberg 2009-12-07
Erik och Elsie Åhman 2009-12-07, 2010-01-04
Sonja Strömbäck 2009-12-07
Bengt-Åke Hedkvist 2009-12-07
Ulf Stenberg och Åsa Berg 2009-12-07
Ulla-Britt Nordell 2009-12-07
Tomas Richter 2009-12-07
Thorbjörn Persson 2009-12-07
Johannes Scheman 2009-12-07,
Karin och Fredrik Stenebo 2009-12-07
Lars R Andersson 2009-12-07
Ingrid Wangel 2010-02-19
Innehåll
Översiktsplan för Sollentuna kommun ... 1
Planförslaget har sänts till följande remissinstanser: ... 1
Innehåll ... 4
Yttranden och kommentarer ... 6
Länsstyrelsen ... 6
Banverket ... 26
Vägverket... 26
Brandkåren Attunda ... 30
Företagarna Sollentuna ... 31
Försvarsmakten ... 32
Käppalaverket ... 32
Lantmäteriet ... 33
Norrvatten ... 33
Regionplanenämnden... 33
Sollentuna Energi AB (SEAB) ... 38
Storstockholms Lokaltrafik... 42
Stockholms handelskammare (Handelskammaren Sollentuna/Kista)... 45
Svensk Handel ... 46
Vattenfall Eldistribution AB ... 46
Vattenmyndigheten för Norra Östersjönsvattendistrikt (Länsstyrelsen i Västmanlands län) ... 47
Interna remissinstanser (kommunen)... 47
Integrations- och demokratinämnden... 47
Handikapprådet... 48
Miljö- och byggnadsnämnden... 49
Villaägarföreningar... 50
Edsängens Villaägareförening ... 50
Norrvikens villaägarförening ... 51
Fyndets samfällighetsförening ... 52
Intresseorganisationer mm... 53
Naturskyddsföreningen ... 53
Förbundet för Ekoparken ... 59
Grannkommuner ... 60
Danderyd... 60
Järfälla kommun ... 61
Solna ... 62
Stockholm, stadsbyggnadsnämnden ... 63
Sundbyberg ... 63
Täby ... 65
Upplands Väsby ... 67
Boende mfl ... 70
Boende i Sjöberg... 70
Bengt Åke Hedkvist... 71
Bo Orre ... 72
Johannes Scherman... 73
Gerry Johansson, Sollentunaholm ... 74
Karin och Fredrik Stenebo, Frestavägen... 74
Lars R Andersson, Minkvägen ... 75
Lars-Åke och Elisabet Lundquist Minkvägen... 75
Thorbjörn Persson... 75
Erik och Elsie Åhman, Minkvägen ... 75
Tomas Richter, Minkvägen... 76
Ulla-Britt Nordell, Fyndevägen ... 77
Ulf Stenberg, Åsa Berg, Runskogsvägen... 77
Sonja Strömbäck, Minkvägen ... 77
Ingrid Wangel, Lomvägen ... 78
Fastighetsägare/verksamma ... 78
Traversen 11 och 12, genom Annica Nilsson ... 78
Fastighetsbolag,byggherrar etc ... 78
JM AB... 78
Skanska Mark- och Exploatering Nya Hem AB ... 79
Yttranden på miljökonsekvensbeskrivningen ... 79
Ekoparkens vänner... 80
Sammanfattning och ställningstaganden... 80
Yttranden och kommentarer
Skrivelserna är sammanfattade (indragen, kursiv text) och därefter kom- menterade.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter på förslaget från Banverket, Vägverket, Luftfartsverket Division Stockholm, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Vattenfall, Eldistribution AB och Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Yttrandena bifogas. Länsstyrel- sen har tagit del av yttranden från Regionplanenämnden och AB Storstockholms Lokaltrafik.
Yttrandet inleds med övergripande frågor, varefter det i stort följer dispositionen i samrådsförslaget. Det avslutas med några metodfrå- gor.
LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER ÖVERGRIPANDE FRÅGOR Allmänt om planen
Kommunens gällande översiktsplanen, Kommunplan, antogs år 1998 och aktualitetsförklarades år 2002. Planen gäller tillsammans med flera fördjupningar.
Förslaget till ny översiktsplan bygger vidare på visionen i gällande översiktsplan om ett långsiktigt hållbart samhälle och strategin att utveckla ny bebyggelse genom förtätning i goda kommunikations- lägen och bygga ut stationssamhällena som förortscentra till staden, förbundna med korridorer av tätare bebyggelse. En ny och komplet- terande ansats i förslaget är att utgå från den regionala utvecklings- planens, RUFS 2010, vision, mål och strategier för att bygga ett hållbart samhälle, och att utveckla dessa till utmaningar och konkret vägledning för kommunens utbyggnad framöver. Länsstyrelsen finner ansatsen värdefull särskilt med tanke på Sollentunas strate- giska läge i den växande stockholmsregionen. Förslaget är vidare väl strukturerat och har en bredd där flertalet planeringsfrågor som behöver uppmärksammas finns behandlade på ett lättillgängligt sätt.
Det bygger härigenom vidare på den gällande översiktsplanen med det medvetna strukturtänkande som finns där.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Befolkningen i Sollentuna kommun förväntas enligt den numera an- tagna regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, öka från dagens 64 000 invånare till 69 000 alternativt 74 000 invånare år 2030 och bo-
stadsbyggandet ligga i spannet 300 - 450 lägenheter per året fram till år 2030.
Befolkningsutveckling tas upp mycket sparsamt i förslaget till över- siktsplan. Länsstyrelsen anser att en förväntad befolkningsutveck- ling behöver behandlas i planen som underlag för den fysiska pla- neringen och som utgångspunkt för att bedöma behovet av olika slags bostäder, av handel, arbetsställen, grönområden m.m.
Under flera år på 2000-talet har bostadsbyggandet varit relativt högt i kommunen. Mellan 2001-2008 byggdes det 2 236 lägenheter. I år (2010) och nästa år (2011) planeras att bygga sammanlagt 470 lägenheter. Av förslaget framgår att kommunen på sikt planerar att bygga 250-300 lägenheter per år, men har kapacitet för betydligt mer, förutsatt att det ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv be- döms lämpligt. Länsstyrelsen noterar att detta talar för det högre bostadsbyggandet som anges för Sollentuna i RUFS 2010 skulle kunna tillgodoses.
Enligt kommunens befolkningsprognos kommer Sollentuna ha drygt 75 000 invånare redan år 2020. Översiktplanen har kompletterats med ett avsnitt om befolkningsutveckling och bostadsbyggande.
Riktlinjer för bostadsförsörjning
Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsätt- ningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen be- höver således analysera behovssituationen i dag och framöver, även för invånare med särskilda behov. Detta kräver ett bra underlag i form av statistik, prognoser, trendanalyser och omvärldsbevakning.
Den årliga bostadsmarknadsenkäten som kommunen svarar på en gång om året är ett bra verktyg att använda i bostadsförsörjningsar- betet. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommun- fullmäktige varje mandatperiod. Sollentunas nuvarande riktlinjer är från 2005. Dessa riktlinjer är ambitiösa och utgör en bra ut- gångspunkt för att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning, vilket skulle kunna ingå i det fortsatta arbetet med ny översikts- plan.
Nya riktlinjer bostadsförsörjningen antogs av kommunfullmäktige i juni 2010 och finns som underlag till översiktsplanen.
Bostäder för äldre och funktionshindrade har enligt Länsstyrelsen särskilt intresse. Kommunen uppger i Bostadsmarknadsenkäten att behovet är täckt i och med pågående utbyggnad. Det är lämpligt att i det fortsatta arbetet överväga behovet av särskilda boenden även på längre sikt och hur dessa lämpligen fördelas mellan olika kom-
mundelar. Länsstyrelsens enhet för bostadsfrågor kan bidra med närmare information.
Översiktsplanen anger att omsorgsboenden bör finnas i varje kommundel och placeras både centrumnära och naturnära. I övrigt hanteras behovet av omsorgsboenden bl a i bostadsförsörjningsprogram och i lokalförsörjnings- program.
BEBYGGELSEUTVECKLING Bebyggelsestruktur
Länsstyrelsen tillstyrker inriktningen för bebyggelsestrukturen, vil- ken stämmer väl överens med RUFS 2010. För att stärka sambanden och skapa en fungerande regional kärna för området Kista-Sollen- tuna-Häggvik behövs enligt Länsstyrelsens mening fortsatta plane- ringsinstanser också på kommunal nivå. En gemensam syn på pla- neringen av den regionala kärnan mellan kommunerna Sollen- tuna, Stockholm och Sundbyberg behövs bland annat för infra- strukturfrågor, vilket behöver uppmärksammas i översiktsplanen.
Översiktsplanen kompletteras i avsnitten Den regionala kärnan (Bebyggel- seutveckling) samt Mellankommunala och regionala frågor.
Utbyggnad under lång tid
Förslaget redovisar att utvecklingspotentialen genom förtätning är stor och att den kommer tas i anspråk under lång tid, även bortom år 2030. Länsstyrelsen anser att förslagets illustrationer över möjlig utveckling i kommundelscentra och urbana spridningskorridorer fungerar väl som en långsiktig strategisk inriktning för stadsbyggan- det. Med tanke på svårigheterna att förutse utvecklingen under en så lång tidsperiod som det sammanlagt är fråga om, behöver kommu- nen troligen kunna arbeta flexibelt med genomförandet framöver för att kunna anpassa närmare planering till olika utvecklingsbehov.
Illustrationer och framtidsbilder
Översiktsplanens illustrationer av bebyggelseutvecklingen inom Centrala Sollentuna, Häggvik, Edsberg och Väsjön, Rotebro, Norr- viken, Helenelund och Sjöberg skulle enligt Länsstyrelsens bedöm- ning tjäna på att kompletteras med flera av de förutsättningar som behöver tas om hand vid en utbyggnad. Exempel på sådana frågor är Tvärbanans fortsättning, liksom anspråken på breddning av Ostkustbanan med tillhörande buller- och säkerhetsavstånd. Läns- styrelsen föreslår att illustrationstexten bearbetas och formuleras mera tydligt som vägledning för stadsbyggandet.
Kommunens syn på breddningen av ostkustbanan redovisas i avsnittet Riksintressen.
Villastaden
I kommunen finns flera områden med villabebyggelse, vilka redan tidigare pekats ut som kulturhistoriskt värdefulla. I dagsläget är om- rådena utsatta för högt tryck på förtätning som på sikt kan hota kul- turhistoriska värden. Länsstyrelsen uppskattar att förslaget redovi- sar en tydlig strategi för att värna karaktärsdragen i villastaden, lik- som i de särskilt värdefulla bebyggelsemiljöerna. Sammantaget ger planen en god bild av de områden där särskild hänsyn bör tas, samt vad som bör gälla i vid framtida detaljplanering och bygglovspröv- ning.
Kvarter för arbete
I förslaget framhålls betydelsen av att skapa förutsättningar för att bostäder och arbetsområden kan ligga nära varandra inom stads- strukturen utan att stora konflikter uppstår. Länsstyrelsen delar denna uppfattning i princip men konstaterar att arbetsområden inte alltid går att förena med bostäder utan att detta blir beroende av verksamhetens art. Flera befintliga arbetsområden i kommunen är därtill belägna intill väg och järnväg och utsatta för risker och stör- ningar varför bostäder där kan vara olämpligt från hälsosynpunkt.
Ett sätt att hantera frågan i översiktsplanen kan vara att ange att kommande detaljplanering med syftet att kombinera verksamheter med bostäder m.m. behöver föregås av närmare belysning av stör- ningsrisker.
Avsnittet kompletteras med att störningsriskerna behöver belysas närmare vid omvandling till bostäder. Detta är något som också ingår i detaljplane- prövningen.
Länsstyrelsen noterar att förslaget ger olika information om vilka arbetsområden som bedöms bestå för störande verksamhet - i av- snittet Kvarter för arbete respektive avsnittet Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen. Detta behöver klargöras.
Verksamhetsområdena delas upp i en ytterligare kategori, med verksamheter som kan vara störande men som ska vara en integrerad del av stadsbygden.
Jästbolagets fabrik i Rotebro
I översiktsplanen ingår jästfabrikens område (Jästbolaget AB) i ett större område i östra Rotebro för utveckling av tät bebyggelse med blandade funktioner. Från jästtillverkningen förekommer frekvent lukt som kan uppfattas obehaglig.
Länsstyrelsen delar inte kommunens uppfattning att jästfabriken på sikt inte ska behöva vara ett hinder för en utveckling av omgi- vande områden. Jästbolagets tillstånd för sin verksamhet innebär att planeringen för nya verksamheter och bostäder i de närmaste om- givningarna kan komma att bedömas som olämplig ur hälsosyn- punkt. Regeringen upphävde så sent som 2008-06-12 kommunens
beslut om detaljplan som medgav handel i området direkt norr om fabriksområdet. Motiveringen var att området bedömdes olämpligt för handelsverksamheter som vänder sig till en större allmänhet.
Lukten i områden kan för närvarande inte förväntas minska, utan kan i stället komma att öka om bolaget utnyttjar sitt tillstånd att öka produktionen med 50 %.
Jästbolagets fabriksområde i Rotebro har i och med Sveriges inträde i EU utgått som riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalkens 3 kapitel.
Bedömningen att andra verksamheter och bostäder i närområdet är olämp- ligt ur hälsosynpunkt grundar sig i att luktutsläppen inte antas kunna redu- ceras ytterligare, ett antagande som i sin tur grundar sig i tillståndspröv- ningen från 1992. Någon ordentlig villkorsprövning och kravställning enligt miljölagstiftningen av fermenteringsprocessen har inte gjorts sedan dess.
Kommunen anser att lukten kan minskas i framtiden med teknik som redan idag finns tillgänglig men framför allt att det inte går att förutsätta att effek- tivare reningsteknik inte kommer att finnas tillgänglig på sikt (inom planpe- rioden) varvid luktutsläppen kan kommat att minskas, antingen genom änd- rat tillstånd eller genom frivilliga åtgärder.
BEBYGGELSENS FUNKTIONER Kommunikationer - allmänt
Sollentuna kommun berörs framöver av flera förändringar i kommu- nikationsnäten. Inte minst förlängningen av Tvärbanan till ett regio- naltågstopp på Ostkustbanan kommer att ge förbättringar vad gäller kollektivtrafiktillgänglighet till gagn för stadsbyggandet, samtidigt som den täta stadsbygden också ger svårigheter för förläggningen av nya spår. I samrådshandlingen hålls öppet för olika lösningar. Läns- styrelsen konstaterar att flera frågor kommer att avgöras i andra sammanhang än i översiktsplanen.
Länsplanen för regional transportinfrastruktur
Länsstyrelsen har den 31 maj 2010 fastställt Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021. Planen finns till- gänglig på Länsstyrelsens webbplats (rapport 2010:10).
Järnvägsnätet
Ostkustbanan - riksintresse järnväg
Banverket har tidigare pekat ut Ostkustbanan som riksintresse för kommunikationsanläggning enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken (beslut 2006-12-20). I sitt yttrande över förslaget till översiktsplan redovisar Banverket att arbete pågår för att precisera riksintresset där det in- går att redovisa framtida markanvändningsbehov för ytterligare två spår längs sträckan Stockholm - Uppsala.
Det nybildade Trafikverket har under våren remitterat en promemo- ria om riksintresset järnvägen Stockholm - Uppsala till Länsstyrel- sen för synpunkter. Promemorian är avsedd att precisera och be- skriva riksintresset för att säkerställa möjligheten att utöka antalet spår längs sträckan. Till grund för promemorian ligger idéstudien Strategisk Spårstudie Stockholm - Uppsala (PM nr 1/20 l O) bland annat med spårritningar som närmare redovisar anspråken.
Förslaget till översiktsplan anger Ostkustbanan som riksintresse en- ligt miljöbalken.
Kommunen bedömer emellertid att det inte är fysiskt möjligt att re- servera mark för ytterligare två spår utan omfattande ingrepp och absolut inte miljömässigt acceptabelt. Kommunen efterlyser att Ban- verket tar fram en konsekvensbeskrivning och att alternativ till två nya spår längs befintlig järnväg utreds, liksom möjligheten att köra tågen tätare. SL har i sitt samrådsyttrande över förslaget till över- siktsplan noterat de problem en breddning av järnvägen med två spår innebär för den planerade tvärspårvägens Kistagren via Sol- lentuna centrum till Häggvik.
Länsstyrelsen konstaterar att breddningen av spårområdet, som skisseras i Trafikverkets spårritningar, för flera sträckor i Sollentuna berör mark som är ianspråktagen för byggnader, tomter, tillfarter m.m. Detta är särskilt påtagligt för järnvägssträckan mellan Norr- ortsleden och Turebergsleden, med Stinsens handelskvarter och Sollentuna Centrum. Som underlag att precisera riksintresset för denna delsträcka behöver verkets arbete enligt Länsstyrelsens me- ning fördjupas. Anspråken på kapacitetsökning på järnvägen behö- ver göras tydliga för att öka förståelsen för utbyggnadsbehov och möjligheter att finna lösningar där även regionaltågstopp, Tvärba- nans förläggning och kommunens ambitioner om stadsbyggande be- höver studeras. Frågan behöver lösas i nära samråd mellan kommu- nen, Trafikverket och SL. Länsstyrelsen är beredd att medverka ak- tivt i det fortsatta arbetet. Innan frågan om riksintressets innebörd har preciserats närmare anser Länsstyrelsen att översiktsplanen tills vidare bör redovisa inriktningen att kommande planering och byggande inte får omöjliggöra utbyggnad av ytterligare två spår och förläggning av tvärspårväg med tillhörande anläggningar.
Alternativ sträckning för utbyggnad av Mälarbanan - riksintresse järnväg
I den pågående järnvägsutredningen för utbyggnad av nya spår mellan Tomteboda och Kallhäll har två alternativa sträckningar ut- retts. Enligt uppgift kommer beslut om vilket alternativ som ska ar- betas vidare med att fattas före sommaren. Innan beslutet om vald sträckning fattats föreslår Länsstyrelsen att översiktsplanen anger
att kommande planering och byggande inte får omöjliggöra en ut- byggnad av Mälarbanan via Kista samt att sträckningen framgår av karta i planen.
Regionaltågstopp i Häggvik och Tvärbana Norr Kistagrenen Översiktsplanen förordar Häggvik för regional tågstopp på Ostkust- banan och redovisar reservat för spårväg från Kista via Sollentuna centrum till Häggvik, en lösning som överensstämmer med RUFS 2010. Planen håller även öppet för ett regionaltågsstopp i Helene- lund, vilket i så fall skulle påverka tvärspårvägens dragning.
SL har remitterat sin förstudie för Tvärbana Norr Kistagrenen, som Länsstyrelsen har för avsikt att besvara. Vi hänvisar till Länsstyrel- sens kommande yttrande över förstudien.
I yttrandet över förstudien skriver Länsstyrelsen bl.a. att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag för vilken målpunkt eller anslutning till Ostkustbanan som väljs i den norra delen av Tvärbana Norr. Det finns även möjligheter med etappvis utbyggnad av Tvärbanan vilket skulle kunna medföra olika målpunkter beroende på vilken utbygg- nadsfas som genomförs. Länsstyrelsen har ingen annan uppfattning än de uppgifter som ges i förstudien avseende målpunkter. De olika målpunkterna med anslutning till Ostkustbanan uppfyller delvis olika syften och mål som ska vägas mot de studerade alternativens olika investeringsnivåer för anläggande och drift av Tvärbanan. Med an- ledning av de olika investeringsnivåerna för respektive anslut- ningspunkt till ostkustbanan är det därför svårt att från Länssty- relsens sida särskilt förorda något av alternativen.
Enligt länsstyrelsen framställs i förstudiens Helenelunds station, som alternativ målpunkt och anslutning till Ostkustbanan, som mest kost- nadseffektivt medan Sollentuna centrum bidrar till en långsiktig strategisk utveckling som stärker sambanden mellan Kista och Sol- lentuna centrum vilket på sikt bör stärka den regionala kärnan Kista – Sollentuna centrum – Häggvik på ett bättre sätt än alternativ He- lenelund. Även Häggvik som målpunkt renderar också önskvärda effekter inte minst med att stärka den regionala kärnan. Häggvik är det dyraste alternativet men möjliggör också en eventuell vidareut- byggnad av tvärbanan.
Trafikverket arbetar med en utredning för att precisera de anspråk som ett femte och sjätte spår på Ostkustbanan innebär. Utredningen planeras vara klar i september 2011. Då frågan om fler järnvägsspår påverkar såväl regio- naltågstopp som tvärspårväg avvaktar kommunen därför trafikverkets utred- ning innan kommunen tar ställning i någon av frågorna gällande
ostkustbanan, regionaltågstopp eller spårväg. I utställningsversionen av översiktsplanen kvarstår redovisningen från samrådshandlingen.
När det gäller Mälarbanan har Trafikverket valt att gå vidare med sträck- ningen av via Sundbyberg. Sträckningen berör inte Sollentuna. I utställ- ningsversionen av översiktplanen redovisas därför inte riksintresset.
Vägar
Länsstyrelsen noterar att flera vägar med planerade ombyggnader av väg och trafikplats utgör riksintresse som kommunikationsan- läggning enligt miljöbalkens 3 kapitel 8 §. Vägverket redovisar i sitt yttrande också väg 267 (E 18) trafikplats Stäket till (E4) trafikplats Rotebro som riksintresse. Länsstyrelsen noterar att Skålhamravä- gen inte utgör riksintresse som väg. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till Vägverkets yttrande.
Översiktplanen kompletteras med redovisning av Stäketvägen (väg 267) som riksintresse. Kommunen vidhåller dock att kapacitetsstudier krävs för att säkerställa att kapaciteten på den ombyggda vägen klarar framtida trafik- och bebyggelseutveckling vid bl a Rotebro trafikplats och vid Mälarvägen.
Kommunen gör bedömningen utifrån trafikverkets förstudie att en väg med fyra körfält och en trafikplats vid väg 850, Mälarvägen, är den enda utform- ning som ger tillräcklig framkomlighet och säkerhet. Ytterligare utredning utöver förstudien behövs bl a vid Rotebro trafikplats för att säkerställa framkomligheten på lång sikt (2035). Även förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken, passager, kulturmiljö, dagvattenhantering m m i anslutning till Stäketvägen behöver studeras vidare.
Skrivningen om Skålhamravägen förtydligas så att det bättre framgår att intresset utgörs av kulturmiljön.
BEBYGGELSENS PROBLEM OCH UTMANINGAR
Avsnittet bebyggelsens problem och utmaning redovisar flera av de anspråk som en tätare stadsbygd kommer att ställa på stadsbyggan- det. Länsstyrelsen anser det vara väl motiverat att behandla frå- gorna i översiktsplanen för att ge vägledning för detaljplaneringen.
Buller
I förslaget till översiktsplan framhålls att det finns anledning att frångå kommunens tidigare arbetssätt vad gäller riktlinjer för bul- lernivåer, och att koppla dessa till platsens förutsättningar. Länssty- relsen konstaterar att föreslagna nya riktlinjer för uppförande av ny bostadsbebyggelse överensstämmer med den vägledning för detalj- planeläggning med hänsyn till trafikbuller som Länsstyrelsen har presenterat i rapporten 2007:23.
Länsstyrelsen konstaterar att de riktvärden som lagts fast genom riksdagsbeslut högst 55 d(B)A ekvivalentnivå vid fasad och maxi- malnivå högst 70 d(B)A vid uteplats i anslutning till bostad, är de som oftast är svåra att kunna uppfylla vid bostadsplanering i stads- bygden. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen även bör ange i
vilka situationer avstegsfall från riksdagens riktvärden för trafik- buller kan vara tillämpliga. Förslaget till nya riktlinjer, som enbart illustreras i bild på sidan 48, behöver också beskrivas i text för att bli mer lätt tillgängligt.
När det gäller att bedöma buller från olika trafikslag/källor vill Länsstyrelsen hänvisa till Boverkets senaste rapport "Flygbuller i planeringen". Där redovisas att flera bullerkällor innebär att den upplevda störningen ökar även om bullerkällorna var för sig håller sig inom respektive riktvärde. Då en aktuell plats som är utsatt för buller från flera olika bullerkällor ska bedömas, bör varje enskild bullerkälla tydligt underskrida det rekommenderade riktvärdet.
Anspråk på staten att minska bullret vid källan
I förslaget till översiktsplan framhålls att staten bör agera för att nå målet i planen att i första hand minska bullret i eller vid källan. Det gäller särskilt trafikbullret från väg E4 och järnvägen. Länsstyrelsen instämmer i att flera åtgärder bör göras för att minska störningarna, bland annat vid källan.
När det gäller befintliga miljöer vill Länsstyrelsen framhålla att tra- fikverken har lagt fast åtgärdsprogram för att minska bullerstör- ningar. Miljödomstolen har i ett flertal domar rörande buller intill vägar tagit stöd i åtgärdsprogrammen.
Flygbuller
Stockholm-Arlanda flygplats utgör riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 8 §. En översyn av riksintresset med influensområden har genomförts. Länsstyrelsen beslutade 2008-06-23 om en ny karta som visar utbredningen av influensområdet för flygbuller med de områ- den som kan komma att beröras av buller mer än FBN 55 samt av maxbullernivåer överstigande 70 dB (A) tre gånger per årsmedel- dygn. Beslutet med karta har tidigare översänts till kommunen. En- ligt denna översyn berörs inte Sollentuna av flygbuller som översti- ger redovisade riktvärden för nya bostäder. Flygbuller lägre än riktvärdena kan dock behöva beaktas i planeringen för bostäder i situationer där buller från också andra källor förekommer liksom i rekreationsplaneringen.
Kommunen redovisar i översiktsplanen ett förhållningssätt som innebär att benämningen avstegsfall inte tillämpas. Kommunen anser att god samman- vägd ljudnivå ska kunna uppnås överallt i kommunen. Att använda benäm- ningen avstegsfall leder tanken fel, dvs att den sammanvägda ljudmiljön i dessa fall är sämre. Genom att skapa en tyst sida som kompensation kan en lika bra eller bättre sammanvägd ljudnivå uppnås, något som gäller oavsett var i kommunen byggnationen sker.
Det finns inte någon vedertagen beräkningsmodell som väger samman bul- ler från flera olika trafikslag/källor. Ytterligare kunskap behövs också om vilka nivåer som ska gälla för den sammanlagde bullernivån.
Riktlinjefiguren har redigerats och kompletteras med en förklarande text.
Skyddsområde för grundvattentäkt
Förslaget till översiktsplan redovisar Rotsunda och Jästbolagets skyddsområde för grundvattentäkt som inrättades av Länsstyrelsen 1974. Som framgår av förslaget är skyddsåtgärder mycket högt prio- riterade för denna vattenresurs. Det pågår ett arbete inom Länssty- relsen med att se över vattenskyddsområdets omfattning och skyddsföreskrifternas innehåll med avsikt att dessa ska fastställas under 2010. Länsstyrelsen föreslår att även detta utvidgade vatten- skyddsområdet redovisas som förslag i översiktsplanen. Som väg- ledning för efterföljande detaljplanering bör anges att detaljplane- kartan som illustrationstext ska redovisa att området också omfat- tas av gällande vattenskyddsområde.
De nya föreskrifterna har ännu inte fastställts. Arbetet med dessa har dock fortsatt och konkretiserats och ett förslag varit föremål för samråd och ett arbete påbörjats med att komplettera föreskrifterna med tillämpningsanvis- ningar sedan samrådsförslaget av översiktsplanen togs fram. Kommunen har en positiv inställning till det förslag som tas fram men tills det att föreskrif- terna är fastställda kvarstår i princip kommunens ställningstagande om hur dessa bör formuleras. Avsnittet i översiktplanen om skyddsföreskrifterna revideras dock utifrån det senaste förslaget till föreskrifter och tillämpnings- anvisningar. Kartan i vattenavsnittet kompletteras med en redovisning av förslaget till nya skyddsområden.
Översiktplanen innehåller inte den typen av vägledning för utformning av plandokument etc som länsstyrelsens önskar. Detta bedöms redovisas bättre i andra anvisningar och rutiner.
Klimatfrågor - översvämningsrisker
Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat. Ett led i detta arbete är bland annat att genomföra regionala analyser som under- lag för kommunernas planering. För Stockholms län har Länsstyrel- sen för avsikt att ge Statens Geotekniska Institut (SGI) i samarbete med Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), i uppdrag att göra en översiktlig bedömning och analys av riskområ- den för ras, skred, erosion och översvämning (sjöar, vattendrag, hav) i dagens klimat och med framtida klimatförändringar. Uppdra- get avser områden med befintlig bebyggelse och infrastruktur samt, i så stor utsträckning som möjligt, även kommande exploateringsom-
råden. Det innefattar även beskrivningar av framtida klimat på kort och lång sikt. Uppdraget ska slutredovisas före årsskiftet.
Det är kommunen som i första hand ska tillse att ny bebyggelse blir lämpligt lokaliserad i förhållande till risken för översvämning. Läns- styrelsen anser att det är bra att, såsom görs i översiktsplanen, ange områden som ligger i riskzonen vid en förhöjd havsnivå, dvs. vid Edsviken. Översvämningsrisker i andra områden behöver också klarläggas; i översiktsplanen aviseras att ytterligare utredning be- hövs för Norrviken, men även för andra sjöar, vattendrag och låg- länta områden kan översvämningsrisken öka med de förändrade nederbördsmönster som man anser blir en effekt av klimatföränd- ringarna. Det är också bra att i översiktsplanen komplettera med uppgifter om hur stor risken för översvämning kan vara i dessa områden och hur anspråk på ny bebyggelse och anläggningar ska hanteras. Samhällsviktiga funktioner och sammanhållen bebyg- gelse bör till exempel inte lokaliseras till områden där det finns risk för översvämning.
Länsstyrelsens uppdrag enligt ovan förväntas bidra till en ökad klarhet och bland annat ge underlag för rekommendationer för länet vad gäller planering för stadsutveckling.
Höjning av havsnivån
Frågan är vilken förväntad höjning av havsnivån och därmed säker- hetsavstånd till havet som den fysiska planeringen bör utgå från.
Nya forskarrön indikerar att havsnivån kan komma att höjas betyd- ligt mer än vad som tidigare redovisats. Länsstyrelsen konstaterar att det i den antagna regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, re- dovisas att en tillräcklig säkerhetsmarginal för översvämningar vid seklets slut bör ligga på mellan + 1,9 m till +2,5 över havets medel- vattentillstånd. Havsnivån kommer dock att fortsätta att stiga även efter år 2100.
Utifrån idag kända förhållanden anser Länsstyrelsen att plane- ringen tills vidare i normalfallet bör utgå från att ny sammanhål- len bebyggelse inte bör förläggas under nivån +2,5 m.
Kommunens bedömning är att det är framför allt vid Norrviken som det finns viss översvämningsrisk. Den översiktliga redovisningen i samråds- handlingarna över områden med enstaka byggnader eller anläggningar un- der nivån + 2,0 meter över havsnivån revideras något för att även täcka in 2,5 metersnivån. Ytterligare några byggnader omfattas därmed men slutsat- sen är fortfarande att det rör sig om enstaka byggnader och inte om hela bebyggelseområden.
Översiktplanen kompletteras med att översvämningsrisk ska beaktas vid byggnation under nivån + 2,5 meter samt invid övriga vattendrag. Denna
fråga uppmärksammas också i arbete med åtgärdsplan för den under 2010 antagna Klimatstrategin.
Kommunens preliminära bedömning av länsstyrelsens utredning, presente- rad i februari 2011 (Regional klimatsammanställning för Stockholms län, SIG, SMHI, nr 2010-78) om översvämningsrisker är att den inte ger under- lag för tydligare rekommendationer i översiktplanen. Utredningen redovisar bl a att havsnivåhöjningen blir betydligt lägre än +2,5 meter.
Miljöfarlig verksamhet
Länsstyrelsen föreslår att miljöfarliga verksamheter som ofta krä- ver skyddsavstånd också behandlas i översiktsplanen. Det gäller verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt 9 kapitlet miljöbalken och eller enligt 2 kap lagen om skydd mot olyckor.
Avsnittet om riskhänsyn kompletteras med avseende på miljöfarliga verk- samheter.
Transporter med farligt gods Transportleder
Länsstyrelsen konstaterar att Frestavägen är omledningsväg för Norrortsleden enbart för vanlig trafik och inte för transporter med farligt gods. För farligt-godstransport finns särskilda omlednings- vägar utpekade, vilka i huvudsak utgörs av befintliga primära trans- portleder för farligt gods. Redovisningen behöver därför justeras.
Redovisningen av leder för farligt gods revideras. Översiktplanen komplet- teras med avsnitt om omledningsvägar.
Om riskhänsyn vid källan
I samrådshandlingen framförs kommunens uppfattning att riskfrågan först och främst ska hanteras vid källan. Länsstyrelsen vill därför erinra om att det när det gäller transporter av farligt gods - på väg och järnväg - finns internationella regelverk (ADR-S och RID-S) där krav bland annat ställs på fordon/behållare och utbildning för han- tering av farligt gods. Säkerhetsaspekter beaktas även vid utform- ning av väg respektive järnväg - såsom planfria korsningar, utform- ning av diken och vägkanter m.m. Kvar finns en "restrisk" utmed vä- gar och järnvägar som behöver beaktas i stadsbyggandet. Länssty- relsen ställer krav på bland annat skyddsavstånd till bebyggelse för att ytterligare minska risken vid farligt gods-olyckor. Med de krav på fri rörlighet av varor och tjänster som ställs inom EU är det inte möjligt att begränsa vägar och järnvägar till vissa transportslag om det inte finns rimliga alternativ. Stambanor och Europavägar anses utgöra lämpligast färdväg för farligt gods, och järnväg anses vara ett bättre alternativ än väg. När det finns flera järnvägsspår bredvid
varandra förutsätts samtliga kunna användas för farligt godstrans- porter, bland annat av trafikstyrningsskäl
Kommunen anser att risker med transporter av farligt gods ska vägas in i trafikstyrningen. Det är inte rimligt att samhället i övrigt ska anpassas för att styrningen av trafiken ska ges full flexibilitet.
För bebyggelse utmed järnväg bedömer Länsstyrelsen att den största risken utgörs av urspårning.
I förslaget redovisas att ett antal fördjupade analyser gjorts med av- seende på risker för och bebyggelse med transporter på Ostkustba- nan, och att dessa visat att bostadsbebyggelse kan uppföras på ett avstånd om 25 meter från närmaste järnvägsspår om särskilda an- givna säkerhetsåtgärder vidtas på byggnaderna. Kommunen bedö- mer därför att risksituationen i princip torde vara densamma för hela järnvägssträckningen genom kommunen, varför bostadsbebyg- gelse generellt bör kunna uppföras på avståndet 25 meter. Länssty- relsen kan i princip dela denna uppfattning men det finns situatio- ner längs järnvägsspåren där det från risksynpunkt inte är lämp- ligt med bostäder så nära.
Vid de fördjupade riskanalyserna har just risken för urspårning varit dimen- sionerande. Rekommenderande åtgärder har då bl a varit att förstärka stom- men i byggnader så att dessa ska klara en påkörning. Byggnaderna har där- med bedömts kunna placeras närmare än 25 meter.
Om länsstyrelsen anser att det finns situationer längs järnvägsspåren där det från risksynpunkt inte är lämpligt med bostäder på avståndet 25 meter och som uppenbart avviker från de situationer där fördjupande riskanalyser gjorts bör länsstyrelsen precisera dessa.
UTREDNINGSOMRÅDET VÄSTER OM ROTEBRO
Länsstyrelsen anser att det är angeläget att det för utredningsområ- det väster om Rotebro sker en direkt samordning av markanvänd- ningen med kommunerna Järfälla och Upplands Väsby, särskilt som större delen av utredningsområdet i Sollentuna liksom områdena i angränsande kommuner ligger inom den regionala grönkilen - Jär- vakilen. Det är viktigt att kommunerna gemensamt och samlat bely- ser förutsättningarna för ändrad markanvändning från regionalt perspektiv. Länsstyrelsen anser att den regionala gröna kilens vär- den ska prioriteras före ändrad markanvändning.
Kommunen värnar värdena i den gröna kilen men anser att det går att göra vissa bebyggelsekompletteringar och samtidigt bevara kilens funktion och värden. Programarbete pågår för området. Markanvändningen i området avses utredas inom ramen för detta arbete. I översiktsplanen har utrednings- området ersatts av en redovisning i avsnittet bebyggelseutveckling. Utred- ningsområdet har delats upp i områden för bebyggelse och område utanför
bebyggelsen och det regionala grönsambandet i området mellan Kappetorp och Roterbro redovisas. Samarbete pågår med Järfälla kommun och Upp- lands Väsby kommun.
DEN OBEBYGGDA MILJÖN Regional och lokal grönstruktur
Länsstyrelsen ser med tillfredsställelse att kommunen på ett långsik- tigt sätt säkrar viktiga regionala rekreationsområden genom befint- liga och planerade naturreservat. Det är också viktigt att, som görs i översiktsplanen, uppmärksamma tillgängligheten till naturområdena liksom vilka upplevelsevärden som olika delar av grönstrukturen kan erbjuda.
Länsstyrelsen anser att ett gångstråk/koppling från bebyggelsen i Silverdal mot Kungliga nationalstadsparken och Sörentorp i Solna även behöver utvecklas.
Översiktsplanen kompletteras med avseende på kopplingen Silverdal - na- tionalstadsparken.
Vatten
Vattenfrågor i allmänhet är väl redovisade i förslaget, som också lyfter upp behovet att fortsatt samverka mellan kommunerna inom avrinningsområdena.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Efter att samrådshandlingen tagits fram har Vattendelegationen i december 2009 fastställt kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för utpekade vattenförekomster - ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Till beslutet hör ett åtgärdsprogram där uppgifter för olika myndigheter och kommunerna preciseras på en allmän nivå. Läns- visa åtgärdsprogram kommer att följa längre fram.
Översiktsplanen bör ta utgångspunkt i åtgärdsprogrammet och re- dovisa hur miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna ska följas och ge närmare vägledning för bland annat detaljplane- ringen.
Kommunen ligger inom de två större avrinningsområdena Oxun- daån, som rinner ut i Mälaren, och Edsviken, som i sin tur rinner ut i Lilla Värtan. Ytvattnen Norrviken och Edsån respektive Edsviken är utpekade som vattenförekomster vars status ska innehålla god ekologisk kvalitet till år 2021. Som grundvattenförekomst är Stock- holmsåsen genom kommunen utpekad.
Närmare information finns på Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) www.viss.lst.se eller www.gis.lst.se/vattenkartan, samt i Vat- tendelegationens beslut på http://www.vattenmyndigheterna.se/N
Rlrdonl yres/986CCC4 5 -D 5 E8-4669-A 96A- 586BC4684549/0119FS webb2.pdf
Dagvattenfrågor
Dagvatten är idag sammantaget en stor belastningskälla på sjöar, vattendrag och kustvatten. Föroreningsbelastningen och dagvatten- volymerna behöver minska med hjälp av många tänkbara metoder som finns till buds. Fler och kraftigare nederbördstillfällen påverkar dagvattensystemen, och underdimensionering kan leda till över- svämningar.
Länsstyrelsen föreslår att avsnittet Dagvatten inom Den bebyggda miljön kompletteras med förhållningssätt till hur dagvatten bör hanteras i kommunen. Den dagvattenstrategi som tagits fram inom Oxundaåns vattensamverkan 2007 bör kunna ligga till grund också i översiktsplanen.
Vattenkapitlet har kompletterats med beskrivning av miljökvalitetsnormerna och kommunens arbete med anledning av dessa samt förtydligats avseende hur kommunen anser att dagvattnet ska tas omhand och renas. Under plan- perioden är avsikten att inom ramen för kommunens vattenplanering och de mellankommunala samarbetena ta fram riktlinjer för dagvattenhantering.
En fråga som fått allt större fokus under årets snörika vinter är hur snön, det frusna dagvattnet, hanteras. Det är också ett motiverat an- språk då stadsbygden förtätas och plats för snödeponier kan be- höva reserveras. Det kan vara en fråga att ta upp i översiktsplanen.
Vattenavsnittet samt avsnittet Försörjningssystem kompletteras med hur det frusna dagvattnet bör tas om hand. Att finna mark för den här typen av verk- samhet är svårt då den mesta av marken inom kommunen antingen är be- byggd eller avsatt som naturreservat. Nuvarande deponi i Sjöberg bedöms tillsvidare kunna vara kvar, men det är inte självklart att den platsen är lämplig på längre sikt.
Strandskydd
Den ändrade lagstiftningen om strandskydd från 2009 innebär att strandskydd återinträder då detaljplaner ändras inom mark- och vattenområde 100 m från strandlinjen. Det kan övervägas om det finns anledning att i översiktsplanen behandla principer för strandskydd vid detaljplaneändringar för att ge vägledning för hanteringen.
Översiktsplanen har kompletterats med ett avsnitt om strandskydd.
MELLANKOMMUNALA OCH REGIONALA INTRESSEN Länsstyrelsen har tidigare i yttrandet behandlat flera frågor än de nedan som behöver redovisas i översiktsplanen som regionala eller mellankommunala intressen.
RUFS 2010
Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, antogs den 11 mars av Landstingsfullmäktige. Genom att kommunens förslag till över- siktsplan utgått från det förslag till regional utvecklingsplan som var föremål för samråd, förutsätter Länsstyrelsen att den slutliga över- siktsplanen kompletteras. Det gäller särskilt den regionala planens förhållningssätt till markanvändning och lokalisering, vilka Läns- styrelsen anser utgör ett uttryck för vad som är lämplig samord- ning av mark- och vattenanvändningsfrågor med mellankommu- nal räckvidd. Det gäller för bland annat frågor om bebyggelse- struktur, grönstruktur, infrastruktur, teknisk försörjning och bo- stadsförsörjning.
Att samordna planeringen över kommungränser
Översiktsplanen redovisar behov av att i flera områden samordna markanvändning eller infrastrukturfrågor med angränsande kom- muner. I vilka planeringsformer en samordning kan genomföras för områdena berörs inte, men kan enligt Länsstyrelsens mening behöva övervägas.
Enligt Länsstyrelsens uppfattning är det även angeläget att sam- ordna planeringen över kommungränsen i området vid Södra Sil- verdal. Området berörs av utbyggnad av infrastruktur, både väg och järnväg, samt av stadsutbyggnader i fyra kommuner - Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Stockholm. Länsstyrelsen har i gransknings- yttrande 2009-12-21 över utställt förslag till ny översiktsplan för Sundbyberg framhållit att Norra Kymlinge såsom ingående i en re- gional stadskärna bör reserveras som ett framtida utbyggnadsom- råde och att planeringen av markanvändningen här måste ske sam- ordnat med den regionala stadskärnan och i samarbete med Stock- holms stad, Solna stad och Sollentuna kommun.
Kommunen har samarbete med grannkommunerna i de flesta frågor. I över- siktplanen uppmärksammas bl a behovet av en gemensam utvecklingsplan för den regionala kärnan.
RIKSINTRESSEN ENLIGT MILJÖBALKEN Allmänt
Länsstyrelsen vill framhålla att den tolkning som görs i samråds- förslaget, att riksintressen fysiskt ska utformas så att de är fören- liga med övriga riktlinjer i översiktsplanen, inte står i överens- stämmelse med plan- och bygglagen och miljöbalkens bestämmel- ser i 3 och 4 kapitlen. Lagstiftningen är utformad så att riksintres- sen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkoms- ten och utnyttjandet av anläggningar av riksintresse.
Kommunen ska i översiktplanen redovisa hur kommunen ser på de riksin- tressen som staten redovisar och hur kommunen avser tillgodose dessa. Det görs i översiktplanen. Om kommunen och staten sedan inte är överens och länsstyrelsen meddelar det i sitt granskningsyttrande ska översiktsplanen redovisa detta.
Kommunens uppfattning att anläggningarna fysiskt ska anpassas till riktlin- jerna i översiktsplanen, behöver inte innebära att tillkomsten och utnyttjan- det påtagligt försvåras.
Kommunikationer
Det nya Trafikverket har till Länsstyrelsen översänt en promemoria om översyn av riksintressen för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § miljöbalken (MB). Länsstyrelsen noterar att Sollentuna inte berörs av nya utpekade eller borttagna riksintressen.
Länsstyrelsen hänvisar till de kommunikationsfrågor av riksintresse som behandlats tidigare i yttrandet.
Väg E4 och trafikplats Silverdal
Av förslaget till översiktsplan framgår att en ombyggnad av trafik- platsen där Kymlingelänken ansluter till väg E4 vid Silverdal förut- sätts inte påverka föreslagna byggrätter i kilen mellan järnvägen och väg E4. Trafikanläggningen utgör riksintresse enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Länsstyrelsen konstaterar att frågan om trafikplatsens utformning i förhållande till aktuella byggrätter inte är löst eftersom Länsstyrelsen har enligt 12 kapitlet 1 § plan- och bygglagen beslutat att pröva kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för delom- rådet Margareteborg i Södra Silverdal, och då ärendet inte är av- gjort.
Kommunen och trafikverket är överens om utformningen av den nya trafik- platsen. Länsstyrelsen kommer att upphäva kommunens beslut om anta- gande av detaljplanen.
Kraftledningar
Länsstyrelsen anser att kraftledningar som ingår i stamnätet, dvs.
med spänning 220 kV och högre, utgör riksintresse för energidis- tribution enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken. Dessa bör redovisas i översiktsplanen. Svenska Kraftnäts förslag till ny kraftledning i yt- och tunnelläge i östra kommundelen bör därför reserveras i över- siktsplanen som område av riksintresse.
Kommunen bedömer att kraftledningarna inte behöver redovisas som riksin- tresse. Kraftledningarna kommer rimligen omfattas av ledningsrätt vilket kommunen anser vara tillräckligt som skydd för ledningarnas fortbestånd.
Kommunen har också tecknat avtal med Svenska kraftnät, Vattenfall och
Fortum om att markkabeln ska byggas. Kraftledningen redovisas som regi- onalt intresse i översiktplanen.
Kulturmiljövård
Området Skålhamravägen utgör riksintresse för kulturmiljövården vilket behöver framgå av planen. En värdebeskrivning behöver finnas med i översiktsplanen liksom en redovisning hur riksintres- set avses tillgodoses.
Översiktsplanen anger för riksintresset Skålhamravägen att åtgärder inte får vidtas som utgör ett hot mot områdets kulturvärden. Värdena omfattas även av beskrivningen i avsnittet om den obebyggda miljön, Rösjöskogen.
Avsnittet om riksintressen förtydligas med bla hänvisning till Kulturmiljö- planen. Avsnittet om den obebyggda miljön kompletteras med uppgift om att området utgör riksintresse.
Försvaret
Försvarsmakten beslutade 2010-02-17 om en översyn av intressen och riksintressen för totalförsvarets militära del enligt 3 kapitlet 9 § miljöbalken. Beslutet har delgetts Länsstyrelsen och består enbart av en förteckning över intresseområden. Det kommer att kompletteras länsvis med värdebeskrivningar och kartredovisningar och Länssty- relsen vidarebefordrar då informationen till kommunen. Som en följd av Försvarsmaktens översyn kommer Länsstyrelsen att se över gäl- lande förordnande enligt 12 kapitlet 4 § plan- och bygglagen.
För Sollentuna innebär beslutet att väderradarstationen vid Stock- holm-Arlanda flygplats med influensområden pekas ut som riks- intresse. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till de synpunkter som tas upp i Försvarsmaktens yttrande över samrådsförslaget.
I avvaktan på värdebeskrivning och kartredovisning av väderradarstationens influensområde att ta ställning till omnämns endast att intresset finns i över- siktsplanen.
Kungliga nationalstadsparken
Området direkt söder om kommungränsen mot Solna ingår i Kung- liga nationalstadsparken för vilken gäller särskilda hushållningsbe- stämmelser enligt 4 kapitlet l och 7 §§ miljöbalken. Även om den markanvändning som idag planeras för närmast kommungränsen i Sollentuna bedöms vara förenlig med nationalstadsparkens skydd, behöver national stadsparken tas upp som ett riksintresse som kan beröra Sollentuna. Riksintresset kan lämpligen redovisas på samma sätt som i gällande översiktsplan. Behovet av att förbättra förbin- delserna inom den gröna kilstrukturen mellan Kungliga national- stadsparken och Järvafältet är en fråga som behöver uppmärk- sammas.
Kartredovisningen över angränsande riksintressen uppdateras och national- stadsparken liksom angränsade Antuna omnämns i texten.
Kommunen antog år 2004 en detaljplan för området mellan E4 och järnvä- gen och Sollentunavägen som innehåller en väg- och gångförbindelse över järnvägen med en möjlig vidare koppling över E4 till Kymlinge. Länsstyrel- sen kommer att upphäva kommunens antagandebeslut. En förbindelse mot- svarande den som föreslogs i detaljplanen bör dock komma till. I avsnittet om bebyggelseutvecklingen i Helenelund uppmärksammas behovet av en koppling över barriärerna E4 och järnvägen. Det är ett gemensamt ansvar mellan trafikverket och kommunerna att minska trafiksystemens barriäref- fekter. Genom ostkustbanans och E4:as anspråk på exploateringsbar mark minskar dock kommunens möjligheter att överbrygga barriärerna.
Förhållningssätt till riksintressen
Länsstyrelsen föreslår att de ställningstaganden till riksintressen som framgår av teckenförklaringen till kartan på sidan 69 ses över så att de anspråk som ska tillgodoses vad gäller riksintressen enligt miljöbalken täcks in i formuleringen.
Teckenförklaringen har reviderats.
METODFRÅGOR
Ny översiktsplan i förhållande till gällande planer, program m m För Sollentuna gäller idag fem fördjupningar av översiktsplanen.
Tre fördjupningar föreslås fortsätta att gälla inom den nya över- siktsplanen och fördjupningen för Häggvik inom markerad del. I för- slaget till översiktsplan sägs emellertid att fördjupningarna enbart avses fortsätta gälla i "de avsnitt som de överensstämmer med nya översiktsplanens mål och riktlinjer". Länsstyrelsen anser att detta skapar osäkerhet då det enbart kan finnas en översiktsplan som gäller för ett område. Om inget annat framgår i kommunens anta- gandebeslut så är det den sist antagna planen som gäller för områ- det.
Med hänsyn till att samtliga fördjupningar är av äldre datum, an- tagna mellan åren 1987-1991, föreslår Länsstyrelsen att kommunen överväger möjligheten att ta in aktuella delar av fördjupningarna i den nya översiktsplanen som kortfattade områdesvisa inriktningar.
Avsnittet förtydligas så att det framgår att det är översiktsplanen som gäller före de äldre fördjupningarna.
Enligt planförslaget innehåller kulturmiljöplanen från 1993 med tillägg 2002 ytterligare riktlinjer för de värdefulla byggnader och miljöer som bör bevaras. Då riktlinjer för bevarande av bebyggelse och miljöer normalt ingår i en översiktsplan, föreslår Länsstyrel- sen att kommunen överväger att ta in kulturmiljöplanens ytterli-
gare riktlinjer i den nya översiktsplanen. En hänvisning kan då göras till kulturmiljöplanen som bakgrundbeskrivning.
Det är inte möjligt att redovisa alla riktlinjer i kulturmiljöplanen i översikt- planen då antal beskrivna objekt är många. Översiktplanen kompletteras med förklaring av hur riktlinjerna är konstruerade samt med ett avsnitt om kulturmiljöer i den obebyggda miljön.
Beskrivningar och riktlinjer
Att samla planens vägledning för bebyggelseutveckling under rubri- ken Den bebyggda miljön ger en helhet som är intressant och som även speglar de komplexa villkor som gäller för planeringen för samhällets utbyggnad idag. Samtidigt kan konstateras att flera texter i dessa avsnitt delvis utgör vägledning för bebyggelseutveckling som hänvisas till i det avslutande och sammanfattande avsnittet Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen. Länsstyrelsen ser inte att hän- visningarna fullt ut fungerar så att planens innebörd blir tydlig.
För att avhjälpa detta skulle avsedd text i de tidigare avsnitten kunna lyftas fram tydligare såsom riktlinjer på samma sätt som görs i gällande översiktsplan.
Ett exempel är de "enkla regler" som redovisas i avsnittet Villasta- den, som bör få formen av "riktlinjer" för att ge tydlighet åt den hänvisning som görs i planens avsnitt Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen.
Notera att på flera ställen i avsnittet Riktlinjer för mark- och vat- tenanvändningen finns felaktiga sidhänvisningar.
Avsikten är att i avsnittet Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen re- dovisa de viktigaste övergripande riktlinjerna samt att sidhänvisningarna ska hänvisa till hela bakgrundsbeskrivningen till respektive riktlinje. En hänvis- ning till endast delar av texten eller till ytterligare riktlinjer riskerar leda till att läsaren missar viktiga sammanhang. I avvägningen mellan att göra pla- nen mer lättläst och att förmedla en helhet har vi i detta fall valt det senare.
Kartredovisningar
De många illustrativa kartorna förenklar möjligheten att ta till sig översiktsplanens innehåll. Kartorna behöver emellertid överlag förses med tydliga stadsdelsnamn och andra namn från texten för att öka orienterbarheten. Detta är motiverat då översiktsplanen ska fungera som ett beslutsunderlag även för myndigheter m.fl. vilka inte har direkt lokalkännedom.
Kommungränsen mot Stockholms stad har ändrats vid väg E4 och kartorna redovisar två gränser, vilket behöver rättas till. På kartan över riksintressen, sidan 69, saknas en markering av Förbifarten inom Sollentuna kommun.
Kartorna har bearbetats sedan samrådet. Redovisningen av förbifarten har förtydligats.
Banverket
Järnvägen Ostkustbanan
Ostkustbanan är en av de banor som Banverket hävdar vara av riksintresse. Banan ingår i TEN-nätet (TransEuropeiska Nätet).
Banverket håller för närvarande på att precisera och beskriva riks- intresset Ostkustbanan. I preciseringen ingår att redovisa framtida markanvändningsbehov för ytterligare två spår längs Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala. Banverket studerar var de tillkom- mande spåren kan placeras i förhållande till befintlig anläggning.
Arbetet beräknas att vara klart i början av år 2010. Med precise- ringen av riksintresset vill Banverket säkerställa möjligheten att på sikt utöka antalet spår längs befintlig bana. En framtida utbyggnad kommer när den aktualiseras att föregås av planering enligt lagen om byggande av järnväg. I denna process kan även andra alterna- tiva sträckningar komma att prövas.
Längs Ostkustbanan finns idéer om en regionaltågsstation norr om Stockholm i framtiden. Flera olika stationer har diskuterats som lämpliga regionaltågsstationer. I förslaget till översiktsplan framgår att Sollentuna kommun förordar Häggvik. Om det framtida behovet att bygga ytterligare två spår längs Ostkustbanan skrivs i översikts- planen att kommunen bedömer att förslaget inte är fysiskt möjligt utan omfattande ingrepp och absolut inte miljömässigt acceptabelt.
Banverket vill påpeka att ett regionaltågsstopp i Sollentuna kommun troligen förutsätter en utbyggnad till sex spår på en längre sträcka längs banan än vid själva stationen.
Markanvändning intill järnvägen
I Banverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen Underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen är råd och rikt- linjer som berör markanvändning intill järnväg sammanställda. T ex anges råd utifrån risker med transport av farligt gods, buller och vibrationer.
Frågan om ett femte och ett sjätte spår utreds vidare av Trafikverket. Kom- munen avvaktar utredningen som ska vara klar i september 2011.
Vägverket
Vägverket yttrar sig som väghållare får väg 262, 265, 267, E18 och E4 samt som sektorsansvarig myndighet för vägtransportsystemet.
Allmänt om översiktsplanen
Det är positivt att det regionala perspektivet bejakats, där bland an- nat mellankommunala förbindelser illustreras. De olika stadsdelarna
beskrivs på ett bra sätt i planen men skulle vinna på tydligare ut- byggnadsstrategier.
Riksintressen
I planen redovisas Skålhamravägen, Förbifart Stockholm, väg 265 Norrortsleden, Europaväg 4 och Ostkustbanan som riksintressen.
Stäketvägen (v 267) redovisas som ett mellankommunalt och regi- onalt intresse. Vägverket vill upplysa om att även väg 267 (El8) tpl Stäket till (E4) tpl Rotebro är av riksintresse. Då E18 är under byggnation är det positivt om dess värdebeskrivning även utökas med "åtgärder får ej vidtas som förhindrar vägens fortbestånd".
Stäketvägen, väg 267, ändras till att redovisas som riksintresse. Värdebe- skrivningen för E 18 kompletteras.
Klimat
Vägverket ser positivt på Sollentuna kommuns ambition att utveckla det lokala vägnätet i riktning mot ett kapacitetsstarkt huvudvägnät som kan möta behovet hos den regionala kärnan. Vägverket anser bl a att ambitionen att bygga ut den centrala stadskärnan och att prioritera tillgänglighet med kollektivtrafik och gång- och cykel är goda utgångspunkter för översiktsplanen.
Kollektivtrafik samt gång - och cykelvägar
Vägverket stödjer ambitionen att ytterligare förbättra och prioritera kollektivtrafiken. Om gång- och cykelvägar skall byggas ut längs hu- vudvägnätet bör säkerheten för oskyddade trafikanter beaktas. En förbindelse mellan Helenelund och Kista kan vara ett bra sätt att knyta samman områdenas gång- och cykelstråk och minska barri- äreffekter. En förbindelse mellan Ryavägen och Hansta naturreser- vat finns planerat i den arbetsplan för Förbifart Stockholm som för närvarande är på samråd.
Infrastruktur
De planer för kommunala investeringar som finns redovisade ter sig väl avvägda, vilket Vägverket stödjer. Vägverket saknar dock en prioritetsordning för föreslagna objekt.
Trafikplats Häggvik
I planen förordas en översyn av trafikplats Häggvik i samband den kommande byggnationen av Förbifart Stockholm. Vägverket anser att det är positivt att behoven uppmärksammas.
Ny vägförbindelse mellan Norra Malmvägen och Danderydsvägen Vägverket anser att det är positivt att kommunen observerat att detta behov finns då det kommer att innebära en avlastande effekt på Norrortsleden. Förslaget värnar framkomligheten och stärker för-
